Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Transkript

1 Varselportalen , RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet ; 2-3% arbetslöshet ; 2-3% arbetslöshet De 20 senaste åren har Sverige emellertid haft 6-10% arbetslöshet vilket är en klart högre nivå. Detta gäller förutom två toppar på ca 12% år 1994 och år Figur1: Relativa arbetslöshetstal i Sverige

2 Sysselsättning Antal i åldersgruppen år, 1000-tal jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 Källa: SCB, AKU Hämtat: Antal sysselsatta (1000-tal) Antal sysselsatta (1000-tal), säsongsrensat Figur 2: Sysselsättningsgraden i Sverige Figur 1 och Figur 2 visar att Sysselsättningsgraden ökar de senaste 10 åren, men arbetslösheten kvarstår på höga nivåer. Vidare kan man utläsa att arbetslösheten inte töms i botten vid högkonjunkturer så som skedde fram till början på 90-talet. Varför inte? Ett svar är en ökad obalans mellan brist och tillgång eller bristande s k matchning, på arbetsmarknaden. Det finns jobb men arbetssökande kan inte ta dem. Vilka är då de bristyrken som arbetssökande kan söka sig till? Tre rapporter avslöjar huvuddragen i obalansen: 1. Var finns jobben, Arbetsförmedlingen (AF), Ura 2013:1 2. Rekryteringsenkäten 2012 missade möjligheter Svenskt Näringsliv (SN), april, Arbetskraftsbarometern 2012, Statistiska Centralbyrån (SCB), dec. 2012

3 Figur 3: Andel företag som upplevt det mycket eller ganska svårt att rekrytera (Källa: SN april 2012, s 11) Figur 4: Bristyrken enligt Arbetsförmedlingen (Källa: AF jan 2013, s 32)

4 Utbildningar som ger jobb enigt SCB:

5 Obalansproblemet är gapet mellan jobbsökande och rekryteringsbehov, vilket i figurerna ovan illustreras dels för företag, dels för yrken och dels för utbildningar. Det finns en stark efterfrågan på vissa yrkeskategorier på arbetsmarknaden, vilket hindrar tillväxten i vissa organisationer, skapar höga löner i bristsektorer och/eller sätter press på den underbemannade ordinarie personalen (med viss utslagning som följd), samtidigt som arbetslöshetstalen är höga. På tillgångssidan (jobbsökande) finns det en växande skara arbetslösa som tillhör utsatta grupper (idag utgör ca 60%; lågutbildade, utomeuropeiskt födda, funktionshindrade och äldre 55+).

6 På bristsidan (rekryteringsbehov) krävs det höga kvalifikationer för många jobb (idag ofta 3-4 åriga utbildningar).

7 Vad kan vi göra åt obalansproblemet? De flesta av de jobb som efterfrågas idag är relativt högkvalificerade. Finns det alternativ som kan skapas för relativt lågkvalificerad arbetskraft? Finns det alternativ som kan skapas för utsatta grupper? Kan man utbilda snabbare till relativt högkvalificerade teoretiska yrken? Kan man utbilda snabbare till relativt högkvalificerade praktiska yrken? Alliansens svar på obalansfrågan tycks vara att det ingenstans i världen finns så få (ynka 2,5%) låglönejobb som i Sverige de anser att det är för höga ingångslöner (höga trösklar) till okvalificerade jobb. Några recept tycks vara; sänk ingångslönerna; skapa skatteavdrag för låglönearbeten; betala arbetsgivare för att anställa; sänk skatter; alla måste jobba längre. S lanserade nyligen ett förslag om att utveckla arbetsförmedlingen till en matchnings-specialist vilket antas stimulera omställning på arbetsmarknaden. Några recept från S tycks bli; rätt till stöd från första dagen; utbildningsinsatser; utbildningskontrakt för unga; ökat samarbete; innovationspolitiskt råd för ökad tillväxt. Varselportalen anser att politikerna inte på allvar adresserar problematiken och har därför tagit fram ett 7-punktsprogram till diskussion: Förslag 1. Är det möjligt att omorganisera arbetsplatserna? Kan vi omorganisera arbetsplatserna så att de högkvalificerade anställda friställer ett antal delarbetsuppgifter som de blir supportade med? Idén är att använda de högkvalificerade vi har i organisationerna så mycket som möjligt för de högkvalificerade arbetsuppgifterna och istället rekrytera lägre kvalificerad arbetskraft. Exempel: Läkare ska inte behöva arbeta mer och mer med administration. Finns det konkreta åtgärder som kan genomföras? Förslag 2. Är kompetensutveckling möjlig? Kompetensutveckling och/eller kunskapslyft? Kan vi omskola fler till ex-vis systemutvecklare, med relativt korta utbildningar (ca ½-1 år)? Många utbildningar är långa (3-4 år) och ger ett generellt kunnande. Fokus bör ligga på att utveckla kortutbildningar som kan utgöra tillägg till dessa långa utbildningar; i slutet på utbildningstiden; efter utbildningen; eller som påbyggnad på erfarenhet. Kortutbildningar för arbetskraftsinvandring? Förslag 3. Kan vi bygga upp ett Svenskt lärlingssystem? McKinsey ( Tillväxt och förnyelse maj 2012) påpekar att de tre länder i EU-15 som har lägst ungdomsarbetslöshet har alla ambitiösa lärlingsprogram. McKinsey föreslår därför en utredning av ett svenskt lärlingsmodell som undviker negativa effekter som kan identifieras i andra länder främst sämre lönebildning för vuxna. Hur kan detta organiseras? Kan vi lära av det Tyska lärlingssystemet? Förslag 4. Är det möjligt att modernisera den svenska företagsutbildningen?

