Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Transkript

1 Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

2 Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra på Matchning i teori ochformat praktik: underrubrik i bakgrunden Finns det enklare vägar till jobb? Ann-Kari Edenius, Bemanningsföretagen Johanna Grönbäck, Ratio

3 Program Matchning i teori och praktik Klicka här för att ändra format Nils Karlson, docent, VD Ratio Maria Mattsson-Mähl, VD AlphaCE Håkan Gustavsson, prognoschef Arbetsförmedlingen Matchning i demografi och verklighet Martin Korpi, ek dr, Ratio & Södertörns högskola Klicka Jonas här för Olsson, att ändra VD 3GNS format på underrubrik i bakgrunden Angelez Bermudez-Svankvist, Migrationsverket Enklare vägar till jobb Niklas Johansson (S), statssekreterare Näringsdepartementet

4 Vad är matchning? Nils Karlson, vd, docent Ratio Näringslivets forskningsinstitut

5 Projektet Kompetens för tillväxt

6 Projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet Syfte Utveckla branschöverskridande metoder och bedömningskriterier för praktisk yrkeskompetens, ur ett företagsperspektiv Mål: Förbättrad kompetensförsörjning Förbättrad matchning, integration, livslångt lärande, omställning och jämställdhet

7 Procent Utbildningsnivå i befolkningen år mellan 1985 och uppgift saknas forskarutbildning eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år gymnasial utbildning, 3 år 30 gymnasial utbildning, högst 2 år förgymnasial utbildning, 9 (10) år förgymnasial utbildning kortare än 9 år Källa: SCB/UREG

8 Trots stora utbildningssatsningar, betydande kompetensbrist Viktigast tillväxthindret Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv m.fl. ger samma bild Hälften av företagen har svårt att rekrytera Vart femte rekryteringsförsök misslyckas Särskilt yrkeskunskaper saknas Kan förbättrad matchning vara lösningen?

9 Matchning Hur effektivt utbud och efterfrågan möts på arbetsmarknaden Hur pass väl allokeringen på arbetsmarknaden fungerar

10 Två forskningsinriktningar 1. Matchningsfunktionen/Beveridgekurvan - nationalekonomer 2. Utbildnings- eller kompetensmatchning sociologer

11 Beveridgekurvan

12 Källa: Le Grand, Szulkin, Tibajev & Tåhlin 2013

13 Gemensam slutsats Matchningsproblemen orsakade av heterogenitet, eller missmatch, mellan de arbetssökandes utbud av och arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft Innebär att kompetensmissmatch är det verkliga problemet!

14 Vad är kompetens? Mer än formell utbildning Förmåga eller färdighet att utföra en viss uppgift Förutsätter kunskaper, erfarenheter, personliga egenskaper

15 Det spelar ingen roll hur bra ett CV är, om personen brister i den sociala kompetensen Vi vill ha någon som tar av sig mössan vid matbordet Bra inställning och arbetsvillighet det viktigaste Duktiga människor som har allmän kompetens, social kompetens viktigt

16 Några slutsatser Utbildningssystemets kvalitet, effektivitet och relevans måste öka Syn på kompetens behöver breddas långt mer än formell utbildning Arbetsmarknadens flexibilitet behöver öka Incitamenten och möjligheterna till lärande behöver förbättras Matchning i snäv mening löser inte problemen

17 Maria Mattsson-Mähl, vd AlphaCE Klicka här för att ändra format Håkan Gustavsson, prognoschef Arbetsförmedlingen Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

18 Tema: Vad är matchning? Migration and Occupational Careers: The Static and Dynamic Urban Wage Premium by Education and City Size Martin Korpi Ratio, Näringslivets forskningsinstitut & EHFF, Handelshögskolan, Stockholm E-post: William A.V. Clark California Center for Population Research, UCLA Presentation: Almega, 19 december, 2016

19 Teoretisk utgångspunkt: Market thickness Större städer attraktiva p.g.a. större utbud av yrken och olika typer arbetsplatser Unga inflyttare byter mellan olika jobb/arbetsgivare för att hitta var de passar bäst Innebär en sökprocess leder till att individer kan komma till sin rätt (hitta var de är som mest produktiva) Högre individuell produktivitet återspeglar sig också i snabbare lönetillväxt

20 Forskningsfrågor: 1. Skiljer sig karriärer åt vad gäller utfall av matchning (lönetillväxt & lönenivå) i olika typer av regioner? 2. Kan vi se effekter för alla utbildningsgrupper? 3. Ser vi här några tröskeleffekter? Dvs. ser vi endast effekter i städer eller lokala arbetsmarknader av en viss storlek?

21 Hur går vi tillväga? Skattar effekter på lönetillväxt för inflyttare till tre typer av regioner (storstäder, stadsregioner, och landsbygd, även regionbytare ) Kontrollerar för alla andra faktorer än miljö (var man befinner sig) Individuella faktorer (ålder, kön, första- och andra generationens invandrare, inriktning på utbildning etc.), Arbetsplatsmässiga faktorer (yrke, sektor, privat/offentligt, företagets storlek, multinationellt företag) Matchningseffekter; det lönepåslag som går utöver genomsnittet

22 Jobbyten; mest omsättning i storstäder

23 För vilka och var hittar vi matchningseffekter? Några utvalda empiriska resultat: För initialinkomst ser vi störst effekter för storstadsregioner, något svagare resultat för stadsregioner Över tid finner vi endast effekter i storstadsregioner Gäller alla utbildningsgrupper Både högre genomsnittlig lönenivå och högre lönetillväxt T.o.m. något högre genomsnittlig effekt för de med relativt lägre utbildningsnivå än för högutbildade (3-årig universitet eller mer) Väldigt litet signifikans för orter under storstadsnivå (för alla utbildningsgrupper)

24 Sammanfattning & slutsatser: Storstäder fyller en viktig funktion eftersom de möjliggör bra matchning på arbetsmarknaden människor kan komma till sin rätt, möjliggör ekonomisk tillväxt Vi ser dessa matchningseffekter för alla utbildningsgrupper Vad vi kan se har vi en gräns för denna typ av processer storleksmässigt någonstans under storstadsregioner Sannolikt utgör långsiktiga karriärmöjligheter betydelsefullt flyttmotiv Policyimplikationer? Underlätta urbanisering (bostadsbyggande naturligtvis).. men försvara samtidigt storstadsalternativen (fortsatt regionförstoring, satsa på fåtal noder för att verka för bibehållen/ökad diversifiering av näringsliv)

25 Tack för uppmärksamheten!

26 Jonas Olsson, VP 3 GNS AB Klicka här för att ändra format Angelez Bermudez- Svankvist, Migrationsverket Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

27 Matchning och rekrytering av asylsökanden Erfarenheter och lärdomar Jonas Olsson, 3GNS AB

28 Bakgrund Kompetensbrist inom telekom/datakomområdet 3GNS har aktivt deltagit I Almegas satsning på kompetensmatchning av asylsökande 3GNS i akut behov av telecom/datatekniker för kommande expansioner i Sverige och utomlands (20-30 personer 2017) 4 stycken asylsökanden rekryterades efter matchningsmöte i regi av Almega/Sigma

29 Erfarenheter Matchmaking fungerade för oss, kompetensen finns och är nu bekräftad! Asylsökande är mycket flexibla! Lösningen på våra expansionsplaner? Vi har fått lägga mycket tid på att förstå hur en dylik rekrytering fungerar och vilka utmaningar och risker det innebär för oss som arbetsgivare Osäkerheten kring om våra anställda får stanna är stor, vilket är en risk för bolaget

30 Lärdomar Ett utmärkt sätt att nå potentiella kandidater! Snabb rekrytering; inga uppsägningstider, stor flebilitet! Inget/minimalt stöd från myndigheter Långa behandlingstider (6-8v) på skatte/migrationsverket för samordnings nr, vilket behövs för att bl.a. öppna lönekonto Inget stöd från AF överhuvudtaget (ej med I processen) Inga incitament för att kompensera för risker och kostnader som uppstår Asylsökanden helt beroende av arbetsgivare för att komma tillrätta socialt när migrationsverket släppt greppet. Avslag på asylansökan Anställning ingen garanti för att få stanna I Sverige Kostnader för arbetsgivaren Kostnader som uppstår p.g.a. avsaknad av personnummer Besvärligt att arbeta och leva utan ett personnummer Hyra bostad, ta krediter, nyttjande av företagskonton, kreditkort etc

31 Önskemål Uppehållstillstånd vid anställning möjliggör långsiktig planering och investering Incitament från stat och myndigheter Kvalificera en anställning av asylsökande som ett Nystartsjobb Snabbspår på migrationsverket/skatteverket Samordningsnummer får inte ta 6-8 veckor; lönekonto Arbetsgivarguide för anställning av asylsökande Checklista med länkar Samordningsnr. likställs med Personnummer Underlättar vid all form av näringslivs- och myndighetskontakt Etableringscoach för den asylsökande Sundsvalls kommun utmärkt exempel att studera! Underlättar för arbetsgivaren Etableringsforum (myndigheter/företagare)

32 Seminarium Vad är matchning? Statssekreterare Niklas Johansson,

33 Källa: Eurostat Näringslivets produktion Näringslivets förädlingsvärde, index, 2006= Danmark Finland Nederländerna Norge Sverige Tyskland

34 Källa: Eurostat Sysselsättningen i näringslivet Sysselsättning i näringslivets, index, 2006= Danmark Finland Nederländerna Norge Sverige Tyskland

35 Sysselsatta i privat sektor, , index 1990= Kunskapsintensiva Övriga Källa: SCB, LISA och egna bearbetningar. 35

36 Totalt antal nya asylsökande, varav ensamkommande barn Antal Andel män/pojkar (höger axel) Andel kvinnor/flickor (höger axel) Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Migrationsverket 36

37 Nästan tre av fyra under 40 år Antal kvarstående kvinnor och män i etableringsuppdraget november 2016 fördelat på åldersgrupper Antal Män Kv år år år år 50 år Källa: Arbetsförmedlingen 37

38 Sysselsättningen ökar med tiden i Sverige Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar, år efter antal år efter mottagandet, kön och mottagningsår Procent Antal år efter mottagande Källa: SCB 1997 Kvinnor 1997 Män 2003 Kvinnor 2003 Män 2008 Kvinnor 2008 Män 2011 Kvinnor 2011 Män 38

39 Regeringen genomför en rad åtgärder Extratjänster i välfärden Snabbspår Moderna beredskapsjobb i statliga myndigheter Utvidgat Rut-avdrag Ser över anställningsstöden Satsning på matchningsaktörer 39

40 TACK! Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden