VALLE VALLE: Validering Av Livslångt Lärande Effektivt 2

Transkript

1 Bakgrund och problemanalys Med VALLE 1 vill Kommunförbundet Skåne (projektägare) och Region Skåne (projektpartner) tillsammans med andra aktörer undersöka och värdera möjligheterna att kunna etablera en regional stödplattform för validering i Skåne. VALLE är nära kopplat till Kompetenssamverkan Skåne (KoSS), en arena för samverkan mellan regionala aktörer kring kompetensförsörjningen i Skåne. 2 I KoSS ingår Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Lärosäten Syd 3 och Region Skåne (ordföranderoll). Det övergripande målet för KoSS är att stärka Skånes konkurrenskraft och tillväxt genom insatser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdena. Målet och syftet med VALLE är i linje med detta mål. Validering är sedan mitten av 1990-talet ett begrepp som ständigt återkommer i diskussionen och debatten om vuxnas lärande. Begreppet sammanhänger intimt med livslångt lärande. I grunden innebär validering en bekräftelse, en bedömning och en värdering, i förhållande till allmänt erkända kriterier, av kunskaper och kompetenser som en individ tillgodogjort sig utanför det formella utbildningssystemet. Validering förs på europeisk och nationell nivå fram som en av de viktigaste metoderna för att kunna ta till vara samhällets samlade kunskap och kompetens. Metoden ses som viktig för att ambitionerna om en hållbar ekonomisk tillväxt och ett socialt hållbart samhälle ska kunna uppfyllas. Man för även fram den betydelse man menar att validering har för individen. Det primära är att individens möjligheter på arbetsmarknaden ökar. Det kan gälla möjligheten till inträde samt att kunna byta arbetsgivare och/eller yrkes- och branschområde. Man betonar dessutom möjligheten till andra och mer utvecklande arbetsuppgifter hos individens aktuelle arbetsgivare eller inom aktuellt yrkes- och branschområde. Validering öppnar upp valmöjligheter för individen och därmed för en ökad flexibilitet. Vidare betonas den betydelse validering har för individens självkänsla. Genom att få sina kunskaper och sin kompetens bekräftade, bedömda och värderade stärks individen och blir därmed bättre rustad att kunna möta arbetsmarknadens och utbildningsväsendets förväntningar och krav. Möjligheterna att ta del av och tillgodogöra sig kompletterande utbildning ökar. Av ovanstående är det lätt att dra slutsatsen att vi i Sverige 2013 borde ha ett välfungerande system för validering. Det borde råda konsensus kring vad validering är samt kring hur och varför man ska genomföra validering. Två decenniers diskussion och debatt 1 VALLE: Validering Av Livslångt Lärande Effektivt 2 KoSS är bildat som ett resultat av att Region Skåne fått i uppdrag av regeringen att etablera en regional kompetensplattsform kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering i Skåne. Motsvarande uppdrag har även getts till andra regioner, däribland Västra Götalandsregionen. 3 I Lärosäten Syd ingår Lunds universitet, Högskolan Kristianstad, Malmö högskola, SLU Alnarp och Blekinge tekniska högskola 1

2 otalet policydokument, kartläggningar, rapporter och utredningar borde ha utmynnat i något. Tyvärr är så icke fallet. Den bild som i stället framträder bakom policydokumentens formuleringar kan, när det gäller hur man ute i kommuner arbetar med validering, sammanfattas med följande citat ur den nyligen överlämnade statliga utredningen rörande vuxenutbildning på grundläggande nivå: Utredningen har under sina kommunbesök frågat om hur kommunen arbetar med validering inom vuxenutbildningen. Frågan har ofta besvarats med en motfråga om vad som avses med validering. 4 Bilden blir något annorlunda om man betraktar hur Arbetsförmedlingen arbetar med validering. Inom myndigheten finns en välutvecklad valideringsverksamhet som får hög legitimitet genom en nära koppling till branschorganisationer och därmed till allmänt erkända kunskaps- och kompetenskrav. Men samtidigt bedriver man inte primärt validering utifrån individens behov, utan utifrån arbetsmarknadens behov. Detta innebär att insatsen i första hand kommer de arbetssökande till godo som står relativt nära arbetsmarknaden samt, som följd av vilka branschområden som är aktuella, att betydligt fler män än kvinnor omfattas av den. 5 En översiktlig genomläsning av aktuella kartläggningar, rapporter och utredningar, som ur olika infallsvinklar behandlar validering, ger vid handen att det inte råder konsensus om vad validering är och ej heller kring hur och varför man ska genomföra validering. Det är otydlighet, okunskap och begreppsförvirring som kännetecknar arbetet med och diskussionerna kring validering. Begreppsförvirringen synliggörs bland annat av följande citat från Skolverkets aktuella skrift om validering: Validering är utforskande till sin funktion, medan prövning är kontrollerande och syftar till betygssättning. Därför sker betygssättning efter validering inom kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare genom prövning. 6 Citatet ska ställas i relation till hur Myndigheten för Yrkeshögskola, som har ett nationellt främjande och stödjande uppdrag inom området, definierar validering: Validering av reell kompetens består av kompetenskartläggning och kompetensbedömning. Validering av reell kompetens kan vara både utforskande och kontrollerande för att på ett rättvisande sätt både kunna spegla individens tidigare lärande och leda till ett formellt erkännande. Det är framförallt kompetenskartläggningen som har ett utforskande fokus, kompetensbedömning har en mer kontrollerande fokus. 7 Otydligheten, okunskapen och begreppsförvirringen gäller dock inte huruvida validering som sådan är positiv och önskvärd. Det råder samstämmighet kring att validering är något bra och att validering borde tillämpas i betydligt större utsträckning än vad som är fallet i dag. Detta gäller inte minst för individer som står relativt långt från arbetsmarknaden. Det som 4 Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SOU 2013:20; s Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikesfödda; Statskontoret 2013:6; s Validering inom vuxenutbildningen; Skolverket, serien stödmaterial, 2013; s Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens; Myndigheten för yrkeshögskola 2012; s. 10 2

