Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Transkript

1 STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli bättre på att förstå samband emellan insatser och utvecklingen i näringslivet MÅL Efter genomförandet kommer du att - ha en större förståelse för och bättre kunskap om olika statistiska mätningar - få idéer om vad du själv kan göra i din egen kommun eller organisation för att förbättra näringslivsutvecklingsarbetet JAN TORÉGE Statistiker och utredare på SKL Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. Upptakt till Räkna, räkna ranka 2009 blev företagsklimat en prioriterad fråga på SKL. Vissa kommuner hade kontaktat SKL med missnöje rörande Svenskt näringslivs företagsklimatsmätning och andra liknande undersökningar. Kommuner i kontakt med SKL upplevde att Svenskt näringslivs mätning, som räknas som den mest prominenta undersökningen, var något politiskt färgad och att den saknade vissa för kommunerna viktiga faktorer. Det fanns också, enligt SKLs erfarenhet, en generell förvirring kring undersökningarna ute bland kommunerna. Ena veckan låg en kommun i topp, nästa låg den i botten. Som ett svar på detta tog SKL fram en sammanställning av vilka perspektiv som fanns i befintliga näringslivsundersökningar. Undersökningarna som fanns var lite olika, men det fanns generellt tre återkommande perspektiv. 1. Attraktivitet för företagande och boende 2. Företagarnas egna uppfattningar om företagsklimatet 3. Hur bra det går för företagen Räkna räkna ranka SKL har själva rankat vilka typer av undersökningar man tyckt varit mest rättvisa och sanningsenliga baserat på kriterierna kvalitet och hur väl resultaten återspeglar kommunens ansträngningar för att förbättra företagsklimatet. De tre som placerade sig högst var: 1. Stockholms Buisness Alliance NKI servicemätning 2. SCB Företagarna inom kommunen 3. Svenskt Näringslivs Företagsklimat

2 Svensk näringslivs mätning Den undersökning som har störst tyngd i sammanganget är vanligtvis Svenskt näringslivs undersökning. Det är den undersökning som kommuner i regel måste förhålla sig till och vara beredda på att bedömmas efter. Undersökningen består av tre block: ett basblock med sex statistikfaktorer, ett block där enkätsvar från företagare samt ett block med företagarnas sammanfattade omdöme om det lokala näringslivsklimatet. Den bedömningen som gjorts från SKL sida är att statistikblocket kan vara ofördelaktigt för mindre kommuner. Om man jämför statistikblocket och företagarnas omdöme så är det stor skillnad i rankingen. Det är små kommuner som hamnar högt upp i rankingen när det gäller företagarnas omdöme, främst välmående kommuner i storstadsområden som kommer högt upp inom ramen för statistikbasblocket. Detta gör att storleken på kommunen spelar ganska stor roll på Svensk näringslivs företagsranking. Men totalt sett menar SKL att det absolut bästa sättet att avancera i denna rakning är att jobba med frågor rörande bemötande. Insikt SKL kontaktade Stockholms Business Alliance och frågade om organisationerna inte kunde genomföra en gemensam mätning efter SBA:s modell. Detta blev undersökningen Insikt. Insikt är en enkätundersökning där enkäten skickas till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen under De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. I enkäten ställs frågor avseende sex serviceområden; information, tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet. Enligt SKL är Insikt den enda mätningen där kommunerna själva kan påverka sin ranking genom eget, internt arbete, oberoende av kringliggande statistiska faktorer genomför 197 kommuner, förbund eller gemensamma förvaltningar Insikt Deltagarnas kommentarer Det finns en generell åsikt att många undersökningar inte gör verkligheten och förtagsklimatet rättvisa. Att resultatet och den lokala sanningen ibland står långt från varandra. Det påpekas att vissa undersökningar bara går på företagsnamn och inte på f-skattesedel. Det ska understrykas att många företag inte är ett mått på ett sunt företagsklimat. Grekland, Portugal och Spanien är tillexempel de länder i Europa med mest företag. ANDERS OLSSON Strateg för innovativa miljöer, Region Värmland Entreprenörskapsbarometern Entreprenörskapsbarometern är en undersökning som administreras av Tillväxtverket för att undersöka attityderna till företagande i Sverige. Syftet är också att följa hur dessa attityder förändras över tid. Undersökningen har genomfört sju gånger sedan 2003 och är en bidragande faktor till att projektet Det företagsamma Värmland.

