Västmanland en del av Östra Mellansverige

Transkript

1 Västmanland en del av Östra Mellansverige Prioriteringar av kommunerna, Landstinget och Länsstyrelsen i Västmanlands län Diarienr:

2

3 1 Sammanfattning Detta dokument beskriver viktiga prioriteringar som länets kommuner, landsting och länsstyrelse identifierat inför den nationella åtgärdsplaneringen för perioden Länet har identifierat följande för länet viktiga nationella infrastrukturåtgärder: Mälarbanan, delen Tomteboda-Kallhäll samt utökad kapacitet Västerås bangård Bergslagspendeln, ett paket av åtgärder, inkl mötesspår Ramnäs- Brattheden, med syfte att bland annat nå effektivare trafikering för både gods- och persontrafik samt kortare restid längs banan Kapacitetshöjande åtgärder längs Godsstråket genom Bergslagen som en förberedelse för ökat kapacitetsbehov för gruvnäringen i Västmanland Åtgärder för effektiva anslutningar mellan väg, järnväg och Västerås och Köpings hamnar för att underlätta överföring av gods mellan trafikslag E18 Köping-Västjädra motorväg, v 56 Kvicksund-Västjädra mötesfri väg 1

4 2 Inledning Västmanland är ett av Sveriges främsta industrilän med ett utmärkt läge, i centrum av Mälarregionen och med goda kopplingar såväl i nord-sydlig riktning som i östvästlig riktning, inte minst till Stockholmsområdet. Tyngdpunkten för länets industri ligger inom stål-, elektro- och verkstadsindustri med en omfattande exportförsäljning och samspel med underleverantörer på den centraleuropeiska närmarknaden, men också en växande handel med Östeuropa och Asien. Effektiva och robusta person- och godstransporter är en viktig förutsättning för en fortsatt utveckling av näringslivet i länet. Den kompetens som företagen söker finns många gånger såväl utom länet som utom landet. För att attrahera arbetskraft med rätt kompetens är fungerande infrastruktur för arbetspendling centralt och många gånger avgörande. Västmanlands län är en del av Mälarregionen och Östra Mellansverige och ger genom sin närhet till bland annat Stockholm, Eskilstuna, Örebro och Uppsala länets invånare goda möjligheter att nå en allt större arbetsmarknad utan att behöva flytta. Västerås och Eskilstuna har för avsikt att utveckla sitt samarbete och har idag tillsammans drygt invånare. Till 2050 förutspås befolkningen i Östra Mellansverige öka med en miljon invånare, vilket kommer att ställa stora krav på transportsystemet och på tillgången till bostäder, inte bara i Stockholms län, utan i alla län i Östra Mellansverige. Stockholms län ökar mest medan prognosen för Västmanland är låg om inga åtgärder vidtas. Med en utbyggd regional kollektivtrafik såväl mellan Västerås och Stockholm som inom Västmanlands län blir länet en del av lösningen på bostadförsörjningen i Stockholms län då möjlighet ges att bo i Västmanland och arbeta i Stockholm. Effektiva och robusta person- och godstransporter är också en viktig förutsättning för utvecklingen av mer integrerade arbetsmarknadsregioner. Trafikverket har i Kapacitetsutredningen föreslagit ett antal paket för att effektivisera och öka kapaciteten i transportsystemet. Västmanland berörs främst av Godspaketet och Storstadspaket Stockholm. I Storstadspaketet anges fyrspårsutbyggnaden Tomteboda-Kallhäll som en viktig åtgärd för att utöka tågtrafiken och minska restiden på Mälarbanan mellan Stockholm och Västerås. För att Västmanlands näringsliv ska fortsätta utvecklas, antalet invånare i länet öka och de lokala arbetsmarknadsregionerna växa, krävs ytterligare åtgärder än de som anges i Storstadspaket Stockholm. Några viktiga åtgärder presenteras nedan och är en del i att länet ska få utväxling av påbörjade investeringar och även bidra till att lösa en del av storstadens problem. 2

5 3 Prioriterade infrastrukturåtgärder för Västmanlands län Godsstråket genom Bergslagen Bergslagspendeln Mälarbanan Viktiga stråk på väg Mälarsjöfarten Svealandsbanan Västmanlands län korsas av fem banor för persontrafik och ett av Trafikverket utpekat nationellt godsstråk på järnväg. Dessa är Mälarbanan, Svealandsbanan, stråket Sala-Oxelösund, Dalabanan och Bergslagspendeln samt Godsstråket genom Bergslagen. 9 av länets 10 kommunhuvudorter har järnvägsstationer med resandeutbyte. Viktiga godsstråk på väg är E18, E20 och v 56 mellan Norrköping och Gävle (den s k Räta Linjen) som passerar länet via Västerås och Sala. Mälarsjöfarten med viktiga hamnar i Västerås och Köping är en tillgång i Östra Mellansverige när det gäller möjligheterna att överföra gods mellan olika trafikslag. I anslutning till Västerås med sin hamn sammanstrålar Mälarbanan och stråket Sala-Oxelösund på järnvägssidan och E18, väg 56 Norrköping-Gävle och rv 66 mellan Västerås och Ludvika på vägsidan. Strax väster om Västerås ansluter Bergslagspendeln till Mälarbanan. 3

6 Mälarbanan Kollektivtrafikmyndigheterna i sex av de sju län som samarbetar inom En Bättre Sits inom ramen för Mälardalsrådet, skrev den 20 november 2012 under en avsiktsförklaring om gemensam utveckling av storregional tågtrafik enligt den så kallade Trafikplan Utvecklingen av den regionala tågtrafiken är ett led i att uppnå de övergripande mål för transportsystemet som formulerats inom ramen för En Bättre Sits. Den regionala tågtrafiken ska skapa förutsättningar för en fortsatt regionförstoring, möjliggöra ett ökat långsiktigt hållbart vardagsresande för arbete, studier och övrigt resande, främja samhälls- och stadsutveckling i goda lägen för kollektivtrafik och bidra till ett i sin helhet konkurrenskraftigt och attraktivt kollektivtrafiksystem. Av avsiktsförklaringen framgår att insatståg mellan Stockholm och Västerås antas kopplas ihop med tåg från Bergslagspendeln från Ludvika/Fagersta för att skapa direktförbindelser med Stockholm från orterna längs Bergslagspendeln. Då tidtabellen för 2013 träder i kraft förlorar Västerås ett tågläge i högtrafik på morgonen med direktförbindelse mellan Västerås och Stockholm, till förmån för resande på Ostkustbanan mellan Uppsala och Stockholm. De avgångar som kvarstår kommer att trafikeras med längre tåg för att pendlarna från Västmanland ska kunna fortsätta pendla till arbetet som tidigare. En fråga som uppstår är om detta innebär att kapacitetstaket för antalet resande mellan Västerås och Stockholm snart är nått, fyra år innan Citybanans öppnande. Det innebär i så fall att förutsättningarna för Västmanland att växa och avlasta Stockholm är begränsade. Länet kommer inte på ett optimalt sätt att vara en del av den pågående regionförstoringen och dess utökade arbetsmarknad. De förlorade tåglägena är symptom på kapacitetsbristen på Mälarbanan / Ostkustbanan och de problem som uppstår när olika trafikslag måste samsas på en och samma bana. Förutom investeringar i infrastruktur behöver det regelverk som ligger till grund för tilldelning av tåglägen ses över så att fjärrtågstrafiken inte i alla lägen prioriteras på bekostnad av den allt viktigare regionala trafiken. För Västmanland är färdigställandet av Citybanan och utbyggnaden av fyra spår mellan Tomteboda-Kallhäll avgörande för bättre och effektivare pendlingsmöjligheter till Stockholmsområdet. För att fullt utnyttja tidigare investeringar i Mälarbanan krävs på sikt fyra spår ut till Bålsta. Kommuner och landsting i Västmanlands län medfinansierar Citybanan med drygt 576 mkr (2008 års prisnivå). Som en del i avtalet ingår utbyggnad till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll, där delen Barkarby-Kallhäll enligt avtalet ska färdigställas till 2015 och resterande del Tomteboda-Barkarby ska byggstarta under senare delen av planperioden

7 Innan Tomteboda-Kallhäll byggts ut till fyra spår får utbyggnaden av Citybanan inte full effekt och resandet kan inte utvecklas som det var tänkt. Det är av yttersta vikt för Västmanland att utbyggnaden av Tomteboda-Kallhäll byggs ut i ett sammanhang och att medel för projektet i sin helhet avsätts tidigt i planperioden Tomteboda-Kallhäll, delen Barkarby-Kallhäll Projektet har byggstartat och förväntas färdigställt till Citybanans öppnande Tomteboda-Kallhäll, delen Tomteboda-Barkarby Hela delen Tomteboda-Barkarby bör planeras in tidigt i planperioden Delen Tomteboda Huvudsta avser anslutningen mellan Mälarbanan och Ostkustbanan. För att inte få sämre effekt än i dag är det nödvändigt att denna del är klar till Citybanans öppnande Utgångspunkten bör därutöver vara att övriga delar färdigställas i så nära anslutning till Citybanans öppnande som planeringsprocessen tillåter. Västerås resecentra, inkl Västerås bangård När Citybanan är färdigställd och Trafikplan 2017 successivt genomförs kommer sannolikt kapaciteten på Västerås bangård inte att räcka till. Antalet spår är för få för att klara den förväntade pendeltrafiken på Mälarbanan, Bergslagspendeln och stråket från Sala vidare ner mot Eskilstuna och Norrköping. I Västerås stad pågår ett stadsutvecklingsprojekt där Västerås resecentra ingår. Västerås resecentra ska utvecklas och byggas ut för att klara nuvarande och framtida reseströmmar. En utredning för att klarlägga behovet av spårkapacitet genom Västerås och på stationsområdet pågår. Medel för åtgärder på Västerås bangård bör avsättas i den nya planen. Svealandsbanan I utredningen om kapacitetshöjande åtgärder för gruvnäringen i Ludvika och Grängesberg har stråket mellan Ludvika och Oxelösund pekats ut. Stråket går via Bergslagsbanan, Mälarbanan, Svealandsbanan och stråket mellan Sala och Oxelösund. För Västmanland är det viktigt att godstransporterna mellan Ludvika och Oxelösund inte påverkar utvecklingen av persontrafiken på Svealandsbanan och Mälarbanan negativt. Mälarbanan, Svealandsbanan och stråket mellan Sala och vidare mot Eskilstuna och Flen är viktiga stråk för pendling. Åtgärder för att klara gruvnäringens kapacitetsbehov bör även ta höjd för en utvecklad persontrafik på Mälarbanan, Svealandsbanan och banan från Sala vidare mot Eskilstuna och Flen. 5

8 Bergslagspendeln Bergslagspendeln går från Ludvika och ansluter till Mälarbanan öster om Kolbäck. Banan är viktig för arbets- och studiependling från länets norra del till Västerås och vidare mot Stockholm eller Eskilstuna. Bergslagspendeln trafikeras huvudsakligen av persontrafik, men har en inte oväsentlig godstrafik. Godstrafiken är både genomgående och lokalt genererad. Delen mellan Ludvika och Fagersta förbinder de två nationella godsstråken Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen. Då trafikplan 2017 träder i kraft är avsikten att trafiken på Bergslagspendeln ansluts till trafiken på Mälarbanan på ett effektivt sätt som en del i regionförstoringen och en förstorad arbetsmarknad. Målsättningen är att utöka trafiken på Bergslagspendeln så att timmestrafik mellan Ludvika och Västerås och halvtimmestrafik mellan Fagersta och Västerås uppnås. Detta kan uppnås genom smärre åtgärder för att trimma och effektivisera systemet. Genom att förlänga ett mötesspår mellan Brattheden och Ramnäs på delen Fagersta-Kolbäck, möjliggörs en effektivare fordonsanvändning så att fler fordon kan trafikera banan med ökad kapacitet som följd. Bergslagspendeln kan också komma att vara en del av ett funktionellt dubbelspår för att klara malmtransporterna mellan Ludvika och Grängesberg till Oxelösund. De mötesspår som finns idag längs banan är korta och förlängda mötesspår kan komma att krävas. Länet vill se ett helhetsgrepp när det gäller Bergslagspendeln inkl Ramnäs- Brattheden där banans potential för ytterligare ökad arbets- och studiependling, dess eventuella del i en lösning för malmtransporter och som en förbindelselänk mellan två utpekade nationella godsstråk med potential att bidra till högre kapacitet och bättre robusthet för de nationella godstransporterna klarläggs och leder till ett paket med åtgärder på kort och lång sikt. En utgångspunkt måste vara att det ska finnas kapacitet för både utökad persontrafik och ev tillkommande godstrafik. Gruvnäringen i Bergslagen Länsstyrelsen i Västmanland genomför tillsammans med Trafikverket en åtgärdsvalsstudie för att klarlägga behovet av åtgärder i transportsystemet när gruvor etableras i Riddarhyttan och Norberg. Orter med hamnar som kan vara aktuella som utskeppningshamnar är t ex Västerås, Hargshamn och Oxelösund. Åtgärdsvalsstudien kommer att färdigställas i februari 2013 och resultera i paket med förslag till åtgärder inom fyrstegsprincipens alla steg så att transportsystemet även rymmer de behov som uppstår som en följd av gruvetableringen i Västmanland. De planerade gruvorna ligger längs Godsstråket genom Bergslagen. Trafikverket har i en förstudie inom ramen för Bana Gods i Mitt utrett möjligheten att genom 6

9 smärre trimnings- och effektiviseringsåtgärder och utbyggnad av mötesstationer öka kapaciteten för nationella godstransporter utan att persontransporterna längs stråket påverkas negativt. Förstudien visar att målen inte kan klaras med enbart smärre åtgärder. Trafikverkets Kapacitetsutredning visar på medelstora kapacitetsbegränsningar längs stråket hösten 2011, där skalan omfattar små, medelstora och stora begränsningar. Kapacitetshöjande åtgärder längs Godsstråket genom Bergslagen i syfte att förbättra kapaciteten för existerande godstransporter kommer även att gynna de godstransporter som genereras av en gruvetablering i Riddarhyttan och Norberg. Genom att rusta Godsstråket genom Bergslagen för att tillgodose de behov av ökad kapacitet för godstransporter som finns redan idag kommer steget för att även klara gruvornas kapacitetsbehov att bli lägre då gruvnäringens behov av transporter i detalj redovisas. Genom att även rusta den del av Bergslagspendeln som förbinder Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen minskar sårbarheten på de båda nationella godsstråken vilket innebär ökad robusthet och högre effektivitet för godstransporter på järnväg mellan norra och södra Sverige. Utveckling av Mälarsjöfarten I gällande nationella plan finns det för Västmanlands län viktiga objektet Södertälje sluss med tillhörande farledsåtgärder. Underlag för miljöprövning håller på att tas fram och miljöprövning kommer att ske under Genom åtgärderna vid Södertälje sluss och i Mälarens farled möjliggörs en effektiv godshantering via sjöfarten och Mälarens hamnar. Mälarsjöfarten kan vara en del i skapandet av ett trafikslagsövergripande transportsystem där gods överförs från väg och järnväg till sjöfart. Mälarsjöfarten kan också bidra till ökad kapacitet genom att avlasta väg- och järnvägsnätet närmast Stockholm, då gods som ska transporteras vidare genom Sverige kan transporteras 10 mil in i landet via sjötransporter för att därefter lastas om till väg och järnväg för vidare transport till slutdestinationen. Södertälje sluss och åtgärderna i Mälarfarleden är viktiga för Västmanlands län, vilket inte minst visar sig i den medfinansiering som länet bidrar med. I den regionala infrastrukturplanen avsätts 100 mkr under planperioden (drygt 13% av tilldelad ram) och Västerås och Köpings kommuner bidrar med totalt 90 mkr av de totalt 1,5 miljarder som projektet är kostnadsberäknat till. Parallellt med Sjöfartsverkets åtgärder förbereder sig Västerås stad och Köpings kommun genom att se över vilka åtgärder som krävs i och i anslutning till hamnarna för att kunna öka kapaciteten när Södertälje sluss och farleden är ombyggd. För att uppnå största utväxling av projekt Södertälje sluss är det nödvändigt med fungerande och effektiva anslutningar mellan hamn och anslutande järnväg och vägar. Det är därför viktigt att hamnarna i Västerås och Köping kan ta del av de medel för trimningsåtgärder som föreslås i infrastrukturpropositionen. 7

10 Västmanlands län understryker vikten av att Södertälje Sluss med tillhörande farled ligger kvar i den nationella infrastrukturplanen för med samma tidplan som i nu gällande nationell plan. Viktiga stråk på väg Genom länet löper två viktiga stråk för gods- och persontransporter på väg, E18 och väg 56. E18 mellan Köping och Västjädra är en mötesfri motortrafikled, med fordonsmängder som varierar mellan ca drygt fordon per dygn. Projektet finns inte med i gällande nationell plan. Fordonsmängderna tangerar redan idag gränsen för när en utbyggnad till motorväg bör övervägas. Sträckan är ofta föremål för trafikolyckor med begränsad framkomlighet som följd. Trafiken leds då om via lokalgator i Köpings kommun och det lågtrafikerade vägnätet mellan Köping och Västjädra beroende på var olyckan inträffat. Förutom låg framkomlighet innebär omledning av trafiken stor risk för olyckor för framförallt oskyddade trafikanter. Motorvägsstandard mellan Köping och Västjädra leder både till ett effektivare och mer robust transportsystem samt till ökad trafiksäkerhet framförallt längs omledningsvägnätet. Objektet bör läggas in så tidigt som möjligt i planperioden vid framtagandet av den nya nationella planen. Väg 56, den s k Räta Linjen sträcker sig från Norrköping till Gävle. Räta Linjen-gruppen består av intressenter i form av kommuner och planupprättare längs hela stråket och arbetar med målet mötesfri väg längs hela stråket Stråket har en fyra mil kortare sträckning än E4 och kan fungera som en avlastning förbi Stockholm. I Västmanlands län ligger delen mellan Kvicksund och trafikplats Västjädra sent i gällande nationella plan. Sträckan trafikeras av såväl godstransporter som persontransporter för arbetspendling och bör minst ligga kvar med samma tidsplan som i gällande nationell plan. Utredning av mötesfrihet längs sträckor med låg standard som inte ligger i gällande nationell plan bör påbörjas snarast där sträckan mellan Stora Sundby och Kungsör är en viktig etapp. Västerås 27 november 2012 Ingemar Skogö Landshövding 8

11 9

12 2