Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Transkript

1 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2013/2014

2 NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade strävansmål som överensstämmer med likabehandlingsplanen. Utöver detta ska genusperspektivet finnas med som ett prioriterat mål. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Syfte Varför prioriterar vi dessa mål? Vi vill uppmärksamma barnen om och att se konsekvenser av sitt eget handlande, såväl i det sociala samspelet som i naturen. Vi vill göra barnen medvetna om att alla är olika och har olika behov. Vi vill utmana barnen och gem dem verktyg i att ifrågasätta hur och varför saker är som de är. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som vardagen erbjuder? Vi ifrågasätter när kommentarer kommer om flickor/pojkar om vad de kan göra och inte, val av leksak, färg etc. Vi stöttar barnen att stå för sin åsikt och sina känslor. Vi pedagoger är närvarande hos barnen och bemöter deras frågor med respekt. Vi sopsorterar tillsammans med barnen och understryker vikten av att vårda naturen. Vi lyfter fram barnens olikheter som något positivt. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som de planerade aktiviteterna erbjuder? Vi dramatiserar olika etiska dilemman som är aktuella. Vi lånar böcker som aktualiserar olikheter samt olika dilemman, och samtalar om dem när intresse finns. Vi uppmuntrar barnen när de visar respekt genom att lyssna på vad någon annan vill berätta. Vi ger barnen flera tillfällen i veckan för utevistelse och utflykter, där möjlighet ges att vårda och ta ansvar för djur och natur. Vi utgår från materialet Blixtpatrullen från Håll Sverige rent. Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? På APT utvärderar vi ett mål per mötestillfälle, planeringsdagar, föräldramöten och utvecklingssamtal.

3 Analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Vi har lagt mycket tid på detta och har sett en positiv förändring, vi ser att barnen visar respekt för varandra, barnen vågar säga ifrån när någon förstör etc. Vad behöver utvecklas? Barnen behöver ledas och utmanas. Barnen behöver mer stöttning att säga nej och ja, och att våga stå för sina åsikter.

4 UTVECKLING OCH LÄRANDE Ett eller två prioriterade strävansmål. Tänk på att i förekommande fall prioritera modersmålsstöd, se handlingsplan. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Syfte Varför prioriterar vi dessa mål? Vi har barn med annat modersmål. Barnen behöver känna trygghet i sin identitet, vem man är och vad man kommer ifrån och att man är stolt för det. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som vardagen erbjuder? Vi uppmärksammar barnens intresse, följer barnet, vågar stanna upp och utmanar. Vi kan vara ännu mer flexibla i veckoschemat, utifrån barnens önskemål och behov. Vi blandar modersmålet med svenskan, både med barnet och föräldrarna. Ord finns på engelska och svenska på väggar, vid olika föremål etc. Vi ber föräldrarna skriva ner vilka ord (engelska, xhosa) som är viktiga barnen och använder dem på förskolan. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som de planerade aktiviteterna erbjuder? Vi blandar modersmålet med svenskan. Vi sjunger sånger på fler språk än svenska. Vi fortsätter att dela in barnen i smågrupper vid flera tillfällen under veckan. Vi fortsätter med retoriksamling en gång i veckan, då barnen får stå på scen och sjunga, berätta, visa något etc. Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? Vi följer upp våra ansvarsbarn och tittar lite extra på dem utifrån målen. Vi införskaffar en pärm att samla kartläggningen av barnen och deras egenskaper. Vi utvärderar på APT (ett mål per mötestillfälle), planeringsdagar, föräldramöten och utvecklingssamtal.

5 Analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Scenen-sett en positiv förändring, barnen växer och vågar mer. Publiken respekterar, lyssnar och ställer frågor. Smågrupper-här kan vi se alla barn, dess intresse och behov och föra spännande samtal. Vad behöver utvecklas? Strukturer för uppföljning av barnens utveckling.

6 BARNS INFLYTANDE Ett eller två prioriterade strävansmål. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handingar och för förskolans miljö. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Syfte Varför prioriterar vi dessa mål? Vi vill göra barnen medvetna om att deras åsikter är viktiga och att det kan påverka deras tillvaro, både miljö och vardag. Vi vill stärka barnens identitet. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som vardagen erbjuder? Hur utmanar, inspirerar och utvecklar vi för att följa uppsatta mål? Vi lyssnar in barnens intressen. Vi är lyhörda för barnens lek och samtal. Vi hjälper dem att utveckla deras tankar, med hjälp av media, böcker, studiebesök etc. Vi gestaltar varför man inte alltid får som man vill. Vi hjälper barnen att våga stå för sina åsikter. Vi uppmärksammar barnen på de val de gör och dess konsekvenser. Vi medvetandegör barnet om sin identitet och stärker barnet i den. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som de planerade aktiviteterna erbjuder? Vi dramatiserar om innebörden att respektera varandras åsikter och hur man gör det. Vi låter barnen vara drivande i val av olika aktiviteter. Vi följer upp barnens intressen och planerar efter det. Vi använder oss av den blå vattenlådan - vi inspirerar, gör nya experiment och tar tillvara på barnens kommentarer och funderingar för att gå vidare. Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? På APT utvärderar vi ett mål per mötestillfälle, planeringsdagar, föräldramöten, utvecklingssamtal.

7 Analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Tack vare lyhörda pedagoger tar barnen för sig och berättar vad de vill göra utifrån egna intressen. Små grupper skapar trygghet. Vad behöver utvecklas? Backa, ta ett steg tillbaka och vänta in barnen för att ge dem större möjlighet att utveckla sina egna tankar.

8 FÖRSKOLA HEM Hur introducerar vi vårdnadshavare och barn i förskolan? Vilken inskolningsform använder vi och varför har vi valt den? Pärlan kontaktar vårdnadshavare och bestämmer inskolningsdatum samt informerar hur inskolningen kan gå till. Vi avsätter 1-2 veckor för inskolning men utgår från barnets ålder, identitet etc. Tiderna bestäms i samråd med vårdnadshavare. Förälder lämnar barnet på Pärlan efter överenskommelse med ansvarig personal. Delaktighet och inflytande Hur ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet och inflytande? Hur ges vårdnadshavare möjlighet att vara delaktiga i utvärdering av verksamheten? Vårdnadshavare får ta del av vår lokala handlingsplan via mail och samtal på föräldramöte och utvecklingssamtal. Vårdnadshavare får fylla i en enkät om verksamheten och hur man upplever den en gång per år. Vi är lyhörda för vårdnadshavares önskemål och försöker vara så tillmötesgående som möjligt. Vi delger information om vardag och verksamhet via tamburkontakt, via media, i barnens portfoliopärmar, dokumentation på vägg etc. En enkät får fyllas i av vårdnadshavare efter avslutad inskolning, inför inskolningssamtal. Hur använder vi oss av de tillfällen som vardagen erbjuder? Vi publicerar foton och viss information på Pärlans facebooksida, samt blogg. Vid lämning och hämtning ska vi ge och ta info om barnets dag eller annan viktig information. I vissa fall via telefon eller mail. Hur använder vi oss av de planerade tillfällena för samverkan förskola och hem? Vi försöker ta tillvara på vårdnadshavares kunskap, resurser och hjälp för att utveckla verksamheten. Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? Via enkäter, på föräldrasamtal, föräldramöte, APT och på planeringsdagar.

9 Analys och bedömning, samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Facebook-ett snabbt och effektivt kommunikationssätt om vad som händer på dagarna på Pärlan. Vad behöver utvecklas? Tydlighet vilken roll vi har och vilken roll föräldrarna har under inskolningen. Tydliggöra för föräldrarna vad vi gör och varför. Uppdatera blogg mer regelbundet, bl a med tanke på de som inte har facebook.