Kalmarsunds gymnasieförbund dymnasieforbundetaqyf. se Dnr : Beslut

Transkript

1 Beslut Kalmarsunds gymnasieförbund dymnasieforbundetaqyf. se Dnr :11447 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Kalmarsunds gymnasieförbund

2 2(13) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen. Syftet är att granska huvudmannens arbete för att utveckla utbildningen inom gymnasieskolan och skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och för att -tillgodose ett allsidigt utbud. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur styr huvudmannen mot det kompensatoriska uppdraget? 2. Hur genomför huvudmannen uppföljning av gymnasieskolan? 3. Hur verkar huvudmannen för att elever får ett allsidigt utbud av program? Granskningen genomförs i 30 utvalda kommuner. Kalmarsunds gymnasieförbund ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Kalmarsunds gymnasieförbund den 9 och 10 november Besöket genomfördes av Bo Jersenius och Sven-Olof Lundin. Intervjuer med förbundsstyrelsens presidium, förbundsledningen samt ett urval av förbundets rektorer har genomförts. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapp ort. I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av det granskade området. Därefter följer en motivering till det utvecklingsområde som Skolinspektionen har identifierat inom ramen för granskningen. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens styrning av gymnasieskolan avseende granskningens frågeställningar i flera avseenden fungerar väl. Det område som huvudmannen behöver utveckla presenteras under rubriken Identifierade utvecklingsområden.

3 3 (13) Huvudmannens styrning mot det kompensatoriska uppdraget Skolinspektionens bedömning är att Kalmarsunds gymnasieförbund styr gymnasieskolan mot det kompensatoriska uppdraget. Granskningen visar att huvudmannen har ett resursfördelningssystem som innehåller kompenserande variabler genom att resurser fördelas med hänsyn till elevernas tidigare skolresultat. I samband med elevernas ansökan till gymnasiet inhämtar huvudmannen underlag om elevernas kunskapsresultat och förutsättningar. Huvudmannen fattar därefter beslut om budget för respektive program utifrån riksprislistan kompletterat med en fördelning baserad på elevernas meritvärde från grundskolan. Kompletteringen baseras på tre meritvärdesnivåer. Den framräknade program- och elevspecifika resursen följer sedan eleven till den skolenhet som eleven antas till. Rektor inom varje skolenhet beslutar hur resurserna utifrån de aktuella behoven ska fördelas. För utbildningar inom introduktionsprogram, autismspektrumtillstånd samt utbildningar i gymnasiesärskolan och nationellt godkända idrottsutbildningar baseras resurstilldelningen på en fristående beräkning av resursbehovet. Utöver den generella resursfördelningen gör huvudmannen riktade insatser i syfte att jämna ut skillnader i gymnasielevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Huvudmannen har antagit sex "prioriterade områden" samt ett antal "specifika prioriteringar och satsningar" inom verksamheten som man genom det systematiska kvalitetsarbetet identifierat vara i behov av förstärkning utifrån en analys av elevernas måluppfyllelse. De prioriterade områdena har beslutats i dialog mellan skolenheter, förbundsledningen och styrelsen och kan variera i antal och innehåll över tid. De prioriterade områden huvudmannen valt innevarande läsår handlar om kunskap, utveckling och lärande; normer, värden och inflytande; en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet; digital kompetens; entreprenöriellt lärande samt integration. Till varje prioriterat område finns särskilt uppsatta mål som konkretiserar vilka aspekter inom området som ska fokuseras. De specifika prioriteringarna och satsningarna har även dessa identifierats inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Detta har bland annat inneburit att huvudmannen gjort riktade insatser för kvalitetsutveckling av nyan-

