Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län

Transkript

1 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län

2 Stark ökning av efterfrågan inom tjänstesektorn KONJUNKTUREN PEKAR UPPÅT Efter förra årets kraftiga återhämtning fortsätter Blekinges arbetsmarknad att utvecklas positivt. Förra årets starka efterfrågeökning inom industrin mattas men bedömningen är ändå att sysselsättningen ökar i år igen. Totalt sett dämpas sysselsättningsuppgången jämfört med förra året, men den blir bredare och omfattar samtliga större näringar inom den privata sektorn. Däremot minskar sysselsättningen något inom den offentliga sektorn. Det innebär att kvinnliga sökande fortsätter att ha det förhållandevis svårt på arbetsmarknaden. Totalt sett beräknas sysselsättningen i Blekinge öka med 800 personer från kvartal fyra 2010 till kvartal fyra Under 2012 skapas ytterligare 600 jobb. ARBETSLÖSHETEN SJUNKER 2011 OCH 2012 Antalet öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd har minskat i länet sedan början av förra året. Minskningstakten har tilltagit sedan slutet av 2010 och under de senaste två kvartalen har nedgången också inkluderat grupper som inledningsvis haft svårt att ta del av den ökade efterfrågan på arbetsmarknaden. Det gäller ungdomar och äldre sökande, liksom kvinnor, lågutbildade och utrikesfödda. Antalet öppet arbetslösa och programdeltagare bedöms minska med mer än personer under 2011 och nästan lika många året därefter. Arbetsförmedlingens prognos är att under fjärde kvartalet i år kommer 9,7 procent av länets arbetskraft vara öppet arbetslösa eller delta i program med aktivitetsstöd. Minskningen fortsätter under 2012 och kvartal fyra det året har arbetslösheten sjunkit till 8,5 procent. Arbetskraften minskar trots bedömningen om en fortsatt positiv nettoinflyttning och en betydande förbättring av konjunkturläget, på grund av ökande och mycket stora pensionsavgångar. OLIKHETER I LÄNET Olofströms arbetsmarknad drabbades absolut värst av finanskrisen medan Ronneby och Karlskrona klarade sig bäst. Återhämtningen på länets arbetsmarknad har till en början varit geografiskt koncentrerad till västra Blekinge. Sedan andra kvartalet 2010 har antalet personer utan arbete minskat i Karlshamn, minskat kraftigt i Sölvesborg och minskat allra mest i Olofström. I Ronneby har trenden varit minskande sedan december. Undantaget är Karlskrona, som haft den klart största inflyttningen de senaste åren och ligger kvar på ungefär samma arbetslöshetsnivåer som ett år tidigare. Bland svenskfödda invånare i

3 Karlskrona är dock trenden sedan september en svagt minskande arbetslöshet. Antalet utrikesfödda utan arbete fortsätter emellertid att öka kraftigt. Karlskrona har ändå, tillsammans med Karlshamn, länets lägsta arbetslöshet, medan den är högst i Ronneby och framförallt Olofström. STORA PENSIONSAVGÅNGAR MEN MÅNGA RISKERAR ATT FASTNA I ARBETSLÖSHET Många av dem som gick ut i arbetslöshet under finanskrisen har inte lyckats få ett arbete efter det. Det finns en stor risk att finanskrisen är på väg att lämna en mer beständig, strukturell effekt på länets arbetsmarknad. Detta riskerar att ske under en period med historiskt stora pensionsavgångar. Blekinge står med andra ord inför risken att få allvarliga kompetensförsörjningsproblem samtidigt som den strukturella arbetslösheten biter sig fast på mycket höga nivåer. Trots att uppgången på arbetsmarknaden blir allt bredare och gynnar alltfler grupper har utomeuropeiskt födda och funktionshindrade haft mycket svårt att ta del av uppgången. Detta gäller även, men i mycket mindre utsträckning, äldre sökande samt sökande med förgymnasial utbildning. Därtill har efterfrågan på arbetskraft bland kvinnodominerade yrken utvecklats klart sämre än genomsnittet och det är en utveckling som förväntas fortsätta. Därmed bör kvinnliga sökande bland dessa grupper generellt sett betraktas som särskilt riskutsatta för att bli långvarigt arbetslösa. Branschutveckling: JORD- OCH SKOGSBRUK Jord- och skogsbruket sysselsätter drygt personer i Blekinge eller två procent av de sysselsatta. Detta är en bransch som upplevt en trendmässigt fallande sysselsättning under flera årtionden och vårens prognos indikerar inget trendbrott. Sysselsättningen förväntas vara i stort sett oförändrad de närmast kommande åren. BYGGNADSVERKSAMHET I länet arbetar cirka personer inom byggnadsverksamhet. Det motsvarar nära sju procent av de sysselsatta vilket är en något mindre andel än för riket i stort. Byggföretagen i länet är optimistiska i sina framtidsutsikter och antalet anställda inom branschen kommer att öka de närmaste åren. Byggkonjunkturen i Blekinge har inte drivits av stora infrastrukturprojekt eller massiv nybyggnation, som varit fallet i storstadsregionerna. Istället har ROT-avdraget varit särskilt viktigt i länet men effekten avtar under

