Skrivelse till Socialdepartementet om Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen och konsekvenser för kommunerna

Transkript

1 Anna Nerelius Dnr KSL/12/0167 Ärendegång: KSLs styrelse Skrivelse till Socialdepartementet om Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen och konsekvenser för kommunerna Förslag till beslut Skrivelsen till Socialdepartementet godkänns. Ärendebeskrivning KSL har i verksamhetsplan 2013 haft i uppdrag att undersöka länets kommuners inställning gällande två frågor: 1. Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättning och vad det får för konsekvenser för kommunerna. 2. Den andra frågan gäller Socialstyrelsens rekommendation att gruppboenden ska bestå av 3-5 boenden, något som kan vara svårt för kommunerna att leva upp till. Uppdraget har varit att ta reda på var kommunerna står i frågorna och, om kommunerna önskar, i ett gemensamt yttrande tillskriva Regeringen och Socialstyrelsen (IVO efter den 1 juni 2013) i dessa frågor. KSLs kansli har tagit fram ett förslag till skrivelse till Socialdepartementet gällande Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen. Sociala välfärdsberedningen beslutade på sammanträde den 22 november att tillstyrka skrivelsen och föreslå styrelsen att den godkänns. 1. Assistansersättningen Bakgrund För personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar kan insatser beviljas enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). En av de insatserna som kan beviljas är personlig assistans. Personlig assistans kan beviljas den som behöver hjälp med så kallade grundläggande hjälpbehov, till exempel hjälp med personlig hygien, måltider, klä på sig eller kommunicera.

2 Ansvaret för personlig assistans är delat mellan kommunerna och Försäkringskassan. Om behoven av hjälp uppgår till mer än 20 timmar per vecka, har personen med funktionsnedsättning rätt till assistansersättning som betalas ut av Försäkringskassan. Det är kommunen som beslutar om- och finansierar de 20 första timmarna oavsett insatsens omfattning. Om behovet understiger 20 timmar kan kommunen bevilja personlig assistans enligt bestämmelserna i LSS. Försäkringskassans bedömning Sedan 2008 har Försäkringskassan sett över sitt arbete med prövningar av assistansersättningen för personer med funktionsnedsättning. Det innebär bland annat att en ny striktare tillämpning av begreppet grundläggande behov har införts genom förtydliganden som gjorts i Regeringsrätten, en dom som blivit prejudicerande. Konsekvensen av detta har bland annat blivit att fler personer fått avslag gällande assistansersättning eftersom deras hjälpbehov inte uppnått 20 timmar (se mer under regeringsuppdrag om assistansersättning på sid 3). Konsekvenserna för enskilda personer av Försäkringskassans hårdare bedömning är något som det skrivits flitigt om i media de senaste åren och många brukarföreningar har uttryckt sin oro. Bland annat har lyfts fram på olika håll att Försäkringskassans åtstramningar leder till en övervältring på kommunerna. Med det menas ett ökat antal personer med funktionsnedsättning som nekas assistansersättning av Försäkringskassan och då får kommunen ta över ansvaret. Vad som pågår på nationell nivå Regeringen uppmärksammar på många olika sätt frågor som handlar om assistansersättningen. I februari 2012 överlämnades betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Som en direkt konsekvens av utredningen har det införts skärpta krav för tillstånd att bedriva verksamhet enligt LSS och bättre tillsyn och kontroll. I budgetpropositionen för 2014 beskrivs flera pågående utredningar som berör området. En utredare håller på med att se över den nuvarande modellen för assistansersättningen och ska vara klar med det i februari Nedan beskrivs närmare andra utredningar, rapporter mm med stor relevans för området: Regeringsuppdrag om assistansersättningen Regeringen beslutade i maj 2012 att uppdra åt inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att utreda hur Försäkringskassans beslut om assistansersättning har förändrats över tid och vilka orsaker det haft samt konsekvenser av detta. En delrapport Utfall av beslut om statlig assistansersättning rapport 2012:18 har redovisats. Rapporten visar bland annat att assistansersättningen har haft en stabil ökning fram till Därefter har relativt stora förändringar skett. Bland annat har antalet personer som nybeviljats assistansersättning minskat med drygt en fjärdedel och antalet avslag har ökat med nästan 50 procent sen år En slutrapport ska presenteras i oktober I den kommer det bland annat att presenteras vilka samhällsstöd som istället lämnas till de personer som inte beviljas assistansersättning. 2 (6)

