Läget på Stockholms arbetsmarknad och utvecklingen fram till år 2020

Transkript

1 Läget på Stockholms arbetsmarknad och utvecklingen fram till år 2020 December 2015 stockholm.se

2 Läget på Stockholms arbetsmarknad och utvecklingen fram till år 2020 Dnr: /2015 Utgivare: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Helen Slättman, Elisabet Bremberg Konsult: Sweco Strategy AB

3 3 (23) Sammanfattning Stockholms stad har ett diversifierat näringsliv med ett stort antal jobb inom många olika branscher. Tyngdpunkten ligger inom tjänstenäringen och inte minst inom kunskapsintensiva branscher. Den kunskapsintensiva arbetsmarknaden i Stockholm innebär också att utbildningsnivån är hög. Att få ett arbete utan gymnasieexamen är svårt och väntas bli ännu svårare i framtiden. Stockholm har haft en god sysselsättningsutveckling de senaste åren och arbetsmarknaden har generellt sett återhämtat sig bra efter konjunkturnedgångarna. Det är dock tydligt att sysselsättningsgapet mellan olika delar av staden växer. Vid nedgångar tappar svagare stadsdelar mer i sysselsättning och kommer inte ikapp. En tydlig svaghet på arbetsmarknaden är också att utrikesföddas kompetens inte tas till vara i tillräcklig omfattning. Arbetslösheten är nästan tre gånger så stor hos den utrikesfödda befolkningen. De senaste årens goda sysselsättningstillväxt i Stockholms stad väntas fortsätta med en tydlig förstärkning av dagens näringslivsstruktur som blir alltmer inriktad mot kvalificerad tjänsteproduktion. Efterfrågan på arbetskraft förväntas också öka inom handeln, hotell- och restaurangbranschen, vård- och omsorg/sociala tjänster samt inom utbildning. Stor brist på arbetskraft väntas enligt prognoserna framförallt inom vård och omsorg där sjuksköterskor och undersköterskor är de tydligaste bristyrkena. Inom utbildningssektorn väntas också en stor brist på lärare på alla nivåer från förskola till gymnasieskola. Även inom byggverksamheten räknar man med en betydande brist på olika specialistkompetenser och projektledare. Inom företagstjänster och informations- och telekommunikationstjänster väntas brist på framförallt tekniska ingenjörer och dataspecialister såsom civilingenjörer, programmerare och systemvetare. Prognoserna pekar på höga bristtal inom delar av offentlig tjänstesektor. Detta utmanar Stockholms stads långsiktiga kompetensförsörjning. De största rekryteringsbehoven finns inom grundskolan och inom förskoleverksamheten. Det finns också ett stort rekryteringsbehov av undersköterskor/skötare och vårdbiträden/vårdare inom äldreomsorgen.

4 4 (23) Innehåll Sammanfattning Bakgrund 5 Förutsättningar i omvärlden 5 Sveriges ekonomi i återhämtning 5 Stockholms konjunktur utvecklas väl 6 Stockholms arbetsmarknad idag 7 Arbetsmarknaden och näringslivet i Stockholms stad 7 Skillnadernas Stockholm på arbetsmarknaden 10 Utvecklingen på stadens arbetsmarknad de senaste åren 12 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft år Prognos för hela staden 16 Branschvis arbetskraftbrist och överskott 17 Yrken med en förväntad stor brist på arbetskraft 18 Yrken med en viss risk för brist på arbetskraft 19 Yrken med överskott på arbetskraft 19 Utmaningar för Stockholms stad som arbetsgivare 20 Utmaningar på Stockholms arbetsmarknad 22

5 5 (23) 1 Bakgrund Denna rapport beskriver läget på Stockholms arbetsmarknad med utblick mot år Inledningsvis ges en sammanfattande redovisning av förutsättningar i omvärlden och därefter en beskrivning av struktur och nuvarande utveckling av Stockholms stads arbetsmarknad. Denna följs av en sysselsättningsprognos fram till och med år Beräkningar till denna prognos har gjorts av Sweco Strategy AB. Rapporten avslutas också med en beskrivning av det framtida personalbehovet i verksamheter som staden finansierar. Rapporten är sammanställd av utredningsstaben vid stadsledningskontoret. 2 Förutsättningar i omvärlden 2.1 Sveriges ekonomi i återhämtning Under hösten har den globala ekonomin utvecklats svagare än förväntat. Internationella valutafonden (IMF) bedömer i sin senaste prognos från oktober att den globala BNP-tillväxten blir cirka 3,1 procent i år, att jämföra med 3,4 procent år År 2016 väntas tillväxten bli 3,6 procent. Den svenska ekonomin befinner sig i en konjunkturåterhämtning. Statistik för tredje kvartalet år 2015 visar en BNP-tillväxt på 3,9 procent jämfört med motsvarande kvartal 2014, vilket är den högsta tillväxten i årstakt sedan tredje kvartalet Inhemsk efterfrågan växer och BNP beräknas öka med cirka 3,5 procent både i år och nästa år. Antalet sysselsatta fortsätter att öka, även om ökningstakten mattats av något. Samtidigt ökar även arbetskraften snabbt, bland annat som en följd av den stora invandringen till Sverige. Eftersom nyanlända har en svagare ställning på arbetsmarknaden bedömer Konjunkturinstitutet att arbetslösheten minskar relativt långsamt de närmaste åren. Den svenska ekonomin präglas fortfarande av låg inflation och vid det senaste penningpolitiska mötet i december beslutade Riksbanken att lämna reporäntan oförändrad på - 0,35 procent, och en första höjning beräknas ske först under första halvåret 2017.

6 6 (23) Stockholms konjunktur utvecklas väl Konjunkturen i Stockholm fortsätter att utvecklas väl. Ett tecken på detta är Stockholms Handelskammares konjunkturbarometer för näringslivet som ligger klart över det historiska genomsnittet. Även arbetsmarknaden i Stockholm utvecklas bra, även om de senaste årens starka sysselsättningstillväxt har planat ut. Arbetslösheten har minskat i såväl staden som länet sedan hösten 2013, även om trenden är avtagande. Ungdomsarbetslösheten fortsätter att sjunka både räknat i antal och andel av de inskrivna arbetslösa. Problematiskt är dock att fördelningen i gruppen inskrivna arbetslösa blir allt mer tydlig, de utrikes födda blir fler och de inrikes födda färre. I gruppen utrikes födda är andelen arbetslösa mer än dubbelt så stor som i gruppen totalt yrkesverksamma i åldern år. Etableringen av nyanlända är en av Stockholms och Sveriges största utmaningar de närmaste åren. Sveriges folkmängd ökade med till personer under årets tre första kvartal. Stockholms län ökade mest med personer till Stockholms stads befolkning ökade med 9 515, och hade den 30 september invånare. Det innebär att Stockholms län stod för 32 procent av landets folkökning, vilket är en betydligt lägre andel än för några år sedan då länet stod för halva Sveriges befolkningsökning. Att andelen sjunkit beror till stor del på att de många nyanlända fördelar sig över hela landet och inte endast i storstäderna. En framtida effekt av detta kan dock bli att i en andra inrikes flyttvåg ökar inflyttningen till städerna ytterligare. Inom drygt två år kan kring asylsökande bli nya invånare och erfarenheter från tidigare liknande situationer visar att flyktingar helst bosätter sig på större orter där chanserna till arbete och utbildning är störst. En begränsning är dock den redan pressade bostadssituationen i storstäderna. Det betyder också att det under slutet av 2016 och under 2017 sannolikt kommer att bli en påtaglig tillströmning av utomeuropeiskt sökande till Arbetsförmedlingen.

7 7 (23) 3 Stockholms arbetsmarknad idag 3.1 Arbetsmarknaden i Stockholms stad Stockholms stad har ett väldiversifierat näringsliv med ett stort antal jobb inom olika branscher, vilket gör sysselsättningsutvecklingen mindre känslig för störningar i enskilda delar på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden i Stockholm präglas en hög andel sysselsatta inom tjänstenäringen och inte minst inom kunskapsintensiva branscher. År 2013 var andelen sysselsatta 78 procent av stadens befolkning i åldrarna år, vilket är högre än övriga storstäder och något högre än riket i genomsnitt, vars andel är 77 procent. Den sammanhållna regionen med en förhållandevis god generell tillgång till kollektivtrafik skapar också förutsättningar för en rörlig arbetsmarknad. År 2013 var personer av stadens befolkning förvärvsarbetande (nattbefolkning). Inpendlingen som i huvudsak kommer från övriga länet är dock omfattande och antalet arbetande inom stadens gränser år 2013 var cirka personer (dagbefolkning). Dessa fördelar sig på större branschområden enligt följande. Förvärvsarbetande dagbefolkning per bransch i Stockholms stad år 2013 Bransch Antal i staden Andel i staden Andel i länet Andel i riket Företagstjänster % 16 % 11 % Handel (parti- och detalj) % 13 % 12 % Information och kommunikation % 7 % 4 % Vård och omsorg % 12 % 16 % Utbildning % 10 % 10 % Offentlig förvaltning % 6 % 6 % Finans och försäkring % 4 % 2 % Kultur och personliga tjänster mm % 5 % 4 % Hotell och restaurang % 4 % 3 % Tillverkning % 6 % 12 % Bygg % 6 % 7 % Transport % 5 % 5 % Fastigheter % 2 % 2 % Energi och miljö % 1 % 1 % Övrigt % 1 % 3 % SUMMA % 100 % 100 % Källa: Rapport Statistik om Stockholm, Förvärvsarbetande Här ingår tjänster som har med IT och telekommunikation att göra. Även förslags-, TV och filmverksamhet finns med.

8 8 (23) I en jämförelse med riket så har staden en näringslivsstruktur med en lägre andel sysselsatta inom tillverkning samt inom vård och omsorg, men en betydligt högre andel sysselsatta inom tjänstebranscher som kräver en högre kunskapsintensitet såsom företagstjänster samt information och kommunikation. I kategorin företagstjänster ingår ett relativt stort antal branscher av olika karaktär, bland annat bevaknings- och fastighetsservice, verksamheter som utövas av huvudkontor (såsom ledning, finanser och redovisning), bemanningsföretag, tekniska konsulter, juridisk och ekonomisk rådgivning, reklambyråer med mera. De flesta av dessa underkategorier kräver en hög utbildningsnivå. Kategorin information och kommunikation har en hög andel ITverksamhet som därmed speglar bland annat IT-klustret i Kista och även en framväxande spelindustri. Staden skiljer sig även från länet avseende andelen sysselsatta i dessa branscher där staden har en starkare profil än länet. Av diagrammet nedan, där sysselsättningsutvecklingen från år 2010 till 2013 visas, framgår att utvecklingen har förstärkts avseende att branscher inom tjänstsektorn ofta med ett kunskapsintensivt innehåll växer starkast. Branschernas procentuella förändring i antal sysselsatta, år i Stockholms stad Hela staden Hotell- och restaurangverksamhet Företagstjänster Bygg Fastighetsverksamhet Information och kommunikation Kulturella och personliga tjänster m.m. Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Handel Finans- och försäkringsverksamhet Transport Offentlig förvaltning och försvar Tillverkning Källa: SCB Procentuell förändring I genomsnitt ökade antalet sysselsatta i Stockholms stad med 8 procent under dessa fyra år. Inom företagstjänster och informationsoch kommunikationstjänster var ökningen starkare, 11 respektive 10

9 9 (23) procent. Dessa två kunskapsintensiva branscher utgör drygt 30 procent av Stockholms sysselsättningstillfällen. Den bransch som har haft den snabbaste procentuella syselsättningsutvecklingen är dock hotell- och restaurangbranschen, som ökat med 19 procent från år 2010 till Den sänkta restaurangmomsen som infördes i januari 2012 kan ha bidragit till utvecklingen, men branschen hade en hög tillväxt sedan tidigare. Sannolikt bidrar den starka befolkningstillväxten och nya livstilar till utvecklingen. Den starka utvecklingen inom utbildning samt vård och omsorg kan också kopplas till den starka befolkningsutvecklingen. Den kunskapsintensiva och breda arbetsmarknaden i Stockholm innebär att utbildningsnivån också är hög, högre än i riket i genomsnitt eller i någon av de övriga storstadsregionerna. Utbildningsnivån har tydligt förändrats, där andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat markant medan andelen med kortare utbildningar har minskat. Andelen av befolkningen år efter utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 16 % 13 % 11 % Gymnasial utbildning 38 % 35 % 32 % Eftergymnasial utbildning 43 % 50 % 55 % SUMMA 100 % 100 % 100 % Källa: SCB År 2013 var samtidigt andelen sysselsatta högst i gruppen med eftergymnasial utbildning 84 procent och något lägre bland dem med högst gymnasiekompetens, 78 procent. Hos gruppen med endast en förgymnasial utbildning är andelen sysselsatta 58 procent. Detta visar att Stockholms arbetsmarknad är kompetenskrävande behovet av utbildning är tydligt för att öka chanserna att få ett jobb. Totalt sett förvärvsarbetar ungefär lika många kvinnor som män i Stockholms stad, men det finns stora skillnader avseende vilka branscher man arbetar inom. Branscher som starkt domineras av män är tillverkning, bygg, transport, samt kommunikation och information medan kvinnodominerade branscher är utbildning samt vård och omsorg. Branscher med en förhållandevis jämn fördelning avseende kön är handel, hotell och restaurang samt finans- och försäkring.

10 10 (23) Förvärvsarbetande i Stockholms stad år 2013, fördelad på kön och bransch Män Kvinnor Vård och omsorg Utbildning Offentlig förvaltning Kultur och övr tjänster mm Finans- och försäkring Handel Företagstjänster Hotell- och restaurang Fastighet Info och kommunikation Tillverkning Energi och miljö Transport Bygg Källa: SCB Andel i % Skillnaderna mellan män och kvinnor i andelen förvärvsarbetande är större bland utrikes födda jämfört med inrikes födda. För den senare gruppen var andelen sysselsatta år 2013 i princip lika stor för båda könen, 84 procent. Det gäller även personer födda i övriga Norden där andelen sysselsatta är 75 procent. Hos den del av befolkningen som är född utanför Norden är andelen sysselsatta generellt högre bland männen. Bland grupper av personer födda i övriga Europa och Amerika varierar sysselsättningsnivån mellan 60 och 70 procent och motsvarande för födda i Asien och Afrika är mellan 55 och 60 procent. 2 Sett till branscher präglas vård och omsorg av en hög andel anställda som är utrikes födda jämfört med andelen inrikes födda. Det gäller även transport samt hotell och restaurang. Inom branscherna information och kommunikation, finans- och försäkring samt offentlig förvaltning gäller det motsatta förhållandet. 3.2 Skillnadernas Stockholm på arbetsmark- naden Skillnaderna i förutsättningar mellan olika geografiska delar i Stockholm har utförligt belysts i rapporten Skillnadernas Stockholm (2015). Av denna rapport framgår de stora skillnaderna i sysselsättning mellan olika områden. Stadsdelar med högst sysselsättning har över 88 procent förvärvsarbetande, vilka i huvudsak finns i småhusområden i Bromma och Älvsjö. Stadsdelar med lägst sysselsättning 2 Källa: Rapport Statistik om Stockholm, Förvärvsarbetande 2013

11 11 (23) finns i Rinkeby, Tensta, Husby och Skärholmen. Även Universitetet och Tekniska högskolan har låg andel sysselsatta, vilken dock kan hänföras till en hög andel studenter. Sammantaget är sysselsättningen god i Stockholms stad, 78 procent av befolkningen i åldern är sysselsatt, men det finns betydande skillnader mellan olika grupper. En sammanfattande bild ges i diagrammet nedan, där det framgår att det är grupperna med låg utbildning, födda utanför Norden samt de unga som har lägst sysselsättning. Det finns även stora geografiska skillnader i staden, i diagrammet finns de två stadsdelsnämndsområden med högst resp. lägst andel sysselsatta i staden, Kungsholmen och Rinkeby-Kista. Förvärvsarbetande i Stockholms stad år 2013 i olika grupper Hela staden Äldre år Yngre år Inrikes född Född i Norden (ej Sverige) Född utanför Norden Kungsholmen Rinkeby-Kista Eftergymnasial utbildning Högst gymnasial utbildning Högst förgymnasial utbildning 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andelen sysselsatta hos personer som är födda i ett annat land ökar i takt med deras vistelsetid här, vilket är rimligt eftersom möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden ökar ju längre tid man vistats här. Efter 1-2 år har cirka 54 procent ett arbete, efter 5-9 år cirka 63 procent och efter 20 år är det cirka 73 procent. Skillnaderna mellan olika geografiska områden i staden är påtagliga. Av diagrammet på följande sida framgår hur befolkningen i åldern år som inte är sysselsatt fördelar sig på vissa aktiviteter och stadsdelsområden.

12 Läget på Stockholms arbetsmarknad och utvecklingen fram till år (23) Befolkning i åldern år fördelad på vissa aktiviteter år 2013 Studerande Arbetslösa Sjuk o aktivitetsersättning 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Rapport Statistik om Stockholm, Förvärvsarbetande 2013 Av diagrammet framgår att arbetslösheten är lägre i socioekonomiskt starkare stadsdelar. Men även andelen av befolkningen med sjuk- och aktivitetsersättning och andelen studerande tenderar att vara lägre i dessa delar av staden (undantaget Östermalm dit stadsdelen Universitetet räknas med många studenter). Att personer utan sysselsättning studerar är förstås i sig positivt, så långe det leder till arbete och inte i förlängningen är en dold arbetsmarknadsåtgärd. 3.3 Utvecklingen på stadens arbetsmarknad de senaste åren Andelen sysselsatta i Stockholms stad sjönk kraftigt i början på 1990-talet men har sedan dess stadigt ökat, om än med tillfälliga nedgångar som vid IT-krisen år 2003 och finanskrisen år Andel sysselsatta i åldern år i Stockholms stad 85% 80% 75% 70% 65% Män (hel linje) Kvinnor (prickad linje) Källa: Rapport Skillnadernas Stockholm (2015)

13 13 (23) Arbetsmarknaden i Stockholm har generellt sett återhämtat sig väl efter de senaste konjunkturnedgångarna. Men det är tydligt att det finns skillnader mellan olika stadsdelar. Vid konjunkturnedgångar förefaller det geografiska sysselsättningsgapet förstärkas i och med att svagare stadsdelar tappar mer i sysselsättning och har svårt att komma ikapp. Kvinnorna i dessa stadsdelar tenderar att drabbas hårdare än männen. De senaste två åren har sysselsättningsutvecklingen i Stockholms stad varit fortsatt positiv, även om utvecklingen har mattats av något efter den starka uppgången år 2013, vilket framgår av diagrammet nedan. De senaste kvartalen har sysselsättningen utvecklats något svagare i Stockholms stad än i riket som helhet. Sysselsättningstillväxten i hela länet ligger samtidigt på en något högre nivå än riket. Sysselsättningstillväxt i procent, jämförelse med motsvarande period förra året % Källa: SCB Stockholms stad Riket Kv 1Kv 2Kv 3Kv 4Kv 1Kv 2Kv 3 Kv 4Kv 1Kv 2Kv 3Kv 4Kv 1Kv 2Kv 3Kv 4Kv 1 Kv 2Kv 3Kv 4Kv 1Kv 2kv Samtidigt som sysselsättningen ökar så har antalet varsel legat relativt konstant, medan antalet nya företag haft en svagt positiv tendens de senaste åren, vilket framgår av tabellen nedan. Det som påtagligt stigit de senaste åren är antalet nyanmälda jobb. Sedan finanskrisen kring år har antalet lediga jobb legat på ungefär samma nivå fram till år Därefter har nivån påtagligt ökat och är tillbaka till en nivå liknande år 2007, före finanskrisen. Den öppna arbetslösheten i staden har haft en nedåtgående trend sedan hösten Som framgår av tabellen nedan ligger antalet öppet arbetslösa inskrivna hos arbetsförmedlingen på en något lägre nivå de tre första kvartalen år 2015 jämfört med tidigare år. Det är samtidigt påtagligt att arbetslösheten inte minskar i motsvarande utsträckning som det ökade antalet lediga platser. Detta skulle

14 14 (23) kunna indikera att det finns ett matchningsproblem, men också ett utrymme för att ytterligare minska arbetslösheten. Genomsnitt per månad för perioden januari-oktober i Stockholms stad Antal nyanmälda jobb Antal varsel Antal nystartade företag Antal öppet arbetslösa Källa: Arbetsförmedlingen och Bolagsverket Den relativa arbetslösheten har legat på en förhållandevis konstant nivå de senaste fem åren, vilket framgår av nedanstående tabell. En viss minskning har dock skett under år 2014 jämfört med tidigare år och den har hållit i sig under år 2015, då andelen arbetslösa eller i program legat på en nivå kring 5 procent. Män har i regel en något högre arbetslöshet än kvinnor. Andel av befolkningen år som är öppet arbetslösa och i arbetsmarknadsprogram (i procent) Stockholms stad Arbetslösa 2,3 3,4 3,7 3,4 3,4 3,5 3,3 I program 0,7 1,1 1,7 1,7 1,8 2,0 1,9 TOTALT 3,0 4,5 5,4 5,1 5,2 5,5 5,2 Riket Arbetslösa 2,5 3,4 3,9 3,4 3,5 3,6 3,4 I program 1,2 2,8 3 2,8 3 3,1 2,9 TOTALT 3,7 6,2 6,9 6,2 6,5 6,7 6,3 Källa: Arbetsförmedlingen En tredjedel av de arbetslösa är långtidsarbetslösa. Arbetsförmedlingen har identifierat fyra grupper som bedöms ha en högre sannolikhet att hamna i långvarig arbetslöshet och därmed har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Dessa består av arbetslösa med högst förgymnasial utbildning, arbetslösa födda utanför Europa, arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och arbetslösa äldre (55-64 år). Vid slutet av oktober tillhörde 71 procent av samtliga inskrivna arbetslösa i Stockholms län en eller flera av grupperna, en ökning med över en procentenhet jämfört med oktober ifjol. Tittar man på utvecklingen för de fyra undergrupperna så framgår det att det är gruppen inskrivna arbetslösa födda utanför Europa som har ökat mest i antal. I Stockholms stad ökade antalet inskrivna arbetslösa

15 15 (23) födda utrikes med 551 personer under oktober jämfört med samma månad förra året. Motsvarande siffra för inrikes födda är en minskning med 974 personer. I oktober i år utgjorde gruppen utrikes födda 58 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa och sökande i program skrivna i Stockholms stad, enligt Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med två procentenheter sedan oktober Samtidigt utgjorde andelen utrikes födda i befolkningen år 28 procent år Det innebär att utrikesfödda är kraftigt överrepresenterade i gruppen arbetslösa. Arbetslösheten bland unga är något lägre än för arbetsmarknaden totalt sett i Stockholms stad. På länsnivå har Stockholms län den lägsta ungdomsarbetslösheten i riket. Stockholms stad ligger något över länets genomsnitt men har ändå med en avsevärt lägre arbetslöshet för ungdomar än för riket i genomsnitt. Bidragande till det är sannolikt en större tillgång till olika mindre kvalificerade serviceyrken i Stockholmsregionen, vilka är ett nödvändigt komplement till mer kunskapskrävande delar av arbetsmarknaden. Andel av befolkningen år som är öppet arbetslösa och i arbetsmarknadsprogram (i procent) Stockholms stad Arbetslösa 2,0 3,1 3,4 3,0 3,0 3,2 2,8 I program 0,5 1,1 1,6 1,5 1,8 2,2 2,1 TOTALT 2,5 4,2 5,0 4,5 4,8 5,4 4,9 Riket Arbetslösa 3,7 5,6 4,8 4,1 4,4 4,2 3,8 I program 1,6 4,4 6,2 5,7 6,1 6 5,3 TOTALT 5,3 10,0 11,0 9,8 10,5 10,2 9,1 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten bland unga har minskat kraftigare än för arbetsmarknaden i stort det senaste året. Det kan bland annat bero på att en ökad efterfrågan alltid gynnar en rörlig grupp som ungdomar, men också att det funnits många lediga platser inom handel, vård och omsorg och restaurang som ofta utgör instegsjobb på arbetsmarknaden. Vid studier av arbetslöshet bör man ha i beaktande att en stor del av de ungdomar som anmält sig som arbetslösa också är heltidsstuderande. Det sedvanliga arbetslöshetsmåttet har därför kompletterats för att nyansera bilden av ungdomars situation på arbetsmarknaden. Inom har EU utvecklats ett mått på nationell nivå Unga som varken arbetar eller studerar NEET (Not in employment, education or training).

