Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren , TRV ärendenummer 2011/17304

Transkript

1 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren , TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda behovet av ökad kapacitet i järnvägssystemet fram till Uppdraget ska i sin helhet redovisas i februari En delredovisning för perioden ska redovisas den 1 oktober Trafikverket gav i början av juli ut en rapport som delredovisning för perioden Remissvar ska vara inne senast den 31 augusti. Allt underlag finns på nedanstående adress. På Trafikverkets hemsida finns det möjlighet att även lämna enskilda synpunkter på rapporten. 1-juli augusti--2011/ Sammanfattning av kommunens synpunkter Satsningarna på utökat underhåll och reinvesteringar för perioden är inte tillräckliga för att lyfta järnvägen till den nivå som allmänhet och företag förvänta sig gällande en väl fungerande järnvägstrafik i Sverige. Inte heller nivån för nyinvestering i särkskilt angelägna projekt 13 miljarder är tillräcklig. Alternativa nivåer bör analyseras, förslagsvis 26 och 39 miljarder. Det är mycket oroande att kapacitetsläget trots insatser inte förbättras till år 2021 på viktiga sträckor som Södra stambanan delen Norrköping Linköping(röd markerad), Linköping-Hässleholm(gul markerad), Hässleholm- Lund(röd markerad och Jönköpingsbanan delen Nässjö-Jönköping(röd markerad). Möjligheterna att behålla och utveckla den regionala kollektivtrafiken avseende Östgötapendeln(Jönköping Norrköping), Pågatågens förlängning från Hässleholm/Alvesta till Nässjö, trafik Norrköping norrut, bedöms som begränsade. Detta får negativa effekter för utveckling och tillväxt i stora delar av södra Sverige. Ekvationen med komponenterna, kraftigt eftersatt underhåll, ökat resande, ökad mängd gods, ny generation snabbtåg nivå 250 km/h, blygsam kapacitetsutbyggnad riskerar att hela systemet krackelerar med nackdel för hela samhället. Även beslut måste tas och planering påbörjas för större angelägna projekt som Götalandsbanan med delarna Ostlänken, Linköping Borås och Borås Göteborg. Här handlar det om trafikstart kanske runt Mycket planeringsarbete är redan gjort genom Gunnar Malms utredning, Höghastighetsbanor SOU 2009:74. Det har nu gått två år sedan utredningen presenterades och inga beslut har fattas varken tillstyrkan eller avstyrkan. Trafikverkets rapport Trafikverket behandlar bara direkta brister kopplade till kapacitet utifrån dagens situation och planerad efterfrågad trafik. Bristerna i järnvägssystemet omfattar såväl punktlighets-, robusthets- som kapacitetsbrister. Därmed behandlas inte andra brister i järnvägssystemet som till exempel utveckling av trafikupplägg och ombyggnader av resecentra. Projekt som exempelvis Norrbotniabanan, Ostlänken eller delar av Götalandbanan(till exempel Göteborg Borås) kommer inte att behandlas, utan dessa sträckningar kommer att hanteras av deluppdrag 2050 Situationen för järnvägsnätets infrastruktur är idag ansträngd. Trafikmängden är större än någonsin och det körs tyngre, bredare, högre och längre tåg, vilket direkt påverkar behovet av underhåll. För att hålla jämn takt med åldrandet av anläggningarna behöver underhåll och reinvesteringar ökas jämfört med dagens nivå. En följdeffekt av det eftersatta underhållet i kombination med den höga kapacitetsanvändningen är att antalet störningar i trafiken idag är många. De förseningar som uppstår beror inte enbart på brister i den fysiska anläggningen utan även på orsaker relaterade till bland annat järnvägsföretagen, driftledning och olyckor. På en nationell nivå ger störningar varje år upphov till cirka 13 miljoner förseningsminuter. Om antalet störningar minskar möjliggör det ett högre kapacitetsutnyttjande och en ökad punktlighet. Kommunstyrelseförvaltningne tfn +46 (0) tranas.kommun@tranas.se

2 Synpunkter och kommentarer Åtgärder som görs under kommande tioårsperiod får full effekt under kommande åren. Trafikverket kommer att återkomma med förslag för perioden Aktuella åtgärder för att höja kapacitet m m gällande Södra stambanan kommer mycket lite att ske före Vad som händer efter år 2021 är synnerligen dunkelt. Nu gäller det att planera och genomföra kapacitetsökningar på viktiga prioriterade stråk exempelvis Södra stambanan. Det tar lång tid innan dessa kapacitetsökningar ger effekt, varför det är viktigt att initiera arbetet omgående. Även beslut måste tas och planering påbörjas för större angelägna projekt som Götalandsbanan med delarna Ostlänken, Linköping Borås och Borås Göteborg. Här handlar det om trafikstart kanske runt Mycket planeringsarbete är redan gjort genom Gunnar Malms utredning, Höghastighetsbanor SOU 2009:74. Det är dystert att behöva konstatera att den gällande nationella planen för inte klarar att behålla järnvägens kapacitet och punktlighet ens på dagens nivå. För de underhållsåtgärder och de reinvesteringar som krävs för att klara detta, måste - enligt Trafikverkets nu remissbehandlade rapport - utöver den nationella planen avsättas 14,5 miljarder kronor (alternativ C1 - se t.ex. sid 53). Ska järnvägssystemet återställas till den nivå det utformats för (alt. C2), behövs ytterligare 8,8 miljarder kronor, alltså totalt 23,3 miljarder kronor. Trots stora ambitioner att tidigarelägga objekt och anslå mer pengar för insatser under perioden är detta långt ifrån tillräckligt. Nuvarande situation innebär att stora problem finns avseende driftsäkerheten inom järnvägen oavsett årstid. Nu senast genom en översvämning i ett teknikrum i Norrköping som orsakade mycket stora driftsstörningar under lång tid med inställda tåg, utebliven information på stationerna, ingen möjlighet att få information om trafiken via Trafikverkets hemsida etc. Härtill ska läggas stora bister avseende kapacitet och tekniska prestanda innebärande bristande punktighet och svårigheter att korta restiderna. Det gäller att infria de stora förväntningar som finns om en ökande och väl fungerande järnvägstrafik i Sverige. Ett grundläggande strukturfel är att idag är det ingen som har huvudansvaret för järnvägen utan allt är fragmenterat på olika intressenter och bolag. Börja arbeta av uppdämt reinvesteringsbehov; 1: Underhåll och reinvesteringar :Kraftigt ökade anslag krävs för underhåll och reinvestering i befintlig järnväg. Ett gigantiskt uppdämt investeringsbehov finns och det är oklart om Trafikverket har kunskap om dess storlek. Detta är ett mycket långsiktigt arbete som kräver god framförhållning för att undvika stora störningar i tågtrafiken och för att informera järnvägsföretagen om vilka åtgärder som vidtas och vilka tåglägen som påverkas. Dessa underhålls-och reinvesteringsarbeten görs med fördel på hela stråk, vilket minskar den totala störningstiden och är mer ekonomiskt effektivt. Det är ett absolut minimikrav att satsningar på järnvägsnätet i form av underhåll och reinvesteringar nu görs så att nätet kan utnyttjas i den omfattning det är utformat för (C2). Det är inte osannolikt att behoven och därmed kostnaderna för att nå detta mål är ännu större än vad rapporten anger. 2: Nya investeringar Trafikverket föreslår i den remitterade rapporten att 13 miljarder kronor avsätts för nyinvestering i särkskilt angelägna projekt, dvs. i snitt 1,3 miljarder kronor per år. Det framgår inte i rapporten varför denna nivå valts. Det är mycket positivt att satsning sker på Jönköpingsbanan gällande samtidig infart på mötesstationerna mellan Sandhem Nässjö och anpassning för 160 k/h på delen Bankeryd Nässjö. Genomförande planeras ske under första halvan av planperioden. Trots denna insats kommer kapaciteten inte att vara tillräcklig, fortfarande röd markerad år 2021 se nedan. Det är nödvändigt att Trafikverket utöver alternativet 13 miljarder för särskilt angelägna projekt även redovisar alternativ till satsningar exempelvis på nivåer 26, 39 miljarder. Exempelvis finns det fler insatser att göra för att höja kapacitet och standard på Jönköpingsbanan, dubbelspår Ricksjön Jönköping C, mötesplatser i syfte att minska restid och medge trafikering med fler gods-och persontåg. 2 tranas.kommun@tranas.se 2 av 5

3 Kapacitet befintlig och utökad I rapporten görs följande definition av nyttjandet: Kapacitetsutnyttjandet är ett mått på hur stor del av tiden som banan är belagd med tåg. Redovisningen av kapacitetsbegränsningar i denna rapport utgår ifrån tre klasser: Hög (röd): Sträckorna anses vara så hårt belastade att de i princip är fullbelagda. Känsligheten för störningar är hög, medelhastigheten är låg och det är mycket svårt att hitta tid för underhåll. Det är mycket svårt att tillgodose nya önskemål om trafikering. Medel (gul): Här krävs en avvägning mellan antalet tåg på banan och trafikens krav på kvalitet. Trafiken är störningskänslig och det är svårt att hitta tid för underhåll. Låg (grön): Det finns utrymme för ytterligare trafik och/eller underhåll av banan Kapacitetsproblem 2021 Mellan 2015 och 2021 kommer flera akuta kapacitetsproblem att bli åtgärdade. Landets två mest trafikerade sträckor blir äntligen åtgärdade genom att Citybanan löser kapacitetsproblemen genom centrala Stockholm och utbyggnaden till fyra spår Arlöv Malmö ökar kapaciteten mellan Malmö och Lund. På flera enkelspåriga sträckor kommer kapacitetsproblemen däremot att öka. Kapacitetsproblem år 2021 efter genomfört planförslag 3 tranas.kommun@tranas.se 3 av 5

4 Det är mycket oroande att kapacitetsläget trots insatser inte förbättras till år 2021 på viktiga sträckor som Södra stambanan delen Norrköping Linköping(röd markerad), Linköping-Hässleholm(gul markerad), Hässleholm-lund(röd markerad och Jönköpingsbanan delen Nässjö-Jönköping(röd markerad). Möjligheterna att behålla och utveckla den regionala kollektivtrafiken avseende Östgötapendeln(Jönköping Norrköping), Pågatågens förlängning från Hässleholm/Alvesta till Nässjö, trafik Norrköping norrut, bedöms som begränsade. Detta får negativa effekter för utveckling och tillväxt i stora delar av södra Sverige. Ekvationen med komponenterna, kraftigt eftersatt underhåll, ökat resande, ökad mängd gods, ny generation snabbtåg nivå 250 km/h, blygsam kapacitetsutbyggnad riskerar att hela systemet krackelerar med nackdel för hela samhället. Fortsatt arbete I Trafikverkets rapport under kapitel 9 Fortsatt arbete diskuteras inriktningen av arbetet avseende perioden Denna diskussion sker på drygt en sida och känslan man får är att innan beslut om inriktning kan tas kommer lång tid att gå. Anders Rosén KLF 0140/64108 anders.rosen@tranas.se Trafikverkets rapport; Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösning för åren Kapacitetsbrister i järnvägsnätet 2015 och 2021, efter planterade åtgärder 4 tranas.kommun@tranas.se 4 av 5

5 5 5 av 5