Kunskapslyft ett första steg

Transkript

1 Kunskapslyft ett första steg Sammanfattning - Socialdemokraterna föreslår idag ett första steg i ett kunskapslyft - Inom ramen för det första steget föreslås platser inom komvux, yrkesvux och yrkeshögskola från Samtidigt permanentas yrkesvux som utbildningsform och Skolverket uppdras att i samverkan med kommuner utveckla kvalificerade behovsanalyser och kvalitetsuppföljningar - Investeringen beräknas belasta de offentliga finanserna med 2,5 miljarder kronor per år Bakgrund Arbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå. Ca människor är idag arbetslösa och arbetslösheten har bitit sig fast på en nivå kring 8 procent. Figur 1: Arbetslöshet, år Procent av arbetskraften 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5, Källa: SCB Säsongsjusterad Trend

2 2 (7) Samtidigt drabbar arbetslösheten olika grupper alltmer olika. Andelen arbetslösa som gått utan arbete i mer än 2 år har ökat från ca personer 2006 till över personer 2014 enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Arbetslösheten är högst bland dem som saknar rätt kompetens. Under de 10 senaste åren har en avslutad gymnasieutbildning utvecklats till en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Från att tidigare samvarierat med övriga gruppers arbetslöshet har arbetslösheten bland dem som saknar gymnasieutbildning ökat kraftigt under de senaste tio åren - utan att vi sett en motsvarande ökning i övriga grupper. Trots hög arbetslöshet råder betydande brist på arbetskraft med rätt kvalifikationer. Bristen på rätt kompetens utgör ett tillväxthinder. Detta lyfter Svenskt Näringsliv fram i sin rekryteringsenkät för 2014, där det konstateras att: Vartannat företag som försöker rekrytera har svårt att hitta den kompetens de behöver, trots den höga arbetslösheten. Ett av fem rekryteringsförsök misslyckas helt. Regeringens sätt att adressera arbetslöshetsproblemet har varit att anpassa arbetsmarknaden efter de grupper som har störst svårigheter att hitta ett jobb. Metoden har varit att verka för sänkta lägstalöner och att stimulera tillväxt i branscher där jobb med låga kvalifikationskrav är mer vanligt förekommande. Istället för att anpassa arbetsmarknaden efter dem som saknar utbildning vill vi socialdemokrater investera i utbildning så att de arbetslösa uppfyller de krav som ställs på dagens arbetsmarknad. Det krävs ett kunskapslyft om vi ska nå den lägsta arbetslösheten i EU till 2020.

3 3 (7) Figur 2: Arbetslöshet per utbildningsnivå, år Procent av arbetskraften , ,0 4,2 2 0 Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning Högre utbildning Källa: Eurostat Figur 3: Sysselsättning per utbildningsnivå, år Procent av befolkningen 95,0 90,0 85,0 90,1 87,1 80,0 75,0 70,0 65,0 67,5 Källa: Eurostat Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning Högre utbildning Figur 5: Arbetslöshet per utbildningsnivå, år Procent av arbetskraften 40,0 35,0 36,3 30,0 25,0 20,0 15,0 16,9 10,0 5,0 0,0 Källa: Eurostat Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning

4 4 (7) Regeringen har skurit ner på vuxenutbildningen Komvux som utbildningsform krymptes kraftigt under åren 2007 och 2008 för att sedan byggas ut under åren där efter - när krisen medfört ett kraftigt ökat söktryck. Därefter har volymerna åter minskat. Sedan 2006 har antalet platser minskat med 16 procent - trots att befolkningen ökat med ungefär 5 procent under samma period, och arbetslösheten idag är betydligt högre än Figur 6: Komvux (inklusive yrkes- och lärlingsvux) Antal heltidsstuderande % Källa: Skolverket/SCB Figur 7: Statligt stöd till yrkesutbildning inom komvux Antal helårsplatser platser per kommun Lärlingsvux Yrkesvux m.m.* Källa: Budgetpropositionen för 2014 Hösten 2012 uppgav 10 procent av kommunerna att de kunnat tillgodose efterfrågan på yrkeskurser inom yrkesvux var motsvarande andel 36 procent. Tre av fyra kommuner pekar på bristande ekonomiska resurser som orsak till det otillräckliga utbudet av relevanta kurser.

5 5 (7) I detta läge planerar regeringen omfattande nedskärningar i det statliga stödet till yrkesvux. Från att finansierat nästan platser 2013 ska det statliga stödet sänkas till 375 platser Samtidigt halveras volymen i lärlingsvux. Dokumenterade effekter av satsningar på komvux och yrkesvux Socialdemokraternas forskningskommission lyfter fram flera utvärderingar av effekten av 90-talets satsningar på vuxenutbildning. Stenberg och Westerlund (2008) 1 fann att arbetsinkomsten för deltagare i 90-talets särskilda komvuxsatsningar ökade med i genomsnitt 14 procent för män och 23 procent för kvinnor. Vidare har satsningar på vuxenutbildning visat sig vara effektiv jämställdhetspolitik. En studie från IFAU har nyligen redovisat att bland lågutbildade kvinnor med små barn fick de som deltog i särskilda satsningar på komvux och yrkesvux under 90-talet högre löneinkomster än de som inte gjorde det. Fem år efter att utbildningen startade var deltagarna sysselsatta i högre grad. Efter ytterligare ett år var deltagarnas sysselsättningsgrad 10 procentenheter högre än sysselsättningsgraden bland dem som inte deltagit i utbildningen. Tre år efter att de börjat på utbildningen tjänade deltagarna mer än icke-deltagarna. 2 Att investera i ett kunskapslyft för att stärka arbetskraftens kompetens var en av Socialdemokraternas forskningskommissions tydligaste rekommendationer. Kunskapslyft ett första steg Arbetslösheten är hög och det råder stor brist på arbetskraft inom vissa kompetensområden. Det finns både behov och möjligheter att investera i arbetskraftens kompetens för framtiden. Sverige behöver ett kunskapslyft för fler jobb. Många arbetslösa ungdomar saknar gymnasieexamen. Även bland äldre på arbetsmarknaden finns personer som skulle ha stor nytta av en gymnasieexamen utbildningsplatser I det första steget av kunskapslyftet bör fokus ligga på grundläggande utbildning och kortare yrkesutbildning. I ett första steg föreslår vi därför en investering i årliga utbildningsplatser. 1 Stenberg, A och O Westerlund (2008), Does comprehensive education work for the long-term unemployed? Labour Economics 15, Stenberg, A (2010), The impact on annual earnings of adult upper secondary education in Sweden, International journal of Lifelong Education 29,

6 6 (7) Investera i utbildningskontraktet nya platser i vuxenutbildning öronmärks till arbetslösa under 25 år som inte har en fullständig gymnasieexamen. Kontraktet innebär att ungdomar som blir arbetslösa snarast anvisas en individuellt utformad plan, där studier kan kombineras med praktik eller arbete, som leder fram till gymnasieexamen. När en person under 25 år som saknar gymnasieexamen söker stöd på Arbetsförmedlingen slussas denne direkt in i utbildningskontraktet och en individuell utbildningsplan upprättas. Utbildningen är ett krav för att få ekonomiskt stöd från samhället. En modell, som använts i Västerås, innebär att ungdomar får arbeta halvtid på avtalsenliga villkor samtidigt som de läser in gymnasieexamen. Hälften av heltidsplatserna vigs till denna typ av modell nya platser i vuxenutbildning för arbetslösa. De nya platserna anvisas arbetslösa som enligt Arbetsförmedlingens bedömning kan förbättra sina chanser på arbetsmarknaden genom en utbildning inom grundläggande komvux, gymnasialt komvux eller yrkesvux. De studerar då med bibehållen ersättning nya platser i vuxenutbildning och högre yrkesutbildning. Slutligen avsätts platser för dem som långsiktigt vill stärka sin position på arbetsmarknaden genom att komplettera en ofullständig gymnasieutbildning, läsa in en gymnasial yrkesutbildning eller läsa in en högre yrkesutbildning inom ramen för yrkeshögskolan. Utbudet av olika yrkesutbildningar ska styras av de behov som föreligger. Tabell 1: Antal platser inom kunskapslyftets första steg Utbildningskategori Utbildningskontrakt Arbetsförmedlingen Fria platser Totalt Grundläggande & Gymnasial vuxenutb. inklusive yrkesvux Yrkeshögskola Totalt Förslaget belastar offentliga finanser med 2,5 miljarder kronor per år. Permanenta yrkesvux som utbildningsform Den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen, Yrkesvux, fyller en viktig funktion i kompetensförsörjningen för svensk arbetsmarknad. Idag planerar regeringen för betydande nedskärningar inom yrkesvux. Yrkesvux når de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning eller har behov av att komplettera sin gymnasiala yrkesutbildning. I och med att fler blir yrkesutbildade motverkas bristen på yrkesutbildade. Därmed stärks matchningen på arbetsmarknaden. Idag råder arbetskraftsbrist inom flera yrkesgrupper som inte kräver högskoleutbildning till exempel lastbilsmekaniker, kockar eller golvläggare. På längre sikt saknas även undersköterskor.

7 Socialdemokraterna vill permanenta yrkesvux. Yrkesvux ska inte längre vara en statlig projektsatsning, utan bli en permanent verksamhet och utvecklas genom stabila villkor, kvalificerade behovsanalyser och kvalitetsuppföljning. 7 (7)