Granskningen genomförs i 30 utvalda kommuner. Sundsvalls kommun ingår i denna granskning.

Transkript

1 f in Skolinspektionen Beslut Sundsvalls kommun sundsvalls.kommunasundsvall.se Dnr :11447 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Sundsvalls kommun

2 2(9) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen. Syftet är att granska huvudmannens arbete för att utveckla utbildningen inom gymnasieskolan och skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och för att tillgodose ett allsidigt utbud. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur styr huvudmannen mot det kompensatoriska uppdraget? 2. Hur genomför huvudmannen uppföljning av gymnasieskolan? 3. Hur verkar huvudmannen för att elever får ett allsidigt utbud av program? Granskningen genomförs i 30 utvalda kommuner. Sundsvalls kommun ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Sundsvalls kommun den oktober Besöket genomfördes av Johanna Davidson och Charlotte Rudebeck. Intervjuer med rektorer, förvaltningsledning och barn-och utbildningsnämndens ordförande har genomförts. Telefonintervju med kommunstyrelsens ordförande har genomförts den 27 oktober 2017 av Karin Lindqvist och Charlotte Rudebeck. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av det granskade området. Därefter följer en motivering till de utvecklingsområden som Skolinspektionen har identifierat inom ramen för granskningen. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens styrning av gymnasieskolan avseende granskningens frågeställningar i vissa avseenden fungerar väl men behöver utvecklas. De områden som huvudmannen behöver utveckla presenteras under rubriken Identifierade utvecklingsområden.

3 3 (9) Huvudmannens erbjudande om allsidigt urval av nationella program Skolinspektionens bedömning är att Sundsvalls kommun erbjuder ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar. Granskningen visar att huvudmannen erbjuder 15 av 18 nationella program. Nämnden fattar beslut om programutbud efter förslag från förvaltningen. Förvaltningen utformar förslagen utifrån statistik över elevutveckling och historik kring hur många elever som brukar söka till programmen. Genom kommunikation med arbetsförmedling och arbetsmarknadsparter samt i dialog med branschföreträdare undersöker huvudmannen vad arbetsmarknaden efterfrågar för att kunna möta det behov som finns. Vidare ingår huvudmannen tillsammans med sex andra kommuner i ett regionalt samverkansområde där bland annat programutbudet i regionen diskuteras på regelbundna träffar. Genom detta samarbete kan Sundsvalls kommun säkra upp att program som inte ges i den egna kommunen finns att tillgå i regionen. Ett annat exempel som samarbetet genererat är att Sundsvalls kommun tillsammans med övriga kommuner garanterat ekonomin för visst antal platser på naturbruksprogrammet, som en av kommunerna har startat upp. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden. Huvudmannens styrning mot det kompensatoriska uppdraget Huvudmannen behöver utgå från elevernas förutsättningar och behov vid beslut om resursfördelningens principer Skolinspektionen bedömer att Sundsvalls kommun behöver utgå ifrån elevernas förutsättningar och behov vid beslut om principerna för resursfördelningen. Skolinspektionen gör denna bedömning eftersom huvudmannen inte inhämtar något underlag om elevernas bakgrund eller tidigare skolprestationer inför beslut om resursfördelningens principer. Huvudmannen behöver såväl inhämta underlag som analysera dessa för att undersöka behov av resursfördelning mellan de sju skolenheterna. Beslut om resursfördelningens principer sker utan en förståelse för hur elevernas behov ser ut på de olika enheterna. Huvudmannen har beslutat att resursfördelningen till gymnasieskolorna ska vara dels ramfinansierad, dels volymbaserad. Den volymbaserade resursfördelningen genom skolpeng tar inte hänsyn till elevernas behov och förutsättningar vid de olika skolenheterna. Rektorerna erhåller skolpeng utifrån det faktiska antalet elever per månad och beloppet ska motsvara kostnaden för det program

4 4 (9) eleven läser. Huvudmannen tar på så vis hänsyn till att olika nationella program och inriktningar kräver olika resurser för att genomföra sitt uppdrag men principerna för resursfördelningen utgår inte ifrån några underlag med information om elevernas förutsättningar och behov. Barn- och utbildningsnämnden fattar beslut om budget till gymnasieskolorna efter tjänstemannaförslag och detta baserar sig på hur kostnaden såg ut föregående år. Av intervjuerna framgår att gymnasieskolornas resurstilldelning inte matchat de behov av resurser som skolorna har. Verksamheternas budgetar har gått med underskott under flera år vilket resulterat i en budget i obalans och krav på att ta igen underskottet. Rektorerna upplever därmed att de inte har en reell möjlighet att äska ytterligare resurser om behov skulle uppstå. Granskningen visar vidare att huvudmannen till viss del har kompenserande variabler i sitt resursfördelningssystem. Förutom differentierad skolpeng för olika program finns en ramfinansierad verksamhet för elever med funktionsvariationer. Verksamheten kallas a-gruppen och elever med en fastställd diagnos kan ansöka om och få tillgång till individuellt stöd. Det framgår av granskningen att den beslutade budgeten fördelas till varje rektor utifrån elevantalet och rektorerna avsätter sedan en del av skolpengen till en gemensam pott. Denna bekostar ett resurscentrum vars syfte är att skapa likvärdighet mellan skolenheterna. Modellen för detta är beslutad på förvaltningsnivå men rektorerna väljer själva hur stort belopp som avsätts till potten. Resursfördelningen beslutas därmed på skolenhetsnivå. Om huvudmannen i stället inhämtar underlag om gymnasieelevernas kunskapsresultat och underlag om elevernas behov av särskilt stöd, kan huvudmannen få en förståelse för vart resursbehovet är störst och avgöra om behov av riktade insatser för att öka måluppfyllelsen finns. Huvudmannens uppföljning av gymnasieskolan Huvudmannen behöver följa upp och utvärdera vilka effekter resursfördelningen har på verksamheten. Skolinspektionen bedömer att Sundsvalls kommun behöver följa upp och utvärderar hur resursfördelningen möter elevernas förutsättningar och behov vid de olika skolenheterna. Skolinspektionen gör denna bedömning eftersom granskningen visar att huvudmannen endast följer upp resursfördelningen genom att programpengen följs upp månadsvis. Om en elev byter skola följer skolpengen med eleven. Huvudmannen efterfrågar inte vilka kompensatoriska insatser som genomförs på skolenheterna och följer inte heller upp hur rektorerna använt tilldelade medel i kompensatoriskt syfte. Huvudmannen för heller ingen dialog

5 5 (9) med rektorerna kring hur resursfördelningen möter elevernas behov och förutsättningar. Utan uppföljning saknar huvudmannen underlag för att kunna genomföra en analys av vilka effekter resursfördelningen har för de olika gymnasieenheterna. En sådan analys kan ge huvudmannen bättre möjligheter att rikta insatser mot grupper eller program där eleverna har sämre förutsättningar att nå utbildningens mål. Huvudmannen behöver få bättre kunskap om skolenheternas resultat för att kunna fatta beslut om utvecklingsåtgärder utifrån analys av resultaten. Skolinspektionen bedömer att Sundsvalls kommun behöver följa upp gymnasieutbildningen mot nationella mål. Skolinspektionens granskning visar att huvudmannen inte har utvecklat en systematik i de metoder som används för att samla in information om elevernas och skolenheternas resultat. Skolinspektionen bedömer vidare att huvudmannen har en svag koppling mellan skolenheternas resultat- och måluppfyllelse och huvudmannens analys, mål och planerade utvecklingsinsatser. I Skolinspektionens utredning framkommer att kommunstyrelsens mål för gymnasieskolan bland annat är att alla elever ska fullfölja en gymnasieutbildning inom fyra år och en högre upplevd trygghet bland barn och unga. Barn- och utbildningsnämndens mål är förutom ovan nämnda mål även att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan. Uppföljning av kommunstyrelsens och nämndens mål sker mellan förvaltning och nämnd. Huvudmannen följer inte upp nationella mål och gymnasieskolornas resultat på ett systematiskt sätt. Vid Skolinspektionens intervjuer framkommer att huvudmannen är medveten om att det inte tidigare förts diskussioner om att följa upp hur eleverna klarar sin gymnasieutbildning men huvudmannen har nu satt ett tydligare fokus på resultat. På förvaltningsnivå följer kommunen upp skolornas likabehandlingsplaner och elevhälsans arbete. Elevernas kunskapsresultat följs dels upp med hjälp av nationell statistik men även genom kommunens egna digitala system. En nöjdhetsundersökning genomförs på skolorna med eleverna. Denna uppföljning sker på en avdelning på förvaltningen, forskningsavdelningen. I uppföljningen efterfrågar förvaltningen inget underlag om elevernas eller skolenhetens resultat från rektorerna. Vid tillfället för Skolinspektionens besök var huvudmannens modell för systematiskt kvalitetsarbete under revidering

6 6 (9) och mycket av det arbete som tidigare genomförts fanns inte längre. Skolinspektionens utredning visar att det pågår ett arbete hos huvudmannen med att ta fram och implementera nya strukturer för effektivare ledning och styrning mot de nationella målen. Granskningen visar samtidigt att arbetet har pågått under en längre tid och har hittills resulterat i att genomföra en omorganisation som bland annat inneburit att tillsätta en gymnasiechef i kommunen. Förändringsarbetet har ännu inte lett till att metoder för att systematiskt samla in och analysera underlag om gymnasieskolornas resultat har utformats och implementerats. Parallellt med forskningsavdelningens arbete pågår ett arbete på förvaltningsnivå med ledarplaner, ett verktyg för ledning, styrning och uppföljning av skolledarens arbete. Ledarplanerna ska utgöra ett underlag i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete men handlar inte om att ta fram och redovisa resultat. Att ta fram resultat och analysera dem är ett arbete som för närvarande pågår på förvaltningsnivå. Det saknas en tydlighet i hur huvudmannen genomför och ska genomföra uppföljningen av gymnasieskolornas resultat. Skolinspektionen ser att det kan bli tydligare för samtliga nivåer i styrkedjan om den uppföljning som görs av gymnasieskolornas resultat samordnas, så att huvudmannen inte bedriver parallella spår i sitt systematiska kvalitetsarbete. Utan en systematik i uppföljningen får huvudmannen inte tillräckliga underlag för att kunna genomföra en analys av gymnasieskolornas resultat. Analysen är i sin tur nödvändig för att kunna fatta välgrundade beslut om utvecklingsåtgärder. Huvudmannen behöver utveckla hur uppföljningen bättre kan grundas på rektorernas systematiska kvalitetsarbete och hur regelbunden dialog kring gymnasieenheternas resultat kan genomföras. Dialogen kan ge huvudmannen en ökad och fördjupad förståelse för hur skolenheternas förutsättningar påverkar resultaten och ger bättre verktyg i analysen för att kunna bedöma vilka utvecklingsåtgärder som är nödvändiga för att höja gymnasieutbildningens kvalitet.

7 7 (9) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 14 augusti 2018 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till eller per post till, Skolinspektionen, box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :11447) i de handlingar som sänds in. På Skon pektion s vägnar Gabriel Brandström Beslutsfattare Charlotte Rudebeck Föredragande

8 8 (9) Bilaga: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Sundsvalls kommun har omkring invånare varav är ungdomar i gymnasieålder. Av dessa deltar i en gymnasial utbildning HT Sundsvalls gymnasium drivs i kommunal regi och består av två skolområden, Hedbergska och Västermalm. På områdena finns rektorer med ansvar över olika enheter, totalt sju stycken. Sundsvalls gymnasium erbjuder 15 nationella program med 33 olika inriktningar samt fem introduktionsprogram. Totala andelen, i kommunen folkbokförda, ungdomar som tagit examen inom tre år var 61 % att jämföra med samtliga kommuner 66 % (Skolverkets kommunblad, april 2016) I Sundsvalls kommun pågår en översyn och ett arbete med att utveckla gymnasiets ledningsorganisation som beräknas vara implementerat senast HT Den nya organisationsstrukturen innebär att de två tidigare skolområdescheferna för gymnasiet som hade delade uppdrag i att både agera som rektorer och i förvaltningsledning, har ersatts av en gymnasiechef i förvaltningsledningen som tillträdde i februari Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde 1: Huvudmannen behöver utgå från elevernas förutsättningar och behov vid beslut om resursfördelningens principer Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt:

9 9 (9) Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 2: Huvudmannen behöver följa upp och utvärdera vilka effekter resursfördelningen har på verksamheten. Ilielele" Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 3: Huvudmannen behöver få bättre kunskap om skolenheternas resultat för att kunna fatta beslut om utvecklingsåtgärder utifrån analys av resultaten. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: