SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1-8

Transkript

1 Sida 1-8 Planutskott Plats och tid Kommunhuset, Mora, , kl Beslutande Åke Knutz (C) Malin Höglund (M) Jaakko Mattila (C) Thomas Näslund (S) Övriga deltagare Anna Hed (C), ej tjänstgörande Peter Karlsson, kommundirektör Katarina Jönsson, kommunsekreterare Tommy Ek, stadsbyggnadschef Frida Peterson, planarkitekt Eva Larsson, miljösamordnare, 15 Albin Frandsen, samhällsplanerare, 15 Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Malin Höglund Kanslienheten, , kl Sekreterare Paragrafer Katarina Jönsson Ordförande Justerande Åke Knutz Malin Höglund ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsens planutskott Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Kanslienheten Underskrift

2 Sida 2 Planutskottet Innehållsförteckning Medborgarförslag Prickmark i detaljplaner för villaområden... 3 Motion Bygga billiga lägenheter... 4 Remiss - Utvidgat strandskydd i Dalarnas län... 5 Yttrande över översyn av riksintressen för friluftsliv... 7 Trafikstrategi Mora... 8

3 11 Dnr 2012/ Sida 3 Medborgarförslag Prickmark i detaljplaner för villaområden Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Kommunfullmäktige har tagit emot medborgarförslag om att ta bort så kallad prickmark i detaljplaner, för alla befintliga villaområden i Mora. Stadsbyggnadsförvaltningens yttrande: Mark som redovisas som prickmark i detaljplan är mark som inte får bebyggas. Det är en precisering av en planbestämmelse som kan användas både inom kvartersmark och inom allmän platsmark. Det finns alltid ett syfte med prickmarksområden i en detaljplan. Prickmark behövs till exempel för att säkerställa att en tomtutfart blir trafiksäker eller att man vill säkerställa ett viktigt siktstråk. Det kan även behövas prickmark ur ett gestaltningsperspektiv till exempel om ett planförslag ska skräddarsy ett arkitektförslag. Eftersom det är en planbestämmelse som hör till en detaljplan, precis som detaljplanens övriga bestämmelser, kan man inte upphäva dessa genom generella beslut. Vill man ändra en gällande detaljplan avseende prickmark måste man göra förändringen i varje enskild detaljplan. Eftersom syftet med prickmarken varierar från detaljplan till detaljplan så måste lämpligheten av åtgärden bedömas och prövas i varje enskild detaljplan. I Mora kommun finns drygt 200 detaljplaner som berörs av medborgarförslagets önskemål. PBL (plan- och bygglagen) möjliggör att byggnadsnämnden kan pröva möjligheten att lämna vissa avsteg från gällande detaljplan om åtgärden är liten och om den är förenlig med detaljplanens intentioner. Det måste röra sig om små avvikelser som att till exempel gå in något i prickmarksområdet med byggnadsdel. I övrigt kan man inte påräkna byggande inom prickmark. Kommunledningskontoret föreslår att medborgarförslaget avslås då det inte går att ta bort prickmark i alla detaljplaner med ett generellt beslut eftersom syftet med prickmark varierar och måste bedömas och prövas individuellt i varje detaljplan. Tjänsteskrivelse, daterad Medborgarförslag, daterat Medborgarförslag, daterat Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget.

4 12 Dnr 2011/ Sida 4 Motion Bygga billiga lägenheter Kommunfullmäktige avslår motionen. Vänsterpartiet föreslår i en motion att Mora kommun ger Morastrand AB i uppdrag att utreda möjligheterna till byggande av lägenheter i Villbo-projektets anda samt att undersöka om det är möjligt att bygga i egen regi med projektanställda för att hålla nere den totala byggkostnaden. Det kan konstateras att Morastrand AB:s uppdrag enligt bolagsordningen är att främja bostadsförsörjningen i kommunen till gagn för Mora kommun och dess invånare. I ägardirektivet står bland annat att bolaget på affärsmässiga grunder ska bygga och förvalta attraktiva och prisvärda bostäder och bostadsområden. Såsom bolagets uppdrag är formulerat har de således redan till uppgift att se till att såväl attraktiva som prisvärda lägenheter byggs vilket är i linje med motionärens förslag. Det kan tilläggas att Morastrand AB idag inte enbart arbetar med att hålla nere produktionskostnaderna utan de tar också hänsyn till att hålla nere driftkostnaderna vid såväl nyproduktion som vid underhållsinsatser, detta genom att utföra energibesparande åtgärder. Morastrand AB har idag flera goda exempel på lågenergilösningar, vilka i sin tur bidrar till lägre driftkostnader som är gynnsamt för både miljö och ekonomi på lång sikt vilket i sin tur också skapar förutsättningar för att kunna producera fler bostäder. Med motivering enligt ovan finns inget behov av särskilda uppdrag enligt motionärens hemställan. Tjänsteskrivelse, daterad Motion, daterad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen.

5 13 Dnr 2012/ Sida 5 Remiss - Utvidgat strandskydd i Dalarnas län Kommunstyrelsen antar upprättat förslag till yttrande, daterat , som sitt eget och avger detsamma till Länsstyrelsen. I Sverige råder generellt strandskydd 100 meter från stranden både upp på land och ut i vattnet. Där det finns behov för att säkerställa strandskyddets syften kan strandskyddet utökas upp till 300 meter från stranden. När strandskyddslagstiftningen ändrades 2009 innebar den att tidigare beslut om utvidgat strandskydd skulle ses över. Efter den 31 december 2014 gäller enbart beslut om utökat strandskydd som tagits enligt den nya lagstiftningen. Länsstyrelsen i Dalarna skickade i februari 2012 ut en tidig remiss till kommunerna inför länsstyrelsens översyn av utvidgat strandskydd i länet. De frågor som länsstyrelsen önskar svar på är: 1. Stämmer bifogad karta med kommunens material? 2. Anser kommunen att utpekade områden även i fortsättningen ska omfattas av utökat strandskydd? 3. Har kommunen förslag på ytterligare områden som bör omfattas av utökat strandskydd? 4. Har kommunen underlagsmaterial som kan vara av särskilt intresse vid arbetet med att ta fram underlag och värdering inför beslut, t ex natur- och friluftsplaner i översiktsplaner, lokala naturvårdsprogram, grönplaner med mera? Kommunens lokala perspektiv på strandskyddsfrågan bör tydliggöras. Stadsbyggnadsförvaltningen och Miljökontoret har diskuterat frågan och kommit fram till tjänsteförslaget. Tjänsteskrivelse, daterad Karta över områden i kommunen med utökat strandskydd. Remiss från Länsstyrelsen, daterad

6 13 Dnr 2012/ Sida 6 I Mora kommun finns utökat strandskydd på flera platser. Framförallt på öar i Siljan och Orsasjön, men även på öar i Venjansjön och Kättbosjön samt längs stranden vid Spjutmosjön och Mångnäs samt delar av västra Sollerön. 1. Den bifogade kartan stämmer med kommunens material. 2. Kommunen anser att vissa av områdena även fortsättningsvis ska omfattas av utökat strandskydd. Det gäller öar: Långön (obebyggd, högt värde för friluftslivet) Klubbholmen, Norra och Södra Gotholmen (obebyggda) Tvärholmen (obebyggd) Ramön (obebyggd) Lövön (nästan obebyggd) Sävön (nästan obebyggd) Myckelön (obebyggda) Sollen (obebyggd) Sandön (obebyggd) Trarön (obebyggd) Övriga öar är antingen 200 meter breda eller mindre eller redan bebyggda i så stor utsträckning att kommunen inte bedömer att ett utökat strandskydd är motiverat. Inom övriga områden anser inte Mora kommun att det utökade strandskyddet behöver behållas. För Jugan är det utökade strandskyddet inte större än det generella strandskyddet. För Sollerön, Mångnäs och Spjutmosjön anses inte värden för natur och friluftsliv vara högre än att det generella strandskyddet räcker som skydd i områdena. 3. I dagsläget har kommunen inga förslag på ytterligare områden som bör omfattas av utökat strandskydd. 4. Kommunen har i dagsläget inget underlagsmaterial av den typ som länsstyrelsen efterfrågar.

7 14 Dnr 2013/ Sida 7 Yttrande över översyn av riksintressen för friluftsliv Kommunstyrelsen antar upprättat förslag till yttrande, daterat som sitt eget och avger detsamma till Länsstyrelsen Dalarna. Naturvårdsverket har i regleringsbrev från regeringen fått i uppdrag att göra en översyn av vilka områden som bedöms vara av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senast den 28 februari För översyn av riksintresse för friluftsliv har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tagit fram riktlinjer med kriterier som stöd vid urval och mall för dokumentationen. Av regleringsbrevet följer att länsstyrelserna senast den 31 december 2013 ska redovisa översiktliga bedömningar av nuvarande och eventuellt tillkomande områden som kan vara av riksintresse för friluftslivet. Länsstyrelsen i dalarna önskar kommunernas synpunkter om nuvarande och eventuellt tillkommande områden för den 16 september Förslag till yttrande har upprättats av stadsarkitekten, planchefen och kommunekologen i vilket anges att i stort bör nuvarande riksintressen behållas men avgränsningen för riksintresset enligt miljöbalkens 3 kap 6 för Siljansringen bör sammanfalla med de geografiska bestämmelserna enligt miljöbalken 4 kap 2 eftersom de avser samma område. Vidare föreslås i yttrandet att Vildmarksriket i Mora/Leksand/Vansbro kommuner liksom Vasaloppsarenan i Malung-Sälen/Älvdalen/Mora kommuner läggs till som riksintresse för friluftsliv. Tjänsteskrivelse, daterad Tjänsteskrivelse upprättad av stadsarkitekten, planchefen och kommunekologen, daterad Kommunstyrelsen antar upprättat förslag till yttrande, daterat som sitt eget och avger detsamma till Länsstyrelsen Dalarna.

8 15 Dnr 2012/ Sida 8 Trafikstrategi Mora Kommunstyrelsen fastställer Trafikstrategi Mora. Kommunstyrelsen antog Handlingsplan för stadsutvecklande åtgärder i Mora, avseende kommunikationer och transporter. Inom ramen för handlingsplanen har Trafikstrategi Mora tagits fram. Trafikstrategin är en del av kommunens långsiktiga planering och den beskriver hur trafiksystemet ska utvecklas för att kommunövergripande mål ska nås. Trafikstrategin samlar mål (sex målområden med 15 mål) inom trafikområdet och utgör därmed ett viktigt underlag till kommunens investeringsbudget. Ett förslag till insatser inom tio insatsområden finns även med i förslaget till Trafikstrategi. Föreslagna målområden 1. Moras karaktär skall förstärkas och utvecklas. 2. Infrastruktur med fokus på hållbart resande och hållbar stadsutveckling. 3. Förbättrad tillgänglighet i Mora. 4. Trafiksäkerheten och tryggheten ska öka. 5. Trafikens omfattning ska bli mer hållbar. 6. Miljö och hälsa i fokus. Föreslagna insatsområden 1. Trafiksäkerhet och trygghet. 2. Vårt beteende måste påverkas. 3. Ett gångbart Mora. 4. Fler måste sadla om till cykel. 5. Attraktiv kollektivtrafik för hållbara resor. 6. Komplettera och förändra bilnätets struktur. 7. Bytespunkter för trafikslag i kombination 8. Hållbar godsförsörjning. 9. Utryckningstrafik. 10. Drift och underhåll. Strategin innehåller även en nulägesanalys som ligger till grund för målförslagen. Tjänsteskrivelse, daterad Kommunstyrelsens beslut Trafikstrategi Mora Stadsutvecklande åtgärder i Mora, avseende kommunikationer och transporter, Kommunstyrelsen föreslås fastställa Trafikstrategi Mora.