1. Inledning Förutsättningar Ledning och organisation Personal Kompetens Täthet...

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Maserskolan Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Ledning och organisation Personal Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna Måluppfyllelse och resultat Betygsförändringar Risker Nationella provresultat Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Årets fråga Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Slutsatser Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde/Utveckla undervisningen Förbättringsområde/Utveckla arbetet med studier av resultatdata för att utvärdera arbetsmetoder Förbättringsområde/Stärka enhetens kunskap kopplat till en inkluderande grundsyn Bilagor Verksamhetsrapport Maserskolan docx 2 (23)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar 2.1. Ledning och organisation Hur styrs verksamheten? Verksamheten styrs av rektor samt biträdande rektor. Organisationen är dessutom uppbyggd av arbetslagsledare som leder arbetslagens arbete, ämneslagledare som styr ämneslagens arbete, förstelärare, lärare och övrig personal. Rektor och biträdande rektors uppdrag: Pedagogiskt ansvar över verksamheten. Ansvarar över att bygga och leda Maserskolans inre organisation. Ekonomiskt ansvar. Ansvarar för trygghet och studiero vid enheten. Personalansvar. Ansvarig över elevernas mående och ämnesmässiga utveckling. Ansvarar över att fördela resurserna inom organisationen. Ansvarar över marknadsföring av Maserskolan. Ansvarar över enhetens fortbildningsbehov. Ansvar för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Ansvarar över samverkan lokalt. Ansvarar för uppgifter delegerade av skolchef och förvaltningschef. Rektor och biträdande rektor delar på samtliga arbetsuppgifter, men rektor är ytterst ansvarig. I Skollagen (SkolL 2 kap ) framgår följande: 8 Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. 9 Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 3 (23)

4 Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef. En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef. 10 Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn och förskolechefen fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Hur är ansvaret organiserat? Arbetslag? Lagledare? På Maserskolan finns fyra arbetslag ett för åk 7, ett för åk 8, ett för åk 9 samt ett elevvårdsarbetslag där funktioner som speciallärare, kurator, fältfritidsledare, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare ingår. Samtliga fyra arbetslag har en teamledare som leder arbetslagets arbete samt ingår i skolledningsgruppen tillsammans med rektor och biträdande rektor. Skolledningen träffas en gång varje vecka för att diskutera aktuella skolutvecklingsfrågor och pedagogiska frågor som efter en första bearbetning inom skolledargruppen förs ut till arbetslag och ämneslag för vidare arbete. Arbetslagen har konferenstid 60 min under två av tre måndagsmorgnar samt under 120 min varannan onsdagseftermiddag. Ämneslagen har konferenstid under 120 min varannan onsdagseftermiddag. Arbetslagsträff som leds av rektor och biträdande rektor genomförs under 60 min var tredje måndagsmorgon. Aktuell tid används även till fortbildande aktiviteter inom arbetslag och/eller ämneslag. Dagordning skickas ut inför arbetslagskonferens, skolledningskonferens och arbetslagsträff och minnesanteckningar skickas ut efter respektive möte. Inom ämneslagen skulle arbetet med dagordning och minnesanteckningar kunna utvecklas ytterligare. Förstelärare - andra ansvarsfunktioner? Enheten har i dagsläget fyra förstelärare med fyra olika uppdrag, men har blivit lovade ytterligare två försteläraretjänster, troligen inför vt18. Dessutom planerar enheten att anställa en utvecklingscoach på 60%. Uppdragen beskrivs nedan: Förstelärare - Uppdrag1 Speciallärare inom matematik. Stort ansvar inom elevhälsan. Inkluderingsarbete. Arbete med masermodellen. Schemaläggare. Administratör Skola24 samt Unikum. Handleder matematiklärare. Bistå rektor i pedagogiskt utvecklingsarbete på skolan. Arbetar med organisatoriskt arbete, tjänstefördelning, steg 1 och 2. Bidrar till att sprida idéer och arbetssätt bland kollegor på arbetsplatsen. 4 (23)

5 Förstelärare - Uppdrag 2 Kartlägger nyanlända elevers kunskaper. Bedriver och utvecklar enhetens mottagande av nyanlända elever. Planerar och arbetar med nyanlända elever inom Maserskolans verksamhet steg 1 och steg 2. Inkluderingsarbete. Arbete med masermodellen. Bistå rektor i pedagogiskt utvecklingsarbete på skolan. Schemalägger och handleder nystartsjobbare och språkstödjare. Gör scheman inom verksamheten för språkstödjande arbete. Arbetar och sprider arbete med cirkelmodellen och språkstödjande arbete. Bidrar till att sprida idéer och arbetssätt bland kollegor på arbetsplatsen. Förstelärare - Uppdrag 3 Utbildad handledare för läslyftet. Leder från och med ht17 arbetet med läslyftet på den egna enheten. Inkluderingsarbete. Arbete med masermodellen. Handleder nyrekryterad personal. Föreläser på APT samt externt. Bistå rektor i pedagogiskt utvecklingsarbete på skolan. Tar fram diskussionsfrågor kopplat till bedömning. Arbetar med processinriktat arbete. Bidrar till att sprida idéer och arbetssätt bland kollegor på arbetsplatsen. Förstelärare - Uppdrag 4. OBS! Kommunövergripande anställning/centralt Utbildad pedagog kopplat till kommunens arbete med Toleransprojektet. Driver arbetet inom kommunen kopplat till Toleransprojektet. Undervisar varje år en elevgrupp med elever från samtliga fem kommunala högstadieskolor. Ungdomarna får i Toleransprojektet reflektera över etiska dilemman, personligt ansvar och människovärde samt träna sin förmåga till samarbete, empati och problemlösning i en historisk kontext. Driver fortbildning av personal inom Borlänge kommun för att höja kunskapsnivån kopplat till demokratifrämjande arbete. Spridningsarbete Starta ett nätverk i Dalarna. Utvecklingscoach Uppdrag 60% på Maserskolan, måndagar, onsdagar och fredagar, och 40% centralt. Elevsamtal, både coachande och utredande samtal med elever som har behov av aktivt stöd i sin utveckling. Samtalen bygger på uppdrag från skolledning, förfrågan från annan personal samt egna iakttagelser. Avlasta skolledningen och mentorerna med samtal med elever som varit inblandade i händelser eller som har behov av insatser samt möten med föräldrar och elever som har problematik på skolan i olika former. Delta i EVA (elevvårsarbetslaget) som aktiv del kring elevvården. 5 (23)

