Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Transkript

1 Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Emma Olsson Ida Persson Samhällsvetarprogrammet för lärande, utveckling och kommunikation

2 Inledning När olika generationer möts blir skillnaderna mellan dem tydliga. Att ta del av en annan generations kunskaper och erfarenheter kan leda till ett lärande som i sin tur leder till en bättre förståelse för andra grupper i samhället. Syftet är att undersöka om projektet "Seniorer i skolan" bidrar till ett lärande som minskar generationsskillnaderna. Bidrar "Seniorer i skolan" till att överbrygga gränser och öka förståelsen mellan åldersgrupper? I så fall, hur? Vilka effekter har "Seniorer i skolan"? Denna undersökning är gjord på uppdrag av ansvariga för Seniorer i skolan. Våra tankar: Vi menar att fler vuxna i skolan kan leda till ömsesidig respekt mellan barn/ungdomar och äldre eftersom fördomarna mellan generationerna minskar. Genom lärande mellan samhällsgrupperna kan klyftan mellan dem minskas. En av seniorerna tycker att samhället är uppdelat då äldre och yngre generationer inte möts på ett naturligt sätt. Vi anser att Seniorer i skolan är en bra plattform för dessa möten. De svar som vi har fått av seniorerna gör att vi kan dra slutsatsen att mötet med barnen och ungdomarna håller dem vitala. Vi menar att seniorerna mår bra av att känna att de gör nytta och behövs, även efter arbetslivets slut. Vi menar att fler seniorer i skolan borde bidra till att eleverna får bättre förutsättningar till lärande, eftersom de har större möjligheter att få hjälp om det finns fler vuxna tillgängliga. Seniorerna har möjlighet att hjälpa elever som har svårt för vissa ämnen. Följden av det blir att elevernas kunskaper inom det ämnet utvecklas bättre tack vare seniorens insatts. Vår modell: Seniorer i skolan bidrar till möten mellan generationer. Detta möte kan bidra till lärande och kanske också till en minskad generationsklyfta. 1 12

3 Seniorer i skolan Seniorer i skolan är ett projekt som pågår i Karlskrona och Ronneby kommun. Seniorer i skolan började hösten 2000 som ett samarbete mellan Litorina folkhögskola, barn- och ungdomsförvaltningen och från 2004 också utbildningsförvaltningen i Karlskrona. År 2007 gick Folkuniversitetet in som samarbetspartner istället för Litorina folkhögskola. Projektet syftar bl.a. till att minska fördomar mellan seniorer och skolungdomar och att ta tillvara på seniorernas kompetenser även efter de har slutat arbeta. Det ger även barn och ungdomar möjlighet att möta fler vuxna. Seniorer i skolan är verksamma från förskolan upp till gymnasiet. Seniorernas arbete är ideellt. Innan de får gå ut i skolorna ska de delta i en utbildning för att förbereda sig. Uppgifterna som seniorerna har är väldigt varierande och styrs av personalens och barnens önskemål och behov. Seniorerna ska finnas som en extra resurs och ska därför inte fungera som lärare. Några exempel på seniorernas uppgifter kan vara att träna multiplikationstabeller, läsa med enskilda barn, stötta och motivera elever som har svårt för något ämne, vara med på rasterna, hjälpa till på slöjden och mycket annat ( Nytta: Alla seniorer tycker att de gör nytta, på olika sätt, när de är i skolan. Några av dem har fått positiva kommentarer från läraren eller annan skolpersonal. Ett annat sätt att se effekterna av seniorernas vistelse i skolan är genom elevernas utveckling i skolämnena. - Känner du att du gör någon nytta när du är där? - Ja, verkligen! Och jag känner mig väldigt uppskattad av lärarna. Kvinna, 68 år. - Ja. Framförallt så är ju läraren väldigt tacksam. Det blir ju stor skillnad från när man är två och när man är en. - Jag tror alltså att det är viktigt att vuxna är i skolan på ett annat sätt än vad läraren är. Rekommenderar vidare: Ingen av de tillfrågade ångrar att de gick med i Seniorer i skolan. Det betyder mycket för dem att vara en del av dagens skola. Många av dem rekommenderar även andra till att engagera sig i projektet. - Ja! Och det gör jag hela tiden med. Jag passar på hela tiden och gör reklam. [ ] Vi behövs i skolan! Det har jag ju sett nu. 2 11

4 Resultat Seniorerna Seniorerna: Undersökningen är baserad på intervjuer med åtta seniorer i åldrarna år. De är aktiva på skolor i Karlskrona kommun. De har varit verksamma i ett till fem år och finns i årskurs ett till sju. Antalet elever i dessa klasser varierar mellan stycken. Många seniorer har följt samma klass i flera år, något som inte var planerat från början. Eleverna blir tillfrågade om de vill ha med sin senior i nästa årskurs. Det bestäms alltså i samråd med alla inblandade parter. En del av seniorerna är på skolorna en halv medan andra är där en hel dag i veckan. Seniorerna bestämmer själva hur många timmar i veckan de vill vara på skolan. - Hade du en blid av hur skolan var innan du gick med i detta? - Ja, genom media. Mer hade jag inte för jag har inte varit jag har varit hos mina barnbarn, jag har två har i stan, där har jag väl varit lite så där och lyssnat av men det är så lite. Här får man ju mer en inblick när man följer så. Jag trodde nog att det var värre på något vis eller otrevligare. Men det är det ju egentligen inte. Det är bara det att de har blivit frigjorda. För barn är ju snälla egentligen inners inne! Det är ungdomar också. Det finns ju undantag men i stort. Kvinna, 73 år. En typisk skoldag: De flesta seniorerna tycker att skoldagen är varierande trots att de är där samma veckodag. Seniorerna har olika roller och det beror på överenskommelser med lärarna, dessa kan vara mer eller mindre uttalade. Deras närvaro gynnar både lärare och elever. Eleverna från mer hjälp eftersom det finns fler som vuxna tillgängliga. På så vis underlättar det lärarens jobb. Seniorerna finns där som ett stöd, en resurs. De får ibland även använda sina egna erfarenheter från både arbetsliv och fritid. - Min stryka är min livserfarenhet. Man, 89 år. - Meningen med min närvaro är att jag ska vara närvarande och tillgänglig. Man, 89 år. 3 10

5 Att bli skolsenior: Många seniorer har sedan tidigare ett intresse för barn. De vill lära sig mer om dagens skola och på så vis kunna förstå deras barnbarns skolgång bättre. Det leder i sin tur till en ökad förståelse och bättre dialog mellan generationerna. En del av dem har arbetat med barn, men det är inget krav för att bli senior i skolan. Alla seniorer har uttryckt en vilja att fortsätta vara aktiva även efter arbetslivet. De tycker att det är viktigt att få träffa andra människor, unga som gamla. Majoriteten av seniorerna blev tipsade av vänner. De ansvariga för projektet har också varit en bidragande faktor och inspirerat fler till att delta i projektet. Beskrivning av eleverna: Seniorerna beskriver eleverna som goa och fina, snälla och vänliga, pigga och glada. Även ord som tillgivna och frågvisa förekommer. Flera seniorer har dessutom reflekterat över att allergier är mer vanligt nu än när de själva gick i skolan. - Åh, de är så goa! De är så snälla och de nja, de kan väl vara lite småbusiga med ibland. Ja som barn är mest! Lär av barnen: Många seniorer tycker att de har lärt sig hur barnen tänker och hur de resonerar. De har även lärt sig en del om den moderna tekniken, t.ex. datorn, Internet och mobiltelefoner. Alla seniorer har på olika sätt uttryckt att möten mellan generationerna är viktigt. På detta sätt lär de sig att förstå varandra och kan minska fördomar och rädslor för den andra gruppen. - Man lär sig ju vara tacksam över att, till exempel, barnen har det bra här i landet och de får mat och de får kläder och omsorg, sånt elände som det är ute i världen på många håll. Ja, de lär mig att jag blir lite ödmjuk i vissa situationer och en del av barnen har det ju inte så lätt hemma heller, har man förstått. - Kan projektet öka förståelsen mellan generationerna? - Ja, det tror jag verkligen. Min bild av skolan har förändrats - Jag tror att det både behövs och kan öka förtroendet eller öppna vägar mellan äldre och yngre. Kvinna, 73 år. - Ja det tror jag verkligen fast jag kan ju bara tala av egen erfarenhet. Många äldre vet ju inte hur det är i skolan idag. Jag trodde till exempel att jag skulle få se mer mobbing i skolan. Men jag har inte sett något sånt. Min bild har förändrats. Kvinna, 68 år. - Man lär sig alltid av barn! 4 9

6 Elevernas bemötande av seniorerna: Seniorerna upplever en ömsesidig respekt mellan dem och eleverna. De tycker även att eleverna är vänliga, snälla och tillgivna vilket har lett till förtroende mellan generationerna. - Jag tror att de tycker om mig för jag får mycket kramar! Personlig utveckling: Seniorerna tycker att det är positivt att få lära känna dagens skola och få se hur den har förändrats. Genom att träffa barn och ungdomar anser seniorerna att de håller sig vitala. Några tycker det är roligt att träffa barn eftersom det blir en kontrast till deras umgängeskrets, som till större delen består av äldre. - Jag har fått en bra kontakt med dagens ungdom. - De behandlar dig väl då? - Mycket väl! Ja, det måste jag säga, jag har aldrig upplevt någon som har höjt en ton eller ifrågasatt eller någonting! Utan de har fin respekt. Kvinna, 73 år. - Man utvecklas som person varje dag som man lever! Det är klart att jag har utvecklats för jag har ju fått en ny kunskap om skolan idag. Och det är klart, då utvecklas ju jag. Livet är ju en skola, även om man är 72. Så det är självklart att jag har utvecklats! - En gång så de har en sådan här rundel som är uppritad såhär i tårtbitar på skolgården, och sen när jag kom en gång så undrande de om jag kunde vara med så tänkte jag att Ja, det kan jag väl vara!. Då ska man springa alltså och ta fatt, så att säga, och den ute då, den som blir fasttagen så säger de såhär Spring inte så fort för hon är så gammal! Då kan man ju knappt hålla sig för skratt! 5 8

7 Kommunikation: Seniorerna tycker att kommunikationen mellan dem om eleverna fungerar bra. Många av dem upplever inte att generationsskillnaderna är ett problem. De problem som kan uppstå är att seniorerna inte alltid förstår barnens språk. - De tror inte att jag är så gammal som jag är! Kvinna, 68 år. Skillnader mellan då och nu: Alla seniorer svarade att det inte går att jämföra deras skoltid med dagens skola. Den största skillnaden ansågs vara disciplinen. Många tycker att det är för lite disciplin i skolan idag men de vill inte gå tillbaka till hur det var när de gick i skolan. Några skillnader är att aga var tillåtet och läraren inte tilltalades vid förnamn. Nu för tiden så finns det en större gemenskap mellan lärare och elever som gör att barnen inte behöver vara rädda för sina lärare. Seniorerna upplever utvecklingen som både positiv och negativ. De flesta vill ha en blandning med mer disciplin men utan rädslan för läraren. - Känner du att generationsskillnaderna kan göra att kommunikationen blir svår ibland? - Jag ser inga generationsproblem alls. Jag ser snarare det hela som ett sätt att få ett intresse för ungdomars liv idag. Att skapa förtroende för andra. - Nej, det har jag inte känt. Det kanske beror på att man blir barnsligare med åren. Man, 89 år. - Åh, jag skulle vilja gå i skolan nu! Det är mycket roligare! - Hur tycker du att dagens skola skiljer sig från din skoltid? - Ja, det skiljer ju sig avsevärt! Den är så stor så den kan inte du förstå, även om jag berättar det! - Nej, absolut inte. Jag tror att de behöver någon vuxen i skolan. För jag är ju inte en lärare, alltså, jag är ju bara där för att ja för att jag tycker att det är kul och Jag har ju inga krav på dem heller. - Du känner inte att generationsskillnaderna stör i kommunikationen? - Ja, det ska va fel på mig i så fall, att inte jag förstår språket alltid. 6 7