Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)"

Elisabeth Hansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

(rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria

2 Innehåll 1 Nuläge Problem och önskemål Förslag till åtgärd Effekter Trafikering Restider Resandevolymer/transportvolymer Godseffekter...6

3 1 Nuläge Västra stambanan går mellan Göteborg och tockholm. I närområdena kring de båda storstäderna är banan särskilt hårt belastad genom att det utöver fjärrtrafik även förekommer omfattande pendeltågstrafik. Trafikstörningar med stora förseningar som följd förekommer ofta. Utöver begränsad linjekapacitet på Västra stambanan innebär infarten till ävenäs rangerbangård att tåg som skall in på rangerbangården måste korsa över uppspåret med låg hastighet vilket tar stor kapacitet i anspråk. 2 Problem och önskemål Den begränsade kapaciteten på Västra stambanan, Gbg-kövde innebär ett hinder för både dagens och framtidens tågtrafik: I Banverkets rapport Kapacitetssituationen 2009 anges att sträckan Göteborg Alingsås har stora kapacitetsbegränsningar med ett kapacitetsutnyttjande på %. En deletapp av sträckan Olskroken-ävedalen har också förklarats överbelastad. Efter beslutet genomfördes kapacitetsanalys där man bl a föreslår åtgärd i form av förbigångsspår i tenkullen. Önskemålen är flera på Västra stambanan. För lokaltågen efterfrågas kvartstrafik med styv tidtabell. Fler tidtabellslägen för såväl snabb- och godstrafik efterfrågas också. Idag finns exempelvis konflikt mellan godståg och snabbtåg ut från Göteborg på eftermiddagen. På längre sikt finns det ambition att köra pendeltåg i 10-minuterstrafik samt förkorta restiden för regional- och snabbtåg. ävens anslutning mot Västra tambanan har låg hastighet. Detta leder till att tåg som skall ut från ävenäs tar stor kapacitet i anspråk. Dessutom riskerar godstågen om de av någon anledning inte kan passera direkt in på rangerbangården att blockera även nedspåret vilket leder till störningar för övrig trafik. Komplexiteten vid passage in och ut från rangerbangården medför att antalet möjliga godstågslägen begränsas till högst 2 per timma under högtrafik. I praktiken innebär detta färre än 2 godstågslägen per timma. Önskemålet är att skapa fler godstågslägen per timma samt minska risken för störning av annan trafik. 3 Förslag till åtgärd För att klara dagens och framtidens person- och godstrafik så måste kapaciteten på etappen Göteborg-kövde höjas. Detta görs med ett paket av kapacitetshöjande åtgärder på Västra stambanan (se EB kapacitetsförstärkning kövde Göteborg inklusive ny infart ävenäs rangerbangård). 3 (6)

Trafikstörningar med stora förseningar som följd förekommer ofta.

4 4 Effekter Effekterna av de studerade kapacitetsåtgärderna är följande: Restidsvinster pga förbättrad kapacitet på banan (se avsnitt 4.2). Fler tidtabellslägen vilket möjliggör ett utökat utbud av persontågstrafiken på Västra stambanan. Dessa effekter finns enbart med i känslighetsanalysen då det är oklart huruvida det krävs ytterligare åtgärder på VB för att möjliggöra det utökade utbudet. Fler godstågslägen per timma även under icke högtrafik vilket ger möjlighet till ökad trafik vilket i sin tur vilket möjliggör en överflyttning av gods från väg till järnväg (se avsnitt 4.4). Förseningstidsvinster för persontrafiken pga minskada störningar från godstrafiken till/från ävenäs rangerbangård (se avsnitt 4.2). 4.1 Trafikering Trafikering för persontrafiken skiljer sig inte mellan JA och UA i grundkalkylen och bygger på prognoserna, P _ÅP respektive G bas. I känslighetsanalysen har man även tittat på ändrat trafikutbud. 4.2 Restider Kapacitetsförstärkningen Göteborg-kövde förväntas minska restiderna för persontåg. Trafikeringen är densamma i JA och UA. Effekten av otillräcklig kapacitet i infrastrukturen i JA är längre restider, detta i sin tur skapar en potential för stora restidsvinster i samband med genomförande av kapacitetshöjande åtgärder. Tabell 1. killnader i restid med eller utan åtgärd. Linje nr träcka Tågtyp Differens UA-JA 6001 tockholm-göteborg 6001 tockholm-göteborg 6002 tockholm-göteborg 6002 tockholm-göteborg 6003 tockholm-göteborg 6003 tockholm-göteborg IR (6)

Dessa effekter finns enbart med i känslighetsanalysen då det är oklart huruvida det krävs ytterligare åtgärder på VB för att möjliggöra det utökade utbudet.

5 5701 thlm-västerås-göteb 5701 thlm-västerås-göteb 6504 kövde-göteborg 6504 kövde-göteborg IR - 2 ävenäs infart förväntas reducera förseningstiden i genomsnitt med 15 sek / tåg. I prognosen går det 236 tåg / dygn mellan Partille Göteborg. 4.3 Resandevolymer/transportvolymer Totalt resande år 2020 för respektive tågtyp redovisas i tabellen nedan. Tabell 2. Totalt antal resor per linje och år för prognosåret 2020 Linje nr träcka Tågtyp Antal tåg Antal resor 1000 tal res/år 6001 tockholm-göteborg 6001 tockholm-göteborg 6002 tockholm-göteborg 6002 tockholm-göteborg 6003 tockholm-göteborg 6003 tockholm-göteborg 5701 thlm-västerås-göteb 5701 thlm-västerås-göteb ,3 130,19 707,36 701,3 500, ,84 IR 8 240,33 IR 8 221,55 IR 8 292,38 IR 8 300,83 5 (6)

Totalt antal resor per linje och år för prognosåret 2020 Linje nr träcka Tågtyp Antal tåg Antal resor 1000 tal res/år 6001 tockholm-göteborg 6001 tockholm-göteborg 6002 tockholm-göteborg 6002

6 6504 kövde-göteborg 6504 kövde-göteborg IR 8 142,25 IR 8 155,43 IR 4 81,63 IR 4 76,41 Tabell 3. Totalt antal ton transporterat gods på aktuell bansträckning för prognosåret 2020 Bansträcka Tågtyp Antal tåg Mnton Alingsås-Göteborg (Olskroken) Godståg 71 9,5 4.4 Godseffekter Utökad kapacitet möjliggör också fler godstågslägen per timma även under icke högtrafik vilket ger möjlighet till ökad trafik vilket i sin tur vilket möjliggör en överflyttning av gods från väg till järnväg. Kapacitetsbristen på Västra stambanan och Hamnbanan är en propp i systemet som förhindrar tillväxten av gods på järnväg. I den samhällsekonomiska analysen gör vi bedömningen att investeringar på Västra stambanan samt Hamnbanan skapar kapacitet i systemet som möjliggör ytterligare 9 pendlar, detta motsvarar 50% av den totala efterfrågan på Hamnbanan enligt godsprognosen. Nyttorna motsvarande en av dessa godspendlar tillgodoräknas Västra stambanan, resterande 8 pendlar bedöms tillgodoräknas Hamnbanan. Med ytterligare åtgärder på Bergslagsbanan m.m. så kan man uppnå basprognosens efterfrågan i form av en ökning på 18 tåg. 6 (6)

4 Godseffekter Utökad kapacitet möjliggör också fler godstågslägen per timma även under icke högtrafik vilket ger möjlighet till ökad trafik vilket i sin tur vilket möjliggör en överflyttning av gods

Relevanta dokument

Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)

PM Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3