3 genererar problemen är inte validering som sådan, utan avsaknaden av samarbete, koordinering och enhetlighet samt gemensam kunskap och gemensamt språkbruk. Att bilden som förmedlas i det nationella materialet överstämmer med bilden i Skåne bekräftas av en överskitlig rapport kring validering som Kommunförbundet Skåne lät färdigställa Men samtidigt ger rapporten vissa indikationer om att det i Skåne kan finnas förutsättningar att undanröja problemen. Om så kan ske kommer validering som metod att kunna erbjudas betydligt fler individer och då framförallt till de individer som är i fokus för ESF. En lyckosam process i Skåne kring validering öppnar upp möjligheter att föra över det generella i processen till andra frågor kopplade till arbetsmarknad och kompetensförsörjning i regionen. Ett första steg är förstudien VALLE. Det är inom den som grunderna till samarbete, koordinering, enhetlighet, gemensam kunskap och gemensamt språk kan läggas. Det är i analyserna samt slutsatserna och rekommendationerna från förstudien som lösningarna på problemen kan stå att finna. Men lösningarna ska inte presenteras som ett facit vid projektslut, utan de ska upptäckas och synliggöras i en interaktiv process där både projektledningen och förstudiens alla intressenter är delaktiga. B Intressenter som påverkas av och påverkar projektet VALLE är som tidigare nämnts nära kopplat till Kompetenssamverkan Skåne (KoSS). Detta tydliggörs av att KoSS kommer att utgöra förstudiens referens- och förankringsgrupp samt arena för spridning och mobilisering. Detta gäller både KoSS:s styrgrupp och sekretariat. Styrgruppen består av ledande politiker och chefstjänstemän från de samverkande parterna. 9 Detta innebär att VALLE får en nära koppling till en strategiskt viktig regional påverkansnivå. Sekretariatet består av tjänstemän från de samverkande parterna. Vidare utgör tjänstemän från Kommunförbundet Skåne och Region Skåne, som ingår i sekretariatet, styrgrupp för VALLE. Därmed kan förstudien kontinuerligt avrapporteras och diskuteras vid möten i KoSS:s styrgrupp och sekretariat. Till referens- och förankringsgruppen kommer även att inviteras företrädare från de olika samverkansarenorna mellan kommunerna i vart och ett av Skånes fyra hörn. Detta innebär att förstudien är kopplad till merparten av de regionalt verkande aktörerna samt till de kommunala intressenterna inom valideringsområdet i Skåne. Inom ramen för KoSS arrangeras Kompetensforum Skåne, en mötesplats till vilken en stor bredd av aktörer involverade i kompetensförsörjningsfrågor inbjuds. Det rör sig till exempel om arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, yrkeshögskoleanordnare, 8 Regional stödplattform för validering Genomförd validering i regionen samt relation till centrala aktörer; Ramböll Management Consulting I KoSS:s styrgrupp ingår från Kommunförbundet Skånes sida förbundsstyrelsens presidium samt från Region Skånes sida Regionala tillväxtnämndens presidium. 3

4 studie- och yrkesvägledare samt företrädare för folkbildning. Även Kompetensforum Skåne blir till en referensgrupp för VALLE. Detta gäller inte minst i slutfasen av förstudien då resultat, slutsatser och rekommendationer kan presenteras och diskuteras. Genom bredden av deltagare blir forumet även ett möte för spridning och mobilisering. Validering är en verksamhet inom vilken nationella aktörer på olika sätt kan påverka och/eller styra förutsättningarna för och regelverken kring verksamheten. Därför är det viktigt att etablera relationer och föra dialog med dessa aktörer. De som inför förstudien har identifierats som de centrala är Myndigheten för yrkeshögskola (YH-myndigheten), Skolverket, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen. YH-myndigheten har ett nationellt uppdrag att stödja och främja utveckling och samverkan inom valideringsområdet i dess helhet, alltså oberoende av vilka aktörer det är som bedriver validering. Skolverket har det övergripande ansvaret för styrning, stöd, uppföljning och utvärdering inom den kommunala vuxenutbildningen. Därmed har Skolverket stort inflytande och stor påverkansmöjlighet vad gäller validering inom den kommunala sfären. Tillväxtverket är den myndighet som har regeringens uppdrag att stödja Region Skånes med flera regioners arbete med att etablera regionala kompetensplattsformar. Därmed är även Tillväxtverket en viktig samtalspartner inom ramen för VALLE. Arbetsförmedlingen är tillsammans med den kommunala vuxenutbildningen den aktör som står för merparten av valideringen. Det är inom myndigheten som den allt övervägande delen av validering kopplad till specifika yrkes- och branschområden sker. Arbetsförmedlingens övergripande syn på samt hur man praktiskt tillämpar validering har stor betydelse för såväl regionala aktörer som kommuner. Det handlar dels om vilka möjligheter man erbjuder individer, dels om och i så fall hur myndighetens upphandlade valideringar kan öppnas upp för andra aktörer, såsom kommuner. 10 Västra Götalandsregionen är en av de regioner som, jämsides med Region Skåne, arbetar med att etablera en regional kompetensplattform. Vidare bedriver man, sedan ett antal år tillbaka, en relativt utvecklad valideringsverksamhet inom ramen för Validering Väst. Region Skåne har upparbetade relationer med Västra Götalandsregionen, dessa kommer att användas för att få till stånd ömsesidigt utbyte kring validering. I detta sammanhang vill vi även föra fram föreningen Furuboda och Handisam. Båda ser vi som viktiga samtalspartners i frågor kring validering och tillgänglighet samt därmed i frågor kring personers med funktionsnedsättning möjligheter. Detta beskrivs närmare under rubriken Tillgänglighet. Under hösten 2013 kommer kontakt att tas med ovanstående intressenter för att gemensamt diskutera och lägga fast formerna för dialog och utbyte. 10 Arbetsförmedlingen medverkar som tidigare nämnts i egenskap av regional aktör i KoSS, här är det närmast myndighetens roll som nationell aktör som avses. 4

5 De viktigaste aktörerna är dock inte de regionala och nationella aktörerna, utan Skånes 33 kommuner. Det är ute i kommunerna medborgarna finns; det är där som förstudiens målgrupper finns. Det är ute i kommunerna som merparten av valideringen sker, i vart fall den validering som riktar sig till målgrupperna för VALLE. Den sker inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen och inom kommunala arbetsmarknadsenheter. Inom ramen för VALLE ska dialog och utbyte ske med företrädare för vuxenutbildning och arbetsmarknadsenheter i samtliga skånska kommuner. Dialogen kommer förutom att fokusera på validering inom kommunal verksamhet även att riktas mot samverkan mellan kommuner samt mellan dessa och Arbetsförmedlingen. Under förstudien kommer merparten av kommunerna att besökas. En särskilt viktig grupp inom den kommunala verksamheten är studie- och yrkesvägledare (SYV). De har en central roll när det gäller vad som görs inom validering i dag och det är SYV:arna som möter målgrupperna i vardagen. SYV:arna är vidare nyckelaktörer när det gäller möjligheterna till framtida samarbete, koordinering och enhetlighet samt gemensam kunskap och gemensamt språkbruk inom valideringsområdet. Inom VALLE kommer därför att etableras kontakt och utbyte med SYV-nätverk i Skåne. Syftet med VALLE är att undersöka och värdera möjligheterna att etablera en regional stödplattform för validering i Skåne. Resultatet av förstudien kommer att vara ett antal analyser som sammantagna utmynnar i slutsatser och rekommendationer. Men samtidigt innebär arbetet inom ramen för förstudien, i sig ett intresseväckande och en mobilisering kring validering. De kontakter, relationer, dialoger och utbyten som sker inom VALLE kan förväntas ge frågan om validering en nytändning. Därmed finns möjlighet att redan under projekttiden steg för steg gestalta de framtida samverkansformerna kring validering i Skåne. Det som beskrivits rörande samverkan inom VALLE kan ses som stommen för en samverkan som kan fortleva efter studiens slut. Sammanfattningsvis kan därmed samverkan kring en framtida regional stödplattform för validering i Skåne beskrivas på följande sätt: 1. Stödplattformen etableras, drivs och fortsatt utvecklas av KoSS 2. Styrgrupp och sekretariat för KoSS utgör stödplattformens ledning 3. Deltagarna i Kompetensforum Skåne utgör både användare av stödplattformens tjänster och referensgrupp för fortsatt utveckling 4. Samtliga skånska kommuner är delaktiga i stödplattformen, både som användare och referensgrupp för fortsatt utveckling (ev. samverkansavtal) 5. Företrädare för kommunal vuxenutbildning och kommunala arbetsmarknadsenheter utgör stommen för kommunernas engagemang i stödplattformen 5

6 6. YH-myndigheten, Skolverket, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen är aktiva samtalspartner med KoSS kring stödplattformen vad gäller etablering, drift, utveckling med mera (ev. samverkansavtal) 7. Validering Väst (Västra Götalandsregionen) är en aktiv samtalspartner med KoSS vad gäller ömsesidigt utbyte kring validering C Jämställdhetsintegrering Under förarbetet kring VALLE har vi kunnat konstatera att det råder stora skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter att få icke formellt och informellt lärande validerat. Inom den validering som Arbetsförmedlingen genomför har skillnaderna bland annat sin grund i att det råder en tydlig slagsida gentemot mansdominerade branscher. Detta i sin tur beror på att det huvudsakligen är inom dessa branscher som erkända valideringsmodeller utvecklats och tillämpas. Men även det förhållandet att Arbetsförmedlingens valideringar i första hand har ett arbetsmarknadspolitiskt syfte och inte ett individrelaterat syfte förefaller missgynna kvinnor. När det gäller validering inom ramen för kommunal vuxenutbildning är bilden den motsatta. Men i grunden är det samma orsak till skillnaden. Inom kommunal vuxenutbildning är validering kopplad till vård och omsorg vanligt förekommande, medan validering kopplad till andra branschområden förekommer i betydligt mindre omfattning. Därmed får valideringen en tydlig slagsida gentemot en kvinnodominerad bransch. Det är rimligt att anta att skillnaden mellan kvinnors och mäns möjligheter är än större om man ser till de målgrupper som är i fokus för ESF. Att så kan vara fallet indikeras bland annat av Statskontorets nyligen färdigställda kartläggning av validering riktad till utrikesfödda. 11 Inom VALLE kommer statistik kring ovanstående problematik att sammanställas och göras synlig. Men statistiken faller platt till marken om den inte ställs i relation till vilka syften och mål som beställare och utförare har med validering. Inom ramen för förarbetet inför ansökan har vi kunnat konstatera att det finns två tydligt åtskilda synsätt kring mål och syfte med validering. Enkelt utryckt handlar det ena om att det är arbetsmarknadens behov som ska styra utbudet och därmed möjligheterna till validering, det andra handlar om att det är individens behov som ska vara styrande. I detta ligger även frågan huruvida man ser validering som en metod för att uppnå anställning (som en slutfas), eller som en metod på vägen mot anställning (som ett led i en process). De båda synsätten påverkar på olika sätt kvinnors och mäns möjlighet till validering. Inom VALLE har vi därför för avsikt att analysera, synliggöra och problematisera 11 Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikesfödda; Statskontoret

7 ovanstående. Ambitionen är att kunna formulera rekommendationer kring hur de båda synsätten kan förenas så att man därmed kan motverka könsstereotypa effekter inom valideringsområdet. Särskild fokus kommer i detta sammanhang att riktas mot de prioriterade målgrupperna för ESF. En viktig del av arbetet kommer att vara dialog med de aktörer som involveras i förstudien. 12 Dialogen kommer att ha form av SWOT-analyser där varje aktör, utifrån sin roll och verksamhet samt kopplade till validering, gör en bedömning och analys av effekterna ur ett jämställdhetsperspektiv. Dialogerna och SWOT-analyserna ska ligga till grund för en samlad diskussion kring hur styrkor och möjligheter kan tas till vara samt hur svagheter och hot kan undanröjas. Dessa diskussioner ska genomföras inom ramen för Kompetensforum Skåne och andra arrangemang där förstudiens intressenter samlas. Den ovan skisserade analysen av jämställdhet kommer att vara bärande och vägledande för övriga analyser inom VALLE. Detta för att tillförsäkra att de samlade slutsatserna och rekommendationerna från förstudien har ett välunderbyggt och tydligt jämställdhetsintegrerande perspektiv. Men för att säkerställa att jämställdhet genomsyrar förstudien i dess helhet är det nödvändigt att även de som är direkt involverade i förstudien projektledare och styrgrupp ser sig om aktörer inom valideringsområdet. Av detta följer att även denna grupp ska genomföra en SWOT-analys utifrån vars och ens roll och verksamhet. D Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Syftet med VALLE är att undersöka och värdera möjligheterna att kunna etablera en regional stödplattform för validering i Skåne. I detta ligger att den tänkta stödplattformen ska medverka till att alla ska kunna få icke formellt och informellt lärande validerat. För att så ska kunna ske är det nödvändigt att analyserna i förstudien har en fokus på de prioriterade målgruppernas möjligheter i dag, detta gäller inte minst personer med funktionsnedsättning. I de kartläggningar, rapporter och utredningar som vi studerat inför ansökan har inte frågan om personers med funktionsnedsättning möjligheter inom valideringsområdet beaktats. Men med utgångspunkt från hur man i det studerade material beskriver möjligheterna för de andra prioriterade målgrupperna (till exempel personer med utländsk bakgrund), är det rimligt att anta att personer med funktionsnedsättning endast i ringa omfattning kan ta del av validering. Samtidigt är det möjligt att man skulle kunna betrakta de olika insatser som finns för att bedöma och stärka arbetsförmågan för personer med funktionsnedsättning som en form av validering. Men ur ett tillgänglighetsperspektiv innebär 12 Se: Intressenter som påverkas eller påverkar projektet 7

8 inte en sådan tolkning att validering som verksamhet är tillgänglig och inkluderande för alla, tolkningen innebär snarare att validering bedrivs särskiljande. Tillgänglighet handlar i grunden om fyra delområden. Genom att utforma och följa upp verksamheten utifrån vart och ett av områdena samt sammanhängande, är det möjligt att uppnå en god tillgänglighet för alla. Det handlar både om att ha en grundläggande generell tillgänglighet och att kunna anpassa och förändra när nya behov är för handen. De fyra delområdena är: Fysisk tillgänglighet Tillgänglig verksamhet (den sociala interaktionen, förhållningssätt med mera) Kommunikativ tillgänglighet Informativ tillgänglighet I VALLE kommer vi att föra dialog med de aktörer som involveras i förstudien. 13 Dialogen kommer att föras på likartat sätt som kring jämställdhetsintegrering. Den kommer att ha form av SWOT-analyser där varje aktör, utifrån sin roll och verksamhet samt kopplade till validering, gör en bedömning och analys av effekterna ur ett tillgänglighetsperspektiv. Dialogerna och SWOT-analyserna ska ligga till grund för en samlad diskussion kring hur styrkor och möjligheter kan tas till vara samt hur svagheter och hot kan undanröjas. Dessa diskussioner ska genomföras inom ramen för Kompetensforum Skåne och andra arrangemang där förstudiens intressenter samlas. Inför dialogen med de olika aktörerna är det nödvändigt att tillförsäkra VALLE ökad kompetens och kunskap vad gäller tillgänglighet. Därför kommer vi i ett tidigt skede av förstudien att etablera samverkan med föreningen Furuboda som har mångårig erfarenhet av verksamheter och utvecklingsarbete kring arbetsliv och personer med funktionsnedsättning. Vi kommer även att ta kontakt med Handisam i frågan. Den ovan skisserade analysen av tillgänglighet kommer, tillsammans med jämställdhetsanalysen, att vara bärande och vägledande för övriga analyser inom VALLE. Detta för att tillförsäkra att de samlade slutsatserna och rekommendationerna från förstudien har ett välunderbyggt och tydligt tillgänglighetsperspektiv. Men för att säkerställa att frågan om tillgänglighet genomsyrar förstudien i dess helhet är det nödvändigt att även de som är direkt involverade i förstudien projektledare och styrgrupp ser sig om aktörer inom valideringsområdet. Av detta följer att även denna grupp ska genomföra en SWOT-analys utifrån vars och ens roll och verksamhet. 13 Se: Intressenter som påverkas eller påverkar projektet 8

9 E Övergripande mål Det övergripande målet med förstudien VALLE är etablerandet av en regional stödplattform för validering i Skåne. Därmed ska förstudien bidra till att det mål som Kompetenssamverkan Skåne (KoSS) fastställt för sin verksamhet ska kunna uppnås. Målet är att stärka Skånes konkurrenskraft och tillväxt genom insatser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdena. Inom KoSS har man enats kring åtta prioriterade teman för perioden Förstudien knyter tydligt an till fem av dessa: Tillvarata invandrares kompetens på arbetsmarknaden Stärka ungas möjligheter till jobb och utveckling Motverka en könssegregerad arbetsmarknad Utveckla kompetensförsörjningsarbetet inom vård och omsorg Utveckla och stärka vuxenutbildningen Som framgår finns det även tydliga kopplingar mellan de fem temana och de prioriterade målgrupperna för ESF. Validering borde i dag vara en verksamhet som på olika sätt genomsyrar samtliga fem teman. Men bilden är snarare den motsatta, validering bedrivs på sparlåga. Detta på trots av att man i europeiska och nationella sammanhang för fram validering som en av de viktigaste metoderna för att kunna uppnå resultat inom temana. EU:s ministerråd skriver i sin rekommendation om validering följande: Valideringssystemet [bör] riktas särskilt mot missgynnande grupper, däribland arbetslösa och de som riskerar arbetslöshet. I rekommendationen för man vidare fram ungdomar som en viktig målgrupp för validering. 14 I Utbildningsdepartementets nyligen utgivna faktablad Vuxenutbildningen i Sverige står följande att läsa om den kommunala vuxenutbildningen och validering: Beaktande av de kunskaper och kompetenser som den vuxne erövrat i andra sammanhang, till exempel i yrkes- och samhällsliv, ska prägla verksamheten. Validering blir då en viktig utgångspunkt när verksamheten utformas. 15 VALLE kommer att utmynna i ett antal analyser avseende möjligheterna att etablera en regional stödplattform kring validering i Skåne. Analyserna kommer att ligga till grund för slutsatser och rekommendationer. Men samtidigt kommer förstudien, i kraft av dialogen med en stor bredd av aktörer, i sig att innebära en informations-, inspirations- och mobiliseringsinsats kring validering. Därmed är det vår förhoppning att förstudien även ska medverka till att europeiska, nationella och regionala ambitioner kring validering får genomslag i Skåne. På så sätt kan VALLE bidra till att KoSS:s mål uppnås och att visionen i 14 Ministerrådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande; 2012/C 398/01 15 Utbildningsdepartementet; Vuxenutbildningen i Sverige; Faktablad U13.003; augusti

