Oro vid omprövning och/eller beslut om personlig assistans

Transkript

1 Kristianstad Oro vid omprövning och/eller beslut om personlig assistans Många är de som känner oro inför uppföljningen eller prövningen/omprövningen av sitt assistansbeslut. Idag upplever många att så fort Försäkringskassan eller kommunen ska titta på antalet timmar som man är beviljad så handlar det enbart om nedskärningar av antalet timmar. Hur ska man då förhålla sig när det är dags? Förbered dig Utgångspunkten är att personlig assistans är en rättighet för personer med omfattande funktionsnedsättningar som har assistansbehov. De allra flesta som har personlig assistans behåller sin insats när den följs upp/omprövas. Ibland gör myndigheterna en mycket enkel uppföljning av beslutet, t ex genom ett kort telefonsamtal. Kanske har du hört att myndigheterna är tuffare idag när de ser över beslut om personlig assistans och det stämmer till viss del. Myndigheterna har blivit tydligare med vad de anser man ska uppfylla för att ha rätt till personlig assistans. Därför ställs också många och ingående frågor om hur ditt assistansbehov ser ut. Det är viktigt att förbereda sig och tänka igenom hur de egna behoven ser ut. Viktigt är att vara ärlig med hur behoven ser ut. Överdriv inte och underdriv inte. Många upplever det jobbigt att behöva fokusera på alla saker som man inte kan göra, istället för att få berätta vad man kan. Det är också lätt att glömma bort saker som man behöver assistans med. Därför kan det vara bra att en period innan det är dags för uppföljning av beslutet, börja fundera över i vilka situationer och moment som du behöver assistans. Det är förstås omöjligt att täcka in allt som man kan tänkas behöva assistans med, men det är viktigt att försöka ge myndigheten en så heltäckande bild som möjligt. Kom också ihåg att ta med om något förändrats? Har du en funktionsnedsättning som i sig kan förändras så bör du fundera på vilka skillnaderna är nu i förhållande till förra gången ditt beslut sågs över. Om det finns förändringar i dina behov så kan det även vara aktuellt att ta kontakt med din läkare/arbetsterapeut för att förnya läkarintyg/intyg som bekräftar de förändringar du gör gällande. IfA 1 Version

2 Försäkringskassan ska använda sig av ett frågeformulär som heter Behovsbedömningsstöd för att inhämta den information som krävs för att kunna fatta ett väl underbyggt beslut. Om du vill kan du höra med din handläggare om du kan få ta del av dessa frågor före ert möte så att du kan förbereda dig. IfA har ett verktyg som heter Ansvarsfördelningsverktyget (AFV) som också kan användas i samband med ansökan men som är framtaget för att ge stöd till framförallt barn samt vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar för att tydliggöra hur deras liv ska fungera med stöd av personlig assistans. AFV tar sikte på att försöka tydliggöra behoven och ansvaret i alla möjliga situationer i livet och kan därmed utgöra ett stöd för samtliga personer med behov av personlig assistans när de ska se över var och när behoven återfinns avseende personlig assistans. AFV tar inte upp några tidsangivelser. Utöver dessa verktyg finns det på bl a stöd i hur man kan förbereda sig inför en omprövning/prövning av den personliga assistansen. Kommunicering inför ett beslut Myndigheterna skickar ibland utredningen till dig för genomläsning så att de har uppfattat dig rätt när du berättat om ditt assistansbehov. Läs då igenom och se om de fått med allt och om allt stämmer. Om du efter en ansökan eller en omprövning av ditt beslut får en kommunicering från Försäkringskassan om neddragen eller kanske helt avslutad personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken har du en möjlighet att komma med synpunkter. Själva kommuniceringen är ett sätt för myndigheten att kontrollera att de förstått och hört rätt gällande dina behov. Har de missuppfattat eller enligt dig fattat ett felaktigt beslut är det nu du har störst chans att få dem att ändra sig. Du kan förklara, komma med förtydliganden i form av nya eller tydligare intyg osv. Det handlar om en begränsad tid som du har på dig för detta och behöver du hjälp av någon så måste du genast ta dessa kontakter. Kommunerna skickar generellt sett inte ut kommuniceringar före beslut fattas men det förekommer ibland att kommunala handläggare hör av sig före beslut fattas. Beslut När du skickat in eventuella synpunkter i samband med att kommunicering skett så kommer slutligen ett beslut att fattas. Du ska få beslutet skriftligt. Om beslutet upplevs som negativt kan du begära omprövning av beslutet och därefter överklaga beslutet. I beslutsbeskedet finns informationen om hur du ska göra för att överklaga. Omprövning/Överklaga beslut Ett beslut av en myndighet gällande personlig assistans överklagas till förvaltningsrätten inom det län i vilket beslutsmyndigheten (kommunen eller Försäkringskassan) är belägen. Överklagandet ska skickas in till den myndighet som meddelat beslutet som man önskar IfA 2 Version

3 överklaga och inte direkt till förvaltningsrätten. Därefter hanterar beslutsmyndigheten överklagandet på olika sätt. Om det är kommunen som har fattat beslutet kommer de att pröva om överklagandet kommit in i rätt tid (se nedan), ompröva sitt eget beslut och därefter, om de inte ändrar sitt eget beslut, överlämna överklagandet samt övriga handlingar i ärendet till förvaltningsrätten. Om det är Försäkringskassan som har fattat beslutet måste den enskilde först skicka in en begäran om att Försäkringskassan ska ompröva sitt beslut. Därefter måste en särskild överklagan skickas in, om Försäkringskassan inte ändrar sitt eget beslut. Beslut som fattats av en kommun ska normalt överklagas inom tre veckor. Beslut som fattats av Försäkringskassan ska normalt överklagas inom två månader. Överklagandet ska vara skriftligt. Överklagandet ska vara undertecknat av dig eller ditt ombud och ska därför inte skickas med e-post. I din överklagan behöver du förtydliga vad som är felaktigt och varför det är fel och visa varför du har rätt. Det kan innebära nya intyg, tydligare förklaringar i behoven i skrift och det finns även möjlighet att begära muntlig framställan om det känns som ett bättre alternativ. När du ska överklaga Försäkringskassans beslut ska du skicka in det till Försäkringskassan. I besvärshänvisningen/informationen som följer med beslutet framgår var du ska skicka överklagandet. Hos IfA kan du som medlem söka råd och stöd i enklare juridiska frågor gratis. Om du behöver ytterligare stöd så finns möjligheten att anlita en IfA-specialist. Du kan läsa mer om det på vår hemsida Inhibition En person som vid omprövning av gällande beslut beviljas en mindre gynnande insats än tidigare, t ex färre assistanstimmar eller en indragning av rätten till assistans, kan vid överklagan begära inhibition (en begäran om att det överklagade beslutet inte ska verkställas eller inte gälla i avvaktan på att ärendet prövas i högre instans). I alla beslut som är överklagningsbara finns möjlighet att yrka på inhibition enligt 28 förvaltningsprocesslagen. Domstolen avgör om inhibition beviljas. Tanken med inhibition är att låta det gamla beslutet fortsätta att gälla för att se till att den enskilde inte drabbas onödigt mycket av ett negativt beslut som senare kan komma att dömas i hens favör igen. För att kunna bevilja inhibition måste det finnas ett gammalt beslut att luta sig mot, som man vill fortfarande ska gälla. IfA 3 Version

4 Ta ett exempel där beslutet exempelvis innebär att den enskilde måste flytta till annat boende pga det nya beslutet från Försäkringskassan och/eller kommunen. När allt är överklagat går det kanske inte att hitta ett nytt boende likt det man hade förut. Att helt bli av med sin personliga assistans bör också räknas till ett sådant exempel. Domstolen beslutar i varje enskilt ärende. Begäran om inhibitionen ska skrivas in i överklagan då domstolen ser över själva ärendet inför beslut om inhibition. Om inhibition beviljas får man ha kvar insatsen till domstolen har fattat sitt avgörande. En extra kommentar till skrivningarna om Inhibition: Den enskilda kan även i samband med kommunicering av beslutet från Försäkringskassan begära att Försäkringskassan själva fattar beslut om inhibition till dess att ärendet omprövats av myndigheten. Detta tillvägagångssätt förhindrar inte att den enskilde kan begära inhibition i nästa steg också där Förvaltningsrätten fattar beslut om eventuell inhibition. (Tillagd till dokumentet ) Frågor av särskild vikt Det som idag är frågor av vikt vid ansökan eller omprövning av den personliga assistansen är: Grundläggande behov Grundläggande behov hur ser mina grundläggande behov ut. Sedan en dom från 2009 krävs exempelvis att jag inte kan föra maten till munnen för att måltidssituationen ska räknas som ett grundläggande behov. Vid av- och påklädning görs beräkningar av tid gällande endast de klädesplagg som är hudnära. Det innebär att stöd för att ta på sig jackan inte räknas som ett grundläggande behov utan som ett övrigt behov. Vid duschning så tittar man om behovet endast handlar om exempelvis schamponering. Är fallet så tycker man att det inte är ett grundläggande behov utan det flyttas till de övriga behoven. Även för behovet kommunikation har det blivit svårare att få timmar inberäknade men gränsdragningarna är mycket otydliga för vad eller vid vilka tillfällen den enskilde har rätt att räkna in tid för kommunikation. Var tydlig i beskrivningen av behoven. Det så kallade femte behovet har aktualiserats under det senaste året. Nu säger man att endast de med en psykisk funktionsnedsättning (något som ska stämma överens med ICFs specificering av funktionsnedsättningar) kan använda detta behov. För att kunna använda behovet ska det dessutom hänga ihop med något av de övriga grundläggande behoven. Om de behoven endast beror på medicinska skäl (exempelvis risk för EP-anfall under dagen, diabetes, andningsproblematik osv) så får Försäkringskassan inte räkna dessa timmar som grundläggande behov för rätten till personlig assistans. IfA 4 Version

5 För de som tidigare har haft många timmars grundläggande behov med det femte behovet som grund så gäller det att ni nu extra noga ser över era behov i samband med omprövning. Det kan vara så att ni har haft behov som både varit kopplade till övriga grundläggande behov men på grund av att behoven varit så stora gällande aktiv tillsyn på grund av medicinska skäl så har man inte tillräckligt detaljerat förklarat hur de kopplas till de övriga grundläggande behoven. Behoven har tillgodosetts med de beslut som tidigare fattats. Nu räknar Försäkringskassan bort alla dessa timmar och har ingen information om de andra kopplingarna och drar ner beslutet direkt om ni inte uppmärksammar dem på och förklarar skriftligen och via läkarintyg hur behoven kopplas till övriga grundläggande behov såsom matsituationen och hygien m fl. Egenvård och/eller sjukvård En av de mest aktuella frågorna inom personlig assistans 2017 är frågan om sjukvård och/eller egenvård utförd av personliga assistenter vad gäller egentligen? Det som Försäkringskassan säger är att egenvård aldrig kan ge timmar i form av grundläggande behov. Egenvård kan dock ge timmar när det gäller övriga behov. Vidare klargörs att sjukvård aldrig kan vara personlig assistans, enligt FK, utan där ligger ansvar såväl praktiskt som ekonomiskt hos Hälso- och sjukvården. Inom den personliga assistansen förekommer idag såväl sjukvård (i form av delegerade arbetsuppgifter) som egenvård. Vid omprövningar ser Försäkringskassan över detta allteftersom genom att bl a kräva in information från sjukvården hur det ser ut med dessa insatser i varje enskilt assistansärende. Det finns en blankett hos Försäkringskassan som heter: Läkarutlåtande för Assistansersättning FK 7805 som de numera vill att man använder för att rätt uppgifter kommer med vid ansökan om personlig assistans. Väntetid Om du har behov under din dygnsvila så kommer Försäkringskassan att även utreda dem. Lite beroende på hur din situation ser ut kan det bli beslut om vanliga assistanstimmar eller det som går under benämningen väntetid. Väntetid ersätts med en fjärdedels timme assistansersättning och när man använder dessa timmar säger man att assistenterna arbetar jour, som då är en arbetsrättslig term med starka regler kring hur många timmar en anställd kan arbeta jour (48 timmar på fyra veckor alternativt 50 timmar per kalendermånad. Jourtimmarna räknas som arbetstid när man ska summera antalet arbetade timmar i förhållande till EG-direktiv om arbetstid och svensk Arbetstidslagstiftning) IfA 5 Version

6 Beslut om väntetid sker för tid då ingen tillsyn krävs utan den personliga assistenten kan vistas någonstans i din närhet för att vid behov, när du påkallar assistans, börja arbeta. Se definitionen här nedan från Försäkringskassans Vägledning. Om den försäkrade under sin dygnsvila behöver ha en assistent tillgänglig i väntan på att personen behöver hjälp utan att det är fråga om tillsyn i form av grundläggande eller andra personliga behov beviljas assistansersättning i form av väntetid för denna tid. I samma avsnitt i vägledningen så finns även beskrivet vad handläggaren ska undersöka för att kunna fatta rätt beslut. Det är dessa frågor som du också behöver kunna redogöra för när du ansöker om väntetid. För att kunna bedöma behov av väntetid behöver du veta: Hur ser den försäkrades behov under dygnsvilan ut? Utför assistenten en aktiv insats under dygnsvilan? Behöver assistenten finnas tillgänglig i den försäkrades hem i väntan på att ett aktivt hjälpbehov uppstår? Tillgodoses behovet genom makars ansvar för varandra? Tillgodoses behovet genom föräldraansvaret? Det är viktigt att känna till att om det krävs tillsyn för att uppmärksamma ditt behov, alltså att du själv inte kan påkalla hjälp för att få ditt behov tillgodosett, (oavsett om det är ett grundläggande eller övrigt behov) så ska det inte fattas ett beslut om väntetid. Gränsvärden vid kommunala beslut Det finns inga regler i LSS om hur många eller få timmar i de grundläggande behoven som krävs för att en enskild person ska få rätt till personlig assistans via kommunala beslut. I lagen står det att behoven ska vara stora och varaktiga men inte exakt hur många timmar vi talar om. Vissa kommuner har inga gränsvärden, vissa har 5 timmar som lägsta gräns och vissa kräver ända upp mot 18 timmar. Om kraven på dessa timmar i grundläggande behov även för kommunala beslut om personlig assistans inte uppfylls så ska den enskilde personen ändå erbjudas stöd för att få sina behov tillgodosedda. IfA 6 Version

7 Berätta för oss Om du upplever att något har blivit fel i prövningen kring ditt beslut är det bra om du hör av dig till IfA. Vi kan ge tips och råd om hur du kan gå vidare. Vi samlar även in sådana verkliga exempel för att kunna ta med oss i diskussioner med IVO, Försäkringskassan, SKL och med våra politiker. IfA 7 Version