Plattform för välfärdsfrågor

Transkript

1 Plattform för välfärdsfrågor Den 4 maj 2017 samlades ett trettiotal aktörer från Kalmar och Kronobergs län samt Linnéuniversitetet för att diskutera hur samverkan mellan samhällsaktörer och universitetet kan bidra till att möta viktiga samhällsutmaningar. Konferensen Plattform för välfärdsfrågor var en uppföljning av den tidigare konferensen Nytta med utvärdering som ägde rum den 7 december 2016 i Kalmar. Mötet hade som syfte att ge utrymme för samtal kring hur en plattform för välfärdsfrågor skulle kunna organiseras samt att fördjupa sig i konkreta samhällsutmaningar där olika kunskap och kompetenser kan utnyttjas. Konferensen inledes med att professor Verner Denvall introducerade hur en plattform kan ge stöd till välfärdsfrågor och hur en plattform skulle kunna föra samman organisationer och universitetet. Därefter presenterade professor Anita Mirjamdotter tidigare diskussioner som genomfördes på den föregående konferensen i Kalmar. Förväntningar inför dagen Under dagens konferens förväntades att deltagarna kommer med förslag och idéer på hur aktörer, verksamheter, organisationer och universitetet kan samarbeta för att fördjupa sig i samhällsutmaningar. Som utgångspunkt togs det fram följande frågeställningar: Konferensdeltagare diskuterar samhällsutmaningar

2 Vad är det för samhällsutmaningar vi talar om? Utgår vi från samma eller varierande problembilder? Hur ser utvecklingen ut på fem och på tio års sikt? Vilka resurser finns för att göra något? Vilka resurser skulle behövas? Hur skulle vi genom utökad samverkan kunna tas oss an frågan framöver? Våra förslag på hur en plattform för välfärdsfrågor bör drivas i framtiden? Samhällsutmaningar De samhällsutmaningar som presenteras för diskussion var Psykisk ohälsa Samhällsplanering Integration Kompetensförsörjning Åldrande befolkning Välfärdsteknik Frågeställningarna baserades på tematiserade inspel från deltagarnas organisationer, se bilaga 1. Diskussionen genomfördes i olika grupper. Varje diskussionsgrupp konkretiserade sina frågeställningar och diskuterade kring hur samverkansplattformen skulle formas. Även då varje arbetsgrupp försökte hålla sig till sin egen utmaning berörde diskussioner även andra samhällsutmaningar. Psykisk ohälsa Under diskussionen poängterades behovet av en fördjupad relation mellan externa samarbetspartner för att få andra synsätt på sådant som kommunen inte redan uppmärksammat. Det nämndes även att Skottland avses som en förebild för deras sätt att jobba med barn- och ungdomar och kriminalitet. Enligt diskussionen, kan utbyte av kunskap ge stärkta förutsättningar för att göra något konkret angående psykisk ohälsa i länet. Det är centralt för kommunen och regionen att genomföra analyser av behov och utmaningar på området psykisk ohälsa, för att identifiera utvecklingsbehov som kan stödja praktiken. Ett samarbete mellan regionen och universitetet inom psykisk ohälsa kan bidra till utökade möjligheter med de resurser som redan finns. Samhällsplanering Diskussionen utgick från hur Kalmar kommun har utvecklats samt vilka förutsättningar finns för att förbättra delaktigheten i byar. De flesta byar i Nybro är ganska välmående, medborgare är väldig

3 nöjda. Det finns dock andra byar som är svårare att stödja utvecklingen i. I sådana byar måste kommunen jobba med att bygga förskolor, äldreboende vilket skulle minska pendling. En annan aspekt som Kalmar har lagt mycket fokus på är servicepunkterna och samhällsservice. Det är en plats där invånarna kan komma och ha tillgång till datorer för att göra olika ärenden, möjlighet för att fika och ha en kommunikation med varandra samt hitta uppdateringar från insatser som kommunen har genomfört. Tanken är även att kunna fortsätta bygga ut servicepunkterna i fler byar. Slutligen ansågs att det ska arbetas med demokratiuppdrag, vilket innebär utveckling av metoder för att införa demokratiformer. Ett förslag var att söka stipendium från universitetet för att kunna skicka studenter till olika orter för att jobba med samhällsplanering. Även att skapa nätverk av olika kompetenser. Diskussionsgruppen för samhällsplanering Integration Ett av de områden som diskuterades var utbildningssituationen för nyanlända. Ungdomar kommer till Sverige sent under skoltiden, och arbete behövs därför för att matcha deras utbildningsnivå. Det måste finnas goda möjligheter och resurser hos kommunerna för att upprätta internationellt samarbete mellan andra europeiska länder och bygga långsiktiga relationer med andra kulturer. Eftersom man investerar i ett antal insatser i kommunerna, förväntar man sig att man får tillbaka i form av forskningsprojekt som kan stödja de utmaningar man möter. Risken med utvecklingsprojekt är att de presenteras ur ett perspektiv, i stället vill man helst utforma utvecklingsprojektet tillsammans för att kunna få olika syn på problemlösningar. För att bygga upp samverkansplattformen är det viktigt att samla organisationer som kan bidra med olika kunskap inom olika områden. Det är även viktigt att ha ett tydligt syfte och målgrupp med plattformen. Det gäller att kunna strukturera upp frågeställningar till universitetets ledning men också att kunna föra ut dem till andra verksamheter.

4 Kompetensförsörjning Flera nyanlända är äldre i kommunerna, många av dem behöver äldreboende eller annan assistans; Problemet är att det inte finns tillräckligt med medarbetare som talar deras språk, vilket i sin tur leder till en krock mellan medarbetarna och patienterna. Ett annat faktum som sker i dagsläget är att många anställda inom socialtjänster och inom omsorgsyrken inte vill stanna kvar i den ort de bor i; Många från Kalmar väljer att arbeta i andra orter. Lösningar som presenterades var bland annat att anställa nyanlända till äldreomsorg då intresse för arbetet och språkkunskaper finns. Ett annat tema som togs upp gällde vikten av att få in fler män inom äldreomsorgen eftersom det strävas efter en jämlikhet i kommunen. Diskussionsgruppen för kompetensförsörjning Åldrande befolkning Gruppen poängterade att det fanns ett stort antal aktuella tematiker kring den åldrande befolkningen som är aktuella inom forskning på både master, magister och doktorandnivå. En synpunkt som diskuterades var att kommunerna önskade flera praktikantstudenter inom socionom- och lärarprogrammen då det finns stora personalbehov inom dessa yrken. Men gruppen koncentrade sitt samtal på behovet av en öppen kommunikation mellan fakulteter för att kunna veta vilka samverkansprojekt som pågår. När man börjar med att utveckla en plattform, måste man titta över vilka nätverk som finns och vad som händer utanför universitetet, eftersom det redan pågår mycket samarbete. Istället för att ta fram en plattform, borde det skapas en karta som visar nätverk inom och utanför universitet.

5 Diskussionsgruppen för åldrande befolkning Välfärdsteknik Teknikutveckling går väldigt fort vilket gör att många verksamheter strävar efter uppdateringar av nya system för att underlätta medarbetarens sätt att jobba. Tanken är att införandet av s k välfärdsteknik inom vård och omsorg ska ge ökad trygghet för nyttjare, möjligheter att undvika slutenvårdsinläggning, ge oberoende och empowerment. Men det finns många hinder, t ex tröghet i organisationen, och lagstiftning som kan behöva ses över. Ett annat exempel är Region Skåne som satsar mycket pengar på systemutveckling på arbetsplatserna men saknar medarbetare med kunskap att behärska systemet. Personalen måste kompetensutvecklas för att kunna använda och se möjligheter med den teknologiska utveckling och den teknik som implementeras inom varje verksamhet. Eftersom behov och utmaningar varierar från kommun till kommun är det viktigt att kunna förstå varför man agerar på det sättet man gör, vilka konsekvenser det blir, vilka som är målgruppen och att kunna lära sig av varandra (best practice). Detta ger en möjlighet att få till stånd ett bättre utvecklingsarbete som också anpassas till lokala förutsättningar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att en plattform behöver tas fram. Det finns behov av intern kartläggning om vilka kompetensområde som förekommer. Det bör tydliggöras vad som sker på universitetsområdet och även utanför i närområden. Att kunna planera och bygga struktur på långsiktig nivå är väsentlig för att kunna samverka med universitet. Plattformen ska kunna samla in de kompetenser som finns både internt och externt.

6 Diskussionsgruppen för välfärdsteknik Dokumentation: Paula Stuardo Hernández Kommentar Verner Denvall och Anita Mirijamdotter: Det var härligt att se med den entusiasm som deltagarna kastade sig över de olika ämnen man hade föreslagit. Det är tydligt att det finns ett stort behov av information på kors och tvärs och av samtal såväl inom som mellan aktörer. Flera deltagare blev glatt överraskade men också bekymrade - över den mängd satsningar, forskningsprojekt, strategiska överväganden, överenskommelser och avtal som existerar inom de sex olika områden som diskuterades. Behovet av överblick för att sedan kunna strategisk samordna är påtagligt. Den tanke som uppkom på decemberkonferensen 2016 i Kalmar om en slags HUBB ville många se förverkligad. Ett första steg måste vara att vi inom Linnéuniversitetet förmår synliggöra för oss själva vilka grupperingar, forskningsprojekt och kunskapsnoder som är på plats inom åtminstone de sex välfärdsområden som har identifierats. Nya strukturer i form av nya organisationer verkar ingen förespråka i nuläget. Kommittén för Samhällelig Drivkraft föreslås ta initiativ till en utredning som snabbt arbetar i denna riktning och tar fram förslag.