Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil oktober 2013

Transkript

1 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil oktober Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi. Utmaningen med att få folk att stanna kvar i mindre kommuner samt att locka till sig nya människor var en av utgångspunkterna för de diskussioner som fördes. En annan fråga var de stora pensionsavgångarna som väntar i framtiden. Vad kommer att hända med de mindre kommunerna när den äldre befolkningen försvinner från arbetsmarknaden och de yngre ska ta vid? Upplägget under de två seminariedagarna var föreläsningar och workshops i mindre grupper. Detta för att som deltagare få möjligheten att bearbeta och diskutera den information som nyss framförts samt att prova att applicera den nya informationen på ens egen kommun eller organisation. På detta sätt öppnades nya tankebanor och idéer mellan de olika deltagarna som kom från kommunerna i Hedmark och Dalarna, från näringslivet i Hedmark och Dalarna samt regionala organisationer. Gruppdiskussioner Första dagen var temat kommuners attraktivitet. Något som enligt föreläsare Knut Vareide, till vardags forskare och socialekonom, är något som påverkar flyttströmmen till och från kommuner. Deltagarna blev informerade om att en kommuns attraktivitet handlar både om hur attraktiv kommunen är för besökaren, hur attraktiv den är för företag samt hur attraktiv den är som kommun att bo i. En modell framfördes som förklarar hur attraktiviteten är med och bidrar till kommuners tillväxt, en modell som uppskattades mycket av seminariets deltagare. I stort handlade modellen om vilka faktorer som är med och påverkar om människor väljer att stanna kvar i en kommun eller om en

2 kommun lockar nya människor. Några av faktorerna som påverkar attraktiviteten och som togs upp, var hur arbetsmarknaden såg ut, hur boende möjligheterna såg ut, hur infrastrukturen såg ut samt storleken på de omkringliggande kommunerna. En annan viktig del av modellen var synliggöring av icke påverkbara faktorer. 2 Knut Vareide och Stig-Roland Rask Deltagarna fick själva möjlighet att använda attraktionsmodellen på egna exempel tagna ur verkligheten under längre gruppdiskussioner som följde efter föreläsningen. Som diskussionsunderlag låg frågorna: - Ger modellen insikt i din kommuns utveckling? - Är någon av de olika dimensionerna för attraktivitet viktig för just din kommun? - Vilken är den viktigaste faktorn tror du/ni för att bli attraktiv ur bosättningssynpunkt, besökssynpunkt och bedrifts/företagssynpunkt? Under gruppdiskussionerna kom man bland annat fram till att attraktionsmodellen var bra då den gjorde en tydlig uppdelning på olika faktorer som kan vara med och påverka flyttströmmar till och från kommuner. De tyckte också att modellen gav en tydligare bild av vad man kan satsa på i kommuner för att få folk att stanna samt locka till sig nya individer. Man kom också fram till att offentlig styrning som post och polis bör finnas även på mindre orter för att få folk att stanna samt att en fungerande infrastruktur är viktig både för att få individer och företag att vilja bosätta sig där. Under den första dagen redovisades också exempel från några av deltagarna på satsningar som gjorts för att få folk att stanna kvar i kommunen samt locka till sig nya individer. I två av de projekt som redovisades var handlade satsningen om boendefaktorn. I ena projektet, Orsabostäder, hade det byggs nya attraktiva lägenheter och i ett annat, Boligutfordringar, handlade satsningen om lösningar rörande den ekonomiska biten, själva bostadsmarknaden. Andra satsningar som visades upp var planeringen för ett kombinerat köpcenter/flygplats, kallad Airport Center vilken kommer att ligga i Sälen mot norska gränsen och därmed ha koppling till destinationerna Sälen, Trysil, Idre samt Engerdal.

3 Ytterligare exempel på satsningar var Vansbro kommun som handlade hur man genom strategiskt arbete kan förändra företagsklimatet. Från att Vansbro enligt Svenskt Näringslivs mätning för fem år sedan låg i botten på plats 274 så ligger de nu på plats 77. Andra satsningar som visades upp var Kvinnligt entreprenörskap och Universell utformning i reiselivet. Första exemplet handlar om att kvinnor genom bland annat seminarier och rådgivning fått mer kunskap och information om entreprenörskap, en annars mansdominerande bransch. Andra exemplet handlade om Destination Femund-Engerdal där lösningar som möjliggör för funktionshindrade personer att delta i friluftslivet hade införts. En av dessa lösningar var en lyftanordning som gjorde att rullstolsbundna kunde ta sig i och ur kanoter och båtar. 3 Gränskommittén Hedmark Dalarna presenterade också en broschyr som de tagit fram med goda exempel på projekt från de deltagande kommunerna i demografiprojektet. Elva kommuner berättar om aktiviteter/projekt inom bostadsattraktivitet, bedrift/företagsattraktivitet och besöksattraktivitet. Andra dagen var temat kompetensförsörjning och stor vikt lades vid problemet med de stora pensionsavgångarna som kommer äga rum inom en snar framtid. Detta menade Per Sandgren, processledare på Arena för Tillväxt, kunde tacklas genom en regional strategi som går ut på att kommuner tar vara på både den arbetskraft som finns i regionen och den som finns utanför. Deltagarna blev informerade om att man kunde ta till vara på arbetskraften i regionen genom kompetensutveckling och ett ökat utbud av arbetskraft. Utbudet skulle öka genom att bland annat fler elever klarade skolan och att fler träder in på arbetsmarknaden tidigare än nu. Deltagarna blev också informerade om att de genom att öka inpendlingen, inflyttningen och invandringen kunde ta vara på arbetskraft utifrån den egna regionen. Per Sandgren, Arena för Tillväxt

4 Deltagarna fick själva möjlighet att diskutera problemet med kompetensförsörjning genom grupparbeten som följde efter föreläsningen. Uppgiften gick ut på att deltagarna i grupperna först skulle fundera på och diskutera följande frågor; - Kan ni samarbeta lokalt inom kommunen? - Kan ni samarbeta mer era grannar i arbetsmarknadsområdet? - Vad kan regionen hjälpa till med? - Vad kan ni börja med? Vem gör vad? Vem bjuder ni in? - Vilken information behöver ni för att ringa in problemet? - Hur kan ni jobba uthålligt? Ambitionsnivå? 4 Grupparbete kring kompetensförsörjning Ola Granholm, Framväxtsbolaget, ansvarade för grupparbeten som fortsättning på Per Sandgrens föredrag. Genom att ha diskuterat ovanstående frågor kom deltagarna fram till många olika lösningar på kompetensförsörjningsproblemet. En del av dessa lösningar var relaterade till yngre personer och skolan. Exempelvis som ett lärlingsprogram inom olika utbildningar. Ett sådant program skulle kunna medföra att fler yngre kom in på arbetsmarknaden tidigare. Man såg kommunerna som de ansvariga för lärlingsprogrammet. Ett annat exempel är att fånga upp de ungdomar som inte klarar av gymnasiet och att jobba mer med entreprenörskap i skolan. Med entreprenörskap menade man inte endast att eleverna skulle lära sig att starta eget företag utan skulle även handla mycket om att utveckla sin kreativitet, handlingsförmåga och liknande. Utöver detta kom deltagarna också fram till att mer samarbete mellan skola och omvärld samt någon form av mentorskap skulle ge långsiktighet mellan skola och näringsliv. Deltagarna menade också att det var viktigt att skolan kommer ut i näringslivet genom exempelvis studiebesök eftersom tid är en trång faktor för näringslivet. Andra lösningar på kompetensförsörjningsproblemet som togs fram var att samordningen lokalt och regionalt skulle fungera bättre, att man skulle motivera de äldre att jobba längre upp i åldern samt vidareutbilda vuxna som jobbar inom t.ex. vård och omsorg och förslagsvis ge mer ansvar till undersköterskor. Ytterligare lösningar var att försöka höja statusen på praktiska yrken, att arbeta med genusperspektiv för att inte låsa fast sig vid gamla traditionella yrkesroller och därmed kanske gå miste om kompetens samt att arbeta med attityder. Det ansågs vara viktigt att få till en matchning mellan behovet av de jobb som finns och ungdomarnas yrkesval, vad de väljer att studera till. Idag finns för många val och därför är samarbetet mellan skola och näringsliv viktigt. Hur höjer vi motivationen hos ungdomarna var en frågeställning som kom upp.

5 Efter att deltagarna kommit fram till olika lösningar på kompetensförsörjningsproblemet, vissa av dem redovisade ovan, skulle de gå in mer på djupet och välja ut två åtgärder som skulle kunna vara genomförbara. Några av dessa åtgärder var; Kommunerna måste jobba mer med integration tillsammans med näringslivet Kommunerna och näringslivet behöver göra långsiktiga kartläggningar av kompetensbehovet för att skapa ett underlag samt en beredskapsplan Långsiktigt behov av kompetensförsörjning kräver nära samarbete med skolan Arbeta med intern kompetensförhöjning Samarbete mellan kommuner dela på kompetenser Frågan är komplex; man måste börja på lokal nivå och se vad kommunen gör och sedan titta regionalt ALLA har ett ansvar Politisk inriktning både kommunal och regionalt viktigt Jobbmässor, speedintervjuer med näringsliv och kommuner 5 Stort tack till alla er som deltog och bidrog till att seminariet blev innehållsrikt och givande! Camilla Sahlander och Kjell Vaagen Gränskommittén Hedmark Dalarna Text och bilder: Malin Sedeborn