Sammanfattning och redogörelse över samrådsprocessen inför upprättande av Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Transkript

1 Ärende SKTM Ärende SKTM Sammanfattning och redogörelse över samrådsprocessen inför upprättande av Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram Samrådsprocessen karaktäriserades under perioden februari till maj av muntlig dialog med allmänhet, intresseorganisationer, samarbetspartners och trafikbolag. Samrådsprocessen kompletterades under perioden maj-augusti med ett formellt remissförfarande. Under den senare perioden har materialet funnits tillgängligt på myndighetens hemsida för allmänhet och andra att lämna synpunkter. Redogörelsen består av följande fem avsnitt: 1. Redogörelse över inkomna synpunkter/förslag/idéer i samband med samråd i Katrineholm samt kommentarer till dessa 2. Sammanställning över de till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet inkomna yttrandena på samrådsunderlaget Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling 3. Sändlista avseende remiss om Regionalt trafikförsörjningsprogram för Sörmland 4. Sammanställning över de till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet inkomna yttrandena på remissen 5. Beskrivning om hur myndigheten har tillvaratagit synpunkterna Därutöver ligger yttrandena som bilaga till redogörelsen.

2 1. Redogörelse över inkomna synpunkter i samband med samråd samt kommentarer till dessa Synpunkt I målet om tillgänglighet saknas ordet användbarhet, (till och från, tidtabell, biljettköp, byten mm). Kommentar: I funktionsmål för attraktivitet(s. 15) uttrycks att Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat. Flera av de frågeställningar som lyfts i synpunkten beskrivs i funktionsbeskrivningen. Synpunkt Saknar kravspecifikation vid upphandling. Kommentar: Detaljerad kravspecifikation för upphandlingar kommer att beskrivas i samband med beslut om trafikplikt. Synpunkt Turister vandrare, anpassade biljetter mm. Biljettpriset viktig faktor för attraktiv kollektivtrafik. Kommentar: Enligt funktionsmål för tillgänglighet (s. 14) ska kollektivtrafiken i Sörmlands län i första hand utformas för att..ge invånare och besökare goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning. Trafik till enskilda turistmål, som ligger utanför ordinarie resandestråk eller utökat antal turer för att bättre passa till sådan verksamhet, är något som kommer hanteras i samband med de årliga trafikbeställningarna. Den nya lagstiftningen öppnar också upp möjligheter till alternativa privata trafiklösningar. Att utveckla biljettsortiment och biljettpriser, exempelvis dagsbiljetter, familjebiljetter etc. är något som ligger väl i linje med beskrivningen under funktionsmål Effektivitet (s. 17) där det uttrycks att: Produktsortimentet måste också vara sådant att det kan bidra till att öka resandet även under tider då resandet generellt är lägre och det finns ledig kapacitet Synpunkt Tillgänglighet till och från hållplatser Cykel på buss och tåg Kommentar: Cykel ombord på tågen är något som i dagsläget måste hanteras av tågoperatörerna. När det gäller cykel på bussar planeras inte någon förändring av nuvarande strategi där det anges att cykel får tas med i mån av plats (max 2 cyklar per buss). I remissversionen av trafikförsörjningsprogrammet uttrycks också på s. 15 att anslutande gångoch cykelstråk samt pendlarparkeringar ska utvecklas (det senare omfattar både bil och cykel). Synpunkt Fastighetsägarperspektivet måste finnas med kopplat till bytespunkter. Har användbara verktyg. Attraktiva stationer Kommentar: Frågan om fastighetsägarperspektiv och ansvar är uttryckt i programmet, bland annat s under rubrikerna tillträde till hållplatser och resecentra respektive tillgänglighet för funktionsnedsatta.

3 Synpunkt Färdtjänst och sjukresor bör samordnas bättre Kommentar: Färdtjänst är i Sörmland ett kommunalt ansvar medan sjukresor hanteras och samordnas av Landstinget. En ökad samordning är därför till stora delar ett ansvar som i dagsläget ligger utanför myndighetens område. En ökad samordning mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken är angelägen och här kommer myndigheten att ta initiativ. Synpunkt Inriktning taxa? Taxesamarbete Kommentar: Priser och produkter beskrivs i särskilt avsnitt (s. 29) under rubriken Trafikstödjande system. Här uttrycks också i inledningen av avsnittet (s. 28) att En ambition är att samtliga stödfunktioner i så stor utsträckning som möjligt ska vara konkurrensneutrala och öppna för samverkan med andra aktörer som kollektivtrafikmyndigheter i angränsande län och trafikbolag. Synpunkt Pulsen saknas Kommentar: I trafikförsörjningsprogrammet har vi valt att inte specificera enskilda linjer. Beslut om ett återinförande av Pulsen eller motsvarande typ av trafik hanteras i den årliga trafikbeställningsprocessen. Synpunkt Rubriken Kvalitetssäkring uppföljning saknas i målmodellen Målen måste bli riktigt konkreta. Typ öppethållande för kundupplysning. Kommentar: Uppföljning och mått för hur målen ska följas upp har nu tydligt definierats i remissversionens målmodell och i samband med respektive funktion (s ). Vi har fokuserat på att målen ska vara tydliga och mätbara men ändå ha en strategisk innebörd. Därför riktar de mer mot att öka antalet påstigande och nöjda resenärer medan Kundupplysning har bedömts vara ett verktyg för att uppnå målen och beskrivs därför under rubriken Trafikstödjande system som en del av genomförandeavsnittet. Synpunkt Är det någon biogassatsning på gång i Nyköping? Kommentar: Frågan besvarades i samband med samrådet. I programmet pekas inte ut något särskild inriktning på val av bränsletyp. Däremot anges det i samband med målavsnittet under rubriken Miljö (s. 16) att satsningen på förnyelsebara bränslen ska öka vilket ska följas upp genom andel fordon som drivs med förnybara bränslen och fordonens utsläpp totalt och per resa. Synpunkt Hur samverkar kollektivtrafiken med kommunerna när det gäller tillgång till parkering? Kommentar: Samverkan med kommuner och infrastrukturägare anges i remissversionen av programmet, under genomförandeavsnittet Från program som trafik (s ) som en nyckelfaktor när det gäller såväl hållplatser som anslutande gång- och cykelstråk samt pendlarparkeringar.

4 2. Sammanställning över de till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet inkomna yttrandena på samrådsunderlaget Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling inkommer samrådsyttrande om Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram Från Robert Nordgren, ordförande miljöpartiet i Flen, ärende SKTM Avgivet yttrande i korthet Yttrandet är koncentrerat till förhållandet tågtrafik Flen Nyköping/Oxelösund längs TGOJbanan. Förslaget på framtida kollektivtrafik (sid 8) saknar tågtrafik på den sträckan. Trafikförsörjningsprogrammet bör också baseras på gedigen och dokumenterad miljökonsekvensanalys. Kommentar: För tågtrafik har avsnittet kring framtida utveckling beskrivits med bakgrund av MÄLABS dokument Trafikplan 2017 i vilken persontrafik på södra delen av TGOJ-banan inte beskrivs. En målsättning har varit att den framtida tågtrafiken ska beskrivas på ett gemensamt sätt i samtliga län i Östra Mellansveriges trafikförsörjningsprogram för att nå en gemensam syn och avsikt om ett samordnat storregionalt tågsystem. Arbete pågår för närvarande med en åtgärdsvalsanalys under Trafikverkets ledning och på beställning av Regionförbundet. Resultat av denna inklusive förslag till åtgärder beräknas finnas under hösten. Vad gäller behov av miljökonsekvensbeskrivning bedömer SKL, mot bakgrund av vad som i dag är känt om innehållet i trafikförsörjningsprogrammen, att programmen inte behöver miljöbedömas ( Fråga om regionala trafikförsörjningsprogram enligt kollektivtrafiklagen behöver miljöbedömas, Sveriges Kommuner och Landsting, PM ) inkommer yttrande från Katrineholms Kommun, Pensionärsrådet, Bror E nghage Avgivet yttrande i korthet Pensionärsrådet anför att: Det ska vara lätt att komma till Mälarsjukhuset eller Nyköpings lasarett vid behov av vård. Att det tydliggörs hur man tar sig till de olika orterna. Att det införs resetransporter/specialresor som går mellan Katrineholm och Mälarsjukhuset. Bättre kommunikation med SAMRES. Kommentar: Svar avgivit till Katrineholms kommun, Pensionärsrådet, Bror E nghage, där myndigheten håller med om att Pensionärsrådet sätter fingret på flera angelägna områden inom trafikförsörjningsprogrammet.

5 3. Sändlista avseende remiss om Regionalt trafikförsörjningsprogram för Sörmland Kollektivtrafikmyndigheter Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland, Örebro, Uppsala, Stockholm och Östergötland Kommuner och övriga landsting Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun, Trosa kommun, Oxelösunds kommun, Nyköpings kommun, Vingåkers kommun, Flens kommun, Katrineholms kommun, Gnesta kommun, Landstinget Sörmland, Södertälje kommun Trafikföretag/bolag Länstrafiken Örebro, Västmanlands lokaltrafik, Stockholms lokaltrafik, Upplands lokaltrafik, Östgötatrafiken, Bussbranschen, Tågoperatörerna, SJ, Tågkompaniet, Veolia transport, Nobina, Keolis, Bergkvara buss, Åkerbergs trafik, Mälardalstrafik MÄLAB, Taxi Norr, Svalboviken, Taxi Flen, Taxi NyOx, Taxi Strängnäs, Taxi 10000, Vingåkers Taxi, Samres Samarbetsorganisationer/intresseorganisationer/resenärsföreningar/övriga Trafikverket, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Uppsala, Regionförbundet Örebro, Östsam, Handelskammaren i Nyköping och Eskilstuna, Mälardalsrådet, Svenskt näringsliv, Svensk Handel, Företagarna Sörmland, NTF Sörmland, Cykelfrämjandet, Handikappföreningarnas samarbetsorgan, PRO Sörmland, Länshandikapprådet, Naturskyddsföreningen Södermanland, Eskilstuna Fabriksförening, Mälardalens Högskola, Pendlarföreningen Ostkanten, Pendlarföreningen SÖMN, Sörmlands Skärgårds Intresseförening, Forum Flen, Resenärsforum, Idégruppen Vi resenärer Remissen tillhanda för kännedom och eventuella synpunkter Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svensk Kollektivtrafik, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Samtrafiken, Jernhusen, Näringsdepartementet, TIM-Trafik i Mälardalen, Arbetsförmedlingen, Fastighetsägarna, Polismyndigheten i Södermanland Remissen har även tillhandahållits dem som deltagit i framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet och i samråden.

6 4. Sammanställning över de till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet inkomna yttrandena på remissen Datum: 2012, ärende 1 Avsändare: Vårat utskick-remissen Datum: , ärende 2 Avsändare: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL avstår från att lämna synpunkter Datum: , ärende 3, dubbelt registrerat, se ärende SKTM Datum: , ärende 4 Avsändare: Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har tagit del av remissen och har inga synpunkter att framföra ur myndighetens perspektiv. Datum: , ärende 5 Avsändare: Vingåkers Kommuns Pensionärsråd Önskemål om återinförande av Pulsen. Datum: , ärende 6 Avsändare: Gnesta Kommun Inga synpunkter på de funktionsmål och ledord som presenteras i programmet. Samarbetet över länsgränsen mot Stockholm och SL är väsentligt, och att myndigheten kan utveckla pendeltågstrafiken 2017 när Citytunneln är klar. Datum: , ärende 7 Avsändare: Oxelösunds Kommun Överlag positiv. Programmet belyser pågående projekt och samarbeten, som är viktiga i sammanhanget, vilket är bra. Mer fakta angående effekter av satsning eller utebliven satsning på Ostlänken hade varit önskvärt. Saknar även mer om TGOJ-banan, bland annat hur den förväntade ökningen av gods skulle kunna påverka en eventuell framtida satsning på persontrafik på TGOJ-banan. Datum: , ärende 8 Avsändare: SJ Ser positivt på fördjupad dialog och samverkan. Framför diverse synpunkter och idéer om trafiken i Sörmlands län.

7 Datum: , ärende 9 Avsändare: NTF Säkerheten i trafiken saknas i remissversionen, vilket är en stor brist. Mycket frågor. Ställer gärna upp och hjälper till att utveckla den delen som handlar om säkerhet. Datum: , ärende 10 Avsändare: Strängnäs Kommun Tillstyrker förslaget och ser detta som ett viktigt styrmedel för kollektivtrafiken. Datum: , ärende 11, samma som ärende 17 Avsändare: Landstinget i Östergötland Se ärende 17. Datum: , ärende 12 Avsändare: Katrineholms Kommun Kommunen har haft kontinuerlig möjlighet att framföra kommunens behov och synpunkter. Programmet vilar på säker och trygg grund. Stödjer intentionerna i programmet, viktigt med tågtrafiken. Datum: , ärende 13 Avsändare: Katrineholms Kommuns Handikappråd Möjlighet att köpa biljetter utan krav på kort eller mobil. Info i tidtabeller. Vilka hållplatser som är handikappanpassade? Datum: , ärende 14 Avsändare: Trosa Kommun Programmet överensstämmer i allt väsentligt med kommunens trafikvision. Bör tilläggas hur länet kommer agera i färdtjänst och sjukresefrågor. Bättre fungerande taxesystem över länsgräns mot Stockholm. Datum: , ärende 15 Avsändare: Miljöpartiet i Flen Avsaknad tågtrafik TGOJ-banan. Datum: , ärende 16 Avsändare: Nobina Remissversionen är en god grund som värnar både den enskilda kunden, hållbar samhällsutveckling samt tar hänsyn till miljöpåverkan. Saknar målnivåer. Den kommersiella och den offentligt upphandlade trafiken bör samverka.

8 Datum: , ärende 17 Avsändare: Landstinget i Östergötland Instämmer i inställningen och ser fram emot det fortsatta arbetet. Datum: , ärende 18 Avsändare: Taxi Nyköping-Oxelösund AB Instämmer i vissa delar. Men hur ska målen nås? För lite av taxis roll i framtida trafiklösning för Sörmlands län påpekas. Datum: , ärende 19 Avsändare: Miljöpartiet Oxelösund Avsaknad av TGOJ-banan. Datum: , ärende 20 Avsändare: Flens Kommun Kommunen stödjer intentionerna och instämmer i huvudsak i bakgrundsbeskrivningen. Sörmlandspilen är viktig för Flens Kommun. Datum: , ärende 21 Avsändare: Vänsterpartiet Sörmland Delar grundtankarna och förslaget. Finns stor potential att öka kollektivtrafiken om investeringar görs. Regionala tågtrafiken idag har stora brister. Framtida investeringar är angelägna. Datum: , ärende 22 Avsändare: Landstinget Sörmland Programmet ger en bred bild av kollektivtrafiken i länet med koppling till Mälardalen hur trafiken är uppbyggd samt dess betydelse för Sörmland. Tillstyrker programmet. Datum: , ärende 23 Avsändare: AB Storstockholms Lokaltrafik Ger ett välbalanserat intryck med fokus på målsättningarna. Remissen är ett bra förslag och ser fram emot ett fortsatt samarbete. Saknar busslinjen Nykvarn-Mariefred. Datum: , ärende 24 Avsändare: Centerpartiet i Sörmland Inriktningen på stråk mellan huvudorter stärker kollektivtrafiken som alternativ till annan pendling, vilket Centerpartiet anser vara korrekt. Södra delen av TGOJ-banan bör prioriteras. Busstrafik ska ses som ett komplement till tågtrafiken.

9 Datum: , ärende 25 Avsändare: Trafikverket Programmet ger en bra bakgrund till trafikförsörjningen i länet, liksom en bra bild av den framtida inriktningen av kollektivtrafiken. Enkelt i positiv bemärkelse. Saknar vissa delar och exempelvis bör fördubblingsmålet lyftas fram och göras tydligare. Datum: , ärende 26 Avsändare: Handikappföreningarnas ombudsman Dispens om svarsdatum. Datum: , ärende 27 Avsändare: Handikappföreningarnas ombudsman Godkännande av dispens. Datum: , ärende 28 Avsändare: Vingåkers Kommun Kommunen stödjer intentionerna i programmet och instämmer i bakgrundsbeskrivningen samt formulering av målen och strategierna. Sörmlandspilen viktig. Datum: , ärende 29 Avsändare: HRF, Hörselskadades distrikt Sörmland Svaret baseras främst på tillgänglighetsaspekten för hörselskadade. Saknar påverkansmöjlighet på funktionen tillgänglighet. Viktigt att högtalarsystem fungerar bra, även visuell information behövs. Datum: , ärende 30 Avsändare: Handikappföreningarna Sörmland Står för lite om resande för personer med funktionsnedsättningar. Många synpunkter rörande tåg och perronger. Datum: , ärende 31 Avsändare: Regionförbundet Sörmland Förslaget är i sin helhet bra med tydlig framställning, god pedagogik och väl avvägda målformuleringar. Tillstyrker förslaget. Datum: , ärende 32 Avsändare: Landstinget Sörmland Bra med ett försörjningsprogram som är hållbart för framtiden och som tar hänsyn till flera aspekter. Alla ska ha möjligheten att använda sig av allmänna kommunikationer. Viktigt att det är anpassat för personer med olika funktionsnedsättningar.

10 Datum: , ärende 33 Avsändare: Finspång, Katrineholm, Norrköping, Nyköping, Oxelösund och Vingåkers kommuner Mycket positivt att programmet så tydligt markerar att kollektivtrafiken ska vara en faktor i regionförstoringen. En sammanhängande kollektivtrafik Norrköping-Katrineholm och norrut samt Norrköping Nyköping och norrut (även mot Oxelösund) måste utvecklas. Datum: , ärende 34 Avsändare: Örebro Läns Landsting Överlag är programmet tydligt, lättöverskådligt och logiskt. Målen bör dock bli mer precisa. Den storregionala länsgränsöverskridande tågtrafiken är beskriven på ett tillfredsställande sätt. Datum: , ärende 35 Avsändare: Nyköpings Kommun Positivt att programmet tydligt markerar att kollektivtrafiken ska vara en faktor i regionförstoringen. För Nyköpings del är relationerna Norrköping/Linköping och Södertälje/Stockholm som är särskilt viktiga. Samarbete med andra kollektivtrafikmyndigheter kring biljettsystem är viktigt för resenärer och har stor potential. Datum: , ärende 36 Avsändare: Eskilstuna Kommun Programmet är välskrivet, lättfattligt och en lovande och intressant utgångspunkt för utvecklingen av länets kollektivtrafik. Regionen Eskilstuna-Västerås behöver bättre utbud av kollektivtrafik. Funktion Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö och Effektivitet bör förtydligas. Datum: , ärende 37 Avsändare: Länsstyrelsen Södermanlands län Programmet ger en bra och heltäckande bild över hur kollektivtrafiken kan utvecklas i länet och Stockholm-Mälarregionen. Avsnittet om funktionsmålet för attraktivitet bör beröra frågan om de senaste årens problem med tågförseningar. Datum: , ärende 38, se ärende 12 Avsändare: Katrineholms Kommun Se ärende 12.

11 5. Beskrivning om hur myndigheten har tillvaratagit synpunkterna 5. Remissinstans: Kommunala Handikapprådet i Vingåkers kommun Önskemål om återinförande av Pulsen. Myndigheten avser inte att hantera enskilda linjer i TFP. Under funktionsmål Tillgänglighet nämns ökad samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik vilket ändå möjliggör införande av trafik av liknande typ som Pulsen om den ligger i enlighet med trafikförsörjningsprogrammets målsättningar. För beslut om införandet av enskilda linjer hänvisas till den årliga trafikbeställningsprocessen. 6. Remissinstans: Gnesta kommun Säkerställa att den särskilda extra subventionen för resor med SL-kort inom Gnesta kommun som kommunen själv finansierar får finnas kvar Nämns i remissversionen på sidan 10. Framtida möjligheter för taxesamverkan liknande det som finns i Gnesta inkluderas även i avsnittet Trafikstödjande system (s 28-29). Utökad trafik på Sörmlandspilen Utveckling av pendeltågstrafiken i samband med att Citybanan öppnar Detaljerad information om trafikutbud kommer inte anges i TFP. I remissversionen beskrivs följande gällande den framtida tågtrafiken: timmestrafik under hela trafikdygnet förstärkt till halvtimmestrafik i rusningstid. Behovet av god samverkan med SL angående pendeltågstrafiken Gnesta-Södertälje förtydligas i genomförandeavsnittet (Från program till trafik).

12 7. Remissinstans: Oxelösunds kommun Mer fakta angående effekter av satsningen eller utebliven satsning på Ostlänken. Framtida persontrafik på TGOJ-banan behöver belysas. Kommunen framför i detta sammanhang även önskemål om att problematiken med hur den förväntade ökningen av godstransporter och hur denna kan påverka en eventuell framtida satsning på persontrafik på TGOJ-banan, beskrivs. Frågan bedöms inte längre vara aktuell i och med beslutet om Ostlänkens genomförande på sträckan Järna-Linköping. Flera remissinstanser har noterat avsaknaden av framtida persontrafik på TGOJ-banan. För tågtrafik har avsnittet kring framtida utveckling beskrivits med bakgrund av MÄLABS dokument Trafikplan 2017 i vilken persontrafik på södra delen av TGOJbanan inte beskrivs. Myndigheten föreslår att önskemål om framtida persontrafik på södra delen av TGOJ-banan beskrivs i programmet med hänvisning till Trafikverkets kommande åtgärdsvalsanalys. Resultat av denna inklusive förslag till åtgärder beräknas finnas under hösten Remissinstans: NTF Trafiksäkerhet finns inte medtagen i TFP. Frågor som bältesanvändning i bussarna, användning av dubbade däck på vintern och höjning av kompetens och status för bussförare bör Trafiksäkerhet är i högsta grad en mycket viktig fråga. Bedömningen har varit att detta dels har en mer operativ karaktär, vilket hanteras via avtal med trafikbolag, dels, i fråga om regelverk etc., nationell eller överstatlig karaktär. I trafiksäkerhetsfrågor hänvisas bland annat till dokumentet Buss 2010 där flera branschgemensamma krav lyfts fram kopplat till exempelvis bälteskrav. Myndigheten håller dock med om att området bör medtas i TFP om än förhållandevis översiktligt. Förslaget är att trygghet och säkerhet inkluderas under rubriken Från program till trafik.

13 12. Remissinstans: Katrineholms kommun Sörmlandspilens 10 dubbelturer/vardag samt tre dubbelturer på helgerna utgör absolut lägsta acceptabel nivå för att överhuvudtaget möjliggöra pendling. Vikten av ett sammanhängande tågsystem som också omfattar trafiken mellan Sörmland och Östergötland Myndigheten delar uppfattningen att ytterligare försämringar på Sörmlandspilen måste undvikas. Detaljerad information om trafikutbud kommer inte anges i TFP. I remissversionen beskrivs följande gällande den framtida tågtrafiken: timmestrafik under hela trafikdygnet förstärkt till halvtimmestrafik i rusningstid. MÄLAB:s trafikplan inkluderar även Östergötland 13. Remissinstans: Katrineholms kommuns handikappråd Tillgänglighetsanpassning av fordon kräver att förare har utbildning i att handha utrustningen Frågan är viktig men förutsätts hanteras inom ramen för avtal med trafikbolagen. Möjlighet till att köpa biljetter utan krav på kort eller mobil Tidtabell borde innehålla uppgifter om vilka hållplatser som är handikappanpassade Vissa avgångar mellan Katrineholm och Eskilstuna och omvänt ska passera Mälarsjukhuset Myndigheten inser problematiken med att inte köpa biljett kontant ombord på bussen, inte bara för äldre resenärer utan även turister och andra spontanresenärer. Kontantfri kollektivtrafik genomfördes efter krav från arbetsmiljöverket. Under funktionsmål Tillgänglighet (s 14) anges att tydligare och mer lättförståelig information som ett sätt att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig. I anslutning till detta uppdateras programmet med exemplifiering med utvecklad information om hållplatser och fordon som är tillgänglighetsanpassade. Även avsnittet Tillgänglighet för funktionsnedsatta uppdateras. TFP kommer inte att hantera exakta körvägar för trafiken.

14 14. Remissinstans: Trosa kommun Tågsträckan Södertälje Nyköping bör skrivas till i stycket avseende Nuvarande enkelspårsträckningar i regionen som behöver få ökad kapacitet Bedömningen är att det räcker med allmän beskrivning att enkelspårssträckningar behöver få ökad kapacitet. Inga enskilda sträckningar kommer att nämnas i samband med detta. Inriktning för hur länet kommer att agera i färdtjänst och sjukresefrågor i framtiden bör anges i TFP. Vikten av ett bättre fungerande taxesystem, inte minst över länsgräns mot Stockholm, som förutsättning för att öka det kollektiva resandet bör framgå tydligt. Under funktionsmål Tillgänglighet nämns ökad samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik inom vilket även ökad samordning avseende färdtjänst och sjukreseorganisation kan motiveras. I dagsläget är länets viljeinriktning i frågan för oklar för att någon tydligare skrivning ska inkluderas i TFP. Framtida möjligheter för taxesamverkan liknande det som finns i Gnesta bör nämnas även i avsnittet Trafikstödjande system (s 28-29).

15 15. Remissinstans: Miljöpartiet Flen Framtida persontrafik på TGOJ-banan behöver belysas. Flera remissinstanser har noterat avsaknaden av framtida persontrafik på TGOJ-banan. För tågtrafik har avsnittet kring framtida utveckling beskrivits med bakgrund av MÄLABS dokument Trafikplan 2017 i vilken persontrafik på södra delen av TGOJbanan inte beskrivs. Behovet av förbättrad tillgänglighet i TGOJ-stråket Oxelösund-Nyköping-Flen-Eskilstuna-Västerås studeras för närvarande i en sk åtgärdsvalsanalys under ledning av Trafikverket och på beställning av Regionförbundet. I det arbetet belyses även förutsättningarna att utveckla busstrafiken samt eventuella transporter från bergslagsgruvor till Oxelösunds hamn. Arbetet med åtgärdsvalsanalysen är försenat, den nuvarande ambitionen är att resultatet ska kunna presenteras under hösten Myndigheten föreslår att önskemål om framtida persontrafik på södra delen av TGOJ-banan beskrivs i programmet med hänvisning till Trafikverkets kommande åtgärdsvalsanalys.

16 16. Remissinstans: Nobina Precisering av funktionsmål - om det inte går att fastställa mål i dagsläget är det kanske genomförbart att åtminstone ha en ambition kring målnivåer Prissättning av kommersiell trafik bör hållas avskild från prissättningen av trafikpliktig trafik så att det inte finns risk för sammanblandning. All samhällsfinansiering av biljetter för kommersiell trafik bör ske genom ett upphandlingsförfarande. Eventuell samverkan med avseende på taxor strider sannolikt mot lagen. Avsaknaden av definierade mål- och nyckeltal är en brist i TFP. Samtidigt är de mål som anges mätbara, anger tydligt inriktning för utvecklingen av kollektivtrafiken och kan användas för uppföljning av verksamheten. Med tanke på de många nya förutsättningar som gäller för kollektivtrafiken i Sörmland, både avseende trafikering och organisation, har bedömningen varit att det är bättre att utelämna exakta definierade mål i denna version och genomföra en revidering av TFP under följande år. Myndighetens bedömning är också att programmets funktionsmål ändå tydligt beskriver ambitionen för kollektivtrafiken i länet. I programmet beskrivs att en ambition är att samtliga stödfunktioner i så stor utsträckning som möjligt ska vara konkurrensneutrala och öppna för samverkan med andra aktörer Detta förutsätter givetvis att det inte strider mot lagen. Bedömningen är att skrivelsen, genom att den endast anger att det ska ske där så är möjligt, kan behållas. Det kan också nämnas att det i Sörmlands län redan finns erfarenhet av skild prissättning genom den s.k. Trosabussen.

17 18. Remissinstans: Taxi Nyköping Oxelösund AB För lite av taxis roll i framtida trafiklösning för Sörmlands län. Taxi kan spela en viktig roll som komplement till stomnätet och i områden där det är få resenärer och sämre vägstandard. Myndigheten instämmer i argumentet att taxi är ett viktigt komplement till buss- och tågtrafik. Idag finns kompletteringstrafik på flera platser. Myndighetens ambition är att denna trafikform ska utvecklas. Ett arbete med hur detta kan ske behöver genomföras snarast. TFP uppdateras med en skrivelse om en utvecklad anropsstyrd trafik som ett möjligt komplement. 19. Remissinstans: Miljöpartiet de gröna Oxelösund Framtida persontrafik på TGOJ-banan behöver belysas. Flera remissinstanser har noterat avsaknaden av framtida persontrafik på TGOJ-banan. För tågtrafik har avsnittet kring framtida utveckling beskrivits med bakgrund av MÄLABS dokument Trafikplan 2017 i vilken persontrafik på södra delen av TGOJbanan inte beskrivs. Behovet av förbättrad tillgänglighet i TGOJ-stråket Oxelösund-Nyköping-Flen-Eskilstuna-Västerås studeras för närvarande i en sk åtgärdsvalsanalys under ledning av Trafikverket och på beställning av Regionförbundet. I det arbetet belyses även förutsättningarna att utveckla busstrafiken samt eventuella transporter från bergslagsgruvor till Oxelösunds hamn. Arbetet med åtgärdsvals analysen är försenat, den nuvarande ambitionen är att resultatet ska kunna presenteras under hösten Myndigheten föreslår att önskemål om framtida persontrafik på södra delen av TGOJ-banan beskrivs i programmet med hänvisning till Trafikverkets kommande åtgärdsvalsanalys.

18 20. Remissinstans: Flens kommun Sörmlandspilens 10 dubbelturer/vardag samt tre dubbelturer på helgerna utgör absolut lägsta acceptabel nivå för att överhuvudtaget möjliggöra pendling. Påtalar vikten av väl fungerande kollektivtrafik till och från sjukhusen i länet. Myndigheten delar uppfattningen att ytterligare försämringar på Sörmlandspilen måste undvikas. Detaljerad information om trafikutbud kommer inte anges i TFP. I remissversionen beskrivs följande gällande den framtida tågtrafiken: timmestrafik under hela trafikdygnet förstärkt till halvtimmestrafik i rusningstid. Anges i programmet s Remissinstans: Vänsterpartiet i Sörmland Regionala tågtrafiken idag har stora brister. Hänvisar till eget förslag som tagits fram. Angående tabell sida 14 - varför minskar antalet bussar med ramp/lift medan andelen låggolv minskar? För tågtrafik har avsnittet kring framtida utveckling beskrivits med bakgrund av MÄLABs dokument Trafikplan En målsättning har varit att den framtida tågtrafiken ska beskrivas på ett gemensamt sätt i samtliga läns i Östra Mellansverige trafikförsörjningsprogram. Orsaken är de senaste årens satsningar på komfortbussar på sträckan Eskilstuna- Nyköping. 23: Remissinstans: AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) I målsättningarna under regional utveckling kan förbindelserna med även Flemingsberg inom Stockholms län förtydligas som viktig målpunkt Flemingsberg läggs till texten (inkl. Arlanda och Flemingsberg). Busslinje 642 saknas bland länsöverskridande busslinjer Linje 642 tangerar Nykvarns kommun. Linjen finns med i kartbild på sidan 21 men läggs också till i texten på sidan 10.

19 24: Remissinstans: Centerpartiet i Sörmland Framtida persontrafik på TGOJ-banan behöver belysas. Flera remissinstanser har noterat avsaknaden av framtida persontrafik på TGOJ-banan. För tågtrafik har avsnittet kring framtida utveckling beskrivits med bakgrund av MÄLABS dokument Trafikplan 2017 i vilken persontrafik på södra delen av TGOJ-banan inte beskrivs. Behovet av förbättrad tillgänglighet i TGOJ-stråket Oxelösund- Nyköping-Flen-Eskilstuna-Västerås studeras för närvarande i en s.k. åtgärdsvalsanalys under ledning av Trafikverket och på beställning av Regionförbundet. I det arbetet belyses även förutsättningarna att utveckla busstrafiken samt eventuella transporter från bergslagsgruvor till Oxelösunds hamn. Arbetet med åtgärdsvals analysen är försenat, den nuvarande ambitionen är att resultatet ska kunna presenteras under hösten Myndigheten föreslår att önskemål om framtida persontrafik på södra delen av TGOJ-banan beskrivs i programmet med hänvisning till Trafikverkets kommande åtgärdsvalsanalys. Anropstyrd trafik som komplement för att tillgodose områden med glesare befolkning behöver utredas Målsättningen att uppnå en fossilfri kollektivtrafik måste fastställas. En tidsatt plan för att uppnå målet måste infogas i planen. Idag finns kompletteringstrafik på flera platser. Myndighetens ambition är att denna trafikform ska utvecklas. Ett arbete med hur detta kan ske behöver genomföras snarast. TFP bör uppdateras med en skrivelse om en utvecklad anropsstyrd trafik som ett möjligt komplement. Avsaknaden av definierade mål- och nyckeltal är en brist i TFP. Samtidigt är de mål som anges mätbara, anger tydligt inriktning för utvecklingen av kollektivtrafiken och kan användas för uppföljning av verksamheten. Med tanke på de många nya förutsättningar som gäller för kollektivtrafiken i Sörmland, både avseende trafikering och organisation, har bedömningen varit att det är bättre att utelämna exakta definierade mål i denna version och genomföra en revidering av TFP under följande år.

20 25: Remissinstans: Trafikverket Önskvärt att SKL och Svensk Kollektivtrafiks väglednings riktlinjer följs avseende disposition Påverkansparametrar som exempelvis kommunikation kommer inte fram i programmet Nuläget framgår inte i samband med kriterier för uppföljning Fördubblingsmålet bör lyftas fram och göras tydligare i programmet Myndighetens målsättning är att programmet ska vara lättläst och tillgängligt även för personer som inte insatta i kollektivtrafikområdet. Vi har därför så tidigt som möjligt i programmet valt att hantera frågor som kan ses ha störst allmänintresse medan frågor av mer teknisk och organisatorisk karaktär läggs i slutet av dokumentet. Finns delvis med under funktionsmål Attraktivitet där det anges att marknadsarbetet ska koncentreras till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet. Myndigheten håller dock med om att det bör tydliggöras ytterligare under kapitlet Från program till trafik. I TFP har endast några få kriterier exemplifierats i form av diagram etc. Flera av kriterierna saknas i dagsläget och metodik för hur de ska beräknas och redovisas kommer arbetas fram under hösten/vintern 2012/2013. Fördubblingsmålet förtydligas i målavsnittet. Skavsta flygplats bör lyftas in även i den framtida inriktningen Förtydliga vilket ansvar olika aktörer har för genomförandet av programmets olika delar Kommande behov av åtgärder vid plattformar bör beskrivas övergripande Skavsta nämns som en viktig målpunkt och är också utpekad i kartbilden på sida 21. Det bedöms därmed ingå i den framtida inriktningen. Under avsnittet från program till trafik beskrivs vilka aktörer som behöver vara involverade i genomförandet av programmet under respektive rubrik. Viktiga aktörer redovisas också i slutet av programmet. Plattformsåtgärder läggs till i avsnitt behov av infrastrukturåtgärder.

21 28. Remissinstans: Vingåkers kommun Sörmlandspilens 10 dubbelturer/vardag samt tre dubbelturer på helgerna utgör absolut lägsta acceptabla nivå för att överhuvudtaget möjliggöra pendling. TFP ger litet utrymme på en starkare integration åt väster och Örebro län. Myndigheten delar uppfattningen att ytterligare försämringar på Sörmlandspilen måste undvikas. Detaljerad information om trafikutbud kommer inte anges i TFP. I remissversionen beskrivs följande gällande den framtida tågtrafiken: timmestrafik under hela trafikdygnet förstärkt till halvtimmestrafik i rusningstid. Såväl tåg- som busstrafik mot Örebro län finns inkluderat i kartbilderna i avsnittet den framtida inriktningen. 29. Remissinstans: Hörselskadades distrikt i Sörmland HRF saknar resenärsperspektivet i samband med funktion Tillgänglighet och speciellt de funktionsnedsatta resenärernas påverkansmöjlighet. Viktigt att högtalarsystem vid stationer, terminaler och resecentra fungerar på bästa sätt. Systemen måste kompletteras med visuell information. I kapitel Tillgänglighet för funktionsnedsatta beskrivs att kollektivtrafikmyndigheten kommer få en viktig roll när det gäller samordningen av dessa frågor och samverkan med berörda aktörer. Funktionsmål kring tillgänglighet uppdateras för att även inkludera information. Med tanke på de många olika skilda behoven mellan och inom grupper av funktionsnedsatta har vi valt att hålla skrivningen bred så att flera typer av information kan inkluderas i beskrivningen.

22 30. Remissinstans: Handikappföreningarna i Sörmland Svårt köpa biljett för ovana resenärer. Punktskrift finns inte på alla ställen där information finns. TFP uppdateras så att Tillgänglighetsperspektivet även inkluderar information. Väg till station/hållplats behöver vara tillgänglig. Kan vara problem att komma ombord på tåg från perrong. I TFP beskrivs att en riktlinje är att den som själv eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till och från stationen eller hållplatsen ska kunna resa med bussen/tåget. På tågsidan äger myndigheten idag inte fordonen och har begränsade förutsättningar att ställa krav på fordonen. I den framtida tågtrafiken beskrivs att trafiken ska ha enhetliga, moderna och ändamålsenliga fordon vilket även inkluderar höga krav på tillgänglighet. Angående väg till hållplats/station beskrivs i programmet att för detta kommer myndigheten ha en viktig samordnande roll gentemot ägare av infrastruktur. 32. Remissinstans: Landstinget Sörmland Habilitering och Hjälpmedel Anropstrafik - Vilka linjer kan bli aktuella? Hur ska det genomföras? Finns det någon analys hur frekventerade olika hållplaster är? Har man frågat resenärer och andra intressenter om de har tankar på hållplatsers placering och utformning? TFP uppdateras med att inkludera en beskrivning om att anropsstyrd trafik ska utvecklas. Särskilda linjer/områden anges inte i programmet däremot läggs en skrivning till att sådan trafik kan vara aktuell i områden som inte berörs av kartan på sidan 21. Ett utredande arbete kring detta avses att genomföras under En hållplatsinventering pågår för närvarande. Myndigheten har anställt en särskild strateg som bland annat kommer ha ansvar för dessa frågor från myndighetens sida. Finns det informationsmaterial på olika sätt som är förståeliga och tidtabeller som är begripliga? TFP uppdateras så att Tillgänglighetsperspektivet även inkluderar information.

23 Medverkan av dem med funktionsnedsättning. Vilka möjligheter finns att ha en dialog med resenärer från olika kategorier för att diskutera hur man kan få en optimal resa? I kapitel Tillgänglighet för funktionsnedsatta beskrivs att kollektivtrafikmyndigheten kommer få en viktig roll när det gäller samordningen av dessa frågor och samverkan med berörda aktörer. Myndigheten avser att i första hand föra denna kommunikation genom aktiv dialog via regionalt etablerade nätverk. 34. Remissinstans: Örebro Läns Landsting Precisering av mål Ifrågasätter huruvida mål för kostnadseffektivitet, som endast omfattar den offentligt finansierade trafiken, hör hemma i TFP. Bör snarare inkluderas i verksamhetsplan eller motsvararande Avsaknaden av definierade mål- och nyckeltal är en brist i TFP. Samtidigt är de mål som anges mätbara. De anger en inriktning för utvecklingen av kollektivtrafiken och kan användas för uppföljning av verksamheten. Med tanke på de många nya förutsättningar som gäller för kollektivtrafiken i Sörmland, både avseende trafikering och organisation, har bedömningen varit att det är bättre att utelämna exakta definierade mål i denna version och genomföra en revidering av TFP under följande år. I TFP anges kostnadstäckning som ett mått för uppföljning, inte som ett mål i sig. Det är således endast avsett att användas som en indikator. 35. Remissinstans: Nyköpings kommun Stockholm/Skavsta flygplats bör framhävas tydligare Skavsta nämns som en viktig målpunkt och är också utpekad i kartbilden på sida 21.

24 37. Remissinstans: Eskilstuna kommun Funktionen Tillgänglighet behöver förtydligas begreppet blandas mellan flera grupper och uppföljning av målet är vagt, särskilt avseende vardagsresmål Uppföljning av målen bör avse även tåg Uppföljningen attraktivitet bör även inkludera marknadsandel för de starkare stråken Funktion attraktivitet saknar aspekterna restid och tillförlitlighet Myndigheten håller delvis med om resonemanget. Bedömningen är dock att inför denna version saknas möjlighet att ytterligare definiera hur målen ska följas upp. Inför arbetet med nästa version av programmet bör ett arbete utföras för att utveckla metoder att bättre följa upp tillgänglighetsmålen. När det gäller tågtrafiken har myndigheten idag inte samma möjligheter till insyn som när det gäller busstrafiken. Givetvis ska uppföljningen dock omfatta tåg när så är möjligt. Detta förtydligas i TFP. Detta ligger nu bara med under regional utveckling. Det bör även inkluderas under attraktivitet för att även kunna omfatta stråk inom länet. Myndigheten håller med om synpunkten. TFP uppdateras så att restidskvot i större pendlingsrelationer samt punktlighet inkluderas i uppföljning.