4 Byggsektorn är den bransch i Blekinge som kanske tydligast signalerar rekryteringsproblem. 90 procent av företagen uppger att de måste nyanställa innan de kan öka produktionen med maximalt tio procent. Bristen har utvecklats till en ganska bred brist på arbetskraft och gäller framförallt träarbetare, VVS-montörer, byggnadsplåtslagare och murare. Samtidigt finns det fortfarande många arbetslösa byggungdomar som saknar det antal lärlingstimmar som krävs för att bli färdigutbildade. INDUSTRI Nära 20 procent, eller cirka personer, jobbar inom Blekinges industri. Industrin är mest betydelsefull för länets västra del och särskilt Olofström, där 40 procent arbetar inom industrin och där huvuddelen av länets bilindustri återfinns. Det är framförallt inom verkstadsindustrin som efterfrågan på arbetskraft ökar. Dit hör exempelvis maskin- och elektronikindustrin, som efter transportmedelsindustrin är länets största industrier. Industrikonjunkturen vände uppåt i augusti Återhämtningen har sedan dess varit mycket stark och verkstadsindustrin har åter- och nyrekryterat på bred front. Fortfarande är dock antalet sysselsatta inom industrisektorn långt under nivån från början av 2008 när den senaste högkonjunkturen toppade. Efter den kraftiga uppgången under 2010 befinner sig nu konjunkturen i en mognare period och företagens rekryteringsplaner är mer återhållsamma. Inget av industriföretagen i vårens undersökning tror dock på en minskad efterfrågan det kommande året. PRIVATA TJÄNSTER Av dem som har ett arbete i Blekinge jobbar en dryg tredjedel inom den privata tjänstesektorn, cirka personer. I jämförelse med övriga Sverige är detta dock en förhållandevis liten andel. Trenden mot att en allt större del av de sysselsatta arbetar i branschen är emellertid stark även i Blekinge. Av de nya jobb som skapas i Blekinge fram till 2012 kommer åtta av tio återfinnas inom den privata tjänstesektorn. Branschen är i regel personalintensiv och omfattar flera delnäringar med mycket skiftande verksamheter och därmed olika kompetens- och utbildningskrav. Här återfinns lågkvalificerade yrken som kännetecknas av överskott på sökande liksom bristyrken med krav på högre utbildning. Handeln är jämte företagstjänster den delbransch inom den privata tjänstesektorn som sysselsätter flest personer. Jobbtillväxten inom handeln kommer att fortsätta under hela prognosperioden, om än i måttlig takt. I förhållande till sin omsättning är handeln i Blekinge något underbemannad i jämförelse med resten av riket, vilket kan indikera ett anställningsbehov framöver. Det råder överskott på försäljare inom dagligvaruhandeln och också generellt sett inom fackhandeln. Hotell- och restaurangbranschen har låg medelålder och hög personalomsättning och fungerar ofta som ett första insteg till

5 arbetsmarknaden. Företagarna inom branschen visar dock på återhållsamma rekryteringsplaner varför sysselsättningsökningen endast förväntas bli svagt positiv under prognosperioden. Det råder överskott på köks- och restaurangbiträden. Transportbranschen består i Blekinge av allt från stora multinationella logistikföretag till ensamåkare. Konjunkturuppgången i allmänhet har gynnat branschen och transportsektorn är den del av den privata tjänstesektorn med mest expansiva rekryteringsplaner. Däremot syns ännu inga tecken på brist på arbetskraft. Företagstjänster är jämte handeln den bransch inom den privata tjänstesektorn som sysselsätter flest personer. I denna undernäring ingår IT-branschen, som har en stark position i länets östra del. Branschen andas stark framtidsoptimism och nära 70 procent av företagen tror på en ökad efterfrågan de kommande 6-12 månaderna. Efterfrågan på tekniska konsulttjänster i allmänhet ökar och det råder brist på programmerare, flera högskoleingenjörer samt tekniska säljare. OFFENTLIG SEKTOR Nästan 37 procent av de sysselsatta i Blekinge är anställda av någon av länets kommuner eller landstinget. Detta motsvarar personer och är därmed den övergripande kategori som sysselsätter flest människor. I jämförelse med övriga Sverige är det en hög siffra och den offentliga sektorn är en särskilt viktig aktör på Blekinges arbetsmarknad. Till exempel utgör försvaret alltjämt en viktigt offentlig arbetsgivare i framförallt Karlskrona och Ronneby, där 14 respektive 12 procent av de sysselsatta arbetar inom offentlig förvaltning eller försvaret. Antalet sysselsatta inom offentliga tjänster kommer att minska svagt fram till slutet av Blekinge har en äldre befolkning än riket i övrigt och även den dyraste sjukvården i landet. Den samlade sjukvårdsförvaltningens resultat för 2010 visade ett minus på 260 miljoner kronor och Blekinge var tillsammans med Dalarna de enda landsting som visade röda siffror för Denna dystra ekonomiska utveckling kommer med all sannolikhet få negativa effekter på sysselsättningen, men dessa är svåra att uppskatta i dagsläget. Redan idag råder det överskott på framförallt vårdbiträden men även undersköterskor. Ett antal år av höga födelsetal har skapat ett tryck på den offentligt finansierade barnomsorgen och till följd av detta har förskollärare varit ett bristyrke under flera års tid. Under prognosperioden kommer dock expansionen av verksamheten att utebli totalt sett, och endast länets större kommuner förväntas utöka verksamheten. Grundskolans elevkullar minskar överlag och här förväntas i stort sett en oförändrad eller minskande efterfrågan på lärare. Även för gymnasieskolan har den demografiska effekten medfört ett minskat elevunderlag och därmed en minskande sysselsättning. Dessutom finns betydande konkurrens från de privata friskolorna på både grundskole- och gymnasienivå.

6 Yrkeskompassen Yrkeskompassen baseras på intervjuer med länets arbetsgivare. Den speglar hur arbetsmarknaden förväntas se ut på kort sikt under Den bör inte användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken i Blekinge län Bristyrken Byggnadsingenjör och byggnadstekniker Byggnadsplåtslagare Elingenjör och eltekniker Förskollärare Murare, Plattsättare Psykolog Systemerare/Programmerare Teknisk säljare Träarbetare Träarbetare VVS-ingenjör Överskottsyrken Administratör/Sekreterare Ekonomiassistent Försäljare (dagligvaror) Försäljare (fackhandel) Köks- och Restaurangbiträde Montörer (metall, gummi och plast) Receptionist Truckförare Undersköterska Vårdbiträde

7 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I BLEKINGE LÄN (JÄMFÖRT MED KVARTAL 4 ÅRET INNAN) Bransch/näring Sysselsättning, kvartal Utveckling till kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Blekinge län

8 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.