10 Tankar om Skåne 2030 blir till verklighet: I [ ]Skåne tas den mänskliga potentialen tillvara: unga, kvinnor och utrikesfödda är viktiga resurser för den skånska arbetsmarknaden. 16 F Projektmål Det konkreta målet med förstudien VALLE är färdigställandet av analyser samt sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende möjligheterna att etablera en regional stödplattform för validering i Skåne. Följande analyser ska genomföras och färdigställas under förstudien: Problem- och behovsanalys Omvärldsanalys Metodanalys Samverkansanalys Analyserna kommer att vara tydligt kopplade till målgrupp och tema för VALLE. Det är målgruppens, de av ESF prioriterade gruppernas, möjligheter inom validering som är det centrala. I analyserna och i de sammanfattande slutsatserna och rekommendationerna kommer jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiven att vara bärande och vägledande. Detta handlar bland annat om könsuppdelad statistik, men framför allt om dialog med förstudiens intressenter (baserad på SWOT-analyser). 17 Problem- och behovsanalysen kommer att ta utgångspunkt i kartläggningar, rapporter och utredningar, direkt eller indirekt kopplade till validering. Dessa kommer i sin tur att, i dialog med bland andra Skånes kommuner och Arbetsförmedlingen, ställas i relation till den verksamhet som bedrivs lokalt i Skåne. Omvärldsanalysen ska bland annat basera sig på dialog med relevanta statliga myndigheter, Västra Götalandsregionen med flera regioner samt med aktörer i Danmark, Polen och Tyskland. Underlag för metodanalysen hämtas från de förstnämnda analyserna. Förstudien kommer att innebära kontakter och dialog med en stor bredd av aktörer. Med utgångspunkt från det övergripande målet med förstudien, en regional stödplattform för validering i Skåne, utgör kontakterna och dialogen det grundläggande arbetet för att uppnå samverkan kring plattformen. De breda kontakterna och den breda dialogen ger därmed underlag till samverkansanalysen Det samlade resultatet av förstudien ska om möjligt kunna ligga till grund för en ansökan om genomförandeprojekt avseende validering inom ramen för den kommande ESF-perioden. Därför ska det inom projektledningen (projektledare och styrgrupp) samt med förstudiens 16 Tankar om Skåne. Förslag till målbild för Skåne 2030 inom ramen för arbetet med ny regional utvecklingsstrategi för Skåne (RUS); Region Skåne Se: Jämställdhetsintegrering samt Tillgänglighet 10

11 intressenter föras dialog kring hur ett kommande projekt kan utformas. Denna dialog ska initieras i ett tidigt skede av förstudien. Men oberoende av om en ansökan om genomförandeprojekt inom ESF färdigställs eller ej, ska slutsatserna och rekommendationerna från förstudien vara så välförankrade att de innebär ett förändrat regionalt förhållningssätt till validering. Hur detta kan komma att te sig är i dagläget svårt att sia om, förstudien kommer att ge svaren. Men det är redan nu rimligt att anta att VALLE kan komma att medverka till: En gemensam regional förståelse av begreppet validering Ett gemensamt regionalt språkbruk rörande validering Ett ökat samarbete i regionen mellan aktörer involverade i validering En regional koordinering inom valideringsområdet G Mervärde Under förarbetet inför ansökan om förstudien VALLE har vi kunnat konstatera att möjligheterna att få icke formellt och informellt lärande validerat är begränsade för individer ur de målgrupper som är prioriterade inom ESF. Detta kan ha sin grund i dels att validering som sådan inte erbjuds individerna, dels att metoden för validering inte anpassas till individernas förutsättningar. Att dessa tolkningar kan vara relevanta indikeras av att det finns ett visst motstånd mot att bredda målgruppen för de valideringsmodeller som utvecklats av branschorganisationer. Motståndet har sin grund i att man inte vill riskera att valideringens status ifrågasätts och därmed dess värde på arbetsmarknaden sjunker: För att stärka valideringens legitimitet bör man [ ] enligt många aktörer, fokusera på validering för grupper som står nära arbetsmarknaden. 18 Vi har vidare kunnat konstatera att de två huvudaktörer som finns inom validering (Arbetsförmedlingen och kommunerna) i liten omfattning samverkar i frågan. Inte heller sker samverkan i någon nämnvärd omfattning mellan kommuner i fråga om validering. Detta i kombination med att den kommunala vuxenutbildningen inte är skyldig att erbjuda validering gör att individers möjligheter kan se högst olika ut beroende på i vilken kommun man har sin hemvist. 19 En annan iakttagelse vi gjort är att det inom vård och omsorg inte finns en branschmodell för validering. Detta kan synas lite förvånande då huvuddelen av verksamheterna inom denna bransch är kopplade till det offentliga (i egenskap av utförare och beställare). Rimligen borde det finnas goda förutsättningar för Skånes 34 offentliga 18 Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikesfödda; Statskontoret 2013:6; s Skollagen ger möjlighet att, inom ramen för kommunal vuxenutbildning, genomföra validering, men det är upp till varje kommun att avgöra om man vill utnyttja möjligheten eller ej. 11

12 aktörer 20 att, tillsammans med andra aktörer inom området, kunna etablera en samsyn och en samverkan kring validering. Att så inte skett innebär att det även inom detta område är hemvisten som avgör individers möjligheter. Men även om möjligheten skulle finnas så avgör hemvisten värdet av valideringen, det vill säga hur gångbart erkännandet är. 21 Under förstudien kommer ovanstående problematik att analyseras djupare i syfte att identifiera hur hinder och svårigheter kan undanröjas. Fokus kommer därvid att riktas mot möjligheterna att: Bredda målgruppen inom branschmodeller för validering Etablera samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner avseende validering Etablera samverkan mellan kommuner avseende validering Utarbeta en regional branschmodell för validering inom vård och omsorg 22 Utgångspunkter i detta arbete kommer att vara kartläggningar, rapporter och utredningar, direkt eller indirekt kopplade till validering. Dessa kommer i sin tur att, i dialog med bland andra Skånes kommuner och Arbetsförmedlingen, ställas i relation till den verksamhet som bedrivs lokalt i Skåne, alltså de metoder och modeller som tillämpas. Även omvärldsanalysen kommer att ge underlag i frågan. De erfarenheter man i andra delar av landet och i vårt europeiska närområde har av arbete med validering, vilka metoder och modeller man använder, är viktiga att ta till sig för att kunna förändra i Skåne. I kraft av det här skisserade arbetet kommer det att vara möjligt att redovisa dels hur befintliga metoder och modeller kan breddas och göras tillgängliga för fler individer, dels hur man kan utforma nya metoder och modeller som öppnar upp validering för fler individer. Detta är det avgörande mervärde som VALLE skapar. Men det finns ytterligare ett mervärde som är värt att föra fram. Även om inte Lärande miljöer är ett uttalat programkriterium för aktuell utlysning kommer VALLE att bidra till lärande och lärande miljöer. Dialogen med en stor bredd av aktörer inom förstudien innebär i sig en omfattande regional informations-, inspirations- och mobiliseringsinsats kring validering. VALLE kommer på så sätt att öka kunskapen och kompetensen inom området samt lägga grunden till en gemensam förståelse och ett gemensamt språkbruk kring validering Samtidigt lägger förstudien även grunden för ett ökat och enhetligare användande av validering vilket innebär en förstärkning av lärande miljöer för såväl målgrupper som intressenter. 20 Skånes 33 kommuner samt Region Skåne 21 Det är dock på sin plats att framföra att det glädjande nog, kopplat till Vård- och omsorgscollege, pågår ett arbete kring validering inom området 22 I dialog och nära samverkan med Vård- och omsorgscollege 12

13 H Uppföljning och utvärdering Under förstudien VALLE kommer projektledningen (projektledare och styrgrupp) att vara i kontakt med en stor bredd av aktörer i Skåne samt inom nationella myndigheter. Kontakter kommer även att tas med aktörer i vårt europeiska närområde. En stor mängd kartläggningar, rapporter och utredningar kommer att studeras som underlag för de olika analyserna inom förstudien. Vidare kommer resultat och erfarenheter från det faktiska valideringsarbetet i Skåne att, i dialog med kommuner och Arbetsförmedlingen, analyseras. Detta innebär att det inom VALLE kommer att hanteras en stor mängd information. För att göra denna överskådlig är det nödvändigt att redan från start strukturera informationen utifrån ett antal teman eller huvudrubriker. De exakta temana/rubrikerna är i dagläget inte fastlagda, detta kommer att ske inom ramen för ett fortsatt förarbete under det att ansökan handläggs av ESF. Men utgångspunkten är att formulera teman/rubriker som dels: Är tydligt målgruppsrelaterade dels tar fasta på: Begreppsförståelse och språkbruk Kunskapsspridning och kunskapsutbyte Samverkan. Målsättningen är att temana/rubrikerna tydligt ska återspegla förstudiens fokus och mål såsom de beskrivits under Projektmål respektive Mervärde. Strukturering av information och därmed av analyser samt, i förstudiens senare skede, av slutsatser och rekommendationer är den ena sidan av saken. VALLE är inte en förstudie som ska utmynna i en slutrapport för studiens styrgrupp och intressenter att ta ställning till, utan en förstudie baserad på interaktion mellan projektledning och intressenter. Därmed måste det vara möjligt för alla involverade att tydligt kunna följa hur förstudien utvecklas. Vidare måste det finnas möjlighet att enkelt kunna ge synpunkter och kommentarer samt att föreslå nya infallsvinklar och idéer. Inom projektledningen kommer detta att vara lätthanterligt. Genom att det rör sig om en begränsad krets av personer är det rimligt att anta att kommunikationen och utbytet dem emellan kan fungera friktionsfritt. När det gäller förstudiens intressenter är det däremot något mer komplicerat. Det handlar dels om systemet för spridning och feedback, dels om att väcka intresse för att ta del av informationen och att ge feedback. Systemet är den mindre utmaningen. Grundbulten är att det finns en tydlig avsändare av information och mottagare av feedback samt att denna avsändare och mottagare, det vill säga VALLE, är lätt att finna och nå kontakt med. Under förstudiens inledning kommer projektledningen, med hjälp av projektparternas informations- och kommunikationsavdelningar, att färdigställa ett lättillgängligt och lätthanterligt system för spridning av information och feedback. 13

14 Att väcka intresse för att ta del av information och att ge feedback är den större utmaningen. Det räcker inte att möjligheten finns, det måste även finnas en vilja bland intressenterna att använda sig av möjligheten. Arbetet inom VALLE kommer i stor utsträckning att basera sig på kontakter och möten med intressenterna i en fråga som man antingen är engagerad i eller som man har dåligt samvete för att man inte är tillräckligt engagerad i. 23 Därmed ligger det en möjlighet i själva kontakten. Hur kontakten tas och hur den följs upp får stor betydelse. Inom förstudien kommer vi bland annat att ta direktkontakt och etablera relation med enskilda företrädare för aktörer som är (eller borde vara) involverade i validering. Vi kommer vidare att i så stor utsträckning som möjligt att besöka dem ute i deras verksamheter, inte minst vad gäller kommunerna. Förstudien kommer alltså att bedrivas proaktivt. Det är vår förhoppning att detta kommer att innebära att merparten av förstudiens intressenter kommer att var aktivt delaktiga och engagerade i en kontinuerlig utveckling och uppföljning av VALLE. I Tid- och aktivitetsplan Projektstart Planering och genomförande av bred informations- och inspirationsinsats om VALLE till samtliga identifierade intressenter VALLE:s Vad, Varför, Hur, När, Vilka m.m. Metod Informationsbrev och e-postutskick samt interaktiv IT-kommunikation; utformad så att intressenterna inspireras till att, redan i detta tidiga skede och fortsatt under förstudien, ge feedback kring validering. Ansvarig Projektledare med stöd av styrgrupp samt respektive projektpartners informations- och kommunikationsavdelning (Kommunförbundet Skåne och Region Skåne) Information och kommunikation Metod Kontinuerlig bred informationsspridning samt möjlighet till feedback genom de verktyg som etablerats och sjösatts under projektstarten Ansvarig Projektledare med stöd av respektive projektpartners informations- och kommunikationsavdelning (Kommunförbundet Skåne och Region Skåne) 23 Erfarenheterna från dessa besök är att validering i många fall är ett dåligt samvete i kommunerna, ett område där man upplever att man borde göra mer ; Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikesfödda; Statskontoret 2013:6; s

15 Problem- och behovsanalys Metod Inhämtning och analys av kartläggningar, rapporter och utredningar, direkt eller indirekt kopplade till validering. Avser material från alla nivåer från lokal till europeisk samt inkluderande forskning kring temat. Dialog med myndigheter med flera, baserat på etablerade kontakter; telefon och e-post samt, vid behov, besök Ansvarig Projektledare med stöd av styrgrupp Omvärldsanalys Metod Dialog med relevanta myndigheter, Västra Götalandsregionen med flera regioner samt med aktörer i Danmark, Polen och Tyskland baserat på etablerade kontakter; telefon, e-post, besök samt inplanerade möten inom ramen för redan etablerad relation (avser främst aktörer utanför Sverige) Arbetet inom Problem- och behovsanalys ligga till grund för dialogen Ansvarig Projektledare och styrgrupp Metodanalys Metod Material och dialog från Problem- och behovsanalys samt Omvärldsanalys sammanställs och analyseras utifrån målsättningen att identifiera metoder och modeller samt resultaten och erfarenheterna av dessa Ansvarig Projektledare med stöd av styrgrupp Samverkansanalys Metod Information och återkommande återkoppling till samt dialog med förstudiens referensgrupp (Kompetenssamverkan Skånes, KoSS, styrgrupp och sekretariat) samt med förstudiens övriga intressenter Seminarium inom Kompetensforum Skåne (april 2014) Ansvarig Projektledare och styrgrupp 15

16 Jämställdhetsanalys Metod SWOT-analyser inom projektledningen Dialogbaserade SWOT-analyser med förstudiens intressenter Inhämtning av könsbaserad statistik Underlag för samtliga analyser samt slutsatser och rekommendationer Ansvarig Projektledare med stöd av styrgrupp Tillgänglighetsanalys Metod Dialog med föreningen Furuboda samt Handisam SWOT-analyser inom projektledningen Dialogbaserade SWOT-analyser med förstudiens intressenter Underlag för samtliga analyser samt slutsatser och rekommendationer Ansvarig Projektledare med stöd av styrgrupp Sammanställning och rekommendationer Metod Strukturering och sammanvägning av ovanstående analyser med mera Dialog med förstudiens referensgrupp (Kompetenssamverkan Skånes, KoSS, styrgrupp och sekretariat) Ansvarig Projektledare och styrgrupp Avslutnings- och Avstampsseminarium Metod Seminarium inom Kompetensforum Skåne Presentation av och diskussion kring förstudiens slutsatser och rekommendationer samt kring nästa steg Ansvarig Projektledare och styrgrupp J Innovativ verksamhet Validering är inget nytt. Termen är relativt modern, men bedömning och erkännande av reella kunskaper och kompetenser har troligen alltid förekommit. Det medeltida skråväsendets gesäll- och mästarprov lever i moderniserad form kvar inom många branscher. Men i dag finns en uttalad strävan om att bredda bedömningen och erkännandet valideringen till att omfatta fler målgrupper, fler yrkes- och branschområden samt fler 16

17 kunskaps- och kompetensområden. Inte minst finns det en strävan om att validering i större utsträckning än vad som sker i dag ska kunna erbjudas de målgrupper som är prioriterade inom ESF. För att möjliggöra detta är det nödvändigt att etablera samverkan och samarbete samt koordinering och enhetlighet inom validering. I detta ligger även att synliggöra och sprida det som görs samt att nya områden för validering kan upptäckas. Inom VALLE läggs grunden till detta. Förstudien bidrar både till att befintlig validering kan utvecklas och få spridning och till att nya områden för validering kan upptäckas. VALLE skapar förutsättningarna för att utnyttja potentialen som ligger i kunskaps- och kompetensutbyte samt samverkan och koordinering. Inom VALLE sker detta inte minst genom att förstudien ger möjlighet till möten och dialog kring validering. Därmed öppnas upp för nya kontakter och relationer vilka i sin tur kan leda till ny samverkan och nya samverkansformer. Mötena och dialogen innebär vidare ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte som bidrar till gemensam förståelse. Detta förstärks genom den återkommande spridningen av information till intressenterna kring hur förstudien utvecklas, samt möjligheterna att kommentera och ge synpunkter kring informationen. Genom förstudiens nära koppling till Kompetenssamverkan (KoSS) är förutsättningarna för koordinering och enhetlighet på plats. Kopplingen ger möjlighet till överblick och därmed till att se samband och synergier, något som man i den dagliga lokala valideringsverksamheten sällan har resurser till. Sammantaget innebär detta att VALLE skapar förutsättningar för att bredda såväl målgruppen som arenan för validering. Fler individer, inte minst från de inom ESF prioriterade målgrupperna, kan därmed erbjudas möjlighet till validering. Vidare kan antalet yrkes- och branschområden samt kunskaps- och kompetensområden öppna för validering öka. Även möjligheterna till att genomföra validering som kombinerar olika yrkes- och branschområden samt kunskaps- och kompetensområden ökar. Även det att arenan vidgas (fler områden och kombinationer) innebär att fler individer kan erbjudas validering. Det innovativa i förstudien ligger alltså i att öppna upp nya möjligheter inom en verksamhet med lång historia. VALLE bidrar på så sätt till att väcka nytt liv i validering. K Samverkan För att nå det övergripande målet med VALLE en regional stödplattform för validering i Skåne är det nödvändigt att etablera samverkan mellan alla aktörer i regionen som direkt eller indirekt är involverade i validering samt att länka denna samverkan till nationella och europeiska aktörer. Från start är VALLE kopplat till Kompetenssamverkan Skåne (KoSS), dess styrgrupp och sekretariat utgör förstudiens referens- och förankringsgrupp. Till detta kommer att förstudiens styrgrupp består av tjänstemän ingående i KoSS:s sekretariat. Till referens- och 17

18 förankringsgruppen kommer även att inviteras företrädare från de olika samverkansarenorna mellan kommunerna i vart och ett av Skånes fyra hörn. Förstudien är, genom projektparternas etablerade kontakter, från start även nära kopplad till myndigheter inom validering samt, genom egna och myndigheternas kontakter, till aktörer på den europeiska arenan. Förutsättningar till förankring och förändring är på plats. Slutsatser och rekommendationer från VALLE kan därmed få genomslag. I dagsläget finns det ingen nationell myndighet som har det övergripande ansvaret för reglering, styrning och kontroll inom valideringsområdet i dess helhet. Det är ej heller så att det övergripande ansvaret är uppdelat mellan olika myndigheter. Inom de två huvudarenorna för validering Arbetsförmedlingen samt den kommunala vuxenutbildningen har i och för sig Arbetsförmedlingen och Skolverket reglerande, styrande och kontrollerande roller inom sina respektive ansvarsområden. I Skolverkets fall baserat på skrivningar i lag och förordning, i Arbetsförmedlingens fall genom kravspecifikationer vid upphandling av validering. Det finns inga indikationer om att man från statsmakternas sida har för avsikt att förändra situationen. I Statskontorets kartläggning av validering riktad till utrikes födda tar man upp frågan om ökad samordning och därmed förändrade ansvarsförhållanden. Man hyser förståelse för de propåer som under kartläggningen framförts om ökad samordning, men skriver samtidigt: Vi menar dock att detta kan åstadkommas inom ramen för nuvarande ansvarsfördelning. 24 Om validering ska kunna spridas och utvecklas samt kunna omfatta fler individer, inte minst från de inom ESF prioriterade målgrupperna, måste initiativ tas inte enbart på nationell nivå, utan även på regional. Det är troligen även så att den regionala nivån är den viktigaste, i vart fall om man vill påverka och utveckla den validering som sker ute i olika verksamheter. Inom en regional kontext finns möjligheten att knyta samman lokala aktörer: kontaktvägarna är korta, strukturerna är relativt bekanta och i en hel del fall kan etablerade relationer utnyttjas. Därmed finns det på regional nivå förutsättningarna att skapa en koordinerad och enhetlig struktur för validering. Inom förstudien kommer just de korta kontaktvägarna, bekanta strukturerna och etablerade relationerna att användas för att knyta samman kommuner och andra aktörer inom validering i Skåne. Genom besök och dialog väcks intresse, sprids kunskap och utbyts erfarenheter. På så sätt kommer VALLE att lägga grunden till en bred regional samverkan och samordning kring validering. 24 Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikesfödda; Statskontoret 2013:6; s

19 L Strategiskt påverkansarbete I europeiska och nationella policydokument förs validering fram som en av de viktigaste metoderna för att ta till vara medborgarnas samlade kompetens och kunskap. Validering som metod är därmed väl förankrad inom och högt prioriterad av övergripande startegiska aktörer. Samtidigt råder det, ute i lokala verksamheter, en osäkerhet kring valideringens vad, hur och varför. I många kommuner är man som exempel osäker kring vad som egentligen menas med validering. Myndigheterna som har till uppgift att stödja och främja validering ger ingen tydlig vägledning. Begreppet validering kan ha olika betydelse från en myndighet till en annan, man talar inte riktigt samma språk. Konsekvensen blir att den potential som finns inom validering inte till fullo kan utnyttjas. VALLE tar fasta på problematiken. I förstudien kopplas de lokala, regionala, nationella och europeiska nivåerna samman och därmed kan kunskaper och erfarenheter spridas och kommenteras, både mellan nivåerna och inom nivåerna. I detta ligger även att VALLE kan verka för en gemensam begreppsförståelse. Utgångspunkt är förstudiens centrala regionala förankring den nära kopplingen till Kompetensplattform Skåne (KoSS). Den innebär att redan från start är merparten av de viktigaste aktörerna involverade i arbetet, såväl politiker som chefstjänstemän. Möjligheterna till påverkan på samtliga nivåer blir därigenom goda. Arbetet inom VALLE kommer inte att enbart fokusera på analys av kartläggningar, rapporter och utredningar, utan i minst lika hög grad på dialog med förstudiens intressenter på samtliga nivåer. Det är det samlade materialet från analys och dialog som ska ligga till grund för slutsatser och rekommendationer. Förstudiens intressenter blir i kraft av dialogen involverade, intresserade och engagerade i arbetet. Genom att dialogen i många fall även kommer att innebära besök ute i verksamheter, inte minst ute i kommuner, förstärks och fördjupas intresset och engagemanget. Till detta ska kopplas att det inom VALLE kommer att finnas stora möjligheter för intressenterna att, löpande under förstudien, ge synpunkter och kommentarer samt att föreslå nya infallsvinklar och idéer. 25 Merparten av dialogen med företrädare på lokal nivå kommer att initieras och drivas av projektledaren. Detta gäller även den dialog som förs med relevanta myndigheter och andra regioner när det gäller kunskapsinhämtning och analys. Men när det gäller dialogen med företrädare på regional och nationell nivå kring syfte och mål samt, under förstudiens senare del, slutsatser och rekommendationer har VALLE:s styrgrupp en avgörande roll. I kraft av att styrgruppen består av tjänstemän som ingår i KoSS:s sekretariat har styrgruppen direkta ingångar till ledningsnivåerna hos samtliga aktörer som ingår i KoSS. Man har vidare ingångar till de centrala nivåerna inom de relevanta nationella myndigheterna. Slutligen 25 Se: Uppföljning och utvärdering 19

20 innebär de samlade kontakterna och relationerna inom KoSS ingångar till den europeiska nivån. En bärande tanken inom VALLE är alltså att involvera, intressera och engagera intressenter på alla nivåer samt att skapa förutsättning för dialog mellan och inom nivåerna. Allt i akt och mening att dels de konkreta resultaten av förstudien analyser, slutsatser och rekommendationer blir så fullödiga som möjligt, dels att tillförsäkra att de konkreta resultaten tas tillvara och leder till förändring inom samtliga nivåer. Det strategiska påverkansarbetet inom VALLE är en grundförutsättning för att en regional stödplattform för validering ska kunna etableras i Skåne. M Transnationalitet Validering är en europeisk angelägenhet och förs av EU fram i olika sammanhang med koppling till utbildning och arbetsmarknad samt till ekonomisk tillväxt och social hållbarhet. Inom vårt europeiska närområde arbetar man med validering. Vad man gör styrs av lokala, regionala och nationella förutsättningar och behov. Därmed kan inte det som görs i andra länder direkt överföras till Sverige och Skåne. Men efter anpassning kan med all säkerhet kunskaper och erfarenheter från våra europeiska grannländer tas till vara även här. Av detta skäl är det viktigt att i förstudien få en bild av hur validering bedrivs utanför Sverige. Även det faktum att arbetsmarknaden håller på att bli allt mer gränsöverskridande är ett motiv för kontakter, relationer och dialog med aktörer i andra länder. En ökad rörlighet ställer krav om att kunskaper och kompetenser är överförbara mellan länder, att de blir likvärdigt bedömda och erkända. I dag finns ett relativt välfungerade EU-system för värdering av formell kompetens förvärvad inom det offentliga utbildningsväsendet. Men när det gäller kunskaper och kompetenser förvärvade genom ickeformellt och informellt lärande är bilden en annan. Även inom detta område vore ett samordnat gränsöverskridande system önskvärt, bland annat för att stärka möjligheterna till validering för de grupper som är prioriterade inom ESF. I remissversionen till det kommande Interreg-programmet för Öresund-Kattegat- Skagerrak ses en arbetskraft som är rustad att verka i en gränsöverskridande kontext som en viktig resurs för att kunna möta framtida utmaningar på arbetsmarknaden och man skriver vidare: Samarbeten [ ] är därför av stor betydelse, inte minst när det gäller att ta fram standarder för gemensam meritvärdering och certifiering av utbildnings- och yrkeskvalifikationer. 26 Inom VALLE kommer fokus att riktas mot hur man i Damark, Polen och Tyskland arbetar med validering. En ömsesidig dialog kommer att initieras kring: vilka metoder man tillämpar, vilka erfarenheter man tillägnat sig, hur man ser på den framtida utvecklingen inom området 26 Program för europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak ; Remissversion s