Regeringens uppdrag till Stockholms läns landsting Uppdrag om att viss utredningsoch samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län

Transkript

1 YTTRANDE Ärende Dnr: KSL/12/0175 Kopia: registrator.lsf@sll.se Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box STOCKHOLM Regeringens uppdrag till Stockholms läns landsting Uppdrag om att viss utredningsoch samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län Sammanfattning KSL anser att förslaget till regional bedömning av nya bostäder är i stort i nivå med kommunernas mål för bostadsbyggande, men det finns fortfarande en del frågor som inte har kunnat besvaras och en del frågor som med fördel ska diskuteras för att nå fram. Regeringens mål enligt uppdragsdirektivet till Stockholms läns landsting är att uppnå en väl fungerande bostadsmarknad i Stockholms län där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. För att skapa en fungerande bostadsmarknad krävs olika åtgärder. Självklart ett ökat bostadsbyggande och en bättre användning av det befintliga bostadsbeståndet, men det krävs också större statliga investeringar i infrastruktur samt att grundläggande regelverk skapar förutsättningar. KSLs synpunkter Positiva delar i förslaget Trots den korta tiden TMR har haft på sig har man på ett förtjänstfullt sätt fört dialog med samtliga kommuner i länet kring deras behov och planer. KSL har också beretts möjlighet och deltagit i samtalen. KSL delar TMRs syn på transportsystemet och i synnerhet kollektivtrafikens betydelse för ett ökat bostadsbyggande. Tillgången till god kollektivtrafik har fått en allt större betydelse för hur människor väljer att bosätta sig och för hur arbetsplatser lokaliseras. Detta märks bland annat tydligt på vilka områden som bedöms marknadsmässigt intressanta att exploatera för ny bostadsbebyggelse. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

2 KOMMUNFÖRBUNDET YTTRANDE 2 (3) STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/0175 Kommunerna har höga tillväxtambitioner Det finns kommunala bostadsplaner för drygt bostäder till 2020, men det är genuint svårt att bedöma behovet av nya bostäder mot en diffus framtid som ingen ser, särskilt en framtid som vi tekniskt inte klarar av att stoppa in i olika modeller. De pågående planer och genomförandeåtgärder som berör olika bostadsfrågor i länet har tagits fram på kommunernas eget initiativ och grundas bl.a. på annan lagstiftning såsom PBL, socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Bostadsbyggandet i en kommun är i allt väsentligt beroende av olika bostadsföretags både privata och kommunala bedömningar av förutsättningarna i form av bostadsefterfrågan, lönsamhet, finansieringsmöjligheter, stabilitet i spelreglerna på bostadsmarknaden m.m. Bostadsförsörjning en komplicerad fråga Tyvärr förekommer det i debatten att likhetstecken sätts mellan bostads- och byggpolitik istället för att anlägga en helhetssyn på förutsättningarna för en fungerande bostadsmarknad. För att bedöma behovet av nya bostäder krävs en systemsyn istället för en frågeställning i taget. Bostadsmarknaden är svår att jämföra med andra marknader, en bostad är lägesbunden, varje bostad är unik samt att omsättningshastigheten på varan är låg. Detta sammantaget gör det svårt att praktiskt/teoretiskt finna en jämvikt på denna marknad, det vill säga när utbudet ligger i balans med efterfrågan.en del av bakgrunden till att varför inte nyproduktion skett i nivå med behovet utifrån befolkningstillväxten är sannolikt kopplat till möjlighet att efterfråga. Satsning på infrastrukturen är den absolut viktigaste faktorn för ökat bostadsbyggande För att skapa en fungerande bostadsmarknad krävs olika åtgärder. Självklart ett ökat bostadsbyggande och en bättre användning av det befintliga bostadsbeståndet, men det krävs också större statliga investeringar i infrastrukturen samt att det grundläggande regelverket skapar förutsättningar. Inom Stockholmsregionen pågår flera planeringsinsatser som bygger på RUFS 2010:s vision, mål och strategier. Intensiva arbeten pågår för att t.e.x planera för regionala stadskärnor, ofta i nära samarbete mellan kommuner med koppling till respektive stadskärna, men också i samarbete med byggföretag, TMR, mfl. Det är angeläget att de politiska överenskommelserna om prioriteirngarna för infrsstrukturen- och trafiksatsningar enligt RUFS 2010, Stockholmsöverenskommelsen och länsplanen ligger fortsatt fast samt ökas ytterligare med hänsyn till den faktiska befolkningsökningen. För att uppnå en regional enighet, med en balanserad tillväxt i hela Stockholmsregionen, behövs det strategiska infrastruktur- och trafiksatsningar, inte bara i områden där utveckling sker, utan framförallt i områden med uttald potential, dvs i enlighet med RUFS 2010.

3 KOMMUNFÖRBUNDET YTTRANDE 3 (3) STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/0175 Behov av förändringar i regelverket Även regelverket som till exempel miljökvalitetsnormer, överklagandeprocesser, strandskydd med mera skapar utmaningar för kommunerna att nå sina tillväxtambitioner. KSL vill särskilt påtala behovet av förändringar i regelverkat vad gäller följande områden: Kortare hantering av överklaganden - att hantera överklaganden medför vanligtvis en försening om ett och ett par år. Här krävs färre instanser och statlig prioritering av bostadsplaner. Mindre kollision mellan PBL och MB - Starkt växande befolkning och ett mycket högt bebyggelsetryck. Det är fortfarande möjligt att markanvändning som anses samlat lämplig enligt PBL inte leder till genomförande då verksamhetsutövaren inte kan bevisa att området uppfyller miljöbalkens krav på bästa plats. Lättnader i strandskyddet - Många kommuner är beroende av sin kuststräcka och är mycket angelägna om att strandskyddsbestämmelserna ska ges en mer flexibel tillämpning och anser att en omsorgsfull detaljplanering av det vattennära byggandet ska kunna innebära att allmänhetens tillänglighet till stränderna inte begränsas, utan tvärtom i många fall kan förbättras. Enklare bullerregler - Med dagens bullernormer är förutsättningarna för att bygga en tätare stadsmiljö i anslutning till mer trafikerade gator och därmed också ofta i närheten av kollektivtrafik, begränsade. Gällande normer behöver ses över och samordnas bättre mellan de myndigheter som har ansvaret för föreskrifter och allmänna råd. Skatteutjämningssystemet - skatteutjämningssystemet måste ses över för att öka kommunernas incitament för att planlägga för fler bostäder. KSLs uppfattning är att en byggbonus till de kommuner som bygger skulle kunna underlätta framtida förhandlingar med staten om ett bostadsbyggande. Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Erik Langby ordförande Madeleine Sjöstrand direktör Bilaga Protokoll från arbetsutskottets sammanträde per capsulam

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sidnr (3) Arbetsutskottet Protokoll fört per capsulam vid sammanträde med arbetsutskottet i styrelsen för Kommunförbundet Stockholms Län Tid Torsdag den 8 november 2012 Närvarande ledamöter Sekreterare Erik Langby (M), Nacka, ordf Elisabeth Gunnars (FP), Österåker, 1 v ordf Tomas Rudin (S), Stockholm, 2 v ordf Ulla Hamilton (M), Stockholm Katarina Berggren (S), Botkyrka Gunilla Weidenfors Justeras Vid protokollet Erik Langby Gunilla Weidenfors Elisabeth Gunnars Tomas Rudin Ulla Hamilton Katarina Berggren

5 KOMMUNFÖRBUNDET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL STOCKHOLMS LÄN Sammanträdesdatum Sidnr Arbetsutskottet (3) 128 Justering Protokollet är fört per capsulam och justeras av samtliga ledamöter i arbetsutskottet. 129 Remiss av regeringsuppdraget om Stockholmsregionens behov av bostäder Beslut Arbetsutskottet beslutar att med tillägg av föreslaget förtydligande under stycket Enklare bullerregler, godkänna förslaget till yttrande. Ärendebeskrivning TMR beslutade den 2 oktober att utan eget ställningstagande skicka förslaget om regional bedömning av behovet av nya bostäder i länets kommuner på remiss under perioden 3 oktober till 13 november TMRs uppdrag presenterades vid styrelsemöte den 11 oktober Styrelsen gav arbetsutskottet i uppdrag att fatta beslut om KSLs remissvar samt innan beslut skicka förslaget till yttrande till styrelsens ledamöter. Förslaget har tagits fram i samråd med miljö- och samhällsutvecklingsberedningens presidium. Ulla Hamilton (M), Stockholm föreslår ett förtydligande under Enklare bullerregler (sid 3):.en tätare stadsmiljö i anslutning till mer trafikerade gator och därmed också ofta i närheten av kollektivtrafik, begränsade. Noteras till protokollet att Miljöpartiet inte instämmer i förslaget och lämnar synpunkter, se bilaga. 130 Avslutning Ordförande förklarar sammanträdet avslutat. Justerandes signatur

6 Bilaga KSLs AU Miljöpartiets synpunkter till KSL Daniel Helldén I ett växande Stockholm är det viktigt att fokus för bostadsbyggandet inte inbart fokuserar på att uppnå dimensionerade bostadskvantiteter, beredskap måste finnas för att bygga moderna, miljövänliga och mänskliga bostäder som inte äventyrar människors hälsa. Det är konstruktivt att se över lagstiftningen för att synkronisera miljöbalken och PBL men det är inte hållbart att sänka buller- eller miljökvalitetsnormer i syfte att påskynda bostadsbyggandet i Stockholm och i länet. Med högt ställda förväntningar på ett omfattande bostadsbyggande och med tillkommande infrastruktursatsningar är även klimatfrågan central. Vi bygger framtidens Stockholm och det är helt avgörande att regionens klimatpåverkan utgör en viktig del i den samhällsutvecklingen. Om transporterna utvecklas enligt Stockholmsöverenskommelsen och RUFS 2010 leder det till en utveckling där regionen inte kan nå sina klimatmål. Regionen bygger därmed in ett ineffektivt transportsystem med ökad trängsel, låg energieffektivitet i transporterna och med en strukturerande effekt som ökar andel bilresor, minskar andelen kollektiva resor och ger en mer utglesad bebyggelsestruktur. Planeringen leder längre bort från de mål som planeringen har för avsikt att uppnå. Det är därmed väsentligt att omförhandla Stockholmsförhandlingen och flytta finansiering från vägprojekt till de angelägna spårinvesteringar som är planerade men saknar finansiering. Kollektivtrafiken är den helt avgörande pusselbiten i en fungerande transportinfrastruktur och trenden går mot att bostäder och arbetsplatser i högre grad lokaliseras i närheten av spårbunden kollektivtrafik. Detta innebär ofta att ny bebyggelse uppförs i nära anslutning till trafikanläggningar och att människor kan utsättas för höga trafikbullernivåer. Det är möjligt att bygga bostäder med god ljudstandard i bullerutsatta lägen både centralt, i ytterstad och i förort. Idag råder stor variation i kommunernas handläggning och formulering av krav i detaljplaner för trafikbuller och det förekommer krav som är slentrianmässigt formulerade och ibland rent felaktiga. Detta bör uppmärksammas. Vi anser inte att strandskyddsbestämmelserna ska ges en mer flexibel tillämpning. Den nya lagen om strandskydd som trädde ikraft den 1 januari 2010 riskerar att leda till en kraftig försämring av strandskyddet och till ett ökat strandnära byggande. Detta utgör ett hot mot allemansrätten och mot de många rödlistade arter som är knutna till strandmiljöerna. Med den nya lagen har dispensmöjligheterna ökat och en större del av ansvaret har lagts på kommunerna. Detta är allvarligt då många kommuner tidigare visat att de inte kunnat upprätthålla strandskyddet. Med de nya reglerna har det även blivit svårare för länsstyrelserna att utvidga strandskyddet från 100 till 300 meter och nuvarande beslut om en sådan utvidgning kommer att sluta gälla vid utgången av 2014.