3 2012 års Entreprenörskapsbarometern Urvalet i Entreprenörskapsbarometern 2012 består av cirka personer, varav ungefär deltog i undersökningen. Det motsvarar en svarsfrekvens på 52 procent. Resultatet går att bryta ned på kvinnor och män, personer med svensk respektive utländsk bakgrund, olika åldersgrupper samt län. I mätningen 2012 ser man att 10 procent är företagare och 90 procent är anställda. Av företagarna är det betydligt fler män än kvinnor som är verksamma som företagare. Det är ingen skillnad mellan utländskt och svensk bakgrund. Ju äldre man är blir desto större är sannolikhet är det att man är verksam som företagare. Runt 48 procent av respondenterna kan tänka sig att bli företagare. På frågan om man skulle vilja bli företagare är det yngsta åldersgruppen år som är mest benägen att svara ja. 68 procent kan tänka sig bli företagare. I den äldsta åldersgruppen, år, är det däremot bara 24 procent. Det är också fler män än kvinnor som kan tänka sig att bli företagare. I Värmland är det totalt 43 procent skulle kunna tänka sig att bli företagare. (med en konfidensintervall på 3-4 procent) De fördelar som respondenterna ser med företagande är främst självständigt arbete och möjligheten att förverkliga idéer. Faktorer som att tjäna pengar och högre status rankas ganska lågt av respondenterna. En kommentar är att dessa faktorer är viktiga att få med sig i det fortsatta arbetet med att stimulera företagande. VILJA VÅGA VÄXA Vilja våga växa är ett verktyg för information, sätta mål och skräddarsy aktiviteter inom ramen för projektet Det företagsamma Värmland. Projektet ville hitta mätpunkter som man kunde använda för att kunna mäta och jämföra. Dåvarande controller hittade mät-tal för att möta Vilja Våga Växa som utgick från återkommande mätningar som man skulle vara lätt att följa upp. Mät-talen kan användas för att följa upp hela Värmland men också enskilda kommuners arbete. Framförallt är det ett system där kommunerna själva kan använda befintliga undersökningar för att mäta företagsklimatet i olika stadier. SUNNE KOMMUN Kristin Lundberg, Tillväxtstrateg Ola Persson, kommunstyrelsens ordförande Lena Bergström, VD Frykenstrand Mellan 2001 och 2002 gjorde Sunne ett jättehopp i Svensk näringslivs ranking över företagsklimat. Och man har klättrat ytterligare under åren. Framgångsreceptet är att förstå rankingen, samtidigt som man jobbat nära näringslivet när det gäller att tolka och att implementera resultatet. Processer för implementera resultat När resultat från en undersökning släpps samlar Sunne sitt näringslivsråd bestående av politiker, tjänstemän, lokala företag och företagsföreningar, ett råd som upprättats på kommunens initiativ. När man märkt att Sunne kommun tappat i rankingen så har man tillsatt en styrgrupp vars uppgift det varit att granska statstiken och hitta riktlinjer för hur man kan bli bättre på just detta område. Vid en av styrgruppens granskningar visade det sig att företagen inte visste vem som ansvarade för vilken fråga

4 inom kommunen, och att insynen i verksamheten var dålig. Baserat på detta gjorde man en to-do-list. Styrgruppen ville se fler företagsbesök, samt att man skulle ta med sig några frågor från undersökningen ut på företagsbesök för att följa upp och utreda företagarnas åsikter. Viktiga aspekter i det övergripande arbetet med näringslivsarbete är bemötande och att motivera hela organisationen med att jobba med frågor som rör företagande och näringsliv. Styrkor och utmaningar med att jobba mer undersökningsresultat. När Sunne som offentlig förvaltning agerar på undersökningarna upplever företagarna ofta att det är ganska kort mellan företagarna och tjänstemännen och politiken. Målsättningen är att förmedla resultatet till dem som resultatet berörs. Dock förutsätter det en transparens och planering i hur information förmedlas. Ett exempel som nämns är hur det arbete som Sunne kommun gjort för att förbättra lokal infrastruktur gjorde att kommunen fick dåligt betyg gällande just infrastruktur. Respondenterna blev medvetna om att det fanns arbete att göra, och därför svarade man att infrastrukturen var undermålig. RUNDAN Deltagarna tilldelas tre uppgifter att diskutera och redovisa för gruppen. Samtliga uppgifter tar sin utgångspunkt i undersökningar och implementering av resultat. Uppgift 1: Hur arbetar ni med användningar av de olika mätningarna? Vilka är framgångsfaktorerna? Ge goda exempel som ni vill dela med er av! En avgörande framgångsfaktor är att jobba strukturerat med enskilda parametrar med också specifikt med enskilda undersökningar. Många deltagare anger också att det är av yttersta vikt att politiken är alltid involverad. Det gäller också att visa att man vågar ta kritik och även göra förändringar. Flera kommuner, bland annat Munkfors, fokuserar i regel på de frågor där kommunen fått lägst betyg i senaste mätningar. Det är också viktigt att kommunicera till företagare att de kan höra av sig till kommunen och det har synpunkter och vill ändra på något. Det är också viktigt att företagare tillåts ta ett visst utrymme i tolkningar av resultat men också arbeta med förbättringar. Det finns till exempel kommuner där näringslivet själva initierat ett näringslivsråd. Dock är det viktigt att komma ihåg att när företagen själva organiserar sig handlar det om ideella krafter. Uppgift 2: Har det hänt att ni inte använt er av resultaten och mätningarna? Vad beror det på? När har ni stött på patrull/kört fast?

5 Somliga deltagare anger att det är svårt att jobba med parmetrar i undersökningar som man inte kan göra något åt. För kommuner i västra Värmland är en stor det av arbetskraften taxerad i Norge, något som statistiken inte tar hänsyn till. Det kan vara svårt att få gehör i vissa frågor, särskilt hos politiken. Det gäller därför att hitta forum där man kan få sitta ner med politiken och förklara innehåll och resultat av undersökningarna. Uppgift 3: Upplever du att ni skulle behöva någon typ av stöd för att öka nyttan av mätningarna? Om ja, vilken typ av stöd? Hur lyder ert recept för ökad användning av de olika mätningarna? Vissa deltagare upplever att det skulle behövas analyser av resultatet från externa parter. Det skulle tillexempel vara SKL som kan materialet men ändå står utanför kommunen. För att öka användningen av mätningarna måste man först våga välja vilken undersökning man ska undersöka och sen försöka göra rätt prioriteringar i insatser.