Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Transkript

1 Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor

2 Inledning Svenskt Näringsliv (SN) har tillsammans med Vårdförbundet genomfört en enkätundersökning där skillnader mellan privata och offentliga vårdgivare samt entreprenörandan står i centrum. 500 sjuksköterskor intervjuades inom den offentliga sektorn och 500 i den privata sektorn. Därtill intervjuades 500 som studerade till sjuksköterska på högskola. Antalet frågor uppgick till 50. Undersökningen blev klar så sent som i onsdags denna vecka. Vi väljer därför att presentera svaren och en analys runt vissa delar av undersökningen. Vad vi vill titta på i ett första steg är om det finns några skillnader mellan offentlig anställda och privat anställda i graden av trivsel på arbetsplatsen. Vi tror nämligen att detta kan vara en faktor som avgör huruvida en sjuksköterska vill starta eget eller inte. Antingen kan sambandet vara att viljan att starta företag ökar om man befinner sig inom den privata sfären eller så är viljan större att starta företag om man inte trivs med sin nuvarande arbetsgivare. Andra frågor som är intressanta att försöka svara på är vad som är drivkraften bakom att starta eget. Sammanfaller drivkraften av att starta eget med uppfattning om dagens arbetssituation (arbetsgivare)? Vill sjuksköterskor som önskar öppna eget öka inflytandet på sin arbetsplats eller finns det mer diffusa mål som bättre vård och personliga utmaningar som driver dem? En sista fråga vi vill besvara med denna inledande analys av materialet är vad som uppfattas som de största hindren för att starta eget. UPPFATTNINGAR OM OFFENTLIGA RESPEKTIVE PRIVATA ARBETSGIVARE De anställda fick svara på frågor om skillnader mellan offentliga arbetsgivare och privata arbetsgivare. Resultaten pekar bland annat mot att de som jobbar inom den privata vården har en mer positiv uppfattning om denna vårdform. Detta kan vara ett resultat av att förväntningarna om den privata sektorn överlägsenhet mer än infrias när man väl kommit dit. Eller så hade de som jobbar inom den privata sektorn redan innan de började jobba där bilden av att privat sektor är bättre än den offentliga. Det var alltså en värdering de tog med sig. För den första tolkningen talar det faktum att även de som idag jobbar inom den offentliga sektorn är positiva till den privata sektorn, om än inte i samma omfattning. Det är därför inte en allt för vågad slutsats att det är en positiv överraskning att börja jobba inom den privata delen av vården, det var bättre än vad de kunde drömma om.

3 Tabellen visar siffror för samtliga yrkesarbetande sjuksköterskor. Sett till enskilda faktorer anser de privatanställda att det framförallt är de privata arbetsgivarnas större flexibilitet och nytänkande jämfört med de offentliga arbetsgivarna som är den stora skillnaden. 80 procent anser att de privata arbetsgivarna är mer flexibla och nytänkande än tröga och gammalmodiga. Även inom den offentliga sektorn gavs uttryck för denna uppfattning, att vårdföretag inom den privata sektorn är mer flexibla och nytänkande. Andelen som tyckte så var inte lika stor, men detta förklaras till stor del av att en stor andel inte hade någon uppfattning alls i frågan. Återigen verkar det som om de som är inne i den privata sektorn upptäcker fördelarna, då andel med ingen uppfattning blir med positivt inställd. Det är inte otroligt att ett privat alternativ agerar under ett större omvandlingstryck än vård inom den offentliga sektorn. Det skulle väl förklaras av att en ökad konkurrens ökar pressen på företagen att möta kundens, i detta fall patienternas, behov. En annan faktor som de privatanställda uppfattade som mer utbredd inom den privata vården var att arbetet var mer ansvarsfullt (frågan som ställdes innehöll svaren krävande - kravlösa). Vad tycker då de offentliganställda om sina arbetsgivare? I denna framställning görs ingen skillnad mellan de som har landstinget som arbetsgivare eller de som har kommunen som arbetsgivare. När det gäller flexibilitet och nytänkande, anser endast åtta procent att den offentliga organisationen är mer flexibel är trög och 29 procent att den är mer nytänkande än gammalmodig. Det finns således en övervägande majoritet som anser privata företag vara bättre på dessa områden. En viktig fråga är om flexibilitet och nytänkandet uppfattas påverka trovärdigheten i vården, det vill säga att det finns ett kvalitetspris i form av sämre vård. Enligt de uppgifter som framgår ur materialet finns inga tecken på att anställde vare sig i privat eller i offentlig vård uppfattar att det finns ett pris för nytänkande och flexibilitet. Visserligen uppfattar de inom offentlig vård sig själv som mer trovärdiga än inom privat vård. Men även de inom privat vård tyckte att de själva var mest trovärdiga.

4 En inte allt för vågad slutsats är att de som är anställda inom den privata vården uppfattar sin situation som mer tillfredställande än de inom den offentliga vården. Även de anställda inom den offentliga vården har en positiv uppfattning det till privata alternativet även om många inte har någon uppfattning alls eller säger sig inte veta. Detta talar för att flera privata vårdgivare skulle öka arbetsglädjen inom vårdyrket, vilket är viktigt inte minst eftersom sjukskrivningarna i just denna sektor ligger mycket högt. Då det finns bred förankrad uppfattning att arbetssituationen är avgörande för långtidssjukskrivningar skulle en ökad privatisering enligt detta synsätt minska långtidssjukskrivningen. För detta talar också de svarandes uppfattning om förtroende för arbetsgivaren, utvecklingsmöjligheter och uppskattning av arbetsgivaren. Dessa faktorer uppfattas som mer positiva i den privata sektorn. DRIVKRAFTER BAKOM VILJAN ATT STARTA EGET INOM VÅRDEN. Var tredje som idag tillhör sjuksköterskekåren kan tänka sig starta ett företag, enligt materialet. Det finns ingen skillnad mellan de som idag jobbar offentlig eller privat. Dock finns en ett starkt samband mellan dem som önskar att arbeta inom privat sektor, som anställd, och viljan att starta företag. Det finns också en tydlig skillnad när det gäller åldersstrukturen. Ju yngre, desto större är viljan att starta eget. Nästan hälften av dem som är år uppgav att kunde tänka sig starta eget. Mönstret går igen om vi tittar på gruppen studerande. Var tredje student kan tänka sig starta ett företag, medan 40 procent svarar att de inte kan tänka sig det. Detta är en mycket lägre siffra än för dem som redan jobbar i vården. Där uppgav en majoritet att de inte ville starta företag. Således ökar motståndet när de väl kommit in i yrket. Ju längre tid i utbildning verkar också hämmande på viljan att starta företag. Ser vi till drivkrafterna för att starta och driva ett vårdföretag går dessa att dela upp i tre kategorier (utifrån de öppna svaren till dem som kunde tänka sig starta och driva ett företag). En kategori kan sägas utgöras av möjligheten att påverka/bestämma, en kategori som handlar om vårdkvalitet och slutligen en kategori som mer har utmaningen att lyckas som företagare som utgångspunkt.

5 Denna indelning är något godtycklig men ger en bild av drivkrafterna. Tveklöst är det så att faktorer som hamnar under rubriken påverkan är flest. Nästan 200 svar på frågan varför de vill starta och driva företag innehöll dessa argument. Bättre vård (effektivare) uppgavs cirka 50 gånger. 26 ansåg att det skulle vara en utmaning. I samband med frågorna om drivkrafterna frågades vilket stöd som skulle behövas om sjuksköterskorna skulle starta och driva ett företag. Den övervägande delen angav stöd i termer an finansiellt, ekonomi och utbildning. Nästa 60 procent svarade så. HINDER FÖR ATT VILJA STARTA FÖRETAG I en fråga fick samtliga som jobbade inom vården anta att de skulle försöka starta ett företag. Frågan var vilka hinder de trodde skulle dyka upp. Syftet med frågan är att kartlägga vad som skulle krävas för att fler skulle vara villiga att starta eget. Genomgående är skillnaderna små mellan de som idag arbetar inom offentlig sektor och de som arbetar inom privat sektor. En grov indelning visar att det framför allt är hinder som inte är förknippade med den egna personen, det vill säga saker man själv kan påverka. Hindren är inte framförallt osäkerhet på sin egen förmåga, egen motivation, bristen på stöd från den egna familjen eller från arbetskamraterna. Istället är det brist på kapital som är det enskilt största hindret. Över hälften angav att bristen på kapital var ett ganska eller mycket stort problem när det gäller att starta eget. Detta kan jämföras med andelen som uppgav egen osäkerhet som ganska eller mycket stort hinder, som var mindre än en tredjedel. Hindren är desamma för de studerande som för dem som redan jobbar inom vården. Värt att lyfta fram är dock att de studerande ser bristen på stöd från arbetskamrater som ett större hinder än de som redan jobbar och att den egna motivationen är större under studenttiden. Efter att hinder för att starta och driva eget företag besvarats, tillfrågas alla igen om hur troligt det är att de kommer att försöka driva ett företag. Nu är det endast sex procent av dem som redan jobbar inom vården som svarar ganska eller mycket troligt. Motsvarade siffra är 9 procent för dem som fortfarande studerar. Bland sjuksköterskorna uppgav 82 procent att det inte eller absolut inte troligt att de kommer starta eget. Bland studenterna var motsvarande siffra 56 procent.

6 SAMMANFATTNING En första preliminär analys av materialet ger vid handen att de inom privat sektor uppfattar sin arbetsgivare som bättre än vad de inom offentlig sektor gör. De offentliganställda har en bättre uppfattning om de privata arbetsgivarna än den egna organisationen när det gäller flexibilitet och nytänkande. Detta torde innebära att en ökad privatisering skulle öka arbetstillfredsställelsen inom vårdyrket vad gäller sjuksköterskor. Viljan att starta och driva eget bygger i första hand på en önska att kunna påverka sin arbetssituation. Detta borde innebära att fler inom den offentliga sektorn vill starta företag men så var inte fallet. Däremot vill många -25 procent- gå från offentlig anställning till privat. Men institutionella hinder verkar avskräcka sjuksköterskor för att steget fullt ut. Av en andel på 38 procent som kan tänka sig starta eget uppger endast sex procent att det är troligt att de kommer ta steget fullt ut och starta eget företag. Brist på kapital är det största hindret.