6 Coacha och handleda personal/arbetslag kring elever och i elevärenden. Vara en del av korridorarbetet och jobba för en tryggare och lugnare rastmiljö. Coacha och handleda obehörig personal exempelvis kopplat till ledarskap och uppdrag. Särskilda undervisningsgrupper? På skolan finns ett väl utarbetat mottagningssystem för nyanlända elever. Dessa särskilda undervisningsgrupper benämns steg 1 och steg 2. Steg 1. Nyanlända elever som kommer direkt från hemlandet till Sverige och den svenska skolan. Dessa elever är ofta på mottagningsenheten en tid innan de kommer till grundskolan. Enligt Skolverket räknas man som nyanländ om man varit i Sverige kortare tid än fyra år. När dessa elever placeras på Maserskolan hamnar de i en undervisningsgrupp som benämns 7-9. Här får eleverna möta skolans ämnen och läser extra mycket svenska. Kartläggning av elevernas tidigare skolbakgrund och kunskaper genomförs och en introduktion av det svenska skolsystemet och samhället introduceras. I och med detta arbete får eleverna en introduktion i skolans ämnen så de blir mer förberedda inför ordinarie årskursplacering. Självklart kan eleverna få betyg om de visar att de har de förmågor som krävs. Steg 2. När eleverna klassplaceras behöver många av eleverna extra stöttning inom svenska, engelska, matematik, samhällsorienterade ämnen och naturvetenskapliga ämnen. Här ges möjlighet för de elever som har detta behov att lämna sina ordinarie undervisningsgrupper för att undervisas av lärare med hjälp av studiehandledning. Skolans studiehall/resursgrupp Två lärare har heltidsanställningar inom skolans studiehall/resursgrupp. Placering sker genom rektorsbeslut och är en tidsbestämd åtgärd som utvärderas. Vid en placering kvarstår oftast mentorskapet. Undervisande personal ansvarar för att studiehallen har tillgång till aktuella planeringar och aktuellt material för respektive elev. Om möjlighet finns följer studiehallens personal med elev ut i ordinarie klass/grupp inkluderande arbete. Förutom de elever som har sin placering i skolans studiehall, ofta på grund av socialt mående eller sociala svårigheter, så finns även möjlighet för elever med svårigheter i något/några ämnen att få undervisning i studiehallen/resursgruppen. För att ges denna möjlighet måste detta vara kommunicerat mellan ämneslärare och studiehallens personal. Kommunens utvecklingsklass under läsåret har tre av skolans elever varit placerade i kommunens utvecklingsklass. En av de tre var placerade redan innan hen skrevs in på Maserskolan och två av dem har placerats genom rektorsbeslut under årskurs 8 på Maserskolan. Närvarokontroll av elever? Skolan använder Skola24 för att registrera den dagliga närvaron på samtliga lektioner. Under året har personal uppmärksammat att elever har frånvaroanmält 6 (23)

7 sig själva. Samtal har förts med elever och vårdnadshavare för att motverka denna problematik och frågan har även lyfts till skolchefer och ansvarig för systemet för att undersöka möjligheten att frånvaroanmälan inte kan göras på annat nummer än vårdnadshavarens. Beläggningsgrad i förhållande till kapacitetsberäkningen. Vilka åtgärder har vidtagits för att få maximal nyttjandegrad? Maserskolan har tagit emot samtliga elever som har sökt till skolan under året. Vi kan se att det är många elever som ångrar sitt val till åk 7 och söker Maserskolan under hösten i åk 7 eller vårterminen i åk 7. Ofta beror önskemålen av ett skolbyte på att de inte får busskort till den skola de valt samt att elever önskar göra en nystart. Samtliga beslut av mottagande gällande elever som önskar byta till vår skola föregås av ett samtal med avlämnande skola samt samtal med vårdnadshavare och aktuell elev/elever. Vi kan se att elevantalet växer och antalet elever som sökt Maserskolan inför ht17 är den största på många år, 144 elever, vilket har medfört att blivande åk 7 utökas till 6 paralleller. Maserskolan har historiskt sett alltid haft 5 paralleller. Förutom Maserskolans elever har individuella programmet genomfört teknikundervisning i våra lokaler, Immanuelskolan, Tjärnaskolan och Solängsskolan har genomfört undervisning i hem- och konsumentkunskap i våra lokaler och undervisning i moderna språk för Tjärnaskolan och Solängsskolan har genomförts på Maserskolan och med Maserskolans lärare inom moderna språk. Dessutom har Tjärnaskolan och Maserskolan ett gemensamt skolbibliotek som används av båda skolorna och är förlagd på Maserskolan Personal Maserskolan har de senaste åren färre legitimerade lärare än tidigare. Precis som i många delar av Sverige är möjligheten till att rekrytera behörig personal en av enhetens största utmaningar. Läsåret hade enheten som ansvariga för undervisningen 10,2 heltidstjänster per 100 elever och av dessa hade 75,8% en lärarlegitimation. Läsåret hade enheten som ansvariga för undervisningen 10,32 heltidstjänster per 100 elever och av dessa hade 57,8% en lärarlegitimation Kompetens Andel legitimerade lärare? Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år Legitimationssystemet syftar till att säkra och höja kvaliteten på lärare och förskollärare samt tydliggöra det individuella yrkesansvar som legitimerade lärare och förskollärare har. Enligt huvudregeln får endast den som har legitimation anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. Dock råder ett undantag från detta; den som inte har legitimation som lärare får anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning om han eller hon ska undervisa i modersmål. På Maserskolan läser många elever modersmål och enheten har därför anställt en lärare på heltid gällande modersmålsundervisning 7 (23)

8 på somaliska samt en lärare på 60% gällande undervisning på kurdiska. För övriga språk ansvarar modersmålsenheten och lärarna som har en anställning där ambulerar mellan skolorna. På Maserskolan innehar 57,2% av de undervisande lärarna en lärarlegitimation och 42,8% saknar densamma. Dock är två lärare på väg in i utbildning och 6 lärare är under utbildning eller i väntan på sin lärarlegitimation. Under läsåret arbetade, förutom undervisande personal, 3 personer heltid som språkstödjare på kurdiska, arabiska och somaliska. Dessutom arbetar en IT-pedagog på 60%, ett tvålärarsystem inrättades för att stödja en obehörig nyanländ akademiker, 3 nyanlända akademiker som stöttar ordinarie personal inom ämnena engelska, bild och matematik samt en bibliotekarie på 100% som delas mellan Maserskolan och Tjärnaskolan. I vilka ämnen saknas legitimerade lärare? I vilka ämnen undervisar legitimerade lärare samt lärare som saknar legitimation? De ämnen som helt saknar legitimerade lärare har under året varit inom moderna språk, modersmål och slöjd. De ämnen där undervisning delvis genomförs av undervisande personal som saknar legitimation är: engelska, idrott och hälsa, matematik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, svenska och teknik. Flera av dessa lärare är dock under utbildning eller inväntar besked om sin legitimation. Ser ni någon trend i rekryteringsläget, är det lättare eller svårare att rekrytera? Under de senaste åren har det blivit svårare och svårare att rekrytera legitimerad och behörig personal. Samtidigt pågår det en stor läraromsättning i Sverige just då lärare aktivt söker nya tjänster för att i högre grad kunna påverka sin egen lön. Precis som i övriga riket råder det en stor lärarbrist i Borlänge kommun och det förekommer en stark konkurrens mellan kommunerna för att försöka fylla verksamheternas behov. Löneläget är en enormt viktig fråga för varje enskild kommun för att enheterna inte ska tappa fler kompetenta lärare och för att förbättra rådande rekryteringsläge. Att skolan har svårigheter att rekrytera legitimerade lärare medför även en ökad arbetsbörda för redan befintlig personal samt för Maserskolans skolledning då ny och i vissa fall obehörig personal kan behöva mycket stöttning i sitt vardagliga arbete. Kompetens och tillgång till elevhälsa? Även inom den centrala elevhälsan saknas utbildad personal och framförallt tillgång för enheterna att få regelbunden kontakt med personal så som skolläkare och skolpsykolog. Maserskolan har under läsåret haft tillgång till båda professionerna och stora elevhälsaträffar genomförs med enheten samt central elevhälsas skolläkare och skolpsykolog ca 3 tillfällen/termin. Det svåra rekryteringsläget innebär även att rektor inte kan använda sig av sin befogenhet och placera elever i särskild undervisningsgrupp inom verksamheten för utvecklingsklass. Detta medför att enheten får stora svårigheter att ge alla elever den hjälp som de har rätt till enligt skollagen. 8 (23)

9 På Maserskolan har vi under läsåret haft tillgång till skolsköterska 3 dagar/vecka. Dock betyder detta inte i praktiken 3 dagar på vår skola då tid från Maserskolan tas till fortbildning, eht-träffar på andra skolor samt till samarbete under olika perioder mellan skolsköterskor på olika skolor inom kommunen. Vi ser behov av skolsköterska varje dag. Detta skulle medföra att vi fick möjlighet att arbeta än mer förebyggande med elevernas hälsa och mående. På Maserskolan arbetar dessutom 2 kuratorer som vardera arbetar 50% och därmed bildar en heltidstjänst Täthet Antal elever per lärare? Maserskolan hade under läsåret ,24 heltidstjänster på 346 elever = 10,7 elever/lärare. Under läsåret var siffran 9,8 elever/lärare. Observera att lärare i texten inte innebär anställd med lärarlegitimation Analys av förutsättningarna Hur har förutsättningarna påverkat måluppfyllelsen? Maserskolan är i stort behov av utbildad specialpedagog och IT-pedagog på heltid samt fler utbildade speciallärare för att den undervisande personalen ska kunna få den stöttning och handledning som är nödvändig. Dessutom har vi ett stort behov av att öka antalet legitimerade lärare. I dagsläget 57,8%. Det svåra rekryteringsläget och enhetens ekonomiska förutsättningar medför dock svårigheter för att lösa detta behov. Vidare är verksamheten även i behov av personal som kan arbeta för stimulerande rastaktiviteter under dagarna samt för att stötta elever med dåligt socialt mående och/eller som saknar engagemang och driv i skolan och/eller en positiv framtidstro. Ett steg för att möta dessa behov är att vi har anställt en utvecklingscoach som ska arbeta både mot eleverna och mot personalens behov. Detta hoppas vi frigör tid för skolledningen att arbeta än mer aktivt med det systematiska kvalitetsarbetet samt förhoppningsvis frigöra mer tid för lärarna att fokusera på sitt huvuduppdrag undervisningen. Dessutom har vi anställt en socialpedagog som i sitt huvuduppdrag kommer att arbeta mot Maserskolans studiehall/resursgrupp med fokus på att utveckla elevernas förståelse av vikten av skola samt utveckla elevernas framtida mål. All undervisande personal måste fortsättningsvis ha mentorselever eftersom detta arbetsmoment tar upp mycket av lärarnas arbetstid. 9 (23)

10 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Betygsförändringar I vilka ämnen anser ni att skolan lyckas bra, och i vilka lyckas man mindre bra? (Sett till förändringar i meritvärdena under åren ) Ämnet svenska har även detta år en hög måluppfyllelse och både undervisningen i svenska och svenska som andraspråk har baserats mycket på genrepedagogik vilket ökar elevernas medvetenhet och språkliga förmåga. Många av eleverna i svenska som andra språk har kort tid i Sverige och är därför språksvaga. Inom denna grupp måste vi fortsätta att arbeta för att motivera dem att fortsätta studera trots sina språksvårigheter så att de inte ger upp. Elevernas språkliga förmåga påverkar dessutom resultaten i skolans samtliga ämnen. Vi måste lyckas övertyga våra elever om att all kunskap och progression är viktig, trots att det kanske inte räcker till ett betyg i dagsläget. Många av våra elever som har svenska som andraspråk lever dessutom exkluderat, på grund av rådande bostadssegregation och kommer inte i kontakt med det svenska språket utanför skolan. Vi behöver därför fortsätta att finna och synliggöra goda förebilder bland eleverna som kan visa dem att det går att lyckas och komma in i samhället. Det krävs mycket tid och övning för att utveckla den språkliga kompetens som krävs för att lyckas väl på högstadiet. Dessutom upplever många av våra språksvaga elever en enorm press då de i många fall bedöms i ämnet svenska i skolans samtliga ämnen. Detta då mycket av undervisningen bedrivs på svenska och läromedlens innehåll inte finns översatt till elevernas modersmål vilket kunde ha underlättat inlärningen. Maserskolans lärare arbetar språkstödjande och vi har språkstödjare inom kurdiska, somaliska och arabiska, men inte i den grad som vi har behov för. Kommunen har under föregående läsår tecknat avtal med Inläsningstjänst och där finns vissa av våra läromedel sammanfattade på flera olika språk. Hur har betygen för årets nior förändrats under deras skolår 7-9? Årets nior har utvecklats mycket under sina år på Maserskolan. Dock ser vi att socialt mående och svagheter i språket är faktorer som starkt påverkar vårt meritvärde. Att arbeta än mer lyckosamt med elever med dåligt socialt mående samt med den språkliga utvecklingen ser vi som en nödvändighet och en framgångsfaktor för skolan och särskilt för individen och samhället. Läsåret Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 180,3p. Meritvärde utifrån 17 ämnen om elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (34 elever = 28,1%) 204,8p. 7 av våra elever i åk 9 har p.g.a. socialt mående inte kunnat prestera i skolan. Här har flera olika myndigheter varit involverade - Socialtjänsten, BUP, polisen m.m. Skolans arbete har tvingats fokusera på det sociala måendet/behandling på bekostnad av pedagogisk utveckling. Av dessa fick 2 elever 10p, 1 elev 22,5p, 1 elev 30p och 3 10 (23)

11 elever 0p. Dessa omständigheter påverkar meritvärdet starkt. Om dessa elever samt elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort hamnar vi på meritvärdet 221,8p. Samma elevgrupp hade i vårterminen i åk 8 ( ) följande resultat: Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 165,5p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (31 elever = 26,7%) 187,8p Samma elevgrupp hade i vårterminen i åk 7 ( ) följande resultat: Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 165,4p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (31 elever = 28,7%) 192,4p Har förhållandet mellan flickors och pojkars betyg förändrats? Maserskolan har tidigare sett en trend att svenska pojkar presterar bättre än svenska flickor. Därefter följer flickor med ett annat modersmål än svenska följt av pojkar med ett annat modersmål än svenska. Denna trend har under året ändrats och idag ser vi ingen större skillnad mellan flickors och pojkars resultat, men det skiljer sig förståeligt nog mellan elever med modersmål svenska och elever med kort tid i Sverige Risker Vilka av betygen i skolår 9 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Avgångsbetygen inom ämnet modersmål är högt och något som skolledningen kommer att fortsätta att studera närmare under kommande läsår. Många elever, 30/72 elever, har inte utvecklat sina språkliga förmågor tillräckligt för att nå ett godkänt betyg i svenska som andra språk. Många av dessa elever är relativt nyanlända vilket medför att det är förståeligt att de inte har kommit tillräckligt långt i sin språkliga utveckling. Här vill vi fokusera än mer på språkutvecklande arbetssätt som gynnar dessa elever i samtliga ämnen Nationella provresultat I vilka ämnen har elevernas provresultat förändrats uppåt eller nedåt jämfört med förra året? Elevernas provresultat är i år något lägre i samtliga ämnen (jämfört med förra året) i vilka nationella prov genomförs. Detta beror på fler antal nyanlända elever än tidigare år samt en större grupp elever med dåligt socialt mående. Vilka av provresultaten ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Inom samtliga ämnen. 11 (23)

12 Hur har provresultaten för årets nior förändrats mellan skolåren 6 och 9 (om det går att utläsa)? Kommunen har inte möjlighet att lämna svar på denna fråga då eleverna kommer från flertalet olika skolor inom och utanför kommunen. Förhoppningsvis kommer kommunens inköp av lärplattformen Unikum att underlätta liknande analyser framöver Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg I tabellen anges niornas genomsnittsvärden. Ämne betyg NP slutbetyg ev. anmärkning svenska 12,8 (14,31) 13,3 (14,84) Sva 6,6 (6,7) 8,0 (8,13) matematik 6,8 (8,81) 8,8 (10,11) Eng 10,7 (11,03) 10,8 (11,82) So - religion 9,8 (9,78) 10,7 (10,54) Förra årets ämne geografi No - kemi 7,4 (8,51) 8,8 (10,16) Förra årets ämne fysik Genomsnittsvärdet inom parenteserna är förra årets värde Analys av elevernas resultat Maserskolans resultat på årskurs- och skolnivå Tidigare år har meritvärdet baserats på elevernas bästa resultat på 16 av skolans ämnen. Numera baseras meritvärdet på elevernas resultat på 17 av skolans ämnen. Viktigt att ha med sig i studien av redovisad statistik är att elevgruppen aldrig är statisk på Maserskolan utan att grupperna fylls på under de tre högstadieåren med skolbyten från andra skolor, mottagande av nyanlända elever från mottagningsenheten samt elever som lämnar Maserskolan. Observera att Borlänge kommun tidigare år har räknat elever som nyanlända om de har varit i Sverige i mindre än 2 år. Nu följer vi Skolverkets direktiv och räknar elever som nyanlända om de har varit i Sverige i mindre än 4 år. På skolan finns en mottagningsgrupp benämnd 7-9. I denna grupp placeras elever som ska börja i den svenska skolan. I gruppen för eleverna en introduktion till det svenska skolsystemet och får möta skolans ämnen. Om någon/några elever har kunskaper i exempelvis engelska deltar eleven i den ordinarie undervisningen i det aktuella ämnet på skolan. Årskurs 7 Läsåret Åk 7 87 elever samt 16 elever i skolans mottagningsgrupp benämnd 7-9. Meritvärde utifrån 17 ämnen 169,9p. Meritvärde utifrån 17 ämnen om mottagningsgruppen för nyanlända elever (16 elever) räknas med: 145,7p. 12 (23)

13 Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort ( 7 elever = 8%) 178p Läsåret Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 186,3p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (8 elever = 7,8%) 194p Läsåret Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 165,4p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (31 elever = 28,7%) 192,4p Årskurs 8 Läsåret Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 184p. Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort ( 14 elever = 11,8%) 197,1 p Samma elevgrupp hade vårterminen i åk 7 ( ) följande resultat: Läsåret Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 186,3p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (8 elever = 7,8%) 194p Läsåret hade dåvarande elever i åk 8 följande resultat: Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 165,5p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (31 elever = 26,7%) 187,8p Årskurs 9 Läsåret Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 180,3p. Meritvärde utifrån 17 ämnen om elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (34 elever = 28,1%) 204,8p. 7 av våra elever i åk 9 har p.g.a. socialt mående inte kunnat prestera i skolan. Här har flera olika myndigheter varit involverade Socialtjänsten, BUP, polisen m.m. Gällande skolan har fokus tvingats läggas på det sociala måendet/behandling istället för pedagogisk utveckling. Av dessa fick 2 elever 10p, 1 elev 22,5p, 1 elev 30p och 3 elever 0p. Dessa omständigheter påverkar meritvärdet starkt. Om dessa elever samt elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort hamnar vi på meritvärdet 221,8p. 13 (23)

14 Att arbeta än mer lyckosamt med elever med dåligt socialt mående samt med den språkliga utvecklingen ser vi som en nödvändighet och en framgångsfaktor för skolan och särskilt för individen och samhället. Samma elevgrupp hade i vårterminen i åk 8 ( ) följande resultat: Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 165,5p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (31 elever = 26,7%) 187,8p Samma elevgrupp hade i vårterminen i åk 7 ( ) följande resultat: Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 165,4p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (31 elever = 28,7%) 192,4p Läsåret hade dåvarande elever i åk 9 följande resultat: Åk 9 92 elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 190p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre tid än 4 år i Sverige räknas bort (22 elever = 24%) 213,7p Maserskolans resultat i åk 9 kopplat till gymnasiebehörighet Åk Behörighet till studieförberedande program minst betyg E i 12 ämnen varav krav på minst godkänt betyg i svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska. Samtliga elever: 75 elever av 121 elever = 62% = 69,6% = 65%. 27 av våra 34 nyanlända elever med mindre tid än fyra år i Sverige nådde inte upp till behörighetskraven för ett studieförberedande program. År Behörighet till ett yrkesförberedande program minst betyg E i 8 ämnen varav krav på minst godkänt betyg i svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska. Samtliga elever: 76 elever av 121 elever = 62,8% = 71,7% = 65,8% 27 av våra 34 nyanlända elever med mindre tid än fyra år i Sverige nådde inte upp till behörighetskraven för ett yrkesförberedande program. 14 (23)

15 Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? Vår mottagningsgrupp för nyanlända elever fungerar mycket väl och elevernas kunskaper och tidigare skolbakgrund kartläggs samtidigt som de undervisas i skolans ämnen. Inom organisationen har Maserskolan byggt upp en Studiehall som är bemannad varje dag av två lärare. Här får elever som har behovet möjlighet att få mer lärarstöd/elev och skolan försöker att ha denna verksamhet öppen så mycket som möjligt för alla elever under dagarna. Under läsåret har Maserskolan haft läxhjälp/studiehjälp vid två till fyra eftermiddagspass/vecka vilket har varit en mycket uppskattad och välbesökt verksamhet. Här ges elever möjlighet att stanna kvar i skolan och göra läxor, öva inför prov eller fördjupa sig i ett ämne. På Maserskolan arbetar vi medvetet med att skapa positiva och dynamiska gruppsammansättningar där eleverna kan hjälpa till att utveckla varandras förmågor inom ämnet. Enheten reviderar och styr schemamässigt elevernas tillgång till språkstöd under lektionerna för att stödet ska komma dit det som mest behövs. 8 elever nådde under läsåret godkända betyg inom idrott och hälsa på grund av att Maserskolan genomförde en extra satsning gällande simundervisningen. Efter skoltid köpte vi in extra simundervisning till elever i vår mottagningsgrupp samt till elever i första hand i åk 9. 4 elever har nått godkända betyg under sommarskolan 2 elever i svenska som andra språk och 2 elever i matematik. De utmaningar skolan har haft svårast att överbrygga är språkliga hinder och psykosocial ohälsa. Elever med kort tid i Sverige har framför allt svårt att utveckla svenska och engelska vilket även påverkar elevernas resultat i övriga ämnen. Elever med psykosocial ohälsa har i några fall, trots stödinsatser och samarbete med andra myndigheter, inte lyckats motiveras till skolarbete. Vilka effekter av undervisningen kan ni se? Vi har, trots språkliga svårigheter och socialt mående, lyckas väl med våra elever och det blir tydligt när vi studerar deras resultat i åk 7 och den progression som inträder under elevernas år på Maserskolan. Vi ser fram emot möjligheten att kunna jämföra elevernas resultat i åk 6 med resultaten de når när går ut åk 9. Något som däremot försvårar vårt arbete är mottagande av elever under pågående högstadietid. Detta då elevernas språkliga svårigheter försvårar vårt arbete mot högre måluppfyllelse samt att vi aldrig kan ha stabila och väl inkörda grupper eftersom det hela tiden ramlar in nya elever som är nya i Sverige eller som kommer från andra skolor i Sverige eller från andra högstadieskolor i vår kommun. Vilka andra faktorer än undervisning kan ha spelat in? Det är svårt att säga, men elevernas hemförhållanden, vänners påverkan, elevers förståelse av vikten av skola och elevers möjlighet att sätta upp framtida mål påverkar resultaten både i positiv och negativ riktning. Fler elever än tidigare har mått så pass socialt dåligt att det inte har kunnat bli aktuellt med undervisning på den nivå som krävs för att eleverna ska nå skolans mål. 15 (23)

16 Vilken faktor bedömer ni har haft tyngst påverkan på resultaten? Personalens höga förväntningar på eleverna, den enskilda pedagogens skicklighet samt steg 2 i vår modell som vi benämner tyck om påverkar våra resultat positivt. Det är viktigt att eleverna känner sig viktiga och sedda i skolan varje dag. Att eleverna trivs på skolan, känner tillit till personalen och uttrycker att personalen på Maserskolan bryr sig om dem och hur de lyckas i skolan framkommer i alla undersökningar som vi kontinuerligt genomför med eleverna. 4. Socialt klimat 4.1. Inkludering Vad innebär inkludering i er verksamhet? Hur arbetar ni för att nå dit? Hur långt har ni kommit? Att arbeta inkluderande innebär att lämna ett problemfokuserat synsätt till förmån för ett lösningsfokuserat synsätt. Personalen på skolan har tillsammans med skolledningen enats om: en gemensam lektionsmodell som all personal följer, steg 1 (lektionsmodellen) och steg 2 (värdegrunden). att föregå med gott exempel rörande arbetsmiljön. vikten av att komma i tid och ha rätt material med sig till lektionen. att det är pedagogernas skyldighet att ge eleverna möjlighet till inlärning - studiero. att lyfta och uppmärksamma gott beteende och försöka att inte stärka det negativa beteendet. att ha höga förväntningar på varje enskild elev. att tydligt markera om kränkningar eller störande beteende förekommer i lärmiljön. att se till att regelbrott följs upp med bestämd konsekvens. att grunduppdraget innebär att både utföra och utveckla. Nytt inför läsåret är att skolan har anställt både en utbildad socialpedagog och en utvecklingscoach som ska arbeta för en ökad inkludering gällande både elever och personal Personalens förväntningar på eleverna Har ni höga förväntningar på att eleverna ska lyckas? Hur förmedlas förväntningarna till eleverna? Detta är en del i vår modell att all personal ska visa höga förväntningar på varje enskild elev. 16 (23)

17 4.3. Arbetsklimat för elever och personal Förekomst av bråk och konflikter barn-barn, barn-vuxen, vuxen-vuxen? I vilka sammanhang uppstår de oftast? Öppna eller tysta konflikter? Trygghet trivsel? Bråk och konflikter uppstår på platser där flera människor vistas. Vi kan se att sociala medier spelar en stor roll i de konflikter som uppstår. Det är inte sällan eleverna kommer till skolan med en konflikt som har inletts under fritiden och som vi får arbeta med att lösa under skoltid. I de årliga trivselenkäterna och de terminsvist genomförda frågorna inför utvecklingssamtalen ges en positiv bild från eleverna om att de känner sig sedda och trygga i skolan samt att vuxna på skolan bryr sig om dem och hur det går för dem. Den gemensamma arbetsmodellen är ytterligare något som eleverna lyfter som trygghetsskapande och som medför att de lyckas bättre i skolan. I den årliga kommunenkäten beskriver personalen att vi har ett öppet och stödjande klimat på vår skola. Under upptakten ht17 kommer vår skolpsykolog föreläsa för personalen om lågaffektivt bemötande Årets fråga På vilket sätt tillvaratas kunskaperna från elevhälsoteamen i skolans framåtsyftande arbete med det psykosociala klimatet? Varje läsår genomför skolans två kuratorer en trivselenkät som besvaras av både elever och vårdnadshavare. Utifrån svaren analyseras skolans verksamhet kopplat till elevernas och vårdnadshavarnas upplevelse av skolan. Kuratorerna återrapporterar vad som framkommit till skolledningen samt under APT för att vi ska kunna göra förändringar som krävs. Skolledningen har tät och kontinuerlig dialog med skolans elevhälsoteam kopplat till de behov och förbättringar som framkommer. Personalen har fortbildats om bland annat ADHD av vår skolläkare och ska nu fortbildas av vår skolpsykolog rörande lågaffektivt bemötande. Skolan har genomfört en kartläggning/analys av en utomstående konsult som har tagit fram råd gällande bland annat säkerhetsaspekter, möblering samt inom- och utomhusmiljö. En del av tankarna användes under den renovering som genomfördes på skolan för två år sedan Analys av det sociala klimatet Hur påverkar det sociala klimatet som helhet elevernas resultat? Vilka riskfaktorer finns? Vilka positiva faktorer? Riskfaktorer är elevers dåliga sociala mående som kan smitta av sig på andra elever. Vidare finns det en kultur på skolan som vi aktivt arbetar för att motverka och det är den positiva uppfattningen hos vissa elever av att stå utanför samhället. Dessa elever dras till negativa relationer som påverkar deras skoltid och fritid i negativ riktning. 17 (23)

18 De positiva faktorer vi arbetar med är att bygga trygga och positiva relationer med våra elever, arbeta för att ge dem kunskap om gymnasie- och yrkesval inom såväl undervisningen som genom vår årliga Alla yrkens kväll under vilken förebilder från olika branscher bjuds in till skolan för att eleverna ska få ökade kunskaper om möjligheter av framtida val. Dessutom genomför vi varje termin två aulasamlingar inom respektive årskurs. Under dessa tillfällen lyfts elever för att de är goda kamrater, positiva förebilder, har lyckats inom sin profil eller har lyft sig kunskapsmässigt inom något ämne. Eleverna själva har lyft att de blir bättre både studiemässigt och kamratmässigt genom stimuli i form av positiva förebilder och positiv bekräftelse under dessa samlingar. En elev uttrycker exempelvis: att man anstränger sig än mer för att lyckas i skolans samt vara en god förebild för att själv ges möjlighet att uppmärksammas under dessa samlingar. En annan elev menar att: Man blir sjukt stolt när man vinner och får gå fram och alla andra applåderar. Hur arbetar ni med värdegrundsfrågor? Värdegrundsarbetet är en del i vår gemensamma arbetsmodell och en återkommande utvecklingspunkt även under nästkommande läsår. Fortbildning av personalen kommer att genomföras och inleds redan under upptakten ht Förra årets förbättringsområden Vilka förbättringsområden har ni arbetat med? 1. Utveckla undervisningen Mål All personal följer skolans lektionsmodell. Målet med lektionen kopplat till förmågan/förmågorna, som lektionens innehåll ämnar att utveckla, presenteras i inledningen av varje lektion. Lektionsmålet utvärderas i slutet av varje lektion. Utvärderingen syftar till att förtydliga lärarens arbetsmetoder samt till att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. I alla klassrum används formativa bedömningsmetoder. Pedagogerna använder sig av pedagogiska planeringar som presenteras i elevgruppen inför varje nytt arbetsområde. Planering, dokumentation och bedömning börjar under höstterminen 2016 att dokumenteras i kommunens nya lärplattform Unikum. Eleverna ges möjlighet till kunskap om passande studieteknik inom alla ämnen. 2. Utveckla arbetet med studier av resultatdata för att utvärdera arbetsmetoder. Mål Undervisningen ska vara varierande för att främja alla elevers resultat samt anpassas för att främja olika sätt att lära. Pedagogerna och skolledningen arbetar mot målet att arbeta ämnesintegrerat och genom kollegahandledning. Pedagogerna och skolledningen studerar resultatdata/måluppfyllelse för att utveckla metoder i undervisningen. 18 (23)

19 Arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd förankras och befästs vid enheten. Ökat gemensamt ansvar för enhetens måluppfyllelse. 3. Stärka enhetens kunskap kopplat till en inkluderande grundsyn. Mål All personal arbetar utifrån en inkluderande grundsyn och samtliga beslut föregås av tanken: Är det här bra för eleven/eleverna? All personal arbetar inkluderande mot eleverna/övrig personal/vårdnadshavare och bemöter alla på ett professionellt sätt. Beskriv kort era aktiviteter. Gemensamma temaområden har realiserats och spontana lektionsbesök har genomförts inom kollegiet. Kompetensutveckling har genomförts för hela kollegiet gällande vår arbetsmodell och gällande formativa bedömningsmetoder. Personalen har påbörjat arbetet i den kommunala dokumentationsplattformen Unikum. Alla har publicerat någon pedagogisk planering, påbörjat att använda systemet kopplat till extra anpassningar och särskilt stöd och all skriftlig bedömning har dokumenterats inom densamma. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? Tryggheten har ökat gällande användandet av Unikum. Personalen har uttryckt att de känner sig än mer bekväma med att arbeta enligt vår gemensamma lektionsmodell och de allra flesta har genomfört och fått kollegabesök under lektionstid med efterföljande pedagogisk diskussion. Reflektionerna har även lyfts inom kollegiet för att lyfta goda exempel. Lyckosamma temaområden har genomförts och kollegiet har stärkt sin kunskap kopplat till särskilda anpassningar och extra stöd. På grund av längre sjukskrivning, samt en högt belastad arbetssituation, inom skolledningen under vårterminen 2017 har vi inte kommit så långt som vi hade planerat. Målen kommer därför att kvarstå även under läsåret Under upptakten 2017 kommer bland annat vår skolpsykolog att fortbilda all personal inom lågaffektivt bemötande, personalen kommer även att fortbildas gällande vår gemensamma arbetsmodell, parsamtal utifrån Ulla Wiklunds föreläsning, mentors roll, frånvarorapportering, anmälan till elevhälsateamet, användande av unikum, pedagogiska planeringar, samt extra anpassningar och särskilt stöd. Dessutom ämnar vi koppla på elever och vårdnadshavare på Unikum under läsåret Analys av arbetet med förbättringsområdena Vad berodde framgångar och motgångar på? Bland annat beroende på en längre sjukskrivning inom skolledningen under vårterminen 2017 samt att mycket av skolledningens tid har lagts på coachande samtal med elever och personal har vi inte kommit så långt som vi hade planerat. Målen kommer därför att kvarstå även under läsåret Inför läsåret har skolan anställt en utvecklingscoach som har till uppgift att coacha elever och personal. I och med denna tillsättning är vår 19 (23)

20 förhoppning att skolledningen frigörs tid för att arbeta än mer med det systematiska kvalitetsarbetet. 6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? Vi måste fortsätta att förankra och befästa vår gemensamma lektionsmodell samt vårt fokus på det inkluderande arbetet gällande både elever och personal. Det beror på att arbetet hela tiden måste befästas, att vi har ny personal och att det har framkommit i den kulturanalys som genomfördes vårterminen Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? Inför läsåret har vi en del ny personal. Detta är en av anledningarna att vi måste fortsätta att fokusera på vårt gemensamma arbete utifrån vår modell, kollegialt lärande och inkludering för ökad måluppfyllelse. Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? Våra mål kvarstår från föregående läsår Förbättringsområden för kommande läsår Fler än tre förbättringsområden är inte att rekommendera Förbättringsområde/namn/ 1) Utveckla undervisningen - Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. (Lgr11, s. 7) Mål - All personal följer skolans lektionsmodell. Målet med lektionen kopplat till förmågan/förmågorna, som lektionens innehåll ämnar att utveckla, presenteras i inledningen av varje lektion. Lektionsmålet utvärderas i slutet av varje lektion. Utvärderingen syftar till att förtydliga lärarens arbetsmetoder samt till att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. I alla klassrum används formativa bedömningsmetoder. Pedagogerna använder sig av pedagogiska planeringar som presenteras i elevgruppen inför varje nytt arbetsområde. Planering, dokumentation och bedömning fortsätter under höstterminen 2017 att dokumenteras i kommunens lärplattform Unikum. Eleverna ges möjlighet till kunskap om passande studieteknik inom alla ämnen. Aktiviteter Kompetensutveckling för hela kollegiet. Genomgång och implementering av skolans arbetsmodell, pedagogiska planeringar och formativa bedömningsmetoder för samtliga inom personalen. Detta då 20 (23)

21 vi har ny personal som behöver implementeras i arbetet samt att övrig personal behöver få chans att fortsätta befästa tidigare kunskap. All personal fortsätter arbetet med kommunens lärplattform Unikum. Alla pedagoger ska som minst under höstterminen 2017 publicera pedagogiska planeringar samt skriva skriftliga omdömen på lärplattformen. Dessutom dokumenteras extra anpassningar och särskilt stöd. Därefter ökar vi grundkravet i etapper, detta då pedagogernas trygghet med den nya tekniken ser väldigt olika ut och därför måste utvecklas stegvis. De som känner sig trygga använder fler av lärplattformens funktioner är grundkraven. Tidplan Läsåret Uppföljning Uppföljning i slutet av ht17, mitten av vt18 och utvärdering i slutet av vt18. Arbetet följs upp med hjälp av lektionsbesök, elevenkäter, arbetslagsbesök, elevrådsmöten, förstelärareträffar, ledningsgruppsträffar och diskussioner under APT. Ansvarig Lokalt Unikumansvariga: Åsa Bellskog, Ninnie Lindvall och Peter Magnusson, Skolans förstelärare; Susanna Mikaelsson, Åsa Bellskog, Kristina Olsson samt övergripande ansvarig; biträdande rektor Liselotte Malmberg Förbättringsområde/namn/ 2) Utveckla arbetet med studier av resultatdata för att utvärdera arbetsmetoder - Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (Lgr11, s. 8) Mål Undervisningen ska vara varierande för att främja pojkars och flickors resultat samt anpassas för att främja olika sätt att lära. Pedagogerna och skolledningen arbetar mot målet att arbeta ämnesintegrerat och genom kollegahandledning. Pedagogerna och skolledningen studerar resultatdata/måluppfyllelse för att utveckla metoder i undervisningen. Arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd förankras och befästs vid enheten. Ökat gemensamt ansvar för enhetens måluppfyllelse. Aktiviteter Personalen inom arbetslagen delger varandra sina grovplaneringar för ht 17 och vt 18. Genom detta påbörjas arbetet med ämnesintegrerad 21 (23)

22 undervisning. Dessutom planeras ett gemensamt temaområde under läsåret där all personal försöker finna ingångar utifrån sitt ämne. Spontana besök planeras inom kollegiet och inom arbetslagen. Fokus ligger på metoder inom undervisningen. Punkten extra anpassningar och särskilt stöd finns med under måndagens arbetslagsträffar. Under dessa träffar diskuteras aktuella anpassningar och särskilt stöd. Tidplan Läsåret Uppföljning Uppföljning i slutet av ht17, mitten av vt18 och utvärdering i slutet av vt18. Arbetet följs upp med hjälp av lektionsbesök, elevenkäter, arbetslagsbesök, elevrådsmöten, förstelärareträffar, ledningsgruppsträffar och diskussioner under APT. Ansvarig Arbetslagsledare för de fyra arbetslagen. Åk 7 Anna-Carin Bäckebo, åk 8 Ann Halldén, åk 9 Mårten Andersson och elevhälsans arbetslag Lena Källman. Övergripande ansvarig; rektor Tyko Persson Förbättringsområde/namn/ 3) Stärka enhetens kunskap kopplat till en inkluderande grundsyn Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Lgr 11, s. 7) Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Lgr 11, s. 9) Mål All personal arbetar utifrån en inkluderande grundsyn och samtliga beslut föregås av tanken: Är det här bra för eleven/eleverna? All personal arbetar inkluderande mot eleverna/övrig personal/vårdnadshavare och bemöter alla på ett professionellt sätt. Aktiviteter Tidplan Moral och etik work shops. Återimplementera Maserskolans inkluderande arbetssätt. Detta då personalen behöver påminnas om arbetet samt att enheten har fått en del ny personal. Läsåret (23)

23 Uppföljning Uppföljning i slutet av ht17, mitten av vt18 och utvärdering i slutet av vt18. Arbetet följs upp med hjälp av lektionsbesök, elevenkäter, personalenkäter och diskussioner under APT. Ansvarig Skolans förstelärare; Susanna Mikaelsson, Åsa Bellskog och Kristina Olsson. Biträdande rektor Liselotte Malmberg. Övergripande ansvarig; rektor Tyko Persson 7. Bilagor Bilaga 1: Sammanställning av arbetsmiljöarbetet på enheten (görs på särskild blankett) Bilaga 2: Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilägg den nu gällande PMDOKB och beskriv hur ni ligger till i tidplanen för arbetet med planen. Ansvarig för rapporten: Tyko Persson, rektor 23 (23)