3 Gemensam skrivelse till regeringen från SKL och Försäkringskassan SKL och Försäkringskassan har i gemensam skrivelse till regeringen Försäkringskassan bör överta ansvaret för personlig assistans påpekat att de båda anser att Försäkringskassan (staten) bör överta hela huvudmannaskapet för personlig assistans, alltså även för de 20 första timmarna som kommunerna idag ansvarar för. SKL och Försäkringskassan menar bland annat att det dubbla huvudmannaskapet har medfört en rad negativa konsekvenser. Otydlighet för brukaren vem som ansvarar, sämre rättssäkerhet, en icke enhetlig och dubbel handläggning och administrativa kostnader är några saker som nämns. SKL och Försäkringskassan anser att det är angeläget dels för att underlätta för assistansberättigade och assistansanordnare, dels för att få en bättre styrning av tillämpningen och en bättre kostnadskontroll. Rapport från FUB I september 2013 presenterade FUB (intresseorganisationen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) rapporten Svenska staten sviker de svagaste. FUB har för andra året i rad genomfört en enkätundersökning i samtliga kommuner i landet. Nedan presenteras kort vad som framkom i rapporten: Fyra av fem kommuner uppger att Försäkringskassans striktare behovsbedömning har förskjutit ansvaret för personlig assistans från staten till kommunen. Fyra av tio kommuner upplever att de saknar ekonomiska förutsättningar att leva upp till LSS- lagstiftningens syften. Nästan var tionde kommun uppger att de fråntar personer med funktionsnedsättning rätten till stöd inom ramen för LSS i samband med att staten vältrar över ansvaret på kommunen. Detta för att individen blir hänvisad att söka insatser enligt SoL. I rapporten uppmanar FUB regering och riksdag att tidigarelägga redovisningen av ISF s redovisning till innan valet De kräver också en översyn av lagtexten och en snabbutredning av en sänkt brytpunkt mellan kommunalt och statligt kostnadsansvar, detta för att minska övervältringen till kommunen och förbättra rättssäkerheten. 2. Gruppboende enligt LSS Kommunen är skyldig att inrätta bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. En sådan bostad kan bland annat vara i form av en gruppbostad. En gruppbostad är till för personer med omfattande tillsyns- och vårdbehov. Med gruppbostad menas vanligtvis ett litet antal bostäder grupperade i villor, radhus eller flerfamiljshus kring gemensamma utrymmen. Socialstyrelsen är den myndighet som ger tillstånd till nya gruppbostäder. Socialstyrelsens rekommendation är att gruppbostäder ska bestå av tre till fem boenden, men Regeringsrätten har i en dom meddelat att sex boenden i en gruppbostad också kan vara acceptabelt. 3 (6)

4 Huvudargumenten för att en gruppbostad ska bestå av få platser är att i en liten grupp kan de individuella behoven ses och tillfredsställas på ett bättre sätt än i en stor grupp. Den enskilde ges därmed mer möjlighet att påverka och ha inflytande över sin vardag. I en liten grupp kan antalet personal begränsas vilket ökar tryggheten för de boende. I Socialstyrelsens undersökning Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2012 visar det sig att 12 procent av gruppbostäderna i landets kommuner består av sju boenden eller fler. Detta trots socialstyrelsens rekommendationer om 3-5 boenden. Socialstyrelsen genomförde hösten 2012 en nationell tillsyn av bostäder med särskild service för vuxna. I tillsynen visade det sig bland annat att vanligast är att gruppbostäder har fyra till sex lägenheter. Dialog med kommunerna För att få en uppfattning om var kommunerna i länet står och om vi ska gå vidare med frågorna har KSL haft en dialog med några utvalda kommuner i länet. Efter det har en minienkät skickats ut till enhets/avdelningschefer inom funktionshinderområdet i alla 26 kommuner i länet inklusive de tretton stadsdelarna. Enkäten innehöll tre frågor: 1. Anser du att Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen har fått konsekvenser i din kommun? Om ja hur? 2. Anser du att kommunen har svårt att leva upp till Socialstyrelsens krav på 3-5 (max 6) boende i ett gruppboende? Om ja hur? 3. Är kommunen intresserad av att göra gemensamma insatser i länet kring någon av ovanstående frågor? Sammanfattning av enkätsvaren Det har sammanlagt inkommit 23 svar (inklusive stadsdelarna i Stockholms stad). Nedan redovisas kort vad som framkommit: Fråga 1: Anser du att Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen har fått konsekvenser i din kommun? Om ja hur? Av de 23 inkomna svaren ansåg 18 svarande att Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen har fått konsekvenser för kommunen. Personer som får avslag på insatser hos Försäkringskassan söker istället LSSinsatser eller hemtjänstinsatser enligt SoL hos kommunen för att få sina behov tillgodosedda. Flera kommuner beskriver detta som en förskjutning över till kommunen som får ta ett större ansvar. Detta leder också till ökade kostnader för kommunerna. En svarande beskriver det som att det har blivit en förskjutning vad gäller rätten till personlig assistans från den målgrupp det var mest tänkt för till den målgrupp som det redan finns bra insatser för. Nyskadade och nysjuka drabbas mest. Fråga 2: Anser du att kommunen har svårt att leva upp till Socialstyrelsens krav på 3-5 (max 6) boende i ett gruppboende? Om ja hur? 4 (6)

5 14 svarande anser inte att kommunen har några svårigheter att leva upp till kravet på att ett gruppboende ska vara 3-5 boende. Många som bygger nytt bygger sex platser vilket godkänns av Socialstyrelsen i de flesta fall. Några svarar att det är svårt att få det att gå ihop ekonomiskt med små enheter, men flera menar att det är viktigast att värna om småskaligheten. Flera svar handlar om att Socialstyrelsens handläggning är inkonsekvent och gammalmodig och att det skulle behövas ett nytänk. Några svarande är kritiska till att Socialstyrelsen ger en dålig handledning för hur gruppboenden ska vara utformade och de ger inga förhandsbesked på tillståndsgivningen. Fråga 3: Är kommunen intresserad av att göra gemensamma insatser i länet kring någon av ovanstående frågor? Nedan ges exempel på förslag till samverkan mellan kommunerna som svaranden angett: Förbättra samverkan med Försäkringskassan Uppmärksamma regeringen på Försäkringskassans striktare bedömningar och vilka konsekvenser det får för kommunerna. Ta fram ett gemensamt förslag i skriftlig form gällande fråga 1. Skapa en politisk debatt kring Försäkringskassan och assistansersättningen, oroande utveckling och många knepigheter och svårhanterligt bland annat med ett dubbelt huvudmannaskap. Processen skulle kunna förbättras Jobba mer med samsyn kring bedömningar och bedömningsinstrument Diskussion om framtidens syn på gruppbostäder, Socialstyrelsens rekommendationer känns gamla och orealistiska. Dialog med Socialstyrelsen kring gruppboenden Samtal med socialchefer Vid en diskussion på möte med det strategiska socialchefsnätverket bekräftas bilden av att assistansersättningen är problematisk och att det finns stora risker för en övervältring på kommunerna nu när Försäkringskassan gör hårdare bedömningar. När det gäller gruppboenden och Socialstyrelsen anser socialchefsnätverket att det största problemet för kommunerna är inte kravet på 3-5 platser utan snarare Socialstyrelsens agerande vid tillståndsgivning av nya gruppboenden. Det finns en brist på dialog både före och efter beslut, vilket leder till samarbetssvårigheter. Kansliets synpunkter Assistansersättningen Frågan om assistansersättningen är på olika sätt en aktuell fråga. Det visar sig inte minst i enkätsvaren från kommuner i länet, men också genom olika nationella rapporter, skrivelser och undersökningar. Många kommuner har också upplevt att detta har fått konsekvenser för dem genom en övervältring och det finns en oro för vad som ska hända. 5 (6)

6 Frågan är aktuell och på dagordningen hos regeringen och det pågår i nuläget en utredning som ISF utför på uppdrag av Socialdepartementet. Utredningen kommer inte att presentera sitt slutresultat förrän i oktober SKL har tillsammans med Försäkringskassan framfört ett förslag om att Försäkringskassan ska ta över hela huvudmannaskapet för personlig assistans. I den rapport som FUB släppte i september i år vill de bland annat se en sänkt brytpunkt mellan kommunalt och statligt kostnadsansvar för personlig assistans. Utifrån detta föreslår kansliet att: KSL tillskriver regeringen/pågående utredning i frågan för att framföra länets synpunkter och påtala vad som framkommit. Gruppboende Utifrån vad som framkommit om Gruppboendefrågan gör kansliet bedömningen att detta inte är något generellt stort problem för kommunerna. Det som däremot har lyfts av flera kommuner i enkäten samt av socialchefer är Socialstyrelsens hantering av processen med tillståndsgivning av gruppbostäder som anses gammalmodig och inkonsekvent. Den nya myndigheten IVO som bildades den 1 juni 2013 har tagit över ansvaret för tillståndsgivningen av gruppbostäder. Myndigheten håller nu på att arbeta fram nya rutiner, riktlinjer och praxis, men ännu finns inget skriftligt. Detta gör att kansliet anser att vi bör invänta praxis innan det finns anledning att agera även i denna fråga. Utifrån detta föreslår kansliet att: Inte i nuläget agera i frågan. Sociala välfärdsberedningens förslag Sociala välfärdsberedningen beslutade vid sitt möte den 22 november att tillstyrka skrivelsen och överlämna den till styrelsen för godkännande. Bilaga: Förslag till skrivelse 6 (6)

7 För kännedom: Sveriges Kommuner och Landsting Dnr KSL/12/0167 Socialdepartementet STOCKHOLM Konsekvenser för kommunerna med Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) välkomnar den pågående utredningen där Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) tittar på orsaker och konsekvenser av Försäkringskassans förändrade beslut av assistansersättningen. Som ett medskick till utredningen vill KSL uppmärksamma regeringen på de konsekvenser som kommunerna i Stockholms län upplever med anledning av Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen. Kommunerna i länet konstaterar att antalet personer med funktionsnedsättning som får avslag på sin ansökan om assistansersättning hos Försäkringskassan ökar. Samtidigt får fler personer indragna timmar vid omprövning av assistansersättning hos Försäkringskassan. Detta beror på Försäkringskassans omtolkning och den ändrade rättspraxis av begreppet grundläggande behov. De personer som får avslag eller indragning anses inte uppfylla kraven på behov av personlig assistans som överstiger 20 timmar i veckan. Dessa personer faller istället in under kommunens ansvar. För att få sina behov tillgodosedda hänvisas en person med funktionsnedsättning till att söka LSS-insatser eller hemtjänstinsatser enligt socialtjänstlagen i kommunen. Detta innebär negativa konsekvenser för den enskilda personen med funktionsnedsättning som riskerar att få ett minskat stöd. Samtidigt sätter det kommunerna i en svår situation, som tvingas ta ett större ansvar för personer med funktionsnedsättning, med ökade kostnader som följd. Konsekvensen blir då en övervältring från staten till kommunen som har det yttersta ansvaret. Ett delat huvudmannaskap för personlig assistans mellan stat och kommun skapar problem. Det ger en otydlighet och sämre rättssäkerhet då personer med Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

8 YTTRANDE STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/0167 funktionsnedsättning riskerar att hamna mellan stolarna. Detta har också uppmärksammats i en gemensam skrivelse från SKL och Försäkringskassan i juni I denna föreslogs bland annat att staten helt ska ta över ansvaret för personlig assistans. Situationen som den är idag fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Mot bakgrund av det uppmanar därför KSL regeringen att lyssna på länets kommuner, som liksom många andra reagerat på den striktare bedömningen av assistansersättningen och vad det har fått för konsekvenser för kommunerna och enskilda. I samband med pågående utredning föreslås även att frågan om huvudmannaskap undersöks närmare. Här ser KSL två möjliga lösningar: Antingen tar staten ett större ansvar för den personliga assistansen än idag eller så läggs ett tydligare ansvar på kommunerna. Det senare förutsätter dock en förstärkning av kommunens resurser. Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Erik Langby Ordförande Madeleine Sjöstrand Förbundsdirektör 2 (2)