Prognos Arbetsmarknad Gävleborg 2010 och 2011

Transkript

1 Prognos Arbetsmarknad Gävleborg 2010 och 2011

2 PROGNOS ARBETSMARKNAD GÄVLEBORGS LÄN 2010 OCH 2011 ÖKAD EFTERFRÅGAN MEN LITEN SYSSELSÄTTNINGSNEDGÅNG EFTERFRÅGAN ÖKAR Både den internationella och svenska konjunkturen har förstärks sedan senhösten Länets företag redovisar i allt högre grad en ökad orderingång. Nedgången i sysselsättningen planar alltmer ut. Varsel om uppsägning av personal har minskat avsevärt de senaste månaderna. Antalet sysselsatta i länet beräknas ha minskat med drygt personer under år 2009 och uppgick i slutet av förra året till drygt En förbättrad efterfrågeutveckling gör att antalet sysselsatta om ett år beräknas öka något. Arbetskraftsutbudet beräknas öka marginellt under perioden. Pågående och planerade infrastrukturinvesteringar kvarstår på en hög nivå speciellt på anläggningssidan. FLER JOBB FRÄMST INOM INDUSTRI OCH OFFENTLIG VERKSAMHET Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet, som undervisning och administration, har minskat under förra året. En fortsatt nedgång sker i år och nästa år, om än i mindre omfattning. Trots en förbättrad efterfrågesituation kommer tillverkningsindustrin att minska antalet anställda genom rationaliseringar och införande av ny produktionsteknik. En hel del av tidigare varsel om uppsägningar har återtagits. Husbyggandet minskar medan anläggningssektorn har fortsatt god beläggning. En liten jobbtillväxt väntas inom privata tjänstesektorn som hotell- och restaurang, handel och personliga tjänster. Uppdragsverksamhet är den sektor som väntas öka mest sysselsättningsmässigt. FÄRRE ARBETSLÖSA OCH I PROGRAM Sysselsättningen bedöms öka marginellt till slutet av 2011 samtidigt som arbetskraftsutbudet minskar vilket medför att antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen inklusive programdeltagare kommer att gå ned något. Fjärde kvartalet 2009 var i genomsnitt personer arbetslösa eller i program. Motsvarande kvartal i år väntas något färre personer vara arbetslösa eller i program. Under 2011 kommer arbetslösheten successivt att minska. Arbetslösheten inklusive programdeltagare som andel av befolkningen i åldrarna år förväntas uppgå till drygt nio procent i slutet av BEDÖMNING OM ETT ÅR Nästan sex av tio arbetsställen inom privata näringslivet anger en ökande efterfrågan på varor och tjänster närmaste året. Ett fåtal arbetsställen ser en vikande efterfrågan. De senaste sex månaderna angav få företag att rekryteringsproblem förelegat och bristen på arbetskraft är fortsatt på en låg nivå. I offentlig sektor kvarstår bristen på främst specialister inom hälso- och sjukvårdsområdet. Samtidigt gör många kommuner och landstinget besparingar i sin verksamhet och personalneddragningar aviseras. De närmaste fem åren går många personer i länet i pension och ersättningsrekryteringar blir omfattande inom många sektorer på arbetsmarknaden. OLIKHETER I LÄNET Länets arbetsmarknad kännetecknas av en stor andel industrisysselsatta och en stor, men minskande, offentlig sektor och en växande privat tjänstesektor. Den globala lågkonjunkturen har påverkat arbetsmarknadsutvecklingen i länets alla regioner i negativ riktning. Arbetslösheten är högst i Söderhamn och lägst i Ovanåker och Nordanstig kommuner. JORD, SKOG OCH FISKE Lönsamheten i jordbruket minskar medan antalet entreprenörer ökar. Skogsbruket har en positiv utveckling eftersom samtliga delar av skogsindustrin har en starkt ökande efterfrågan på sina produkter. Skogsvårdande åtgärder ökar. Antalet sysselsatta inom de areella näringarna minskar något framöver. TILLVERKNINGSINDUSTRI Länets bas- och tillverkningsindustri går bra. Orderingången ökar, främst för stål- och metallvaruindustrin. Också skogs- och trävaruindustrin ser en stabilisering av orderinflöde. Många tidigare lagda varsel om uppsägningar har återtagits. Stora investeringar pågår och planeras inom gruv- och energiområdet. Vindkraften ökar. Verkstadsindustrin i länet, som till stor del är underleverantörer till basindustrin, anger en klart ökande efterfrågan. Sysselsättningen inom tillverkningsindustrin minskade avsevärt under 2009 och bedöms minska ytterligare kommande året, om än i mindre omfattning än förra året.

3 BYGG- OCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHET Anläggningsinvesteringarna i länet ligger på en hög nivå medan husbyggnationerna minskat kraftigt. Denna utveckling fortsätter närmaste året då miljardinvesteringar i främst infrastruktur och energi planeras. Införandet av ROT-avdrag gynnar främst små byggföretag. Antalet sysselsatta har minskat avsevärt senaste året och byggarbetslösheten är hög. Speciellt besvärligt att få fotfäste på arbetsmarknaden är det för lärlingar inom trä-, eloch VVS. Sysselsättningen bedöms öka något i år och nästa år. PRIVATA TJÄNSTER Arbetsställen inom datakonsultbranschen anger en positiv efterfrågeutveckling i år och nästa år. Antalet sysselsatta bedöms inte förändras nämnvärt kommande året. Handeln klarade sig bra trots konjunkturnedgången förra året. Nyetableringar sker företrädesvis i stormarknader men konkurrensen är hård med mindre företag i stadskärnorna. Både parti- och detaljhandeln förutser en god tillväxt. För handeln med motorfordon och drivmedel har efterfrågan återhämtat sig och bland annat har nyregistrering av motorfordon ökat kraftigt under årets första månader. Sysselsättningen bedöms vara oförändrad om ett år jämfört med nuläget. Efterfrågan på transporttjänster har varit på en låg nivå men en viss återhämtning sker framöver. Stora investeringar inom främst anläggningssektorn pågår och planeras, vilket kommer att generera uppdrag åt transportsektorn. Stor framtidstro finns hos åkerier med fjärr-, skogs- och bulktransporter. Antalet sysselsatta bedöms öka något under kommande tolvmånadersperiod. Besöksnäringen är optimistisk om privat- och handelsturismens utveckling, som gynnats av en svag svensk valuta. Affärsresande och konferensverksamhet har ännu inte återhämtat sig efter nedgången förra året. Antalet gästnätter i länet ökar nu jämfört med samma period Samarbete mellan olika entreprenörer utvecklas för att förlänga säsongen för turism. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv, vilket bidrar till stor omsättning och vissa rekryteringsproblem, främst av kockar. Generellt är dock hotellbranschen mera optimistisk om efterfrågeutvecklingen i år och nästa år. Sektorn hushållstjänster inklusive ROT-jobben ökar och kommer att ge fler sysselsättningstillfällen. Sysselsättningen bedöms öka marginellt om ett år. Uppdragsverksamhet riktad mot företag ser återigen en liten förbättring i orderingång efter den kraftiga nedgången under Ekonomiska och tekniska konsulter ser en liten förbättring av orderingång under den närmaste framtiden. Endast ersättningsrekryteringar av spetskompetenser kombinerat med erfarenhet efterfrågas. Bemanningsföretagen ser en stigande efterfrågan det kommande året och kommer att anställa personal. Callcenter- och telemarketingverksamhet utvecklas positivt och har hög personalomsättning, vilket gör att branschen har en ständig efterfrågan på arbetskraft. Bank- och försäkringsverksamheten ser ljust på framtiden och viss rekrytering av personal sker. Antalet sysselsatta bedöms komma att öka framöver. OFFENTLIGA TJÄNSTER Behovet av barnomsorg och grundskoleutbildning avtar i takt med minskande barnkullar i flera av länets kommuner. Gymnasieskolan kommer också att drabbas av neddragningar eftersom elevantalet nu minskar avsevärt. Etablering av friskolor sker samtidigt, vilket påverkar volymen av kommunal utbildning. Vuxenutbildningen utökas med yrkesinriktade utbildningar hösten Antalet förstahandssökande till universitet och högskolor har ökat avsevärt på grund av en svag arbetsmarknad och betydligt fler platser inrättas i år och kommande år, bland annat i Yrkeshögskolan. Behovet av lärare på högskolenivå ökar därför. Antalet anställda inom undervisningssektorn i länet bedöms minska ytterligare något under prognosperioden. Både landstinget och kommunerna står inför stora sparkrav under prognosperioden och på flera håll i länet väntas neddragning av personal inom hälso- och sjukvårdssektorn samt vård och omsorg. Sysselsättningsminskningen blir mest kännbar för visstidsanställda. Från senaste årsskiftet infördes också det fria vårdvalet för medborgare, vilket kommer att innebära ökad konkurrens från privata hälsocentraler. Ett extra statsbidrag till kommun och landsting åren kan lindra planerade nedskärningar i verksamheterna. På sikt kommer behovet av att rekrytera personal öka kraftigt som ersättning för bland annat pensionsavgångar. Brist finns på specialister inom hälso- och sjukvården. Antalet sysselsatta bedöms minska ytterligare kommande två år. Omorganisation, nedskärningar och omflyttningar präglar statlig verksamhet i länet. Investeringar i infrastruktur fortsätter på en hög nivå. Sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsområdet tillförs mera resurser. Administrativ verksamhet inom kommun och landsting rationaliserar och antalet anställda minskar. Åren tilldelas kommuner och landsting extra statsbidrag för sina verksamheter, vilket gör att många anställda kan få behålla sina anställningar. SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN GENERATIONSVÄXLINGEN OCH REGIONERNAS BEFOLKNING De kommande åren sker stora pensionsavgångar då flertalet av fyrtiotalisterna beräknas lämna arbetsmarknaden. Dessa stora åldersavgångar påverkar givetvis hela landet, men tydliggör också de regionala skillnaderna i förutsättningar att möta dessa åldersavgångar.

4 Andelen personer i arbetsför ålder (18-64 år) beräknas minska i alla län de kommande åren. Storstadsregionerna, ett flertal större städer (i synnerhet universitetsstäderna) samt en del pendlingsregioner beräknas dock via sin attraktionskraft för såväl kapital som arbetskraft få den mest gynnsamma befolkningsstrukturen och därmed störst andel befolkning i arbetsför ålder. Motsatt bild uppvisar de mindre kommunerna samt glesbygdskommunerna i framförallt skogslänen. I dessa kommuner är inte enbart problemet kommande stora åldersavgångar, utan även utflyttningen av befolkning i arbetsför ålder till landets tillväxtområden vilket ytterligare förstärker obalansen i berörda kommuner. Dessa regionala obalanser i försörjningsbörda leder till högre påfrestningar på ett flertal av de kommunala ekonomierna, därtill som många av dessa kommuner uppvisar ett kvinnounderskott bland befolkningen i arbetsför ålder vilket ytterligare riskerar försämra återväxten i befolkning och arbetskraft framöver.

5 Yrkesbarometer för Gävleborg län Brist ett urval yrkeskategorier med störst brist på arbetskraft Läkare Biomedicinska analytiker Logoped Specialistsjuksköterska Lantmätare Civilingenjör bygg, el,tele Lastbilsmekaniker Byggnadsingenjörer Byggnadsplåtslagare Plattsättare Slaktare Specialkock Överskott ett urval yrkeskategorier med störst överskott på arbetskraft Barnskötare Data-, servicetekniker IT Ekonomi-, löneassistent Fastighetsskötare Försäljare Grundskollärare Lagerarbetare Receptionist Samhälls- och språkvetare Processoperatör Renhållningsarbetare Svetsare Städare/lokalvårdare Truckförare Träarbetare Undersköterska Utredare offentlig förvaltning Vaktmästare Verkstadsmekaniker För information om utvecklingen inom olika yrken använd YRKESKOMPASSEN Sysselsättningsutveckling för Gävleborg län Bransch/näring Utveckling till kvartal Utveckling till kvartal Jordbruk, skogsbruk, fiske samt ej spec Bygg- och anläggningsverksamhet Tillverkningsindustri Privata tjänster Offentliga tjänster I samtliga branscher var totalt personer sysselsatta kvartal Prognoserna för olika län finns på arbetsformedlingen.se/om oss/statistik, prognoser. Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Ytterligare information om prognosen ges av Anders Pekkari, tfn Eftertryck tillåten med angivande av källa