4 4(13) ländas lärande såsom att öka tillgängligheten till studiehandledning på modersmålet' och riktade insatser för att förstärka elevhälsan, till exempel genom att öka psykologresursen. Huvudmannen har inrättat en så kallad verksamhetsutvecklingsfond ur vilken medarbetare och personalgrupper kan få stöd för att genomföra utvecklingsprojekt. Projekten ska ha anknytning till de prioriterade områdena och bedömas vara angelägna att genomföra i den verksamhet där personalen är verksam. Om ett projekt efter genomförande upplevs relevant kan det ges spridning och bli en reguljär verksamhet inom förbundet. Exempel på sådana inslag som övergått till reguljär verksamhet är "central rättningspool", "inläsningstjänst" och "studiehandledning online". Utredningen visar att styrkedjans alla led är delaktiga i analys och uppföljning av de prioriterade områdena samt de specifika prioriteringarna och satsningarna och Skolinspektionens bedömning är att arbetet är väl fungerande. Huvudmannens erbjudande om allsidigt urval av nationella program Skolinspektionens bedömning är att Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar. Granskningen visar att huvudmannen erbjuder 15 av 18 nationella program i egen regi. Huvudmannen stämmer av organisationen avseende respektive utbildnings volym fram till och med att reservantagningen är avslutad. Huvudmannen har kännedom om behov av kompetensförsörjning i regionen genom att både den politiska nivån och förbundsledningen regelbundet träffar bransch- och programråd. Ett konkret exempel på utbildning som startat utifrån diskussionerna med branschorganisationerna är en inriktning socialt arbete med profilering mot väktare på Barn- och fritidsprogrammet. För program som huvudmannen inte själv erbjuder har huvudmannen ett samarbete inom region Samverkan sydost som innebär att förbundets elever har tillgång till samtliga nationella program2 samt ett stort antal inriktningar. Inom l samarbete med övriga huvudmän inom region Samverkan sydost. Region Samverkan sydost består av kommunerna Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Karlskrona, Lessebo, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Tingsryd, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Torsås och Växjö. 2 Naturbruksprogrammet erbjuds av Hushållningssällskapet i Kalmar-Kronoberg-Blekinge

5 5(13) regionen kan elever söka gymnasieutbildning på samma villkor som i hemkommunen. Identifierade utvecklingsområden 1 syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område. Huvudmannens uppföljning av gymnasieskolan Huvudmannen behöver följa upp den arbetsplatsförlagda utbildningen Skolinspektionen bedömer att Kalmarsunds gymnasieförbund behöver utveckla uppföljningen av den delen av gymnasieutbildningen som är förlagd till en arbetsplats (APL). Huvudmannen bör följa upp verksamheten systematiskt för att säkerställa att elevernas behov blir tillgodosedda och att utbildningen ges med hög kvalitet. Granskningen visar att elevernas APL följs upp inom ramen för de träffar med branschråd som förbundsstyrelsens presidium genomför samt i utbildningarnas programråd. Uppföljningen av elevernas APL ingår dock inte i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Det framgår till exempel av intervjun med rektorerna att huvudmannen inte efterfrågar kvalitativa uppföljningar avseende elevernas APL och att APL inte heller är föremål för diskussioner under de resultatdialoger som rektor och huvudmannen genomför. Av den anledningen finns det risk för att information om eventuella utvecklingsbehov gällande elevernas APL inte når fram till styrelsen, som därmed inte heller har möjlighet att fatta beslut om förbättringsåtgärder. I övrigt visar granskningen att huvudmannen har goda rutiner för regelbunden informationsinhämtning och analys i uppföljningen av gymnasieskolan. Huvudmannen följer upp utbildningen mot nationella och lokala mål, där de lokala målen utgör en fördjupning av nationella mål. Styrelsen får del av delårsrapporter och helårsbokslut regelbundet, och vid dessa tillfällen redovisas måluppfyllelsen för mål kopplade till de prioriterade områdena. Förbundskontorets kvalitets- och verksamhetsutvecklare har ansvar för att sammanställa statistik och annat underlag som respektive rektor använder för det lokala kvalitetsarbetet och för sammanställningar av detta som presenteras för styrelsen. Kvalitetsarbetet följer ett årshjul och fokus sätts på något/några områden vid olika tillfällen under året. Analyser av uppföljningar görs skolenhetsvis i första hand av rektor och controller. Underlaget för analys består bland annat av statistiska delar såsom betygsstatistik, genomsnittliga jämförelsetal, andel elever

6 6(13) med minst E i alla avslutade kurser, andel elever med examen och genomströmning. Därutöver sammanställs också trivselenkäter som genomförs med eleverna, kursutvärderingar och personalens självskattningar och utgör underlag för analys. Alla uppföljningar presenteras uppdelade på kön och program. Rektorer och representerar från verksamheten, till exempel elevhälsan lämnar också redovisningar om sin verksamhet i styrelsen. När det gäller individuella program så får styrelsen tätare delrapporter om verksamheten under verksamhetsåret. Årliga uppföljningar görs bland annat av andelen elever som når behörighet till nationella program samt av antalet avgångna elever på nationella program som startat sina gymnasiestudier på ett individuellt program. Därutöver följs elevernas närvaro samt deras trivsel och upplevelser av gymnasiestudierna upp genom elevenkäter på samma sätt som för övriga elever. Exempel på sådant som framkommit i uppföljningar och som medfört förändringar i resursfördelningen och därmed också till kompensatoriska insatser är satsningar på IM-språk, elever med dispens i engelska, studiehandledning på modersmålet, elevhälsa samt inläsningstjänst. En annan form av informationsinhämtning är att representanter för verksamheter och enheter bjuds in till styrelsen för att informera om sin verksamhet och ge en nulägesbild. Styrelsen har också utsedda "kontaktpolitiker" som besöker verksamheterna vid några tillfällen per år för att på plats få information om verksamheten och arbetet med de prioriterade områdena. Förbundsledningen och rektorerna har regelbundna träffar för att bland annat diskutera nulägesbilden i verksamheten och behov av förändringar i resursfördelningen. Styrelsen får redovisning av uppföljningen av målen inom de prioriterade områdena och sådant som kan påverka behovet av resurser i verksamheten.

7 7 (13) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 21 augusti 2018 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till eller per post till, Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :11447)1 de handlingar som sänds in. o mii eld' ens vägnar Roland Fal.tröm Enhetschef/Beslutsfattare Bo Jerse ms Underv sningsråd/föredragande

8 8(13) Bilagor Bilaga 1: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Kalmarsunds gymnasieförbund består av kommunerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. Kommunerna har tillsammans ca invånare, varav är ungdomar i gymnasieålder (16 19 år) ungdomar från såväl medlemskommunerna som andra kommuner deltog i utbildning inom förbundets gymnasieskolor höstterminsstarten Inom förbundet finns sex skolor, fyra i Kalmar och en i vardera Borgholm och Torsås, som leds av totalt 14 rektorer. Fyra av dessa är gymnasieskolor och erbjuder 10 nationella yrkesprogram och fem högskoleförberedande program samt de fem introduktionsprogrammen. Vid höstterminsstarten 2017 deltog 601 ungdomar (18 procent) i utbildning vid introduktionsprogram. Verksamheten styrs politisk av förbundsstyrelsen. Det till verksamheten knutna förbundskontoret leds av en förbundschef. I förbundschefens ledningsgrupp ingår verksamhetsområdeschefen för gymnasie- och vuxenutbildning, ekonomichefen samt administrativa chefen. På förbundskontoret finns också andra stödfunktioner, bland annat en kvalitet- och verksarnhetsutvecklare. Av nationell statistik (SIRIS) framgår att den genomsnittliga betygspoängen för eleverna med examen eller studiebevis vid förbundets skolor vårterminen 2016 var på yrkesprogram 13,0 och på högskoleförberedande program 14,5. Andelen elever som slutfört sin utbildning med examen inom tre år var på yrkesprogram 74 procent och på högskoleförberedande program 81 procent för elever med startår 2013/2014. För Kalmarsunds gymnasieförbunds introduktionsprogram saknas resultatuppgift i nationell statistik.

9 9(13) Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde 1: Huvudmannen behöver följa upp den arbetsplatsförlagda utbildningen Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras:

10 10 (13) Bilaga 3 Relevanta författningar och Skolverkets allmänna råd Skollagen (2010:800) 1 kap. 4 andra stycket I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1 kap. 9 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. 2 kap. 2 I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen. 2 kap. 8 a Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov. 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra stycket. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 4 kap. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. 15 kap. 3 Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. 15 kap. 4 Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt.

11 15 kap. 30 tredje stycket Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. 16 kap. 42 Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar. Kommunallagen (1991:900) 3 kap. 1!varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling: kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen. 3 kap. 3 Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. Läroplanen för gymnasieskolan 2011 Skolans värdegrund och uppdrag 2. En likvärdig utbildning En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det fmns också olika vägar att nå målen. Sär-skild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolverkets Allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet2 1. Att styra och leda kvalitetsarbetet Huvudmannen bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt se till att rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Rektorn bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete, samt

12 12 (13) se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. 2. Att dokumentera kvalitetsarbetet Huvudmannen bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer och fritidshemmet som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Rektorn bör se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten 3. Att följa upp måluppfyllelsen Huvudmannen bör samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt se till att det utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomförs utvärderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden. Rektorn bör sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten. 4. Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven Huvudmannen bör med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten, använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov, samt utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas. 5. Att planera och genomföra utbildningen Huvudmannen bör se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå,

13 13 (13) ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Rektorn bör ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna, samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen