Riktlinjer för personlig assistans

Transkript

1 Riktlinjer för personlig assistans Antagna av socialnämnden , dnr 04/SN 0102 Tillägg: Riktlinjer för kostnadsersättning för personlig assistans

2 Riktlinjer för personlig assistans Antagna av socialnämnden , dnr 04/SN 0102 Tillägg: Riktlinjer för kostnadsersättning för personlig assistans 1. Allmänt Vid stora hjälpbehov av personlig karaktär finns möjlighet att erhålla personligt utformat stöd genom personlig assistans. De grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans är bland annat personlig hygien, att inta måltider, klä på och av sig, kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov. Den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har rätt att få hela sitt hjälpbehov tillgodosett genom denna insats. Tid som inkluderar städning, inköp och liknande praktiska uppgifter räknas in i det totala behovet av personlig assistans. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för assistans upp till 20 timmar per vecka. Överstiger det bedömda assistansbehovet 20 timmar per vecka kan den enskilde ha rätt till statlig assistansersättning enlig lagen om assistansersättning (LASS) för den överstigande delen. Kommunen utreder och bedömer behov av insats i form av personlig assistans enligt LSS. Försäkringskassan utreder och bedömer rätt till assistansersättning enligt lag om assistansersättning, LASS. 2. Beslut inom eller utöver 20 timmar per vecka Kommunen har ett basansvar för insatser upp till 20 timmar per vecka. Om de grundläggande behoven bedöms omfatta mer än 20 timmar per vecka inträder rätt till statliga assistansersättning för de timmar som överstiger de 20 första timmarna. Bedömning av rätt till assistansersättning åvilar Försäkringskassan. För insats inom ramen för det kommunala basansvaret om högst 20 timmar per vecka svarar kommunen handläggare för utredning, bedömning och beslut. För insatser som förutsätts kräva en omfattning utöver 20 timmar svarar Försäkringskassan för den slutliga bedömningen av assistansbehovets omfattning, vilket sker i samband med prövning av rätt till assistansersättning. 3. Insats före Försäkringskassans prövning av rätt till assistansersättning Den enskilde kan vända sig direkt till Försäkringskassan med begäran om assistansersättning. På grund av långa handläggningstider och för att göra det möjligt att insats realiseras utifrån gällande förhållanden, är det vanligt att kommunen handläggare gör den första behovsutredningen även i fall där ersättning enligt LASS förväntas bli aktuell. I väntan på beslut om assistansersättning kan kommunen därför även bevilja personlig assistans i en omfattning utöver 20 timmar. Beslut om personlig assistans utöver 20 timmar skall alltid vara tillfälligt i avvaktan på försäkringskassans prövning av rätt till LASS-ersättning. Efter beviljad LASS-ersättning erhåller kommunen retoraktiv ersättning för de timmar som överstiger kommunens basansvar på 20 timmar och upp till nivån för den beviljade ersättningen. Försäkringskassan har dock också möjlighet att fatta provisoriska tjänstemannabeslut, vilket innebär att utförd assistans av kommunen upp till sådant provisoriskt beslut kan ersättas löpande av Försäkringskassan. Möjlighet till provisoriskt beslut via Försäkringskassan bör prövas före eventuellt behov av beslut om tillfällig assistans. Riktlinjer för personlig assistans version (4)

3 Då en person ansöker om personlig assistans för behov överstigande 20 timmar i veckan skall detta behov anmälas till Försäkringskassan för prövning av rätt till assistansersättning (5 2 st LASS). 4. Insats efter Försäkringskassans prövning av rätt till assistansersättning Det preliminära beslutet om beviljad personlig assistans upphör att gälla. Beviljad assistansersättning utgör den resurs över vilken den enskilde assistansberättigade förfogar. Om det är den enskildes önskar att kommunen ska svara för utförande av assistansen så skall detta ske inom de ramar som följer av beviljade assistanstimmar. 5. Insats vid överklagande av Försäkringskassans beslut om assistansersättning Om försäkringskassans beslut innebär att tidigare av kommunen beviljad assistans inte täcks av beviljade assistanstimmar ska den enskilde erbjudas hjälp med att överklaga Försäkringskassans beslut. I avvaktan på prövning av överklagat beslut får insatsen fortgå enligt den av kommunen tidigare gjorda preliminära bedömningen avseende behovets omfattning. 6. Resursbehov utöver beviljad LASS-ersättning Om insatsen av praktiska, säkerhets- eller arbetsmiljömässiga skäl kräver bemanning som inte täcks av de timmar som ersätts genom assistansersättningen så skall detta betraktas som en merkostnad för utförande av assistansen. Tid som ingår i sådan merkostnad och som ligger utöver timmar beviljade genom LASSersättningen, ingår inte i den resurs som disponeras av den enskilde och grundas således ej på beslut med stöd av LSS. Kommunen förfogar över sådan resurstid och hur dessa används på mest effektiva sätt. En sådan kompletterande resurs kan samordnas för nyttjande i förhållande till flera brukare eller andra behov inom verksamhetsområdet. Vissa behov av insatser nattetid, som oftast är grund för kompletterande resurser utöver beviljade assistanstimmar, kan därmed exempelvis tillgodoses genom mobil personal med uppdrag i förhållande till flera brukare. 7. Personlig assistans till barn Bedömning av barns rätt till personlig assistans sker efter samma kriterier som för vuxna, dvs barnet ska ha grundläggande behov t.ex. med personlig hygien, att inta måltider, klä på och av sig, kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov. Föräldraansvaret ska beaktas på så sätt att det hjälpbehov som går utöver det som är normalt för ett barn i ifrågavarande ålder ska läggas till grund för bedömningen av personlig assistans. I sammanhanget bör också uppmärksammas förhållanden som omnämns i prop. 1992/93:159 sid 66: Personlig assistans kan vara av grundläggande betydelse för barn som har omfattande omvårdnadsbehov under hela eller stor del av dygnet och som på grund av t ex hjärnskada, genetisk skada eller sjukdom har flera funktionshinder samtidigt. Sådana funktionshinder kan vara något eller flera kombinationer av t ex rörelsehinder, utvecklingsstörning, synskada, hörselskada, epilepsi, andningsproblem, hjärtsjukdom eller extrem infektionskänslighet. 8. Personlig assistans enligt LSS under vistelse i barnomsorg och skola Grundregeln är att barn och ungdomars behov av särskilt stöd i skola och barnomsorg ska tillgodoses av särskilda resurspersoner eller elevassistenter. Personlig assistans ska inte Riktlinjer för personlig assistans version (4)

4 ersätta den ordinarie personal som behövs för att ett barn i behov av särskilt stöd ska kunna tillgodogöra sig barnomsorg/undervisning. Endast om den hjälp som eleven behöver är sådan att den faller utanför vad som är rimligt att barnomsorgen/skolan svarar för har eleven rätt till personlig assistent. I undantagsfall kan barn/ungdomar ha rätt till personlig assistans under vistelse i barnomsorg eller skola. Särskilda skäl kan vara: - barnet/ungdomen har ett oundgängligt behov att ha en person nära knuten till sig hela tiden - assistenten är nödvändig för barnet/den unges kommunikation - personen har speciell och nödvändig kompetens, t ex att kunna bedöma om barnet behöver sjukvård Om insatsen personlig assistans i skola eller barnomsorg efterfrågas ska samråd ske mellan berörda parter. 9. Personlig assistans enligt LSS i samband med annan insats enligt LSS I ett särskilt boende enligt 9 punkt 8 och 9 ska det finnas ett stöd som tillgodoser den enskildes behov. Rätt till personlig assistans föreligger därför inte för insatser som ingår i ansvar som normalt åvilar personal vid sådant boende. I daglig verksamhet ingår omvårdnad varför dessa behov ska täckas av den personal som krävs för att driva den dagliga verksamheten. Finns det särskilda skäl kan dock i undantagsfall finnas skäl att bevilja personlig assistans även för tid som omfattas av daglig verksamhet. Dessa skäl är: - Brukaren har ett oundgängligt behov av att ha en person nära knuten till sig hela tiden - Assistenten är nödvändig för den enskildes kommunikation - Personen har speciell och nödvändig kompetens, e x vis kunna avläsa brukarens svaga signaler för att avgöra om brukaren behöver sjukhusvård. 10. Personlig assistans enligt LSS under vistelse på sjukhus Vid sjukhusvistelse ansvarar normalt sjukvården för den omvårdnad som behövs. Den som har personlig assistans kan dock, efter behovsbedömning, ges möjlighet att ha med sig sin personlige assistent under sjukhusvistelsen. Detta gäller om: - karaktären av funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att den personlige assistenten finns till hands (t ex utvecklingsstörning) - hälsotillståndet kräver att personer med ingående kunskap om enskilde finns till hands - assistenten är nödvändig för den enskildes kommunikation Även för person som bor i gruppbostad kan vistelse på sjukhus kräva tillfälligt behov av personlig assistans. 11. Personlig assistans enligt LASS, i skola, barnomsorg, sjukhus eller i samband med annan insats enligt LSS Försäkringskassan utreder och beslutar om eventuell assistansersättning. 12. Tillfälligt utökat behov av assistans enligt LSS och LASS Förutsägbara, kontinuerliga situationer i den dagliga livsföringen ligger till grund för den behovsbedömning som lett fram till beslut om personlig assistans. Tillfälliga behov av utökad assistans kan uppstå i situationer som inte förutsetts i tidigare behovsbedömning. Sådana behov kan uppstå t ex i samband med semesterresa. Kommunen har ansvar också för att bedöma, besluta och finansiera tillfälligt utökad assistans oberoende av om den löpande pågående insatsen beviljats med stöd av LSS eller LASS. Riktlinjer för personlig assistans version (4)

5 13. Anordnande av assistans Kommunen har ansvaret för att anordna assistansen för de personer som så önskar. Detta kan avse både hela eller delar av den beviljade insatsen. Den enskilde har även möjlighet att själv anordna sin assistans. För assistansbehov upp till 20 timmar per vecka kan den enskilde hos kommunen söka om ekonomiskt stöd för skäliga kostnader för sådan assistans. För den del av assistansbehovet som överstiger 20 timmar per vecka kan den enskilde söka om assistansersättning via Försäkringskassan. Riktlinjer för kostnadsersättning för personlig assistans Grunden för kostnadsersättning för personlig assistans är faktiska och skäliga kostnader för assistansen. För assistans som beviljats av Motala kommun och som anordnas av den enskilde själv eller av annan (ej kommunen) på den enskildes uppdrag gäller följande riktlinjer för kostnadsersättning: Lön och lönebikostnad Lön och lönebikostnad (arbetsgivaravgifter, ob-kostnader, semesterersättning) ersätts med faktisk kostnad för respektive assistansuppdrag. Kostnadens skälighet bedöms med hänsyn till normal lönenivå inom avtalsområdet. Administrativa omkostnader Administrativa omkostnader ersätts med faktisk kostnad. Högsta skäliga administrativa omkostnader, fördelat per timme utförd assistans, är 8 % av gällande statlig timersättning enligt Lag om assistansersättning, LASS. Utbildning Kostnader för planerad utbildning ersätts. Högsta skäliga utbildningskostnad, fördelat per timme utförd assistans, är 2 % av gällande statlig timersättning enligt LASS. Arbetsmiljö Verifierade arbetsmiljökostnader ersätts med faktisk kostnad. Omkostnader för assistans Verifierade omkostnader för assistans ersätts i enlighet med kommunens riktlinjer för omkostnadsersättning för ledsagning och personlig assistans, antagna av socialnämnden , dnr 04/SN Högsta skäliga omkostnad för assistans, fördelat per timme utförd assistans, är 2 % av gällande statlig timersättning enligt LASS under en avstämningsperiod om 6 månader. Riktlinjer för personlig assistans version (4)