Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Skolinspektionen Linköpings kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ljungs skola i Linköpings kommun Skolinspektionen, Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: ,

2 2(11) Tillsyn i Ljungs skola Skolinspektionen genomför tillsyn av Linköpings kommun Ljungs skola besöktes av Skolinspektionen 1 och 3 mars Måluppfyllelse och resultat Av nationell statistik för våren 2015 framgår att den genomsnittliga betygspoängen i årskurs 6 i flertalet ämnen ligger något under eller i paritet med riket. De högsta betygspoängen hade slöjd (15,2), geografi (14,9) och biologi (14,2). Lägst betygspoäng hade religionskunskap (10,8), fysik (11,5) och samhällskunskap (11,8). Enligt skolans egna uppgifter nådde inte alla elever de kunskapskrav som minst ska uppnås i engelska, musik, fysik, kemi, religionskunskap och samhällskunskap. Resultaten på nationella prov i årskurs 6 samma år var i engelska 13,8 (i riket 14,9), i matematik 13,2 (i riket 12,6) och i svenska 13,4 (i riket 13,5). Avvikelser mellan provbetygen på nationella proven och terminsbetygen var små. Översikt över konstaterade brister i verksamheten Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Undervisning och tärande Extra anpassningar och särskilt stöd Ingen brist konstaterad Föreläggande e>b Bedömning och betygssättning Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 1 Föreläggande Ingen brist konstaterad I Förutsättningar för tärande och trygghet Styrning och utveckling av verksamheten Föreläaaande bb Ingen brist konstaterad Sammanfattande bedömning Skolinspektionens utredning visar att skolan brister i arbetet med särskilt stöd. Det handlar dels om att stöd inte utreds och ges i alla ämnen, dels om att åtgärdsprogram inte följs upp och utvärderas om de leder till ökad måluppfyllelse eller inte. Det hand-

3 3(11) lar också om att rektorn inte fattar beslut om att det särskilda stödet ska ges i så kallad särskild undervisningsgrupp. Bristerna kan leda till att elever inte får det stöd de behöver för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Utredningen visar vidare att eleverna i årskurs 4 och 5 inte får skriftliga omdömen i alla ämnen, och att skolbiblioteksverksainheten inte är organiserad så att biblioteket fyller den funktion som är tänkt enligt skollagen. Av utredningen framgår också att samarbete och kommunikation mellan rektor och lärare behöver förbättras. Dessa två aspekter ingår visserligen inte i Skolinspektionens tillsynsmodell, men Skolinspektionens bedömning är att samarbetssvårigheter och bristande kommunikation mellan skolledning och lärare bidragit till bristerna vid skolenheten. När det gäller tillgång till skolbibliotek har rektorn exempelvis en bild av hur det ska fungera medan personalen vid skolenheten organiserar det på annat sätt. Ett annat exempel är att det saknas samarbete om vilket stöd som ska ges och hur åtgärdsprogrammen ska följas upp och utvärderas. I båda exemplen får det konsekvenser för elevernas möjligheter att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skolinspektionen vill också erinra om att ett förtroendefullt samarbete mellan ledning och personal inom kvalitetsarbetet har betydelse för verksamhetens utveckling. Detta betonas inte minst i Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Linköpings kommun att senast den 5 augusti 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Extra anpassningar och särskilt stöd Skolans lärmiljöer måste anpassas så att de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Skolan ska utveckla metoder för att stimulera och stödja tills åtgärderna får effekt genom att situationen för den enskilda eleven eller en grupp elever förbättras. När skolans arbetssätt och arbetsformer inte är tillräckliga för att möta elevens behov ska en analys genomföras av hur skolan kan anpassa lärmiljöerna eller undervisningens innehåll och genomförande. Skolans svårigheter att möta elevens behov kan framkomma till exempel i undervisningen, genom resultat på nationella prov eller genom uppgift från eleven och dess vårdnadshavare. Lärare och elevhälsa ska oftast samråda för att kunna avgöra lämpliga insatser. Eleven och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i detta. Det kan också handla om att skolan behöver förbättra sitt arbete med att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier, färdighetsträning, special pedagogiska insatser under en kortare tid, särskilda hjälpmedel eller utrustning och digital teknik med anpassade programvaror eller mer långvariga insatser såsom studiehandledning på modersmål eller regelbundna special pedagogiska insatser såsom regelbunden kontakt med en speciallärare. Huvudregeln är att särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie grupp

4 4(11) om inte detta visats vara olämpligt utifrån elevens behov. Insatserna ska utvärderas och korrigeras om de inte haft avsedd effekt. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Linköpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. (3 kap. 8 skollagen) Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap g skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) När det gäller särskilt stöd följs insatta åtgärder upp och utvärderas. (3 kap. 9 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Rektorn ska se till att det vid behov görs utredningar i alla ämnen om elevers behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att elever ges det stöd i alla ämnen som de behöver för att ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn ska fatta beslut om åtgärdsprogram, om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i annan undervisningsgrupp. Rektorn ska se till att de insatser som det särskilda stödet omfattar följs upp och utvärderas. Motivering till bedömning av brist Utreda och ge särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att det finns brister i Ljungs skolas arbete med att utreda elevers eventuella behov av särskilt stöd. Vidare bedömer Skolinspektionen att elever inte alltid får det särskilda stöd som de behöver i alla ämnen. Av intervju med rektorn framgår att skolans arbete med att utreda elevers behov av särskilt stöd inte omfattar alla ämnen. Exempelvis tillämpas inte rutinerna för särskilt stöd om en elev riskerar att inte nå kunskapskravet som minst ska uppnås i musik. Rektorn uppger till exempel att de elever som inte nådde betyget E i musik vårterminen 2015 inte var utredda. Enligt rektorn fick eleverna därför inte heller särskilt stöd i musik. Enligt skollagen ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds, om det kan befaras att eleven trots att stöd har getts i form av extra anpass-

5 5(11) ningar - inte når kunskapskraven i ett ämne. Vidare framgår av skollagen att om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. om särskilt stöd i annan undervisningsgrupp Skolinspektionen bedömer vidare att beslut om att elever ska undervisas i en särskild undervisningsgrupp fattas på felaktigt sätt. Av ingivna dokument och av intervjuer med lärare och rektorn framgår att annan person än rektorn har fattat sådana beslut. Enligt skollagen får dock inte rektorn överlåta sin beslutanderätt till någon annan, om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i annan elevgrupp än den eleven normalt tillhör. Rektorns uppfattning är att den så kallade "lilla gruppen" där stödet ges inte är en särskild undervisningsgrupp i skollagens mening. Det är enligt rektorn anledningen till att beslutanderätten överlåtits. Av de åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av framgår dock att elever ges särskilt stöd i "liten grupp" på samtliga lektioner i exempelvis engelska och matematik. Såväl rektorn som lärare uppger vidare att det särskilda stödet i matematik för dessa elever har getts i den lilla gruppen under flera terminer. Mot bakgrund av ovanstående bedömer Skolinspektionen att detta rätteligen är att anse som en särskild undervisningsgrupp enligt skollagen. Det åligger således rektorn att fatta beslut i enlighet med 3 kap. 9 skollagen. Följa upp och utvärdera det särskilda stödet Slutligen visar utredningen att skolans arbete med att följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammen brister. Av intervjuer med rektorn och lärare framgår att skolan inte följer upp och utvärderar om insatserna i åtgärdsprogrammen leder till ökad måluppfyllelse. Det finns till exempel åtgärdsprogram som skulle utvärderats i november 2015 respektive i januari 2016, men som enligt rektorn ännu inte har utvärderats vid tillsynsbesöket. Enligt Skolverkets allmänna råd avseende åtgärdsprogram (se SKOLFS 2014:40) ska rektorn, eller den som har fått i uppdrag av rektorn att samordna arbetet med ett åtgärdsprogram, ansvara för att se till att arbetet med åtgärdsprogrammet följs upp och utvärderas. Skolinspektionen finner det särskilt anmärkningsvärt att dessa åtgärdsprogram inte utvärderats mot bakgrund av att åtgärderna inte har fått avsedd effekt. Av betygen från höstterminen 2015 framgår att eleverna inte bedömdes nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i de ämnen som åtgärdsprogrammen omfattar. Skolinspektionen bedömer att de beskrivna bristerna sammantaget innebär att elever riskerar att inte få det särskilda stöd som de behöver för att ges möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen. Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten vid Ljungs skola inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Linköpings kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen.

6 6(11) Bedömning och betygssättning Skolan ska se till att läraren gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven, och ger eleven och dess vårdnadshavare information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Eleven ska, när omdömen ges eller betyg sätts i olika ämnen, enbart bedömas utifrån de nationella kunskapskraven och inte utifrån andra kriterier som läraren och skolan själv upprättat. Lärarens analyser av elevernas kunskaper ska bygga på olika underlag, som tillsammans ger en bred och allsidig bild av elevernas kunskaper. 1 detta ingår att läraren bl.a. ska använda sig av nationella ämnesprov tillsammans med övriga muntliga och skriftliga elevprestationer. Vidare ska skolan göra eleven och dess vårdnadshavare delaktiga i elevens utveckling genom att, löpande under studietiden och genom utvecklingssamtal, informera om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling och hur denna bäst kan stödjas. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Linköpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Eleven och elevens vårdnadshavare informeras om elevens utveckling. (3 kap. 4 och 10 kap. 12 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.7 Bedömning och betyg) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Rektorn ska se till att eleverna i årskurs 4 och 5 får skriftliga omdömen i alla ämnen en gång varje läsår. Rektorn ska se till att de skriftliga individuella utvecklingsplanerna grundar sig på en värdering av elevernas utveckling i förhållande till läroplanen och kursplanerna. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens utredning visar att eleverna i årskurs 4 och 5 inte alltid får skriftliga omdömen i samtliga ämnen en gång varje läsår. Vidare visar utredningen att de individuella skriftliga omdömena inte alltid och i alla ämnen grundar sig på en värdering av elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven. Enligt skollagen ska eleverna i årskurs 1-5 vid ett av utvecklingssamtalen varje läsår få skriftliga omdömen om sin kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleverna får undervisning i. Av de individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av framgår att det saknas skriftliga omdömen i några ämnen. I en plan saknas exempelvis omdömen i de samhällsorienterande ämnena. Eleverna uppger att de får omdömen i nästan alla ämnen, medan rektorn är osäker på om omdömen ges i alla ämnen. Vidare framgår av de insända planerna att det förekommer omdömen som inte grundar sig på en utvärdering i förhållande till läroplanen och kunskapskraven. Exempelvis förekommer omdömen där eleven beskrivs som "glad och trevlig". Rektorn är med-

7 7(11) veten om att de skriftliga individuella planerna har olika kvalitet och uppger att skolan därför påbörjat ett arbete för att förbättra dessa. Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten vid Ljungs skola inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Linköpings kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Förutsättningar för!ärende och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är upphillda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom till exempel erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa fiinktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Linköpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Skolbiblioteket används för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Rektorn ska se till att skolbiblioteksverksamheten organiseras så att den stödjer elevernas lärande och kunskapsutveckling. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionen bedömer att skolbiblioteksverksamheten inte är organiserad så att den stödjer elevernas lärande och kunskapsutveckling enligt syftet med författningarna. Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan ha tillgång till skolbibliotek. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 284) framgår vidare att med skolbibliotek avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar för att se till att eleverna har tillgång till ett bibliotek för att själva kunna söka och utveckla kunskaper.

8 8(11) Rektorn uppger att skolbiblioteket för Ljungs skola finns på Ljungsbro skola. Enligt rektorn kan elever och lärare använda biblioteket och de får också boklådor därifrån. Rektorns uppfattning är att eleverna har möjlighet att använda biblioteket enligt syftet med författningarna. Av intervjuer med elever och lärare framgår emellertid att de inte använder skolbiblioteket på Ljungsbro skola. Enligt elever och lärare utgörs biblioteket av en bokbuss som besöker Ljungs skola var fjärde vecka samt av böcker som finns i klassrummen. Såväl elever som lärare uppger att eleverna lånar skönlitterära böcker i bokbussen och att de använder faktaböcker i klassrummen och datorer för att söka information. Lärarna uppger att skolans sätt att använda bokbussen bidrar till elevernas intresse för läsning och litteratur. Däremot innebär skolbibliotekets organisering i form av bokbuss och faktaböcker i klassrummen - att elevernas möjligheter att på egen hand söka information inte är tillräcklig enligt lärarna. Utredningen visar att rektorn och lärare har olika uppfattningar av vad som utgör skolans skolbibliotek. Rektorn behöver därför tillsammans med lärarna organisera skolbiblioteksverksamheten utifrån skolans behov och förutsättningar, så att skolbiblioteket får den roll som är tänkt enligt författningarna. Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten vid Ljungs skola inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Linköpings kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav avseende följande: Undervisning och lärande Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår _från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper och intressen, och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna individan passa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen.

9 9(11) Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. På Skolinspektionens vägnar Maria Sund *st Avdelningsd f Hans-Göran Arvidsson Utredare/Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Ljungs skola

10 Bilaga 1 Allmänt om tillsynen 10(11) Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

11 Bilaga 2 11(11) Fakta om Ljungs skola Ljungs skola har läsåret 2015/16 en klass i vardera årskursen 4,5 och 6. Sammanlagt finns 82 elever på skolan. Skolans lärare utgör ett arbetslag tillsammans med lärarna i årskurs 4-6 på Ljungsbro skola F-6. Skolan leds av en rektor som till sin hjälp har en biträdande rektor. Skolans rektor är också rektor för Ljungsbro skola F-6. Skolans elevhälsoteam utgör även elevhälsa för skolenheterna Ljungsbro skola F-6 och Ljungsbro skola 7-9.