Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011

Transkript

1 Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011

2 Prognos ARBETSMARKNAD HALLANDS LÄN ÅR 2010 OCH 2011 ÖKAD SYSSELSÄTTNING MEN FORTSATT HÖG ARBETSLÖSHET Länets gynnsamma läge mellan Göteborg och Skåne och med en bra infrastruktur har gjort att Hallands arbetsmarknad klarat sig bra. Bättre än Västra Götaland och Jönköpings län, främst på grund av att länet har färre företag som är beroende av fordonsindustrin. Det mixade och småskaliga näringslivet gör att länet inte är lika konjunkturkänsligt. Dessutom har besöksnäringen i länet gynnats och fortsätter att dra fördelar av den svaga svenska kronkursen. Framtiden ser fortsatt ljus ut för länet med fler sysselsatta till slutet av år EFTERFRÅGAN ÖKAR SVAGT Marknadsutvecklingen för länets arbetsställen inom privata näringslivet förbättras nu generellt. Fler företag ser en ökad orderingång. Kommande tolvmånadersperiod anger mer än hälften av tillfrågade arbetsställen att efterfrågan på deras varor och tjänster ökar. Detta gäller i stort sett inom alla sektorer som tillverkningsindustrin, bygg- och anläggningsverksamhet samt privata tjänster. Efterfrågan ökar från en låg nivå och fortfarande finns ledig produktionskapacitet i många företag. För offentliga tjänstesektorn är bilden något mera negativ, vilket dock till största delen beror på en ansträngd ekonomi. SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAR Antalet sysselsatta i Halland uppgick fjärde kvartalet 2009 till personer. Sysselsättningen stiger nu och beräknas öka med 2,7 procent eller personer på två år det vill säga till slutet av år Den största sysselsättningsökningen sker inom privata tjänstesektorn, som företagstjänster, handel, besöksnäring och verkstadsindustri. Antalet anställda inom den offentliga sektorn fortsätter att minska, delvis genom att privata alternativ erbjuds inom utbildning, vård och omsorg, men också på grund av en svag ekonomi. Åldersavgångarna på arbetsmarknaden ökar inom vissa områden de kommande åren, vilket kan leda till ökad konkurrens om den kvalificerade arbetskraften. HALLAND VÄXER Antalet personer i länets arbetskraft uppgår till drygt personer och fortsätter öka i likhet med storstadsregionerna i landet. Främst är det den positiva befolkningsutvecklingen som påverkar arbetskraftsdeltagandet i länet. Ökningen sker främst bland svenskfödda. Arbetslösheten, i detta avsnitt definierat som arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd inskrivna vid arbetsförmedlingen, uppgick till personer i slutet av förra året eller drygt 6,1 procent av befolkningen år. Under årets första månader har antalet arbetslösa minskat medan antalet programdeltagare ökat. Arbetslösheten minskar till 5,7 procent i slutet av detta år, och minskar ytterligare till 5 procent i slutet av år De största svårigheterna att ta sig ut på arbetsmarknaden förutses för ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning, utrikes födda utan akademisk utbildning samt funktionshindrade. Bristen på arbetskraft ligger på en förhållandevis mycket låg nivå. Färre än 10 procent av intervjuade privata arbetsställena angav rekryteringssvårigheter det senaste halvåret. Det är två tredjedelar jämfört med riksnivån. I offentlig sektor har fortfarande var fjärde arbetsgivare upplevt rekryteringsproblem. LÄNET FÖRUTSÄTTNING Länets arbetsmarknad kännetecknas av en växande privat tjänstesektor, små och medelstor företag inom tillverkningsindustrin samt en stor offentlig sektor. Länet har ett utmärkt placering mellan Göteborg, Skåne,

3 Småland och havet med utmärkta transportmöjligheter. BYGG- OCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHET Byggandet i länet har minskat medan anläggningsinvesteringarna ligger på oförändrad nivå. Bostadsbyggandet väntas dock ta fart i och med låga räntor i kombination med fortsatt kraftig bostadsbrist. Införandet av ROT-avdrag gynnar främst små hantverksföretag inom byggsektorn. Antalet sysselsatta har minskat svagt senaste året och byggarbetslösheten ökat. Nedgången bryts i år och en sysselsättningsuppgång kommer redan i år och väntas fortsätta öka under år TILLVERKNING, UTVINNING. ENERGI, MILJÖ, JORD, SKOG OCH FISKE Lönsamheten i jordbruket har försämrats. Därför ökar näringen de kompletterande verksamheterna, som exempelvis entreprenader inom t.ex. transportsektorn. En ökad efterfrågan i orderläget för trävaru- och massa-industrin kan ses. Verkstadsindustrin i länet, som till stor del är underleverantörer till basindustrin undantaget fordonsindustrin, ser tecken på en förbättrad efterfrågan under det kommande året. Många varsel om uppsägningar har lagts men bara hälften har lett till arbetslöshet. Livsmedelsindustrin är den industrisektor som är mest optimistisk i sina bedömningar om utvecklingen framöver. Sysselsättningen för hela industrin bedöms öka. PRIVATA TJÄNSTER Livsmedelshandeln förutser en oförändrad sysselsättning på grund av ökad konkurrens från nya livsmedelskedjor, medan sällanköpsvaruhandeln gynnas av den svaga dollarkursen och ser en uppgång efter tids svacka. Samma utveckling syns för partihandeln samt handeln med motorfordon och drivmedel, där handeln väntas ta ordentlig fart igen under år 2010 och Sysselsättningen bedöms öka under prognosperioden. Transport Efterfrågan på transporttjänster har minskat avsevärt till följd av industri- och byggsektorns nedgång. Fler än hälften av alla transportföretag har ingen eller mycket liten möjlighet att expandera utan att behöva rekrytera. Konkurrensen från utländska åkerier kvarstår. Antalet flygpassagerare på länets flygplats har minskat. Sysselsättningen bedöms minska till utgången av Därefter väntas åter en ökning under Hotell- och restaurang, personliga och kulturella tjänster Besöksnäringen är optimistisk när det gäller privat- och handelsturismens utveckling, som gynnas av en svag svensk valuta. Antalet gästnätter i länet ökade förra året. Affärsresande och konferensverksamhet minskade dock. Samarbete mellan olika entreprenörer utvecklas för att förlänga säsongen för turismen. Sektorn hushållstjänster har kommit igång i länet men än så länge i blygsam omfattning. Införandet av skatteavdraget medför en ökad sysselsättning inom denna sektor. Sysselsättningen för besöksnäringen bedöms fortsätta att öka. Finansiell verksamhet och uppdragsverksamhet Efter några år av obetydlig tillväxt, kan man nu se en ökning i efterfrågan på tjänster från uppdragsverksamheten. Finans- och försäkringsverksamheten ser ljust på framtiden och en ökad rekrytering av personal sker. IT- och kommunikationsbranschen är mindre än i motsvarande län och har oförändrad efterfrågan. Rekryteringsföretag och i synnerhet personaluthyrningsbranschen ser mycket ljust på framtiden. De har ofta goda tider när konjunkturen går upp. Många företag väljer då att hyra in arbetskraft snabbt och lätt innan man ser om att uppgången är tillräckligt stabil för anställningar. OFFENTLIG SEKTOR I år minskar kommunala grundskolan något. Samtidigt sker etablering av friskolor som tar över delar av elevunderlaget. Behovet av barnomsorg ökar marginellt. Vuxenutbildningen utökas med yrkesinriktade utbildningar. Antalet förstahandssökande till universitet och högskolor ökar avsevärt, troligtvis på grund av en svag arbetsmarknad. Minskande skatteintäkter i spåret efter finanskrisen ger sämre ekonomi år 2010 och 2011, vilket gör att länets landsting och kommuner drar ned på främst vård och omsorg. Det extra statsbidraget till kommuner och landsting minskar under åren Detta kan öka på de planerade nedskärningarna i verksamheterna. På sikt kommer behovet av att rekrytera personal dock att öka som ersättning för bland annat pensionsavgångar. Sjukförsäkrings- och administrativ verksamhet inom kommun och

4 landsting rationaliserar och antalet anställda minskar. Brist finns på specialister inom hälsooch sjukvården. Sysselsättningen bedöms minska till utgången av Omorganisation, nedskärningar och omflyttningar präglar statlig verksamhet i länet. Viss oro finns för signaler om flyttning av delar av Förvarsmaktens verksamhet från länet. Arbetsförmedlingen tillförs mera resurser både i form av fler anställda men även till köp av tjänster på öppna markanden. Sysselsättningen inom branschen bedöms minska. Totalt minskar hela dem offentliga sektorn i länet under prognosperioden. Yrkesbarometer för Hallands län Brist ett urval yrkeskategorier med störst brist på arbetskraft Anläggningsmaskinförare Byggnadsplåtslagare Civilingenjör- Bygg -Maskin -Elkraft Fordonsmekaniker/reparatörer Fritidspedagog/försskollärare Försäljare i fackhandeln Golvläggare Gymnasielärare i språk och yrke Läkare Lastbils-, långtradarförare Tandläkare Specialistsjuksköterska Specialkock Systemerare & programmerare Verkstadsmekaniker VVS-ingenjör VVS-montör Överskott ett urval yrkeskategorier med störst överskott på arbetskraft Arbetsterapeut Barnskötare Ekonomi-, löneassistent Fastighetsskötare Försäljare Grundskollärare Köks- och restaurangbiträde Lagerarbetare Receptionist Städare/lokalvårdare Truckförare Trädgårdsarbetare Undersköterska Utredare offentlig förvaltning Vaktmästare Vårdbiträdet Barnskötare För information om utvecklingen inom olika yrken använd YRKESKOMPASSEN Sysselsättningsutveckling för Hallands län : Bransch/näring Utveckling till kvartal Utveckling till kvartal Bygg och anläggning Tillverkningsindustri Jord o Skogsbruk Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt personer sysselsatta kvartal Kortprognoser för olika län finns på arbetsformedlingen.se/om oss/statistik, prognoser

5 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Ytterligare information om prognosen ges av Peter Nofors, tfn Eftertryck tillåten med angivande av källa