Prognos våren Arbetsmarknadsutsikter. för Värmlands län

Transkript

1 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 2012

2 Arbetsmarknadsutsikterna för Värmlands län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats finner du arbetsmarknadsutsikter för landet som helhet och för alla län. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att använda och citera med angivande av källa. Ansvarig utredare: Ann Mannerstedt Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 7 december 2011.

3 2 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Innehållsförteckning Sida DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 7 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 9 ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM...11 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...13 YRKESBAROMETER...15 KÄLLOR...16 Definitioner Arbetskraften Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Outnyttjad kapacitet Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Ohälsotal Utbetalda dagar per person från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Programdeltagare Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. RAMS Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) syftar till att ge information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Uppgifterna avser november månad för respektive år. Säsongsrensa Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässig variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

4 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Värmlands län presenteras den förväntade sysselsättningsoch arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom jord- och skogsbruk, industri, byggverksamhet, privata tjänster och offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkningsutveckling, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. I Värmland har drygt 500 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet intervjuats. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som har bidragit till slutresultatet. Sammanfattning Under 2010 vände konjunkturen uppåt och uppgången har fortsatt under Sammantaget för de privata branscherna är utfallet av efterfrågan de senaste sex månaderna, i stort sett, i nivå med de positiva förväntningar företagen hade i höstas. Efterfrågan på arbetskraft är nu större och antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen har det senaste året ökat betydligt. Hos en övervägande majoritet av företagen är förväntningarna inför det kommande året att efterfrågan på varor och tjänster kommer att vara oförändrad eller öka. Lägre överkapacitet tillsammans med förväntad efterfrågeökning bedöms leda till nyanställningar inom industri, byggverksamhet, finansiell verksamhet och företagstjänster samt handel. För de offentliga verksamheter är utfallet för de senaste sex månaderna något mindre negativt än vad som förväntades i våras. Inom barnomsorgen görs bedömningen att efterfrågan kommer att öka under det kommande året. För grundskolan och gymnasieskolan väntar däremot en minskad efterfrågan. Inom området vård och omsorg bedömer landstinget och kommunerna att antalet anställda kommer att vara i stort sett oförändrat. De privata företag som intervjuats inom områdena utbildning, vård och omsorg ser i många fall ljust på framtiden. Allt fler företag upplever rekryteringsproblem och vid vårens intervjuer uppgav närmare en femtedel av både de privata och de offentliga arbetsställena att de upplevt brist på arbetskraft vid minst en rekrytering de senaste sex månaderna. Det är en ökning jämfört med föregående år. Bristyrken finns inom ett flertal områden som teknik och IT, bygg, industri, privat tjänstesektor, vård och omsorg samt utbildning. Antalet sysselsatta ökar Sammantaget beräknas sysselsättningen i länet öka med personer under 2011 och med personer under Ökningen gäller de flesta sektorerna, men inom offentlig verksamhet och jord- och skogsbruk förväntas en oförändrad sysselsättning. Prognosen grundar sig i första hand på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning men även på SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Arbetskraften minskar Utbudet av arbetskraft i Värmlands län bedöms minska något under 2011 och Ett antal faktorer ligger bakom denna bedömning. En minskning av arbetskraftsutbudet sker dels genom att befolkningen i de arbetsföra åldrarna år förväntas minska och dels genom att ett ökat antal personer studerar. De nya reglerna inom sjukförsäkringen, där färre personer får sjuk- och aktivitetsersättning, innebär däremot ett tillskott till arbetskraften.

5 4 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Vid en sammanvägning av dessa förändringar görs bedömningen att antalet personer i arbetskraften minskar något under 2011 och Arbetslösheten minskar Arbetslösheten började från ingången av 2010 att sjunka. Antalet inskrivna arbetslösa och personer som deltar i program med aktivitetsstöd bedöms minska med personer under 2011 och med ytterligare personer under Utmaningar på länets arbetsmarknad personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga utomeuropeiskt födda, ungdomar med bristfällig utbildning, personer med högst förgymnasial utbildning, arbetslösa personer år samt den ökande bristen på arbetskraft inom vissa expanderande näringsgrenar Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under hösten 2008 började en konjunkturnedgång som pågick större delen av Konjunkturen vände sedan uppåt under 2010 och uppgången har fortsatt även under första delen av Sammantaget för alla privata branscher är utfallet av efterfrågan de senaste sex månaderna i stort sett i nivå med de förväntningar företagen hade i höstas. Då bedömde fyra av tio arbetsställen inom privat sektor att efterfrågan på deras varor och tjänster skulle öka och knappt ett av tio att efterfrågan skulle minska under kommande sex månader. Vårens intervjuer visar att utfallet för de senaste sex månaderna ligger mycket nära den bedömning som företagen gjorde i höstas. De olika branscherna skiljer sig dock åt och exempelvis har utfallet överstigit förväntningarna för området information och kommunikation, där bland annat dataföretagen ingår, samt privat vård och omsorg. Företagens överkapacitet när det gäller personal är fortsatt låg och efterfrågeutvecklingen har därför även medfört en ökad efterfrågan på arbetskraft. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning, procent Senaste 6 månaderna Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Kommande 6 månader Höst 2010 Vår månader framöver Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt näringsliv Offentlig verksamhet Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

6 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 5 Hos en övervägande majoritet av företagen är förväntningarna inför det kommande året att efterfrågan kommer att vara oförändrad eller öka. Sex av tio företag bedömer att efterfrågan kommer att öka de kommande sex månaderna och endast ett fåtal av dem bedömer att efterfrågan kommer att minska. När det gäller efterfrågan 6 12 månader framöver förväntar sig lite knappt hälften en ökning och ytterst få en minskning. Det är mer optimistiska bedömningar än i höstas, och tyder på att företagen nu har en stark tro på en fortsatt bra konjunktur. Endast en tredjedel av företagen uppger att de kan öka sin produktion med mer än tio procent innan nyanställningar behöver ske. När det gäller offentliga verksamheter är utfallet för de senaste sex månaderna något mindre negativt än vad som förväntades i höstas. Då bedömde en fjärdedel av arbetsställena att tjänsteproduktionen skulle minska och närmare en femtedel att den skulle öka. Utfallet för de senaste sex månaderna visar en minskning för 16 procent av verksamheterna och en ökning för 16 procent, det vill säga totalt sett en oförändrad omfattning av den offentliga sektorn. Inom barnomsorgen görs bedömningen att efterfrågan kommer att öka under det kommande året. Fler lediga platser Antalet anmälda lediga platser kan ses som ett mått på konjunkturutvecklingen och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Antalet platser som anmälts till arbetsförmedlingarna i länet under perioden maj april 2011 ökade med närmare 30 procent jämfört med motsvarade period ett år tidigare. De fyra första månaderna under 2011 anmäldes totalt lediga platser, vilket är en ökning med närmare 900 platser eller 14 procent jämfört med motsvarande period Noteringarna för de senaste månaderna tyder på att ökningstakten stagnerat något. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april Säsongsrensade och utjämnade värden Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande En annan viktig indikator när det gäller företagens efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal behövs. Denna vår uppger två tredjedelar av företagen att de bara har högst 10 procent kapacitetsutrymme kvar innan rekrytering blir nödvändig.

7 6 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län I höstas var motsvarande andel densamma och våren 2010 var den något lägre, 58 procent. Högst kapacitetsutnyttjande finns inom byggbranschen, information och kommunikation 1, vård och omsorg samt jord- och skogsbruk. Ett lågt ledigt kapacitetsutrymme för befintlig personal i kombination med en förväntad efterfrågeökning på varor och tjänster bör leda till att nyanställningar behöver göras. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Allt fler företag upplever rekryteringsproblem och vid vårens intervjuer uppgav närmare en femtedel av de privata arbetsställena att de upplevt brist på arbetskraft vid minst en rekrytering de senaste sex månaderna. Det är en ökning jämfört med föregående år. Den här våren är det främst inom information och kommunikation samt finansiell verksamhet och företagstjänster som arbetsgivare uppger att de haft rekryteringsproblem. Drygt en fjärdedel av företagen i dessa båda branschområden anger detta. Tabell 3: Andel arbetsgivare som anger att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar De yrken som främst anges som svåra att rekrytera är olika typer av ingenjörer, systemerare/programmerare och jurister. Ingenjörer nämns även inom branscherna bygg och industri. I övrigt uppges rekryteringsproblem när det gäller golvläggare, vvs-montörer, verktygsmaskinoperatörer, plåtslagare, anläggningsmaskinförare, svetsare/gasskärare, kockar och även ytterligare kompetenser inom IT. Inom offentlig sektor uppger 16 procent av arbetsställena att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering. Mest förekommande är det inom landstinget och bristyrkena är bland annat läkare och olika typer av specialistsjuksköterskor (exempelvis röntgensjuksköterskor), tandläkare och psykologer. Inom kommunerna nämner man gymnasielärare i yrkesämnen och specialpedagoger som bristyrken. De intervjuade arbetsställena inom statlig verksamhet har även de upplevt brist vid rekrytering av jurister. 1 I området ingår bland annat datakonsultverksamhet och telekommunikation.

8 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 7 Varsel Omfattningen av varsel från arbetsgivare som planerar uppsägning av personal har sjunkit betydligt i omfattning sedan åren med lågkonjunktur 2008 och Under januari till och med april månad 2011 har 278 personer varslats om uppsägning. Under motsvarande period 2010 varslades 538 personer. Tillverkningsindustrin och då i synnerhet verkstadsindustrin har stått för merparten av lagda varsel. Alla varsel leder dock inte till uppsägning. Arbetsförmedlingens varselstatistik från tidigare år visar att cirka procent av varsel om uppsägning verkställs. Alla uppsägningar leder dessutom inte till arbetslöshet om den som är uppsagd finner ett nytt arbete i anslutning till uppsägningstidens slut. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m. april) 278 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har under perioden 1999 till 2009 varierat mellan (2009) och personer (2007), enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter finns inga exakta uppgifter efter Data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för 2009 och 2010 tillsammans med Arbetsförmedlingens intervjuundersökning indikerar att sysselsättning ökat under 2010 och att den fortsätter att öka under Ökningen bedöms till personer under Sysselsättningen bedöms öka även under 2012 till följd av en fortsatt förbättring av konjunkturen och ökningen uppskattas till personer. Sysselsättningsökningen bedöms bli starkare i de tre storstadslänen än i övriga landet under 2011 och Deras andel av rikets sysselsättningsökning bedöms bli 60 respektive 55 procent under dessa år, vilket kan jämföras med deras befolkningsandel som år 2010 var 53 procent. Näringsgrenar och yrken Tabell 5 visar den förväntade sysselsättningsutvecklingen i de olika sektorerna samt totalt sett. Pilarnas riktning visar om sysselsättningen förväntas öka, vara oförändrad eller minska. Sysselsättningen förväntas öka i samtliga branscher utom i jord- och skogsbruk och offentlig sektor där det förväntas en, i stort sett, oförändrad sysselsättning. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket sysselsätter knappt 3 2 procent av samtliga sysselsatta i länet. På Totalt lång sikt har antalet sysselsatta inom jord- och skogsbrukssektorn minskat till följd av den ökade mekaniseringen i skogen och stordrift i jordbruket. 2 Andel av samtliga förvärvsarbetande i länet per bransch enligt RAMS 2009, dagbefolkning.

9 8 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Kapacitetsutnyttjandet är högt inom areella näringarna och visar att det inte finns något stort ledigt utrymme. En utökning av verksamheten tenderar att vara åtgärder som ytterligare effektiviserar verksamheten och det innebär att investeringar och ökad produktion sällan ökar antalet anställda. Det ställs högre krav på den arbetskraft som efterfrågas i takt med att tekniken utvecklas. Medelåldern hos sysselsatta inom jord- och skogbruk är hög, och risken finns att många verksamheter avvecklas om lönsamheten, och därmed intresset att överta verksamheter, minskar. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket bedöms bli oförändrat under prognosperioden. Industri Värmland är ett industrilän där knappt 20 procent av samtliga sysselsatta i länet arbetar inom industrin. Industrin drabbades hårt i lågkonjunkturen med en kraftigt minskad orderingång som i många fall resulterade i personalneddragningar. Industrin har under 2010 befunnit sig i en återhämtningsfas. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster det senaste halvåret har ökat i den omfattning som prognostiserades i våras. Nettotalet (andelen som uppger en ökning minus andelen som uppger en minskning) uppgår för perioden till 42. Det finns en fortsatt optimism inför det kommande året och industrins nettotal för länet uppgår till 49 både när det gäller de kommande sex månaderna och de kommande 6 12 månaderna. Mindre än fem procent av företagen tror att de under det kommande året kommer att ha en minskad efterfrågan. Drygt 70 procent av företagen bedömer att de kan öka produktionen med högst 10 procent innan nyrekrytering av personal behöver göras. Liksom i övriga landet har efterfrågan inom verkstadsindustrin ökat. Inför det kommande året är verkstadsföretagen något mer optimistiska än industrin som helhet och en viss ökning av antalet anställda förväntas under 2011 och Massa- och pappersindustrin är en stor arbetsgivare i länets södra delar. Samtliga av de tillfrågande företagen förväntar sig en oförändrad eller ökad efterfrågan. För många av dem kan detta ske utan ökning av antalet anställda, men ersättningsrekryteringar är aktuella. De flesta av de tillfrågade företagen inom trävaruindustri uppger att de förväntar sig en oförändrad eller ökad efterfrågan under det kommande året. I de fall en ökad efterfrågan förutspås beräknas den oftast inte generera några större förändringar av antalet anställda. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet anställda inom industrin kommer att öka något under prognosperioden. Byggnadsverksamhet Byggbranschen omfattar närmare 7 procent av samtliga sysselsatta i länet. Det är en mansdominerad bransch där männen svarar för mer än 90 procent av sysselsättningen. Den förbättring som branschen känt under det senaste året har medfört att allt fler företag signalerar om upplevd brist på arbetskraft (se avsnittet Rekryteringsproblem ovan). Det som ytterligare kan nämnas är att företagen i ökad omfattning anger att bristen gäller kraven på yrkeserfarenhet. Nyutbildade har många gånger svårt att få en lärlingsplats efter sin utbildning. Inom byggbranschen finns en förväntan om ökad efterfrågan under det kommande året. ROTavdraget innebär en fortsatt ökad efterfrågan på reparationsarbeten, vilket främst gynnar de mindre byggföretagen. De större företagen ser även de med optimism på framtiden och bland annat pågår bostadsproduktion och reparation av skolor. Sysselsättningen bedöms därför öka något under 2011 och Privata tjänster Inom den privata tjänstesektorn påverkas sysselsättningen i stor utsträckning av konjunkturen inom industri och bygg. Andelen företag som endast kan öka produktionen med maximalt 10 procent innan nyrekrytering av personal blir aktuell uppgår till 60 procent. Det är samma andel som i höstens undersökning.

10 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 9 I stort sett samtliga av de tillfrågade företagen inom handeln i länet förväntar sig en oförändrad eller ökad efterfrågan på sina varor under det kommande året. De företag som har lägre förväntningar återfinns till största delen inom livsmedelshandeln. Störst förväntningar har handelsföretagen i de västra delarna av länet där gränshandeln är omfattande och här är även livsmedelshandeln optimistisk inför kommande året. Den positiva utvecklingen förväntas även leda till en viss ökning av antalet sysselsatta inom handeln i länet under 2011 och I många fall är det dock anställningar som inte har den omfattning i arbetstid som den anställde önskar. I intervjusvaren uppger drygt 60 procent av företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster 3 att de endast kan öka produktionen med 10 procent innan nyrekrytering av personal behövs. En lika stor andel av företagen förväntar sig en ökad efterfrågan under det kommande året. Dessa två faktorer tillsammans bör leda till en ökad sysselsättning inom branschen. Inom transportnäringen är nettotalet för förväntad efterfrågeökning 35 för de kommande sex månaderna och något lägre, 32, vid bedömningen 6 12 månader framåt. Transportnäringen gynnas om det går bra för industrin, byggbranschen och handeln. De företag som sysslar med persontrafik uppger i det stora hela oförändrad efterfrågan. Sysselsättningen i branschen förväntas vara i stort sett oförändrad under 2011 och Offentliga tjänster Den offentliga tjänstesektorn sysselsätter drygt personer och länets största arbetsgivare återfinns här bland kommuner och landsting. Området omfattar även ett allt större inslag av privata tjänsteföretag inom utbildning, vård och omsorg. Sysselsättningen inom den offentliga sektorn har under de senaste två åren minskat 4. Bedömningen är att antalet anställda kommer att vara, i stort sett, oförändrat under prognosperioden. Inom landstinget bedöms sysselsättningen bli i stort sett oförändrad under de kommande två åren. Verksamheten inom kommunernas skola, barnomsorg och vård styrs till stor del av demografiska förhållanden. Barnomsorgen är därför ett område som behöver utökas. När det gäller de årskullar som nu befinner sig i barnomsorgen har antalet barn ökat de senaste åren. Grundskolan och gymnasieskolan har däremot ett minskande elevunderlag. Den största årskullen, som är födda 1992, lämnar gymnasieskolan i vår. De två årskullar som kommer därefter är också de relativt stora, men därefter sjunker elevantalet betydligt. En ökad medelålder bland länets befolkning leder till ett ökat vårdbehov. Detta blir dock svårt att möta med kommunernas och landstingets ekonomiska situation och de tillfrågande offentliga vårdverksamheterna räknar inte med att öka antalet anställda. De privata företag som tillfrågats inom utbildning och vård och omsorg förväntar sig i de allra flesta fall en oförändrad eller ökande efterfrågan som även leder till ett ökat antal anställda under prognosperioden. Utbudet av arbetskraft Värmlands län uppvisar sammantaget en liten minskning i utbudet av arbetskraft under 2011 och Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta samt öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag samt nystarts- och instegsjobb räknas som förvärvsarbetande. 3 I området ingår finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 4 Enligt Arbetsförmedlingens enkätundersökningar

11 10 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutvecklingen, antalet studerande, pensionsavgångar och ohälsa. Vid en sammanvägning av de förändringar som förväntas ske inom dessa områden gör vi bedömningen att antalet personer i arbetskraften minskar med cirka 200 personer under 2011 och med cirka 300 personer under Befolkningsutveckling Länets befolkning har i stort sett varit oförändrad till antalet under Vid årsskiftet 2010/2011 uppgick invånarantalet till personer. Under 2010 uppgick födelse- och flyttningsunderskottet mot övriga landet sammanlagt till ungefär samma antal som flyttningsöverskottet från utlandet. Två kommuner, Karlstad och Hammarö, har haft en ökning av befolkningen. Under första kvartalet 2011 har befolkningen minskat med cirka 500 personer. Bedömningen är därför att befolkningen troligen minskar något under Antalet personer i de arbetsföra åldrarna år bedöms minska i Värmlands län. Det leder till att arbetskraften, genom befolkningseffekten, minskar med cirka 350 personer under 2011 och cirka 450 personer under Stor grupp utanför arbetskraften Det finns all anledning att fundera över möjligheter att öka antalet personer i arbetskraften. Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län 5 belyser befolkningsutvecklingens möjliga effekter på arbetskraftsutbud och sysselsättning. I rapporten framgår att Värmlands län, liksom de flesta län med undantag av storstadslänen, får en minskande arbetskraft under de närmaste 15 åren. Fram till 2025 beräknas arbetskraften minska med cirka personer (9 procent) under förutsättning att arbetskraftsdeltagandet och andra trender som går att utläsa idag fortsätter. Arbetskraftsdeltagandet, det vill säga andelen av befolkningen mellan år som är sysselsatta eller arbetslösa, är i Värmlands län cirka 75 procent enligt RAMS och Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Det betyder att 25 procent av befolkningen mellan år studerar, tar del av sjukförsäkringen eller gör något annat. Här finns en arbetskraftspotential att ta tillvara. Bland svenskfödda personer i Värmlands län är arbetskraftsdeltagandet 78 procent vilket är aningen lägre än riksgenomsnittet på 79 procent. Kvinnornas deltagande är 3 procent lägre än männens. Deltagandet inom gruppen utrikes födda personer är 55 procent och det är 5 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Det innebär att det finns en stor outnyttjad arbetskraftpotential bland den utrikes födda befolkningen. Att öka arbetskraftsutbudet handlar därmed i hög utsträckning även om förbättrad integration. Färre får ersättning från sjuk- och arbetsskadeförsäkringar De nya reglerna inom sjukförsäkringen har inneburit ett stort tillskott till arbetskraften då många gick från sjukförsäkring till arbetsförberedande insatser hos Arbetsförmedlingen. Antalet personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning har fortsatt att minska. Under 2011 beräknas tillskottet från sjukförsäkringen uppgå till cirka 350 personer i Värmlands län och under 2012 till 175 personer. Dessa personer är ett värdefullt tillskott till arbetskraftsutbudet, men behöver ofta Arbetsförmedlingens stöd i återgången till arbetslivet. Utbildning En förbättring av konjunkturläget medför att fler personer söker sig till arbetsmarknaden genom att till exempel förkorta studietiden eller välja att inte studera alls. Länets nybörjare vid universitet och högskolor i landet har minskat något höstterminen 2010 jämfört med höstterminen I Värmland är antalet som lämnar gymnasieskolan som högst under 2011 för att sedan börja minska under Det innebär att antalet som söker till högre utbildning även fortsättningsvis bör vara relativt högt. Satsningar görs på yrkesinriktade ut- 5 Utredningsrapport Ura 2010:6