8 Vi vet att svenska företag och organisationer har svårt att se till att anställda håller sig á jour med nya framsteg, t ex teknisk utveckling och att Japan är föregångare för moderniserande företagsutbildning internt i företagen. Kan svenska staten bidra till att företag och organisationer i högre utsträckning uppgraderar sin kompetens? Hur motiverar vi företag m fl organisationer att satsa? Förslag 5. Kan vi arbeta systematiskt med lokala lösningar? Om vi studerar lokala förhållanden och identifierar bristyrken samt föreslår konkreta lösningar, kan vi kanske förbättra situationen? Ett exempel är att skogsbruket i hela Sverige behöver ca 400 maskinförare på direkten, men att det utbildas ca 250/år. Att det finns en stark efterfrågan på skogsarbetare i Dalarna råder det inga tvivel om. Det behövs skogsutbildningar som ger maskinkunskap! Behöver vi utöka utbildningen lokalt? En annan lokal möjlighet i Bergslagen och norra Sverige är den växande bristen på bergsarbetare vilka yrkeskategorier behöver utbildas för detta? Går det att mobilisera lokalt? Det är speciellt viktigt med lokal mobilisering om det är kris i de lokala organisationerna massuppsägningar eller nedläggningar. Problemet med nedläggningar/neddragningar är att det är snabba processer, medan tillväxt är mer långsamma processer. Hur kan vi lokalt överbrygga gapet mellan nedgång och tillväxt om en kris uppstår? Förslag 6. Kan vi få fart på angelägna samhällsprojekt med arbetslös arbetskraft? Eftersom staten i olika former ger understöd till arbetslösa kan man organisera arbete åt dem motsvarande den summa som betalas ut. Exempelvis finns det en normallön för arbete med att bygga skydd mot viltolyckor längs med våra vägar, och om statens bidrag motsvarar betalning för 22 timmars arbete per vecka är det bättre för alla inblandade parter att de arbetslösa genomför visst arbete. Förslag 7. Kan vi öka arbetslivserfarenheten respektive yrkeslivserfarenheten? SN anger att den viktigaste orsaken till bristen är svårigheter att få tag i rätt yrkeserfarenhet och arbetslivserfarenhet. SN frågade hur lång arbetslivserfarenhet företagen önskar och svaret blev att ca 60% önskade sig mellan 0,5-5 års erfarenhet. Vilka åtgärder kan man tänka sig för att öka arbetslivserfarenheten bland arbetssökande och studerande? Ett förslag från varselportalen är att organisationer under varselperioder engagerar många visstidsanställda för att den ordinarie personalen ska frigöras för andra arbeten på den lokala arbetsmarknaden. Fler förslag? Om yrkeserfarenhet behövs vilka åtgärder kan vi tänka oss?

9