Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Transkript

1 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd

2 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november Dagens valideringskonferens inleddes med att Madeleine Rietschel, verksamhetsansvarig på Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd, rapporterade om organisationens arbete mot en branschgemensam valideringsmodell. Därefter redogjorde Bengt Hall, projektledare YH-projekt, för den modell som Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd nu arbetar fram för i detta första stadium Fastighetsskötare. Thomas Pettersson, Skärteknikcentrum Sverige, berättade om den modell som Skärteknikcentrum arbetat fram SKTC-modellen och som Fastighetsbranschen nu tecknat avtal om att få använda. Skärteknikcentrum har utsetts till state-of-the-art inom EU och deras modell är en del i EU-projektet Sectors initiative, där Fastighetsbranschen är en av de branscher som fått möjlighet att delta. Workshop Workshopen inleddes med att Bengt Hall uppgav att man idag inte vet vad kostnaden för valideringen kommer att bli för olika inblandade parter. Det viktigaste under denna workshop var istället att argumentera runt varför validering ska användas i fastighetsbranschen. Konferensdeltagarna delades upp i fyra grupper som sedan fick utföra en SWOT-analys baserad på styrkor, svagheter, möjligheter och hot inom fastighetsbranschen och i dess omvärld. Nedan redogörs för Utbildningsnämndens analys av de reflektioner som blev resultatet av gruppernas diskussioner. Nuläge och framtid i branschen Styrkor Fastighetsbranschen står inför stora pensionsavgångar de kommande åren. De utbildningar som finns idag täcker inte behovet för att ersätta dessa avgångar. Validering kan därför bidra till att utöka rekryteringsunderlaget och få in personer från andra yrken, länder och branscher. I och med detta kan branschen också få medarbetare med bred kompetens. Det är genom validering också möjligt att skräddarsy utbildningar och korta utbildningsvägar så att personer på kortare tid kan komma ut i arbete. I diskussionerna framkom vid upprepade tillfällen det positiva i att ha en valideringsmodell som är utvärderad på EU-nivå och knuten till det nationella ramverket NQF. Att arbeta utifrån den modell som nu valts bör alltså underlätta ytterligare för personer med värdefull kompetens från andra länder. Det kan också generera europeiska standarder för branschens yrkesroller. Många påtalade under dagen branschens svårigheter att marknadsföra sig. Validering skulle kunna underlätta detta genom att branschen kan framstå som mer modern en bransch i utveckling som fokuserar på mjukare värden såsom service och boende vid sidan av teknik och byggnader. För att visa att branschen är attraktiv behöver man också arbeta tillsammans, vilket kan underlättas av att valideringen tvingar branschen mot en större enhetlighet i yrkesnomenklatur och kravspecifikationer 2

3 för yrkesroller. Validering har alltså potentialen att på flera plan göra branschen stark. Genom att arbetsmarknaden är god inom branschen bör man med gemensamma krafter kunna skapa ett intresse av att valideras. En ytterligare positiv effekt av valideringen är att den har potential att ge individen en yrkesstolthet. Då personen har ett intyg på det den kan bidrar det möjligen i förlängningen också till att personen känner att den tillhör, och har en plats i, Fastighetsbranschen. Svagheter En generell svaghet vid validering inte endast den modell som fastighetsbranschen kommer att arbeta med är att godkänd validering inte ger behörighet till vidare studier. Att åtgärda detta är ett långsiktigt arbete på mer politisk nivå, och utgången av ett sådant arbete är inte självklart till validandens fördel. Men problemet kvarstår att en godkänd validering som visar på tillfredsställande kunskaper enligt branschens krav inte ger den behörighet som motsvarande utbildning på gymnasiet gör. Dock bör påpekas att en elev under de år som gymnasieutbildningen på yrkesprogram pågår läser fler ämnen och kurser än vad just branschen kräver till sina yrkesroller. En svaghet, som även påtalades som en styrka, är att branschen i dagsläget inte förmår marknadsföra sig på ett bra sätt. Om validering inom fastighetsbranschen ska bli framgångsrik krävs att branschen kan bli attraktiv och locka till sig personer med värdefull kompetens. Om kännedomen om branschen fortsätter att vara lika låg som idag finns risken att personer som besitter den efterfrågade kompetensen inte ens vet om att branschen och möjligheten till validering finns. Som tidigare påtalats är det därför viktigt att man kan marknadsföra branschen som en enhet. Som diskuterades under styrkor så är det en svaghet att yrkesroller, benämningar och arbetsuppgifter skiljer sig åt mellan olika företag i branschen. Det blir därigenom svårt att veta vilka krav som ska ligga till grund för validering av olika yrkesroller. Arbetet med utformningen av valideringen utgår dock från gällande yrkesnomenklatur. Det ligger en svårighet i att värdera mjuka parametrar då de i vissa fall kan vara komplicerade att mäta. Då branschen önskar öka betydelsen av dessa värden kan det innebära ett problem i validandens provsituation. Det praktiska provet kommer att utformas som ett rollspel där validanden ska hantera en felanmälan både gällande det rent konkreta anmälda felet, men även gentemot personer i provsituationen såsom kund/boende, leverantör/entrerprenör och medarbetare. Det är således av stor vikt att dessa tester utformas så att de säkerställer att alla som valideras värderas i dessa hänseenden på samma sätt oavsett testledare och testcenter. Hur hanterar man en medarbetare utan utbildning som inte vill validera eller utbilda sig? Ska företagen använda validering som en konkurrensfördel och validera samtliga medarbetare? Dessa frågor diskuterades flitigt under workshopen och kan ses som en för- eller nackdel. Att validera sina medarbetare kan stärka företaget och inte minst individen som får möjlighet till vidareutveckling. Det finns dock säkert medarbetare ute i organisationer som inte uppskattar denna inventering av kompetens utan ser det som ett sätt för arbetsgivaren att lokalisera personer med bristande kunskaper. Hur hanterar man då den person som inte vill delta i utbildning och vidareutveckling? Kommer dessa personer att stängas ute? Detta är frågor som noga måste övervägas inom branschen. FU upplevde under dagen att många fokuserade på möjligheten att validera befintliga medarbetare. FU vill dock poängtera att det primära användningsområdet för validering inom fastighetsbranschen 3

4 bör vara att utöka rekryteringsbasen. Följaktligen bör möjligheten att kunna attrahera och få in ny arbetskraft till branschen från andra branscher, länder eller yrkesroller vara det huvudsakliga syftet då pensionsavgångar inom kort kommer att ge konsekvenser för möjligheter att rekrytera. Att branschen är bred och kräver många olika typer av kompetenser är en styrka, men även en svaghet. Detta på grund av att roller, arbetsuppgifter och efterfrågade kompetenser lätt blir otydliga och svåra att kommunicera. I marknadsföringen krävs därför tydligt och differentierat informationsmaterial som är riktat till olika målgrupper och yrkesroller. Nuläge och framtid i omvärlden Möjligheter De diskussioner som uppstod runt möjligheter är till stor del överensstämmande med de som framkommit under styrkor. I och med att möjligheterna här är knutna till omvärld kan förutsättas att exempelvis utökande av rekryteringsbasen vid möjligheter har mer med personer från andra länder och branscher att göra medan samma resonemang utifrån styrkor lutar åt rörlighet inom branschen. En synpunkt som togs upp var att visst företag kan höja sin status (jämför även här med styrkor) genom att marknadsföra att man endast har validerade medarbetare en typ av kvalitetssäkring. Om detta ska ses som en styrka eller möjlighet beror på målgruppen för bedömning av denna status. Är detta inom branschen, det vill säga jämförelse mellan olika företag bör detta ses som en styrka, medan samma resonemang gentemot exempelvis kunder och boende utgör en möjlighet. Genom att SKTC-modellen har tyngd då att den inom EU anses vara state-of-the-art eller best practice, används i annan bransch och att flera stora bolag är intresserade av denna kommer fastighetsbranschens valideringar att vinna stor acceptans i omvärlden. Genom att modellen kopplas till NQF kommer nivån för de olika yrkesrollerna att vara lätt att förstå inom olika branscher. Även under rubriken möjligheter initierades en diskussion om branschens oförmåga att gemensamt marknadsföra sig. Detta är en viktig aspekt då kännedomen om branschen måste öka och vetskapen om branschens möjligheter kommuniceras innan validering kan ha framgång på bred front mer validander hämtade utanför branschens gränser. Detta är en stor möjlighet, men också ett hot ifall intresset inte lyckas skapas. Hot Som påtalat är det ett hot ifall branschen inte lyckas skapa en attraktion i omvärlden att valideras. Denna frågas upprepade uppkomst tyder på att just marknadsföring är en kritisk faktor i arbetet med validering i Fastighetsbranschen. Branschen måste nå ut till ungdomar och potentiella medarbetare. Frågan är också ifall begreppet validering kan låta skrämmande. Validering kan dels användas för att se vad en individ kan, men det kan också användas för att mäta en individs kunskaper mot branschens ställda krav. Fokuseras då på vad individen inte kan, utan att erbjuda utbildning och utveckling, kan det bli skrämmande. Det är därmed mycket viktigt att validering alltid möts med en plan för utveckling och utbildning. 4

5 Övervägas och diskuteras bör vem det är som beslutar om validering av befintliga medarbetare. Är det arbetsgivaren, arbetstagaren, eller möjligen båda? Ett annat hot skulle kunna vara om företag i branschen inte värderar kompetens hos de yrkesroller som kan valideras. Att validering vinner acceptans både inom branschen och i branschens omvärld är därför avgörande. FUs ordförande Håkan Berg Håkan Berg, styrelseordförande i FU, avslutar workshopen och tackar för bra information och diskussioner. Han påpekar att FUs nuvarande organisation är ny, men har kommit mycket långt i sitt arbete. Håkan Berg påpekar att FU äger valideringsfrågan. FUs styrelses uppdrag är att representera hela fastighetsbranschen vilket är unikt då samtliga aktörer från arbetsgivar- och arbetstagarsidan är representerade. FU för branschens talan, det vill säga uttalar vad hela branschen tycker. Den modell som presenterats under dagen anser Håkan Berg är mycket konkurrenskraftig och visar att det här är en bransch som tänkt till. Valideringsfrågan ger också branschen en chans att enas runt en gemensam verksamhet en bransch som handlar i enighet. 5