Svar på interpellation - Var finns framtidstron för våra elever och för Hässleholms gymnasium?

Transkript

1 Svar på interpellation - Var finns framtidstron för våra elever och för Hässleholms gymnasium? Joachim Fors har i interpellationen tre avslutande frågeställningar samt en frågeställning om deltidsbrandmän i texten. Inriktning Brand och räddning Beträffande deltidsbrandmän så handlar frågan om kopplingen med det individuella valet, Brand och räddning. Den kursen har funnits i flera år och lästs av 300 till 400 elever med 10 till 20 elever per år. Kursen kostar 774 tkr per år. Utbildningen i sig har inte varit den rekryteringsgrund som man kunde hoppats på. Av alla dem som genomgått utbildningen arbetar idag en (1) person som deltidsbrandman i vår kommun och en (1) person är knuten till ett räddningsvärn i vår kommun. Attraktivt gymnasium Angående hur Hässleholms gymnasieskolor ska göras attraktiva så måste vi bli riktigt bra inom de utbildningar vi erbjuder. De goda exemplen är de utbildningar där vi har många egna elever som söker samt flera sökande från andra kommuner. Vi lägger stora resurser på ändamålsenliga och attraktiva lokaler, t.ex. den omfattande ombyggnaden som pågår på Jacobsskolan. Tekniska skolan står inför ny ventilation och matsalen har nyligen byggts om. Näringslivets behov av utbildad personal Hässleholm är en väletablerad utbildningskommun inom yrkeshögskoleutbildningar. Vi har en flerårig tradition av att erbjuda utbildningar som arbetslivet efterfrågar. Vår starkaste sida är utbildningar inom det tekniska området. Dessa utbildningar kommer bäst till stånd om det sker i nära samverkan med arbetsgivare och företag. Vuxenutbildningen driver sedan några år utbildningar som riktar sig till vårdsektorn, dessa riktar sig både till privata och offentliga arbetsgivare samt även utbildningar inom transportsektorn. Gymnasiets yrkesutbildningar finns inom flera områden inom tekniksektorn men även inom vård, handel och administration. SKL lyfter fram problematiken om gymnasieskolan ska dimensioneras efter elevernas intresse eller efter arbetsmarknadens behov. Det finns större överensstämmelse mellan elevers önskemål och arbetslivets behov inom vuxenutbildningen än i gymnasieskolan. SKL lyfter också fram frågan om kompetensförsörjningen påverkas negativt av gymnasiets marknadsutformning. Det innebär att skolors strävan att erbjuda attraktiva utbildningar inte står i balans till arbetslivets behov. Det finns även en tydlig obalans i näringslivets förväntningar och skollagens inriktning mot att anpassa utbildningsutbudet efter elevernas önskemål. För att lösa denna obalans krävs beslut på statlig nivå. Vad gäller industriprogrammet håller man just nu på att undersöka möjligheten att samordna industriprogrammet med vuxenutbildningen och på så sätt även fortsättningsvis kunna erbjuda industriprogrammet som ett sökbart alternativ till gymnasiet.

2 2(2) Strategiska samtal mellan Kommunstyrelsen och Barn- och utbildningsnämnden om gymnasieskolans utbildningsutbud. Det har under flera år funnits dialogträffar mellan KS och nämnderna. Det finns där möjlighet från berörda parter att lyfta angelägna frågor. Denna möjlighet har funnits även under de år som de rödgröna har styrt. Vidare är det naturligtvis så att frågan om gymnasieskolans utbildningsutbud diskuteras internt inom det styrande blocket. Avslutningsvis vill jag framhålla att det är Barn- och utbildningsnämnden som fattar beslut om gymnasieskolans utbud. Ännu är inget definitivt beslut fattat om det kommande utbudet. Jag hyser dock stort förtroende för nämnden och dess förmåga att fatta välgrundade beslut. Hässleholm Lars Johnsson (m) Kommunstyrelsens ordförande

3

4

5

6

7

8

9 Från: Öhman, Dolores Skickat: den 22 maj :08 Till: Aidemark, Elisabeth; Davidsson, Louise Ämne: Fråga till KSs ordförande på KF 27/5 Kommunfullmäktige 27 maj 2019 Fråga till Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) Politiken ansvarar för beslut om skolans organisation, alltså om vilka skolor som ska finnas och inte finnas i Hässleholms kommun. Politiken ansvarar också för att finansiera de skolor som ska finnas. Tjänstemännen ansvarar för kalkylen om vilka resurser som behövs. Politiken beslutar om resurserna. Det är nästan omöjligt att ta fram ett förslag på budget i balans samtidigt som kommunen lever upp till skollagens krav men befintliga förutsättningar. Upprepade gånger påpekade ansvariga tjänstemän för kalkylen att resurser inte räcker till för att finansiera den befintliga skolorganisationen men politiken avsatte inte nödvändiga resurser. När förslag om ändringar i skolans organisation för att jobba inom ramen för tillgängliga resurser lades fram, sa politiken tydligt nej. Följaktligen spricker budget. Politiken ber på ansvaret; antingen ändra i skolorganisationen eller ge skolan mer resurser. Istället använder du din politiska makt för att få igenom beslut som belastar skolan med kostnader, som till exempel att köpa ut högt utställda tjänstepersoner. Det kan komma att kosta miljoner i avgångsvederlag och uppsägningslön, en kostnad lika stor som 100 heltidsanställda. Hur tänkte du när du använde din politiska makt för att påverka ett personalärende som kommer att belasta skolans ansträngda ekonomin med ytterligare stora kostnader?