12 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 11 bildningar inom den kommunala vuxenutbildningen och satsningar görs även på lärlingsutbildningar. Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer studier i stället för att stå till arbetsmarknadens förfogande ökar med cirka 200 personer under 2011 och med ett fåtal personer under Öppet arbetslösa och sökande i program Efter den lågkonjunktur som började hösten 2008 och pågick större delen av 2009 började arbetslösheten i Värmlands län att sjunka från ingången av Den sammanlagda andelen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd har sedan september 2010 varit färre vid en jämförelse med samma månad ett år tidigare. Arbetslösheten har dock fortsatt att ligga på en relativt hög nivå under hela 2010 och början Antalet öppet arbetslösa har minskat sedan mars 2010 och även antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är lägre under mars och april i år jämfört med samma månader föregående år. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program Öppet arbetslösa och sökande i program Antal Diff. % I de arbetsmarknadspolitiska programmen är det inom garantierna (jobb- och 2011 kv , kv utvecklingsgarantin och jobbgarantin för 2012 kv ,0 ungdomar) som en majoritet av deltagarna finns. I jobbgarantin för ungdo- Källa: Arbetsförmedlingen mar har antalet deltagare minskat under 2011 och i jobb- och utvecklingsgarantin har antalet deltagare planat ut de senaste månaderna. Inom garantierna kan aktiviteterna variera beroende på det stöd de arbetssökande behöver för att förbättra sina möjligheter till anställning. Drygt personer var öppet arbetslösa i april 2011 och det var personer färre än i april förra året. Antalet deltagare i program uppgick till personer och det är 850 färre än för ett år sedan. Sedan november 2009 har antalet nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen i Värmlands län minskat jämfört med motsvarande månad året innan. Arbetslivsintroduktion är sedan januari 2010 en del i programutbudet. Programmet riktar sig till de personer som lämnar sjukförsäkringen i syfte att återgå till arbetsmarknaden. Reformen inom sjukförsäkringen har bidragit till ett ökat antal deltagare inom programmet. Övergångarna från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen ger ett tillskott till antalet personer i arbetskraften. Tillskottet var som störst under 2010, men kommer att minska under 2011 och Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden bedöms fortsätta under resten av 2011 och under En ökning av sysselsättningen och ett minskat utbud av arbetskraften medför att antalet arbetslösa minskar. Vår bedömning är att antalet inskrivna arbetslösa och personer som deltar i program med aktivitetsstöd minskar med cirka personer under 2011 och med ytterligare cirka personer under Arbetslöshetens struktur Tabell 7 nedan visar skillnader i arbetslöshetens struktur, dels mellan kommunerna i länet, men även mellan länet och riket. Under konjunkturnedgången drabbades männen hårdast på grund av krisen inom industrin där de traditionellt manliga yrkena finns. Traditionellt kvinnliga yrken finns till stor del vid stora arbetsplatser inom offentlig sektor och effekterna av en ekonomisk nedgång kommer där oftast med en viss fördröjning. När nu industrikonjunkturen förbättrats, samtidigt som offentlig sektor är fortsatt återhållsam, sker det motsatta och fler män än kvinnor går till arbete. I tabell 7 kan utläsas att andelen arbetslösa män sjunkit från 12,9 procent till 10,5 procent sedan i fjol.

13 12 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Bland ungdomarna har andelen arbetslösa sjunkit några procentenheter under det gångna året, från 28,3 till 24,5 procent. Variationerna inom länet är dock stora. Årjängs kommun och Eda kommun har den lägsta ungdomsarbetslösheten med 15,8 respektive 19,0 procent av totala antalet ungdomar i arbetskraften. För Storfors kommun och Filipstads kommun är motsvarande siffror 36,5 respektive 35,9. Till största delen rör det sig om ungdomar med gymnasial eller förgymnasial utbildning och som saknar erfarenhet från arbetslivet. Förklaringen till de lägre siffrorna i Årjäng och Eda är den omfattande gränshandeln i dessa kommuner, vilket gynnar ungdomar eftersom handeln ofta är en ingångsbransch för ungdomar. Andelen arbetslösa ungdomar är i Värmlands län högre än i riket totalt där den är 18,5 procent. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av arbetskraften i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Män Unga år Äldre år Inrikes födda Utbildning Kvinnor Utrikesfödda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Arvika 10,8 10,5 11,1 21,2 6,9 9,4 24,5 19,0 10,5 7,4 Eda 10,3 9,7 10,8 19,0 7,4 8,8 18,4 14,7 9,1 8.8 Filipstad 13,5 12,2 14,7 35,9 10,2 12,9 22,1 20,1 12,5 9,6 Forshaga 11,6 12,7 10,6 34,9 8,9 11,0 21,9 23,4 11,4 6,6 Grums 11,0 11,2 10,8 27,1 6,5 10,4 18,3 18,8 10,0 6,7 Hagfors 11,3 11,7 10,9 32,7 7,9 10,6 20,8 19,4 11,2 5,9 Hammarö 7,2 6,8 7,6 23,6 6,6 6,9 12,4 16,3 8,3 4,0 Karlstad 9,8 9,4 10,3 20,6 7,2 8,3 23,9 24,5 10,6 5,6 Kil 10,8 11,9 9,7 29,3 7,7 10,5 16,3 21,1 11,0 5,4 Kristinehamn 11,3 11,1 11,5 28,2 9,2 10,3 23,6 22,0 11,4 5,4 Munkfors 12,8 12,7 12,8 31,3 10,3 12,1-19,0 12,9 - Storfors 14,4 14,5 14,3 36,5 11,5 12,4 29,9 24,6 13,3 8,0 Sunne 8,0 8,3 7,7 22,8 6,5 7,6 15,7 12,9 8,4 4,3 Säffle 11,8 11,6 11,9 31,4 7,1 10,8 29,2 18,4 11,5 8,5 Torsby 8,5 7,4 9,6 23,2 6,5 8,1 14,4 15,8 8,3 4,5 Årjäng 9,0 8,5 9,6 15,8 10,2 7,7 18,8 16,3 7,2 7,6 Länet ifjol 11,8 10,6 12,9 28,3 8,4 10,8 23,9 21,9 12,2 6,6 Länet 10,3 10,1 10,5 24,5 7,7 9,3 22,1 20,2 10,4 5,9 Riket 8,7 8,4 8,9 18,5 6,8 6,8 20,0 18,6 8,5 5,3 Källa: Arbetsförmedlingen Andelen arbetslösa bland utrikes födda har minskat något och inom den gruppen är fördelningen mer jämn mellan förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Även bland äldre arbetssökande i länet, år, har arbetslösheten minskat något jämfört med ifjol. När det gäller utbildningsbakgrund har drygt hälften av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i länet gymnasiekompetens och knappt en femtedel har en eftergymnasial utbildning.

