Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012

Transkript

1 Minnesanteckningar Diana Unander Nordle Tel: Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 Dagen inleddes med en genomgång av vilka förväntningar deltagarna hade på dagen. Utbildningsanordnare från Kalmar och Kronoberg informerade om utbildningsutbudet som finns på; - Gymnasiet - Vuxenutbildningen - Yrkeshögskolan - Linnéuniversitet Därefter delades deltagarna in i fyra grupper där man fick reflektera och diskutera vad som behövs framöver utifrån följande frågeställningar; - Vilka behov finns hos företag och organisationer och hur kan de tillgodoses? - Hur kan vi förbättra samverkan mellan skola-näringsliv för att öka samstämmigheten mellan utbud och efterfrågan av kompetens? - Hur kan just ni samverka bättre? Konkreta exempel som är lätta att följa upp. Nedan följer sammanfattningar av vad de olika grupperna diskuterade under dagen. Vilka behov finns hos företag och organisationer och hur kan de tillgodoses? Det krävs mer does och hands on folk. Behov av utbildningsnivåer skiljer sig mellan olika arbetsgivare. Många gånger krävs det också en social mognad för att passa in på vissa arbetsplatser och kritiskt och analytiskt tänkande är efterfrågat. Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

2 IT inom automationsprocesser. Informationssäkerhet är ett område som flera arbetsgivare lyfte som något som kommer att bli stort. Växjö Yrkeshögskola sökte en utbildning med den här inriktningen men fick avslag från YH-myndigheten som anser det vara en universitetsutbildning. Lämplig utbildningsform bör där för kanske var en kandidatexamen (3 år) samt en masterutbildning (2 år) på Linnéuniversitetet. Inom det här området är myndigheterna viktiga aktörer att ha med och e-handelns explosionsartade utveckling kommer att vara viktig för informationssäkerhetens utveckling. Frågan är hur man formulerar och integrerar behovet. Vikten av nätverk och inte minst personliga kontakter. Företagen upplever att det kan vara svårt att hitta ingångarna till de olika utbildningarna till vem skall man vända sig? Utbildningsanordnarna på de olika nivåerna behöver också lära känna varandra för att få till ett utbildningsutbud som kompletterar varandra. Inom YH får man bra kontakter tack vare att man nyttjar individer som arbetar i branschen som lärare samt att ledningsgrupperna till största del består av näringslivsrepresentanter. Anordnare av utbildningar har upplevelsen att företagen är väldigt bra på att påtala att de har ett behov, men när man närmar sig att koka ner det till en yrkestitel och att skriva på ett avtal om samverkan, så backar de. Här måste det till en förändring! I Kronobergs län gjordes det en inventering av behoven (ALMI) för ca två år sedan som visar att det saknas personer inom data/it och att det behövs en stor påfyllnad av programmerare, systemvetare, generella it-tekniker, IT-arkitekter och projektledare. Allmänna diskussioner om det framtida behovet. Dagsbehovet är av intresse för anordnarna av YH-utbildningar medan högskolorna behöver mer framförhållning hur ser behovet ut på lång sikt? Företagen är i behov av fler medarbetare, gärna unga hungriga med intresse för att lära vidare. Ungdomarna har oftast en positiv bild av problemlösning och för många så finns det ett tidigt intresse för ny teknik etc men skolan och jobbannonser etc verkar avskräcka många. Viktigt att visa att det finns behov av många olika sorters kompetens och att det finns tydliga karriärvägar. 2 (6)

3 Hur kan vi förbättra samverkan mellan skola-näringsliv för att öka samstämmigheten mellan utbud och efterfrågan av kompetens? Öka tydligheten mellan skola-arbetsliv. Näringslivet anser det vara viktigt att kunna påverka innehållet i utbildningarna. Tydliggöra vem som är kontaktperson från bägge parter. Behov av plattform eller portal, en mötesplats med någon som kan alla delarna. Behandla de elever/studenter som gör APL/APU/praktik som om han/hon vore anställd. Mötet med studenter är viktigt påpekar branschen, vissa företag har till och med avsatta resurser för att kunna ta emot studenter. Olika tidsperspektiv. Idag ser inte näringslivet 3-4 år framåt utan man arbetar på mycket kort sikt då utvecklingen går snabbt framåt och det är svårt att förutsäga behoven. Utbildningssidan å andra sidan behöver längre framförhållning särskilt för utbildningar på universitetsnivå. Viktig att föra en nära dialog och gemensamt blicka in i framtiden. LIA,APU,APL och praktik (kärt barn har många namn) är ett bra sätt för arbetsgivare att möta potentiella medarbetare, möjlighet att forma dem efter verksamhetens behov, testa om personen passar in på arbetsplatsen osv. Gröna näringar är bra på att visa upp sig i grundskolan, kan IT-branschen lära av dem?! Ska man sluta prata bransch och övergå till att fokusera på yrken och karriärvägar för att bli mer konkret och greppbar? Företagsbesök/studiebesök kan också vara ett sätt att tidigt skapa intresse för IT-branschen. Företagen kan bli bättre på att bjuda in, och/eller erbjuda sig att komma till skolorna. Ett bra exempel på där branscher visar upp sig är projekt framtidståget i Malmö, som drivs av arbetsmarknadsenheten i Malmö kommun. Utbildningsanordnare målar ofta upp bilder av vad man kan bli efter avslutad examen från en viss utbildning detta stämmer dock inte alltid överens med verkligheten och man skapar illusioner. Tillsammans måste vi bli tydligare med att visa vilka karriärvägar som finns, tex en student kan inte förvänta sig att bli ITstrateg direkt efter avslutad utbildning det kräver ofta drygt 10 års erfarenhet. 3 (6)

4 Behov av gemensamma basblock för universitetsutbildningar och ev andra utbildningsformer. De studerande bör inte välja alltför tidigt. Ta inspiration från ETECs utbildningsmodell för automationsingenjörer. Lyfta fram hur viktig matematiken är som grund för att arbeta inom branschen, ju större förståelse du har desto lättare är det att utvecklas. Här ser man en skrämmande trend med allt sämre resultat hos allt fler elever i skolorna. Hur kan just ni samverka bättre? Konkreta exempel som är lätta att följa upp. - Hackaton tävling bland intresserade som kan vara en väg för arbetsgivare att hitta talanger och rekrytera blivande medarbetare. - Ta del i programråd, ledningsgrupper ute på skolorna - Varje individ måste vara beredd på att vidareutbilda sig. - Nätverk är viktiga skapa ett kopplat till kompetens och kompetensförsörjning - Gemensam samlingspunkt var ska arbetsgivarna vända sig för at hitta rätt utbildning (potentiell arbetskraft)? - Alumninätverk för YH. Måste komma från de studerande själva. Uppföljning av hur det gått görs dock till viss del av YH-myndigheten. - Synliggöra branschen, få fler unga att våga söka utbildningar inom området. Viktigt att nå ut till unga, föräldrar, SYV. - Jobb-i Växjö-kampanjen kan lösa arbetsgivarnas akuta behov. - Snabba på processerna med att ta fram rätt utbildningar. Företagen måste bli bättre på att prognostisera framtiden. - Titta på Almega/IT & Telekomföretagens rapport om kompetensbrist; e_fileid=585dda4c-4f0b-4769-a99a b81b3&FileName=IToT_kompetensbrist_A.pdf - Arbetsförmedlingen arbetar bland annat med branschutbildningar och en representant funderade kring om Arbetsförmedlingen genom kortare insatser kan göra människor anställningsbara. Det finns många vuxna äldre som vill göra karriärskifte kan vi göra något för att dessa ska få upp ögonen för IT-branschen? - Yrken måste tydliggöras för att bli attraktiva. Bra idé att hitta förebilder som kan hålla i lite kort föreläsningar. 4 (6)

5 - För att motverka att studenter som läser IT lämnar regionen efter avslutad utbildning kan det vara en god idé att börja arbeta mer med internships/trainee. Detta kan även vara ett sätt att locka studenter från andra universitet att komma till regionen. - CIL uppmuntrar alla studenter att registrera sig på Linked-in, fungerar bra att ha en egen grupp där. Något som andra kan ta efter. - Sociala medier borde användas mer i rekryteringssammanhang. - Få upp statusen för yrken inom branschen. Ta fram ett handlingsprogram för arbetet med att lyfta vad som är attraktivt, hur kan vi lyfta hela branschen, gemensam strategi för ökad förståelse. - Tydliggöra professionen, under 90-talet upplevdes branschen som sexig, varför gör det inte det längre vad kan vi göra för att få tillbaka den bilden? - Ta vara på den arbetskraftsreserv som finns i form av människor från andra länder. Språket är viktigt och det är viktigt att kunna kommunicera för konsulter men för de tjänster som finns internt kan man definitivt ta in människor från andra länder. Ev hålla gemensamma språkutbildningar och ev en utbildning i interkulturell kompetens för arbetsplatser via IEC. - Ta reda på vad det är som attraherar och påverkar ungdomars studieval. - Övriga reflektioner Mynta begreppet gymnasieprogrammerare Har företagen börjat med egna utbildningar i högre utsträckning? Spetsa själva i egen regi? IKEA är ett av de företagen som insett att det här är något som de måste börja arbeta mer med. Framåt kanske arbetsgivarsidan arbeta hårdare för att se till att medarbetare och potentiella medarbetare står rätt rustade. Ökad rörlighet mellan kontor kan vara en faktor som kan skapa intresse för branschen. Är det så att ingen vill studera, eller att det inte finns några utbildningar att söka? Är det fel på de utbildningar som finns? Diskussionen i en av grupperna kring dessa frågor ledde fram till att vi tror att det finns en missmatch i förväntningar om vilka kompetenser som finns tillgängliga. Företagen kan ej förvänta sig att studenterna kan exakt de vill ha efter avslutad utbildning, utan företagen måste 5 (6)

6 själva inse att de får specialforma dessa personer på arbetsplatsen. Detta måste kommuniceras på ett tydligare sätt. Eftersom det finns lika många önskemål som det finns företag är det svårt att göra en utbildning som passar alla. En tanke är att genom IT kluster diskutera fram en minsta gemensam nämnare. Vad kan vi enas om? Vi pratade också om vikten av att ha lokala utbildningar eftersom rörligheten är ganska liten. Många vill inte heller pendla, och de som pendlar tröttnar efter några år. Det är något som IKEA märker tydligt. Bristen på arbetskraft i Kronoberg kan också bero på att lönen är lägre här än i storstäderna. Kan man prata om IT som en egen bransch eller är det egentligen integrerat i andra branscher/sektorer? En projektadministratör på ett IT-företag behöver inte nödvändigtvis själva ha kompetensen utan det handlar om att kunna samordna, leda och ha kontakt med kund och se till att man följer uppsatta mål. Våga tänka nytt när man anställer. Stort tack till Lotta Nydahl Frånberg, Erik Ciardi och Ola Sennefjord Jonsson för hjälpen med att ta minnesanteckningar. Vid tangenterna, Diana Unander Nordle Samordnare kompetensförsörjning Regionförbundet södra Småland 6 (6)