Från immigrant till medarbetare i Malung Sälen, Älvdalen, Trysil och Engerdal

Transkript

1 Från immigrant till medarbetare i Malung Sälen, Älvdalen, Trysil och Engerdal Redovisning av intervjuer i SITE-kommunerna med fokus på behov av arbetskraft, utmaningar och möjligheter, rekrytering och attraktivitet.

2 Uppdraget a) Analysera kommunplaner och integrations- och utvecklingsstrategier i SITE-kommunerna Trysil, Malung Sälen, Engerdal, och Älvdalen b) Djupintervjua nyckelpersoner inom kommunen och näringslivet c) Presentera resultaten vid ett Grenseforum

3 E I T S Ä M

4 Intervjuade Mathias Jones Integrationschef Älvdalens kommun Björn Tegnér, chef Arbete och utveckling Älvdalens kommun Maggie Grundén, näringslivschef Malung Sälens kommun Lars-Erik Hyllvang, ordförer Engerdal kommune Faisal Hashmi, Flyktingskonsulent Trysil kommune Aud Marit Gjöstöl, Daglig leder Sosialtjenesten i NAV- Trysil kommune Erik Sletten, ordförer Trysil kommune SITE-projektet, Vägen-in-kansliet på Länsstyrelsen Dalarna, Hedmark fylkeskommune, Arbetsförmedlingen, SCB och SSB samt andra tjänstemän i SITE-kommunerna

5 Scenarier för utveckling av Sysselsättning och Befolkning Sysselsättning Sysselsättning 2017 Tid Befolkning Befolkning 2017 Tid

6 Behov av arbetskraft Stort behov i alla kommuner (mindre i Engerdal) Många kommunala jobb (omsorg och skola) Personal på fjället i (främst) Malung Sälen och Trysil

7 I storstadsregionerna och i större städer kommer tillflödet av arbetskraft att bli betydligt större än åldersavgångarna inom sektorerna tillsammans, vilket skapar utrymme för en fortsatt stark tillväxt av sysselsättningen. Däremot är bilden den omvända i medelstora- och mindre- kommuner och i glesbygden. Tillflödet av ny arbetskraft är för litet för att täcka de åldersavgångar som uppstår under perioden 2016 till 2030.

8 Flyktingmottagande i SITE Max ca 1500 asylsökande på asylboenden i de fyra kommunerna Just nu ca 350 asylsökande (snart färre) Under 2017 tar man emot ca 150 vuxna personer med uppehållstillstånd

9 Sverige-Norge skillnader (forskjell) Mer stabila nationella regler för mottagande i Norge, mer sammanhållet system Man har fler och mer flexibla utvecklingsverktyg i Norge Norska kommuner har bättre kontakt och enklare samverkan med statliga myndigheter Norsk forskning mer case-baserad (hands on-arbetet i kommunerna)

10 Goda exempel i SITE-kommunerna Trysil 1) arbetet med sosiale nöckler 2) det helt integrerade samarbetet med NAV ( integrering tar tid ) Engerdal 1) Bostadsförsörjning på små orter (Statens Husbank) 2) Medborgardialog (för alla utvecklingsfrågor) Älvdalen 1) Den röda tråden - tydlig och medveten satsning 2) metodik för kommunala praktikplatser Malung Sälen 1) Det nära samarbetet kommun-näringsliv (inte minst på fjellet) 2) Samverkan kommunen-arbetsförmedlingen (NAV)

11 Utmaningar (utfordringer) Tidig och tydlig kartläggning och validering av invandrares kompetens Dialog och samarbete med lokala företag (bedrifter) Det är individer som ska matchas mot arbetsmarknaden- resurskrävande Sekundäromflyttning - invandrare flyttar till större städer (byer). Är SITE nog attraktivt för invandraren? Hur man kan hitta- och utnyttja- (benytte) nationell forskning? Brist på bostäder (boliger) Låg utbildningsnivå bland invandrare och kulturskillnader Det finns få enkla jobb i Sverige och Norge Personberoende, ad-hoc-lösningar (akuta lösningar) och inaktuella planer/strategier = sårbart Låååång process och många moment från uppehållstillstånd till första jobbet (språk, samhällsorientering, skola, validering, bostad, social integrering och eget nätverk, praktik) Det är många aktörer som måste samverka på ett bra sätt (både inom kommunen och externt)

12 Möjligheter (muligheter) Invandringen kan vända befolkningsminskning till befolkningsökning Flera case visar att- och hur- det är möjligt Invandrare på asylboende kan lockas att stanna i kommunen Opprettholde skoler og barnehager Små steder har större muligheter for integrering (raskere kent o mindre segregering) Stora möjligheter till kommunala praktikplatser/jobb och fjelljobb De stora fjällföretagen är vana vid att ta hand om nya medarbetare Bedre muligheter til eget boende enn i storbyerne Goda exempel som kan användas i de andra kommunerna Minska beroendet av enskilda eldsjälar genom mer struktur- dokumentation av metoder, goda exempel och planer

13 Vad säger forskningen?- 1 Platsen betyder MYCKET för integration och sysselsättning

14 Vad säger forskningen?- 2 Kunskaps- och forskningssammanställning ESF (eur. socialfonden) Sverige - Utbildning är avgörande - Matchningen för utrikes födda med högre utbildning fungerar dåligt - Språkutbildningen behöver förbättras - Geografin och konjunkturen spelar roll Sysselsättningsgrad efter två år= 18 procent, efter fem år 36 procent och efter tio år 53 procent Sysselsättningsgrad bland utrikes födda med universitetsutbildning= 65 procent (MEN ) Ca 50 procent av deltagarna i etableringen (hos Arbetsförmedlingen) saknar gymnasiekompetens (videregående skola) Efter 20 år eller mer i Sverige har utrikes födda en medianinkomst på procent av inrikes föddas Företagande är vanligare bland utrikes födda, men INTE för att det är enda chansen att få jobb!

15 Vad säger forskningen?- 3 Derfor blir vi her- innvandrere i DistriktsNorge Push- pull- og stay- faktorer Push- uroligheter, fattigdom, etc Pull- Forhold som trekker til sig tilflyttere Stay- Vad gjör at de blir vaerende? Ulike for innfödte og innvandrere (sosiale nettverk, skape stedstilhörighet) Hvordan skaper vi attraktivitet for innvandrere?? Argument för att bli i en liten distriktskommun Trygghet Gode oppvekstvilkår Lite stress Vakker natur

16 Sammanfattning- 1 Integration och kompetensförsörjning är svårt. Det fungerar bäst när många olika aktörer jobbar integrerat tillsammans, men det ställer också stora krav på samordning! Länsstyrelsen Företags-/bedriftsledare Migrationsverket (IDMI) Arbetsförmedling/N AV Försäkrings-kassan Bostads-bolag Kyrkan Kommunledning Företagarförening Näringskontor Skola och förskola/barnehage???? Ideella organisationer Branschorganisationer Arbetsmarknadsenhet Integrationsenhet

17 Sammanfattning- 2 Flyktingar som väljer att stanna är en demografisk möjlighet, men ganska outtalad? Vi behöver (trenger) arbetskraften (på väg in i en bristsituation) Invandrarna är också inflyttare- de stannar om de uppfattar kommunen som attraktiv (nettverk og sosiale nöckler ) Likartade utmaningar, men olika arbetssätt Nästan ingen pratar om eget företagande (bedrift)- fast det är vanligare bland invandrare Svag koppling till forskning och best-practice Bostadsbrist Integrationen kan inte lösas (enbart) av integrationsenheten Samband kommunala strategier?? Inga strategier för integration (sårbart) Stort utrymme för lärande över kommun- och riksgränser

18 Invandrare och fjelljobb då?

19 Tack!!