14 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 13 Tabell 8 visar andelen arbetssökande som varit öppet arbetslösa i mer än 6 månader (tidigare långtidsarbetslösa) inklusive sökande i jobbgarantin för ungdomar och jobb- och utvecklingsgarantin för olika grupper. Av tabellen framgår att andelen har ökat i samtliga grupper och då främst för kvinnor, vars andel ökat med 5 procentenheter medan männen ökat betydligt mindre. Även i gruppen äldre har arbetslösheten ökat även om den gruppen ligger under riksgenomsnittet. För gruppen som är födda utomlands har ökningarna varit relativt små. Tabell 8: Öppet arbetslösa i mer än 6 månder samt sökande i jobbgarantin för ungdomar respektive i jobb- och utvecklingsgarantin Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp Kv Kv Riket kv Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Inrikesfödda Utrikesfödda Utomeuropeiskt födda Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: Arbetsförmedlingen Andelen arbetslösa med funktionsnedsättning (tabell 9) som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat något och uppgick första kvartalet 2011 till 22 procent av totala antalet arbetslösa. I riket är motsvarande siffra 17 procent. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har generellt sett en svagare ställning på arbetsmarknaden och att matcha dessa mot jobb blir därför en av de stora utmaningarna för Arbetsförmedlingen inför kommande år. Tabell 9: Personer med funktionsnedsättning som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp Kv Kv Riket kv Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Inrikesfödda Utrikesfödda Utomeuropeiskt födda Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Fler personer behövs i arbetskraften för att upprätthålla vår välfärd och alla som kan och vill arbeta ska kunna komma ut i sysselsättning. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat och bredare ansvar för olika grupper av personer som inte har ett arbete. Det utökade ansvaret gäller personer som utförsäkras inom sjukförsäkringssystemet och från och med 1 december 2010 har Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för etableringsinsatser riktade till vissa nyanlända invandrare. Samordningsansvaret syftar till att påskynda etableringen av nyanlända i samhälls- och arbetslivet. Till detta ska läggas de redan stora utmaningarna för grupper som blivit arbetslösa under lågkonjunkturen. Grupper som bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under prognosperioden är:

15 14 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga utomeuropeiskt födda ungdomar med bristfällig utbildning personer med högst förgymnasial utbildning arbetslösa personer år Ytterligare en arbetsmarknadspolitisk utmaning är den ökande bristen på arbetskraft inom vissa expanderande yrken. I slutet av april uppgick det totala antalet arbetslösa inklusive sökande i program med aktivitetsstöd i Värmlands län till personer. 30 procent, drygt 3 600, har varit utan arbete längre tid än tre år under den senaste tioårsperioden. Ytterligare 40 procent har en sammanlagd arbetslöshetstid på 1 3 år. Det Tabell 10: Öppet arbetslösa och sökande i program fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren Andel i procent av öppet arbetslösa och sökande i program i åldern innebär att 30 procent varit utan arbete under en kortare tid än ett år. 1-2 år 2-3 år > 3år Vår Vår Vår Vår Vår Vår Källa: Arbetsförmedlingen Dessa andelar är relativt stabila oavsett konjunkturläge. Andelen med kort arbetslöshetstid ökar dock under en konjunkturnedgång på grund av ett stort inflöde av nyinskrivna arbetslösa. Arbetssökande med funktionsnedsättning Värmland har en hög andel arbetssökande med funktionsnedsättning. Under första kvartalet 2011 var andelen 22 procent jämfört med 17 procent i riket som helhet. Personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga har alltid haft svårt att konkurrera med andra arbetssökande om jobben. Det krävs därför ofta en subventionering av lönekostnaden så att arbetsgivaren kompenseras för den lägre produktiviteten. Om inte detta alternativ står till buds är risken att tiderna utan arbete blir långa. Detta innebär att arbetsmarknadspolitiska stödinsatser intar en mycket central roll för att finna lösningar för den här gruppen. Utomeuropeiskt födda Det är en viktig utmaning för Arbetsförmedlingen att synliggöra de resurser som finns inom den här gruppen. Ofta saknar dessa arbetssökande eget kontaktnät att använda i sitt arbetssökande och här har Arbetsförmedlingen en viktig utmaning i att underlätta kontakterna mellan arbetsgivare och arbetssökande. En annan viktig del är kommunernas undervisning i svenska för invandrare (sfi) då språket är en mycket betydelsefull länk när det gäller inträdet i arbetslivet. Utländska utbildningar och yrkeskompetenser behöver bedömas och de som vid invandringstillfället saknar tillräcklig utbildning behöver få den kompetenspåbyggnad de behöver inom utbildningsväsendet. Ungdomar med bristfällig utbildning Andelen arbetslösa ungdomar (18 24 år) anmälda vid Arbetsförmedlingen var första kvartalet 2011 drygt en fjärdedel av antalet arbetslösa i samtliga åldersgrupper. I denna grupp saknar närmare en femtedel gymnasieutbildning. Korttidsutbildade ungdomar har generellt svårare att få fäste på arbetsmarknaden än ungdomar med minst gymnasieutbildning. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden är det viktigt att ungdomar redan under skolåren får information om arbetsmarknaden, vägledning för att göra relevanta studieval, har tillgång till lämpliga praktikplatser och feriearbeten och får godkända betyg.

16 Personer med högst förgymnasial utbildning Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 15 Lite drygt en fjärdedel av de inskrivna öppet arbetslösa och deltagarna i program med aktivitetsstöd har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Efterhand som kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar så ökar risken för utanförskap för den här gruppen. En intensiv matchning eventuellt kompletterad med vägledning och/eller utbildningsinsatser kommer sannolikt att krävas för att minska risken för utanförskap. Arbetslösa personer år Andelen arbetslösa över 55 år uppgår till närmare 17 procent. Med en minskande arbetskraft och ett ökat behov av arbetskraft utgör de arbetslösa över 55 år en viktig resurs. Av de arbetslösa över 55 år har 63 procent ett yrke där de har både utbildning och erfarenhet, ytterligare 27 procent har erfarenhet av ett yrke. Utmaningen för Arbetsförmedlingen är att matcha denna grupp mot befintliga jobb med eller utan kompetenstillförsel. Brist på arbetskraft inom expanderande yrken Samtidigt som arbetslösheten är hög är det brist på arbetskraft inom flera yrkesområden och Arbetsförmedlingen kan inte helt tillgodose arbetsgivarnas behov av yrkesutbildad arbetskraft. Bristyrken finns inom de flesta branscherna och oftast handlar det om yrken med en längre eftergymnasial utbildning. I många fall handlar bristen om att arbetsgivarna söker personal med erfarenhet inom aktuellt yrke. Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken. Bristyrken Läkare Civilingenjör, maskin, bygg och anläggning, elkraft Psykolog Socialsekreterare Tandläkare Gymnasielärare i yrkesämnen Byggnadsingenjör, byggnadstekniker Speciallärare/specialpedagog Förare av skogsmaskiner Specialistsjuksköterska Överskottsyrken Barnskötare Vårdbiträde Vaktmästare Lagerarbetare Montör Receptionist Trädgårdsarbetare Försäljare, dagligvaror Undersköterska Truckförare

17 16 Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Värmlands län ingick 582 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 77 procent i vårens undersökning. För offentlig verksamhet är undersökningen heltäckande inom primärkommuner och landsting samt ett antal statliga verk. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 84 procent i vårens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på Källor Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material) Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd) Branschorganisationer Konjunkturinstitutet Riksbanken Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistik: AKU, RAMS, KS. Detta är ett urval av de viktigaste underlagen i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.

18 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa