Beslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Arjeplogs kommun. Skolinspektionen.

Transkript

1 a rn i Skolinspektionen Beslut Arjeplogs kommun kommun@arjeplog.se Dnr :11447 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Arjeplogs kommun

2 2 (8) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen. Syftet är att granska huvudmannens arbete för att utveckla utbildningen inom gymnasieskolan och skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och för att tillgodose ett allsidigt utbud. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur styr huvudmannen mot det kompensatoriska uppdraget? 2. Hur genomför huvudmannen uppföljning av gymnasieskolan? 3. Hur verkar huvudmannen för att elever får ett allsidigt utbud av program? Granskningen genomförs i 30 utvalda kommuner. Arjeplogs kommun ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Arjeplogs kommun den 2-3 oktober Besöket genomfördes av Charlotte Rudebeck och Johanna Davidson. Intervjuer med rektor för Hornavanskolan, tillförordnad skolchef tillika kommundirektör och kommunstyrelsens presidium har genomförts. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av det granskade området. Därefter följer en motivering till det utvecklingsområde som Skolinspektionen har identifierat inom ramen för granskningen. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens styrning av gymnasieskolan avseende granskningens frågeställningar i flera avseenden fungerar väl men behöver utvecklas. Nedan beskrivs Skolinspektionens bedömning. De områden som huvudmannen behöver utveckla presenteras under rubriken Identifierade utvecklingsområden.

3 3 (8) Huvudmannens styrning mot det kompensatoriska uppdraget Skolinspektionens bedömning är att Arjeplogs kommun ger gymnasieskolan en resurstilldelning med utrymme för kompensatoriska insatser, men att huvudmannens styrning mot det kompensatoriska uppdraget kan utvecklas. Under identifierade utvecklingsområden förklaras hur huvudmannen kan utveckla sin styrning genom uppföljning och analys av resursfördelningens effekter. Kommunen har en resursfördelning till gymnasieskolan som baseras på en bedömning av vad gymnasieskolan historiskt har kostat. Kommunen tar hänsyn till att olika program kräver olika resurser för att genomföra sitt uppdrag och tar bland annat hjälp av riksprislistan för att avgöra kostnader för program. Huvudmannen tilldelar rektorn för gymnasieskolan en budget som ska rymma kompensatoriska insatser. Rektorn kan omfördela resurser och ta reviderade beslut baserade på uppföljning och utvärdering av resursernas effekter. Om rektorn inte skulle klara uppdraget inom ramen för den tilldelade budgeten finns möjligheter att äska mer resurser. Huvudmannen kan då omfördela medel från någon annan sektor i kommunen. Rektorn uppger att hen aldrig har använt möjligheten att äska mer pengar utan menar att de medel som tilldelats gymnasieskolan har täckt behoven och att gymnasieskolan har kunnat utformas så att elevernas förutsättningar att nå målen för utbildningen är goda. Skolinspektionens bedömning är att huvudmannen utgår från elevernas behov och förutsättningar vid beslut om resursfördelningens principer. Inom ramen för den budget som rektor blir tilldelad erbjuder gymnasieskolan förutom elevhälsa, en utbildningsverkstad och en matteverkstad. Dit kan alla skolans elever gå för att få hjälp i sina studier av en behörig lärare. Därtill har kommunen sökt och beviljats statsbidrag för utvecklingsinsatser för att stärka nyanländas lärande. Huvudmannens erbjudande om allsidigt urval av nationella program Skolinspektionen bedömer att Arjeplogs kommun på flera sätt verkar för att erbjuda ett allsidigt urval av program, men att huvudmannen kan göra ytterligare insatser för att bredda sitt urval. Huvudmannen erbjuder en gymnasieskola med fyra nationella program. Gymnasieskolans största program, fordonsoch transportprogrammet med inriktningen fordonsteknik, har framförallt ett elevunderlag som består av elever från andra kommuner. Kommunen har undersökt vilka önskemål om program som kommunens ungdomar har. Det finns också en nära samverkan med det lokala näringslivet. Ett exempel på det är hur