16 16 (23) 4 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft år Prognos för hela staden År 2013 hade förvärvsarbetande personer sin arbetsplats i Stockholms stad. Under de senaste fyra åren ( ) har den årliga sysselsättningstillväxten på arbetsmarknaden i Stockholms stad i genomsnitt legat på 1,94 procent. Med utgångspunkt i den aktuella konjunkturbedömningen med en fortsatt återhämtning i svensk ekonomi, antas att antalet förvärvsarbetande fortsätter att utvecklas efter samma trend under de kommande åren. Det innebär att antalet sysselsatta kommer att vara cirka personer i dagbefolkningen år 2020, vilket visas i diagrammet nedan. Jämfört med år 2013 är det drygt fler förvärvsarbetande. Förvärvsarbetande 16+ år, dagbefolkning i Stockholms stad Antal Dagbefolkning Prognos År För att studera inom vilka branscher jobbtillväxten förväntas ske har en framskrivning gjorts för de branscher som redovisats tidigare i rapporten. Dessa är definierade i Tillväxtverkets och SCB:s databas raps-ris och innehåller regionalt fördelad statistisk över arbetsmarknad, befolkning och näringsverksamhet. Beräkningen av den framtida sysselsättningsutvecklingen har för varje bransch kompletterats med en kort analys av vad SCB, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen tror om utvecklingen på arbetsmarknaden för den specifika branschen de kommande åren. Detta ger en bild av sysselsättningens möjliga utveckling och berör även mer specifikt utbudet av arbetskraft inom branschen.

17 17 (23) I diagrammet nedan visas en framskrivning av branschernas utveckling från år 2014 till 2020, sorterad efter sysselsättningsförändringens storlek. Branschernas förväntade sysselsättningsförändring, år Antal Den största ökningen av sysselsättningstillfällen förväntas komma inom branschen företagstjänster(såsom managementkonsulter, bemanningsföretag, tekniska konsulter, juridisk och ekonomisk rådgivning, reklambyråer m.m.). Företagstjänster är Stockholms största bransch, år 2013 utgjorde branschen nära 20 procent av andelen förvärvsarbetande i Stockholms stad. Övriga branscher med en stor förväntad sysselsättningstillväxt är information och kommunikation (som bland annat innehåller telekommunikation och dataprogrammering), handel, hotell- och restaurangverksamhet, vård och omsorg/sociala tjänster samt utbildning. 4.2 Branschvis arbetskraftbrist och överskott En genomgång bransch för bransch utifrån den förväntade sysselsättningsutvecklingen och Arbetsförmedlingens, SCB:s och Länsstyrelsens bedömning av tillgången och efterfrågan på arbetskraft visar på ett antal bristyrken. De exakta konsekvenserna av bristen på arbetskraft är svåra att bedöma genom en översiktlig analys som denna. Nedanstående branscher utmärker sig dock av att efterfrågan på arbetskraft bedöms öka kraftigt under kommande år samtidigt som tillgången på personer inom viktiga yrken inom branschen blir fortsatt låg.

18 18 (23) Yrken med en förväntad stor brist på arbetskraft Vård och omsorg sjuksköterskor, undersköterskor är de tydligaste bristyrkena. Antalet sjuksköterskor har varit otillräckligt under flera års tid, medan undersköterskor är en grupp där SCB rapporterat om en relativt balanserad arbetsmarknad fram till år 2014, men där bristen tros växa under de närmaste åren. Även stadens personalbehovsprognos som redovisas sist i rapporten, visar på ett ökat rekryteringsbehov av undersköterskor/skötare samt vårdbiträden/vårdare inom äldreomsorgen. Svårigheter att rekrytera kan påverka sysselsättningstillväxten i äldreomsorgen och hemtjänsten, som har varit förhållandevis hög de fyra senaste åren. Vad gäller läkare prognosticerar SCB att invandringsöverskottet kan täcka upp för en stor del av bristen. Inom hälso- och sjukvård vid sjukhus och institutioner har sysselsättningstillväxten varit låg de senaste åren. Behovet av hälso- och sjukvårdspersonal förväntas dock växa framöver, vilket är en utmaning med tanke på det begränsade intresset för yrkesutbildningar. Utbildning brist på lärare. Speciellt förskollärare pekas ut som ett bristyrke de kommande åren av Arbetsförmedlingen. Det finns samtidigt tydliga politiska mål om att öka andelen förskolelärare i verksamheten. Även tillgången på fritidspedagoger fortsätter vara otillräcklig framöver. Liksom för vård och omsorg är efterfrågan på arbetskraft främst beroende av demografiska förändringar. Behovet av arbetskraft inom utbildningsområdet kommer att öka de närmaste åren samtidigt som pensionsavgångarna blir stora. Stadens personalbehovsprognos visar på att rekryteringsbehovet kommer att öka för både grundskolelärare och gymnasielärare. Även om intresset för grundlärarutbildningarna har ökat något de senaste åren bedöms antalet examinerade lärare inte bli tillräckligt stort för att täcka skolornas behov. Detta gäller både på kort sikt och på längre sikt och för samtliga grupper av lärare från förskola till gymnasiet. De utökningar av lärarutbildningen som regeringen föreslagit bedömer SCB inte vara tillräckliga. Byggverksamhet brist på anläggningsarbetare, maskinförare, betongarbetare, golvläggare, isoleringsmontörer, kranförare, murare, plattsättare, takmontörer, VVS-montörer rapporteras av Arbetsförmedlingen. Stockholms stads tillväxt och det kraftiga bostadsbyggandet medför att efterfrågan på arbetskraft inom byggbranschen kommer att fortsätta öka. Arbetsförmedlingen rapporterar att det under lång tid har varit för få som läser gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram. Denna brist väntas bestå de kommande år, framförallt i Stockholmsregionen. Arbetsförmedlingen

19 19 (23) bedömning är att invandrad arbetskraft inte kommer att kompensera bristen fullt ut eftersom stora pensionsavgångar även är att vänta. En rapport från Stockholms byggmästareförening och Fastighetsägarna och betonar svårigheter att rekrytera platschefer och annan produktionsledande personal i storstadsområdena Yrken med en viss risk för brist på arbetskraft Företagstjänster tekniska ingenjörer (civilingenjörer inom bygg och anläggning, elektronik och teleteknik, maskiningenjörer och maskintekniker). Arbetsförmedlingens nämner ett stort behov för de flesta grupper av tekniska ingenjörer under i Stockholm. Även på 5 och 10 års sikt förväntas antalet tekniska ingenjörer bli otillräckligt då efterfrågan kommer överstiga tillgången, enligt Arbetsförmedlingen. SCB:s prognos år 2014 gjorde en något annorlunda bedömning för hela riket och talar om en balanserad arbetsmarknad för alla typer av civil- och högskoleingenjörer; efterfrågan förväntas öka i linje med tillgången. Information och telekommunikation - brist på dataspecialister (främst datasystemvetare, programmerare och civilingenjörer). Behovet av dataspecialister kommer fortsätta att öka de närmaste tio åren. Antalet personer som utbildar sig i området kommer också att öka, men efterfrågan på arbetskraft beräknas fortsatt vara större än tillgången Yrken med överskott på arbetskraft Överskott på arbetskraft väntas främst bland eftergymnasialt utbildade samhällsvetare, personal- och beteendevetare samt journalister. Viss risk för överskott finns för ekonomer och jurister. Även för flera mer lågkvalificerade yrken förväntas tillgången på arbetskraft bli god, exempelvis inom handelssektorn. Ett överskott väntas också för enklare jobb inom transportbranschen.

20 20 (23) 5 Utmaningar för Stockholms stad som arbetsgivare Prognoserna som redovisats pekar på höga bristtal inom delar av offentlig tjänstesektor i Stockholm. Detta är en utmaning för stadens långsiktiga kompetensförsörjning. Stadens befolkning ökar i snabb takt och den tillströmning av flyktingar som skett under hösten och som alltjämt pågår ökar ytterligare kraven på offentlig sektor, i synnerhet vad avser skola, vuxenutbildning och socialtjänst. Stadens personalbehov beror i hög grad på befolkningsutvecklingen i staden, men även på hur effektiviteten förändras och hur fördelningen ser ut mellan kommunala utförare och utförare i enskild regi. Utvecklingen gällande omfattningen av verksamheter i enskild regi är svår att prognostisera. Den övergripande prognos som gjorts bygger på antaganden om oförändrad fördelning mellan enskild och kommunal verksamhet och det uppskattade personalbehovet beror därför främst på befolkningsutvecklingen i staden. 3 Prognosen utgår också ifrån att det råder balans mellan stadens behov och den personal som finns idag. År 2014 arbetade cirka individer i staden, fram till år 2024 förväntas personalstyrkan ha ökat med 18 procent. Prognosen visar att personalbehovet förväntas att öka varje prognosår för att 2024 vara cirka årsarbetare, en nivå som ungefär motsvarar 2006 års personalstyrka. Att antalet anställda minskade mellan år 2006 och 2011 kan till stor del förklaras av att det skedde en omfördelning mellan kommunal och enskild regi. Knappt hälften av stadens personalbehov år 2014 utgjordes av behovet inom verksamhetsområdena grundskola och förskoleverksamhet. År 2014 var personalbehovet nästan lika stort i förskolan som i grundskolan. Rekryteringsbehovet i hela staden förväntas ligga mellan och individer per år under de kommande tio åren. Det största rekryteringsbehovet förväntas finnas inom grundskola och i förskoleverksamhet. 3 Källa: Personalbehovsprognos, Stockholms stad för åren

21 21 (23) Personalbehov fördelat per verksamhetsområde Personalbehovet inom grundskola förväntas öka kraftigt, med ungefär 28 procent fram till år 2024, vilket innebär att grundskolan blir det klart största verksamhetsområdet inom staden. Även verksamhetsområdena skolbarnomsorg och gymnasieskola förväntas öka kraftigt, med 23 respektive 33 procent. Anledningen till att personalbehovet förväntas öka så kraftigt inom grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola är att en stor ökning förväntas av antalet barn i åldrarna 6-18 år. I grundskolan är rekryteringsbehovet störst för yrkesgrupperna grundskollärare tidigare och senare år samt lärare i praktiska/estetiska ämnen. Inom grundsärskolan beräknas rekryteringsbehovet av elevassistenter och speciallärare vara störst. Förskoleverksamhetens andel av det totala personalbehovet förväntas minska något mellan år 2014 och Rekryteringsbehovet kommer dock att öka för förskolelärare och minska för barnskötare. Detta beror på politiska mål om att öka andelen förskolelärare i personalen. Det årliga rekryteringsbehovet i gymnasieskolan är störst för yrkesgrupperna gymnasielärare inom allmänna ämnen, yrkesämnen samt praktiska och estetiska ämnen. Inom gymnasiesärskolan är rekryteringsbehovet av elevassistenter störst och det förväntas öka. En ökning i personalbehov förväntas även inom samtliga av de tre verksamhetsområdena inom stadens omsorgsverksamheter

22 22 (23) individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg uppdelat både för hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Inom omsorgsverksamheterna förväntas behovet av att rekrytera personal öka som mest inom äldreomsorgen. Det kommer finnas ökade rekryteringsbehov för undersköterskor/skötare samt för vårdbiträden/vårdare inom äldreomsorgen. 6 Utmaningar på Stockholms arbetsmarknad Matchningen på arbetsmarknaden är en utmaning. Det råder brist på arbetskraft inom vissa sektorer samtidigt som många personer befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Skillnaderna i sysselsättning mellan olika grupper och olika geografiska delar i staden är stora. Det finns en akut brist på personal inom flera yrkeskategorier, framför allt inom vården där den rör många yrken som kräver eftergymnasial utbildning varav flertalet är legitimationsyrken. Samtidigt prognostiseras stora framtida rekryteringsbehov av personal för offentligt drivna vård- och omsorgsarbetsgivare, inom skolan samt inom byggbranschen. 4 Andelen jobb i Stockholm som kräver teoretisk kompetens är hög samtidigt som de inskrivna arbetslösa som saknar gymnasiekompetens utgör en växande andel. Stockholms växande arbetsmarknad kommer därmed inte alla arbetslösa till del. Avslutad gymnasieexamen är den enskilt viktigaste faktorn för ungas etablering på arbetsmarknaden och är i praktiken en miniminivå på Stockholms arbetsmarknad, även för jobb som formellt sett inte kräver högre utbildningsnivå än grundskola. Betyg och studieresultat är förvisso högre i Stockholms skolor än i övriga riket men Stockholm har också en högre andel som inte fullföljer några gymnasiestudier. Cirka 30 procent av alla tjugoåringar i Stockholm stad saknar en gymnasieexamen. Vissa grupper av arbetslösa möter en svårare situation än genomsnittet på arbetsmarknaden och löper därför högre risk för långa tider i arbetslöshet. Till dessa grupper räknas arbetslösa födda utanför Europa, arbetslösa med högst förgymnasial utbildning, arbetslösa med funktionshinder som 4 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län, Arbetsförmedlingen

23 23 (23) medför nedsatt arbetsförmåga samt arbetslösa äldre (55-64 år). Cirka sju av tio av de inskrivna på arbetsförmedlingen beräknas tillhöra någon av dessa utsatta grupper. För närvarande ökar i synnerhet andelen utrikes födda bland de arbetslösa. De stora befolkningsökningsökningarna som har skett under senare år har lett till att Stockholms län för närvarande lider av kapacitetsbegränsningar, både vad gäller bostäder och infrastruktur. Det här får konsekvensen att det blir svårare att attrahera kvalificerad arbetskraft till länet. Många har svårt att lösa sin bostadssituation, samtidigt som en underdimensionerad trafikinfrastruktur försvårar arbetspendling både inom länet och till och från närliggande län. Dessa kapacitetsbegränsningar riskerar att verka dämpande på den framtida utvecklingen både för länets och hela landets, jobbtillväxt. Detta kan vara en särskild utmaning för kommunala verksamheter med en generellt låg lönenivå jämfört med genomsnittet. Yrkesutbildningarna behöver bli mer attraktiva bland ungdomar och jobbsökande, både på gymnasienivå och i yrkeshögskolan. Studier visar att bland dem som tar examen från yrkeshögskolan ökar sysselsättningsgraden och inkomstnivån påtagligt. 5 Samtidigt har andelen sökanden till dessa utbildningar minskat på gymnasienivå. Här finns ett tydligt behov av information och yrkesvägledning till ungdomar på väg ut i utbildning och arbetsliv. 5 Yrkeshögskolan vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? (Rapport 2012:12) IFAU