Dokumentation från eftermiddagens dialogcafé vid Kick-off för Vård- och omsorgscollege Kronoberg fredagen den 21 oktober.

Transkript

1 Minnesanteckningar Vård- och omsorgscollege Kronoberg Dokumentation från eftermiddagens dialogcafé vid Kick-off för Vård- och omsorgscollege Kronoberg fredagen den 21 oktober. Nedan kan du läsa sammanfattning från eftermiddagen. Fyra huvudteman med tillhörande frågeställningar utgör utgångspunkt för dialogcaféet. Vi har valt att redovisa eftermiddagens material utifrån dessa teman, för att på så sätt få en samlad bild av deltagarnas synpunkter/åsikter och erfarenheter. Lokalen var möblerad så att deltagarna kunde sitta i grupper där varje grupp hade en person som dokumenterade och som tillika var samtalsledare. Varje bord med sin ledare hade ett tema med underfrågor som utgångspunkt för samtalet. Vid fyra tillfällen bytte deltagarna bord men samtalsledaren satt kvar. Anställningsbara medarbetare - Vilka goda exempel finns på samverkan för att utbilda medarbetare som brukare/patienter uppskattar och behöver? Vilka utmaningar kring samverkan ser vi? Kompetensutvecklingsverktyget OLIVIA är ett bra sätt att utveckla vad som behövs på arbetsplatsen. OLIVIA har idag börjat användas i landstinget. Praktik är också viktigt när det gäller rekrytering av framtida medarbetare. Inom landstinget finns ett ULVE- koncept framtaget. ULVE = utveckling och lärande vårdenheter en lärande miljö med patientperspektivet som grund. Den satsningen går ut på en mycket väl genomtänkt handledning och utbildning av elever under praktiken. Handledaren har en central en funktion. De är goda förebilder som ger yrket bra status och lockar till intresse. En handledare måste ha styrkan att ifrågasätta en elevs lämplighet för yrket. Att Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

2 underkänna en elev är en svår situation och handledaren behöver stöd för att hantera detta. VO-college är ett annat bra exempel på utvecklande samverkan. Här skapas kontakter och nätverk för att möjliggöra utveckling inom vård och omsorg med rätt kompetens på rätt plats. Det är viktigt att inte bara se till lokala eller regionala behov. Det finns en global arbetsmarknad som på sikt påverkar oss alla. - Hur skulle vi önska att det fungerade? För att påverka anställningsbarhet måste det finnas individer med adekvat utbildning. Det är viktigt att hålla fast vid grundkraven och inte anställa outbildad personal vilket blir ett dilemma vid brist på arbetskraft. Arbetsgivare har intresse av att påverka utbildningsinnehållet exempelvis när det gäller programfördjupningar. Arbetsgivaren skulle kunna garantera elever i utbildning arbete i pool eller sommarvikariat. De kunde erbjuda praktikplatser till yrkeslärare för att hålla dessa ska kunna bibehålla sin yrkesutövning. Om ungdomselever och befintlig personal deltar i samma utbildning/fortbildning kan mereffekter fås genom erfarenhetsutbyte och nytänkande. - Vad behöver vi göra inom VO-college Kronoberg? Söktrycket till vård- och omsorgsutbildningar är lågt idag. Ungdomar attraheras inte av vårdyrken eller väljer högskoleförberedande program med bred behörighet. VO-college kan verka för att få ungdomar intresserade genom informationsinsatser under grundskolans senare år. Företrädare för branschen kan informera och entusiasmera. En VO-collegebuss med yrkesambassadörer 2 (9)

3 kan besöka högstadieskolor för att informera och demonstrera yrke, utrustning, karriärvägar och utvecklingsmöjligheter. - En undersköterskeutbildning garanterar inte lämplighet inom yrket. I dagsläget finns lämplig personal anställda som vårdbiträden eller timanställda. VO-college kan verka för och medverka till att validering sker efter lika principer/kriterier. Det finns en brittisk företeelse OCN, Open College Network, som har utarbetat ett valideringssystem som VO-college kan ta del av ( OCN-intyg utfärdas. Attraktiva arbetsplatser - Vad kännetecknar en god arbetsplats och en god arbetsmiljö? Det är viktigt med tydlighet, delaktighet och inflytande på arbetsplatsen. En god arbetsplats kännetecknas av professionalism, rätt/samlat fokus och kvalitet. Nyanställda bör få en bra introduktion. Medarbetare eftersträvar även att känna sig behövda samt att kontinuerligt få positiv och negativ feedback från både chef och kollegor. Man vill ha ansvar och med det följer även befogenhet. En arbetsplats som erbjuder det lilla extra i form av friskvård, kompetensutveckling och utmaningar upplevs som intressant. Det är positivt om arbetsplatsen är öppen och tolerant och det är tillåtet att prova nytt och göra fel. Det är även viktigt med luft i schemat för att hinna reflektera. En god arbetsplats tillvaratar medarbetarnas förslag och kompetenser. Den har ett gott ledarskap och en god lönebild. Det är en plats som jobbar på sitt varumärke och knyter ihop medarbetare och verksamhet med en gemensam värdegrund. - Hur kan medarbetare tillsammans medverka till att skapa en positiv anda, hälsa och trivsel? Medarbetare kan hjälpa till att tydliggöra verksamhetens friskvårdsarbete. Man kan öka trivseln genom att visa respekt och ge varandra positiv förstärkning. Teamkänsla och ett tillåtande klimat med högt i tak är ytterligare exempel som 3 (9)

4 bidrar till en positiv anda. Det poängterades att det även finns ett eget ansvar när det gäller hälsa och trivsel. Frågeställningen under den är punkten bidrog till att en ny fråga dök upp: Vad är hälsa? - Vilka karriär- och utvecklingsmöjligheter kan skapas genom samarbete över gränser? Lärdom kan dras av varandra genom auskultation mellan kommunala och landstingsägda verksamheter. Mentorer, handledare och vårdlärare kan också användas i samarbetet över gränserna. Det är en fördel att arbeta gemensamt med marknadsföring och rekrytering till utbildningar inom vård och omsorg. Vi ökar förståelsen för varandra genom kontinuerligt återkommande träffar kring utbildningarnas innehåll och behov. Medarbetare inom vård och skola bör ha en gemensam enhet för kompetensutveckling. - Vad behöver vi göra inom VO-college Kronoberg? Utbildningar bör kvalitetssäkras med tydliga kriterier. Vi behöver skapa en framtidsvision i ett brukarperspektiv ( år 2050). Det finns ett behov av handledarutbildning. För att utvecklas och behålla kvalitet behöver vårdlärare uppdateras både teoretiskt och praktiskt. Det behövs en ökad samverkan/nätverkande mellan bransch och utbildning. Vi behöver samordning och en inventering av behoven i regionen. Öka kopplingen mellan skola och arbetsliv genom fler studiebesök och gästföreläsningar. Det är viktigt att visa de studerande hur olika en vardag kan se ut beroende på var du jobbar. Inom ett gruppboende är flexibiliteten ofta väldigt stor. Genom att lyfta olika möjligheter och arbetsförhållanden kan statusen höjas och vårdyrken bli mer attraktiva. 4 (9)

5 God kvalitet för brukaren/patienten - Vad fungerar bra idag och vilka kunskaper och färdigheter behöver utvecklas hos medarbetare? Det finns ett behov av att komplettera den formella kunskapen med andra kunskaper som kan vara viktiga inom vården, t ex matlagning, cykla, körkort, teknisk kunskap och etik/empati. Man har sett ett stort behov av teknisk kompetens inom operation vilket kräver specialistutbildningar. Det är även viktigt med goda språkkunskaper eftersom dokumentation är en central del inom vårdyrket. - Hur kan vi på ett gränsöverskridande sätt använda varandras kompetenser för att utveckla medarbetare? Förslag på en gemensam vision för vad som ska känneteckna/genomsyra utbildningar inom VO-college Vi ska möta brukaren med kompetens, värme, respekt och lyhördhet. Ett gemensamt dokumentationssystem (ICF) för de olika aktörerna inom vården skulle underlätta vardagen. - Hur skapar/vidareutvecklar vi ett professionellt och gott bemötande? Personal bör vara medveten om att de är där för att ge stöd och för att brukaren/patienten ska växa. Ett humanistiskt perspektiv måste vara en central utgångspunkt. Kreativitet och fantasi är bra egenskaper för att hitta lösningar. Elever som varit ute på praktik har reflekterat över att man inte hinner med allt det som lärs ut i skolan. Det beror oftast på tidsbrist men kan skilja sig åt mellan olika arbetsplatser. Det har också funnits funderingar över hur tystnadsplikten hanteras. Brukaren måste informeras om och ha möjlighet att godkänna en praktikants närvaro. God kvalitet får man genom att brukaren/patienten känner sig trygg i omvårdnaden, vilket uppnås genom tillit och att även personalen är trygga i sig själva. 5 (9)

6 - Vad krävs på arbetsplatsen för att stötta den goda kvaliteten och det goda mötet? Det måste finnas tid och resurser för att arbeta med värderingar och att ge personalen tid för återhämtning och självreflektion kring bemötandefrågor och problem. Genom diskussion och erfarenhetsutbyte kan många goda idéer om bemötande lyftas och spara tid. Därmed får brukaren en bättre kvalitet på vården. Det är viktigt med kompetensunderhåll för personalen. Etikdiskussionen bör hållas levande genom seminarier för dialog, reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta finns idag redan på en del arbetsplatser men inte på alla. Tydliga uppdragsbefattningar och tydliga rollfördelningar, ansvar och förväntningar på personalen ger brukaren en bättre vardag. Det behövs även en mix av olika åldrar, kön och kulturer i alla verksamheter. Dokumentationen kan ibland ta för mycket tid från omvårdnaden. Stress påverkar det goda mötet. Det måste finnas tid i arbetet att lyssna och bli lyssnad på. - Vad behöver vi göra inom VO-college Kronoberg? Det behövs en tydligare koppling mellan skola och arbetsliv. Specifika rutiner inom vården kan användas som exempel i undervisningen. Det underlättar för eleverna om de är förberedda inför praktiken. Att använda föreläsare som själva har en problematik ger en större förståelse för sjukdomen/funktionsnedsättningen, jämfört med enbart teori. Genom dialog mellan skola och praktikplats kan de krav och förväntningar som ställs på elevens förkunskaper tydliggöras. Man bör diskutera handledning, uppföljning under praktikperioden, klädsel och uppträdande. Det behövs även dialog på en mer strategisk nivå mellan chefer och rektorer eftersom ledningen har mer mandat i frågorna. Verksamheten önskar även en tätare dialog med skolan under praktiken, inte bara vid halvtids- och slutbedömning. 6 (9)

7 En bra handledarutbildning är ett annat önskemål från verksamheten. Det finns behov av nischade utbildningar. Olika utbildningsanordnare bör komplettera varandra snarare än konkurrera. Det goda bemötandet måste värdesättas. LSS och SOL måste få samma status som HSL. Utbildning, fortbildning - Vilka spetskompetenser/inriktningar/fördjupningsområden skulle behövas i verksamheten? Det finns ett behov av fler spetskompetenser inom äldreomsorgen och demensvården. Kompetens behövs även inom avancerad sjukvård, psykiatri och palliativ vård. Behovet av spetskompetenser kommer att innebära närhet till utbildningarna och utbildningsorten. Utbildarna måste ansvara för att kompetensförsörjningen motsvarar behovet från verksamheten. Brukarperspektivet måste vara i centrum och synen på brukare behöver förändras. - Vilka utvecklingsmöjligheter gör arbete inom vård och omsorg attraktivt för medarbetare? Attraktiva arbetstider, kompetensutveckling och möjlighet att påverka är viktiga faktorer för att trivas. Nya karriärvägar skulle också vara intressanta att utveckla för att få vissa medarbetare att stanna kvar inom yrkesområdet. - Hur kan vi skapa utvecklingsmöjligheter genom att ta vara på kompetenser och resurser över organisations- och verksamhetsgränser? Vilka förutsättningar krävs för att vi ska kunna göra detta? Det behövs avtalade resurser inom utbildningar och verksamheter för att kunna ta ansvar för kvaliteten och elevernas lärandeprocess. En 7 (9)

8 välfungerande praktik/vfu tillsammans med handledarutbildningar är ett måste. Idag är vårdlärare och pedagoger en bristvara. Det behövs experter för utbildningar med specialistkompetens. Den utbildningspersonal som finns behöver mentorskap och fortbildning. Högskolekompetens är viktigt för både studerande och arbetsliv. Den formella utbildningen är att föredra inom vård- och omsorgsbranschen. Profilering är positivt, alla kan inte göra allt. - Vad behöver vi göra inom VO-college Kronoberg? Yrken inom vård och omsorg behöver marknadsföras och beskrivas utifrån ungdomars perspektiv. VO-college får inte vara stelbent och bygga upp hinder. Det bör istället skapa möjligheter och kunna stå för morgondagens kompetensförsörjning. Möjligheterna skapas genom flera ingångar och ännu fler utgångar, t ex genom validering, certifiering, klassrummet ut i vården, svenska och modersmål (annat språk en möjlighet), handledarutbildning, Yrkeshögskola, lärlingsutbildning med mera. Det behövs ett positivt synsätt på valideringsmöjligheter. Den reella kompetensen måste synliggöras och tas tillvara. Utbildningsanordnare och verksamheter bör utveckla en gemensam arena för utbyte av kunskap och erfarenheter. De frågor som bör diskuteras är vilka ord, begrepp och definitioner vi använder gemensamt, kring vad behöver vi samverka, inventering och framtidsprognoser för olika professioner, befintlig teknik och teknisk utveckling, kultur och språk inom vårdyrken, jämföra vård- och omsorgskvaliteten nationellt och internationellt samt hur täcker vi morgondagens kompetensbehov. Några reflektioner från vuxenutbildningar är modifierade utbildningar för dem som har andra kulturer med sig, utbildning på annat språk, språkstöd på arbetsplatsen samt integrera SFI i vårdutbildningen. 8 (9)

9 Det är viktigt att gymnasieskolans utbildningar ger högskolebehörighet. De som inte vill läsa vidare på universitet måste ändå ha möjlighet till annan kompetensutveckling. Specialisering inom ett område måste vara möjligt även utan en högskoleexamen. 9 (9)