4 4 (8) fordons- och transportprogrammets inriktning anpassats till bilindustrins testning av bilar i kommunen. Ett annat exempel är hur kommunen nyligen fattat beslut om att starta upp hotell- och turismprogrammet med anledning av att besöksnäringen i kommunen växer. Huvudmannens analyser av ungdomarnas efterfrågan av program visar att det finns en stor spridning i önskemålen. Ett sätt för huvudmannen att bredda utbudet är genom ett regionalt samarbete. I kommunen förs diskussioner om hur sådan samverkan skulle kunna se ut. Exempelvis har kommunen tillsammans med kommuner som ingår i region 8, som består av åtta inlandskommuner, studerat hur kommunalförbundet i Lappland fungerar som en modell för samverkan. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område. Huvudmannens uppföljning av gymnasieskolan Huvudmannen behöver analysera gymnasieskolans resultat och utifrån analysen fatta beslut om utvecklingsåtgärder Skolinspektionen bedömer att Arjeplogs kommun har en systematik i sin uppföljning av resultat och måluppfyllelse för gymnasieskolan, men att huvudmannen saknar analys och bedömning av verksamhetens utvecklingsbehov. Huvudmannen håller sig informerad om gymnasieskolans verksamhet men genomför inte någon analys av resultaten eller effekterna av de kompensatoriska insatser som genomförs. Huvudmannen saknar också former för regelbunden dialog om utvecklingsåtgärder med gymnasieskolans rektor, till exempel sker inte någon dialog om gymnasieskolans förutsättningar och behov av utveckling mellan den politiska nivån och rektorn. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete följer ett årshjul där rektorn rapporterar in måluppfyllelse till skolchefen vid fyra tillfällen per år. De olika rapporttillfällena omfattar resultat inom områdena: måluppfyllelse, betyg och bedömning, likabehandling/skola och hem och särskilt stöd/särskilda behov. Skolchefen sammanfattar resultaten efter dialog med rektorn och rapporterar vidare till kommunstyrelsen.

5 5 (8) Kommunen följer inte specifikt upp hur resurstilldelningen möter elevernas förutsättningar och behov. Däremot finns, i det årshjul som kommunen använder i det systematiska kvalitetsarbetet, en del där särskilt stöd följs upp. Faktorer så som närvaro, avbruten utbildning, psykosocial och fysisk hälsa samt elevhälsoteamets åtgärder ingår i uppföljningen. Skolinspektionens bedömning är att huvudmannen har en uppföljning av kompensatoriska insatser i gymnasieskolans verksamhet men att det saknas en utvärdering och analys av hur resurstilldelningen används för att möta elevernas behov. En sådan analys kan ge huvudmannen bättre möjligheter att rikta insatser mot grupper eller program där eleverna har sämre förutsättningar att nå utbildningens mål. Enligt Skolinspektionens bedömning genomför huvudmannen ingen analys av gymnasieskolans resultat och fattar inte beslut om utvecklingsåtgärder för gymnasieskolan. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete stannar vid att hålla sig informerad om gymnasieskolans resultat. För att få en förståelse för gymnasieskolans utvecklingsbehov är det viktigt att både gymnasieskolans rektor och huvudmannen analyserar hur gymnasieskolans förutsättningar och arbetsprocesser påverkar resultat och måluppfyllelse. Skolinspektionens utredning visar att rektorn har analyserat resultat och identifierat utvecklingsbehov men varken förvaltningsnivå eller kommunstyrelsens presidium kan säga vilka utvecklingsbehoven är. Skolinspektionen bedömer att den dialog som sker mellan rektorn och huvudman inte i tillräcklig utsträckning handlar om att utifrån en analys av gymnasieskolans resultat och måluppfyllelse identifiera utvecklingsbehov. Huvudmannen behöver utveckla dialogen med gymnasieskolans rektor för att få en förståelse för hur skolenhetens förutsättningar påverkar resultaten och för att kunna bedöma vilka utvecklingsåtgärder som är nödvändiga för att höja skolans kvalitet. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 8 juni 2018 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till kvalitetsgranskningarsthlmoskolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Hänvisa

6 6(8) till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :11447) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Gabriel Brandström Enhetschef/Beslutsfattare arma Davidson Utredare/Föredragande

7 7 (8) Bilaga: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Arjeplogs kommun har omkring 2900 invånare. Hornavanskolan är kommunens enda gymnasieskola. Skolan drivs av kommunal huvudman. Kommunstyrelsen i Arjeplogs kommun leder arbetet för kommunens gymnasieskola. Kommunförvaltningen leds av en kommundirektör och styrs politiskt av kommunstyrelsen. På kommunförvaltningen finns också en skolchef som är verksamhetsansvarig för gymnasieskolan såväl som all utbildningsverksamhet i kommunen. Skolchefen ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet och förvaltningens arbete gentemot nämnden. Vid terminsstarten för höstterminen 2017 hade skolan 93 inskrivna elever, varav 33 elever i ett introduktionsprogram. Skolan erbjuder en särskild variant av fordons- och transportprogrammet som heter fordonstestteknik. Hornavanskolan erbjuder även teknikprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Enligt nationell statistik uppnådde 52,4 procent av eleverna kraven för en gymnasieexamen efter läsåret 2015/2016. Den genomsnittliga betygspoängen för eleverna med examen eller studiebevis var för samma läsår 13,5. För Arjeplogs kommuns introduktionsprogram saknas resultatuppgift i nationell statistik.

8 8(8) Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde 1: Huvudmannen behöver analysera gymnasieskolans resultat och utifrån analysen fatta beslut om utvecklingsåtgärder. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: