Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Transkript

1 Socialdepartementet STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, vill gärna framföra följande synpunkter på det betänkande som framlagts den 16 februari Vårt förbund organiserar många medlemmar som på olika sätt berörs av LSS, och då i synnerhet av personlig assistans. Det finns många neurologiska skador och sjukdomar som inte är behandlingsbara och där funktionsförmågan fortlöpande försämras. Ofta blir följden att behovet av samhällets stöd för att klara det dagliga livet och för att kunna leva som andra också ökar. Vi kan inte nog betona vikten av att LSS-reformen bevaras utifrån sina intentioner, nämligen den att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska ha rätten att leva ett självständigt liv som alla andra, med rätt till självbestämmande, integritet och full delaktighet i samhällslivet. Vi har också noterat att det i utredningens direktiv ligger att lägga förslag i linje med LSS-lagstiftningens allmänna inriktning. Fusk och andra orsaker till felaktiga utbetalningar NHR välkomnar att åtgärder föreslås och vidtas för att förhindra och försvåra fusk och felaktigheter. Vi anser att de förslag som lagts kring ett utökat samarbete mellan myndigheter för att kontrollera riktigheten i tillstånd och utbetalningar är mycket bra, så även förslagen om att ge försäkringskassan utökade resurser för att kunna effektivisera och kvalitetssäkra sin verksamhet. Utan en effektiv hantering riskerar reformen att urholkas och vi ser redan en olycklig utveckling i att media snarare framhäver LSS-reformen som en fuskreform än som en reform som ger människor rätten till ett värdigt liv trots svåra funktionsnedsättningar. Den kriminalitet som bedrivs av ett fåtal människor får absolut inte gå ut över den oskyldige enskilde Stockholm Bankgiro:

2 Prövning av personlig och ekonomisk lämplighet hos assistansanordnare Sedan den 1 januari 2011 måste privata företag som vill anordna personlig assistans enl. 9 2 LSS ha tillstånd från socialstyrelsen och vi anser att detta krav kommer att bidra till att säkerställa och öka kvaliteten i den personliga assistansen. Förslaget om att en personlig assistent inte får vara under 18 år och inte heller till följd av sjukdom, ålderdom och liknande sakna arbetsförmåga ser vi också som en självklarhet, så även att gällande arbetstidslagstiftning skall följas. Dock ställer vi oss tveksamma till att en assistent inte får vara god man, förvaltare eller ombud, eller att assistenten måste vara bosatt inom EU eller EES-området. Vissa personer med exempelvis flerfunktionshinder är ofta beroende av en god man för att kunna få delaktighet och inflytande i sin assistans och förslaget kan därför komma att drabba en del personer väldigt hårt. När det gäller att assistenten måste vara bosatt inom EU eller EES-området, kan detta bli till ett hinder vid längre resor som blir allt vanligare framförallt för dagens vuxna unga. Vid en längre resa på upp till 6 månader blir det dryga kostnader att ta med egna assistenter. Lösningen kan då bli att anställa personer och utbilda dem på plats. Vi förslår därför att förslaget ses över för att kunna göra vissa undantag vid exempelvis sådana här tillfällen. Hushållsmedlemmar och närstående som assistenter Om närstående eller hushållsmedlemmar anlitas som assistenter föreslås ytterligare villkor. Om inte anställningen sker hos kommunen måste den assistansberättigade gå med på att assistansen får inspekteras i bostaden. Ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans får dras in eller sättas ned om den assistansberättigade utan giltig anledning motsäger sig inspektionen. Enligt utredaren har en utgångspunkt för arbetet bland annat varit att åtgärderna för att komma till rätta med fusket och felaktigheterna, inte ska vara för långtgående och besvärande för den assistansberättigade. Vi ser flera brister med det lagda förslaget dels utifrån det faktum att assistansen inte alltid sker i hemmet, utan den sker där den assistansberättigande befinner sig för tillfället och dels utifrån perspektivet att den enskildes integritet och rätten till privatliv riskerar att kränkas. Valfriheten av anordnare som också är en grundpelare i LSSreformen måste också värnas. Att tvingas välja kommunen som anordnare för närstående som arbetar som personliga assistenter kan leda till ojämlikhet, då det är viktigt att samtliga anställda assistenter får samma möjligheter till utbildningar o.s.v som ett led att säkra kvalitén Stockholm Bankgiro:

3 Regler för kostnadsfördelning av assistansersättningen kan skifta kraftigt mellan exempelvis en privat anordnare och en kommun. Givetvis skall fusk och felaktigheter i den personliga assistansen motverkas, men vi föreslår att utredningen finner andra vägar till detta än oanmälda inspektioner. Försäkringskassans första beslut och tvåårsomprövningar NHR välkomnar förslaget om att ge ökade resurser till det första beslutet vid utredningen av rätten till personlig assistans. Vi är av den åsikten att detta kommer att bidra till en mer korrekt bedömning av hjälpbehovet. Vi vill dock betona att detta kan gälla såväl ett underutnyttjande som ett överutnyttjande av assistansersättningen. Detta då ett icke obetydligt antal personer faktiskt får rätt till assistansersättning i domstol, efter att först ha nekats denna vid ansökan hos försäkringskassan. Rättsäkra, enhetliga och korrekta bedömningar av hjälpbehovet med respekt för den personliga integriteten är av största vikt. Dessutom bidrar en korrekt handläggning också till långsiktighet och stabilitet för den assistansberättigade. Därmed vill vi också instämma i utredningens uppfattning om att tvåårsomprövningarna främst bör genomföras för att följa upp förändringar i hälsotillstånd och hjälpbehov, inte som idag när det ofta sker för att rätta till tidigare beslut. Detta förfarande leder till stor oro för många assistansberättigade som inte vågar planera för mer än två år i taget, trots att deras behov både är stora och varaktiga. Vi vänder oss också emot att prövningar av grundläggande behov som tidigare godkänts av Försäkringskassan, plötsligt inte längre godkänns vid nästa tvåårsomprövning. Reformens grundläggande avsikt är att skapa stabilitet och kontinuitet och förfarandet vid nuvarande omprövningar skapar stor otrygghet. Möjlig ny fördelning av schablonersättningen För att stoppa ökningen av antalet assistanstimmar och minska ett högt vinstuttag föreslås en ny modell där anordnaren får ersättning för tre kostnader: 1. Lönekostnader: De faktiska kostnaderna för assistentens lönekostnader inkl arbetsgivaravgifter. (Sjuklöner som idag ersätts av kommunen ingår) 2. Administrationskostnader: Ett schablonbelopp betalas ut per anställd assistent, (oavsett antal assistanstimmar) Viss vinstmarginal bör tillåtas, juridisk hjälp till assistansberättigade ska inte ingå Stockholm Bankgiro:

4 3. Assistansomkostnader: Ett schablonbelopp betalas ut per assistansberättigad (oavsett antal assistanstimmar), beloppet baseras på SCB:s undersökning Hushållens utgifter (HUT) som var /år för en ensamstående utan barn år Den första delen som berör faktiska lönekostnader anser vi vara bra. De två övriga delarna kan däremot leda till stora begränsningar när det gäller den enskildes valfrihet och livsföring. Kostnader för administration, utbildning, personal o.s.v varierar naturligtvis mellan olika personer. Vi vänder oss emot förslaget att utgå från någon slags schablon över storleken på vilka kostnader som kan anses vara normala för den enskildes livsföring, gällande exempelvis fritid, nöjen, resor och rehabilitering av assistansersättningen. Utredningen föreslår också att ersättningen för assistanskostnaderna inte bör vara kopplat till antalet beviljade timmar, utan att ett schablonbelopp skall ges per assistansberättigad. Detta kommer att drabba den enskilde med stora assistansbehov hårt. Som regel är ett stort antal beviljade assistanstimmar kopplade till en stor funktionsnedsättning som i sin tur kräver större utbildningsresurser osv. Resekostnader för dubbel assistans kan vara ett annat. Enligt vår mening måste förslaget övervägas noggrant där man väger in alla konsekvenser av sådant beslut. Ett alternativt förslag kan vara att bibehålla den nuvarande rekommendationen att 85-87% av assistansersättningen används till lönekostnader och att resterande 13 % får disponeras fritt till övriga kostnader, med en begränsning av vinstuttag, vilket inte sker idag. Detta förfarande skulle sannolikt både begränsa den skenande kostnadsutvecklingen, samtidigt som valmöjligheterna kvarstår för den assistansberättigade. Särskilt yttrande av Peter Sjöqvist SKL Experten Peter Sjöqvist från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslår i ett särskilt yttrande bland annat att behovsbedömningen bör ske i hemmet och att antalet beviljade timmar med personlig assistans ska begränsas till maximalt 24 timmar per dygn. Alternativet för den med större behov av omfattande stöd än så skulle exempelvis kunna vara bostad med särskild service, vilket enligt vår mening strider mot lagens intentioner och medför en djup inskränkning av den enskildes mänskliga rättigheter Stockholm Bankgiro:

5 Dubbel assistans används oftast utanför hemmet där anpassningar och miljöer kan vara obefintliga och att ersätta denna med exempelvis hemtjänst är inte görligt. När det gäller rekommendation av behovsbedömning i hemmet, så kan det konstateras att begreppet att leva som andra innebär att man också vistas ute i samhällslivet, går i skola, besöker bio och teatrar, yrkesarbetar och reser etc. En rättvis behovsbedömning måste alltså utgå från den sökandes hela livssituation, inte bara kring de aktiviteter som sker i bostaden. Vi anser att Peter Sjöqvist totalt har missförstått assistansreformens mening och anser att detta yttrande inte borde ha tagits med i utredningen överhuvudtaget För Neurologiskt Handikappades Riksförbund Kathleen Bengtsson-Hayward Förbundsordförande Stockholm Bankgiro: