1.1 Bakgrund. 1.2 Norrbotniabanans ändamål. Ekonomiskt hållbar utveckling. Socialt hållbar utveckling
|
|
- Carina Danielsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Inledning Den 10 december 2002 fick Banverket regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå-Luleå-Haparanda. Norrbotniabanan har beslutats omfatta sträckan Umeå-Luleå, medan Haparandabanan (Boden-Kalix Haparanda) byggs ut respektive upprustas i ett separat projekt. I Framtidsplanen finns 3 miljarder kronor anvisade till en första etapp av Norrbotniabanan Med Norrbotniabanan skapas goda förutsättningar för en regional och lokal utveckling av såväl samhälle som näringsliv längs kuststråket. Denna förstudie utgör ett inventeringsskede inför den fortsatta planeringen. Här prövas tänkbara lösningar som ska studeras vidare i nästa planeringsskede. 1.1 Bakgrund Stambanan genom övre Norrland är kurvig och brant och kan därför inte utnyttjas till fullo för regionens så viktiga malm-, stål- och skogstransporter. Järnvägen är inte ett attraktivt alternativ för persontransporter på grund av sin placering en bit in i landet. Därtill är förutsättningarna att bedriva en effektiv och snabb persontrafik försämrade till följd av stambanans bristande geometri och standard. Genom Botniabanan och Norrbotniabanan skapas förutsättningar för ökad kapacitet för godstransporter, förbättrade persontransporter och tidsvinster för transporter för både personer och gods. Möjligheterna för effektivare godstransporter till och från norra Norrland kommer att förbättras markant, till följd av att dessa banor klarar en högre vagnvikt samt att de dimensioneras för högre hastigheter, men också tack vare att Botniabanan och Norrbotniabanan ligger närmare de stora städerna, industrierna och hamnarna längs Norrlandskusten. Samtidigt skapas förutsättningar för en ökad pendling i regionen genom en utvecklad regionaltågtrafik. Exempelvis beräknas restiden för persontåg mellan Umeå och Luleå bli 1,5 till 2 timmar med snabbtåg. Norrbotniabanan skapar även förutsättningar för att utveckla såväl interregional tågtrafik och längre pendlingsresor som pendlingsresor på kortare sträckor. Stambanan genom övre Norrland är enkelspårig hela vägen. Det finns inga alternativa körvägar i nord-sydlig riktning, vilket gör järnvägen på sträckan mycket sårbar. Händelser som medför stopp i järnvägstrafiken får därför omfattande- och kostsamma konsekvenser med produktionsstörningar inom den industri som är beroende av t.ex. systemtågen. En utbyggnad av Norrbotniabanan ger tillsammans med befintlig järnväg funktionen av ett dubbelspår och sårbarheten minskar därmed. Sammantaget skapas goda förutsättningar för en regional och lokal utveckling av såväl samhällen som näringsliv, både längs kuststråket och i omlandets influensområden. 1.2 Norrbotniabanans ändamål Det övergripande ändamålet för utbyggnaden av Norrbotniabanan är att projektet skall bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Målet har ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner, som är beroende av varandra och som tillsammans bidrar till den hållbara utvecklingen. En nedbrytning av de tre dimensionerna till delmål har utförts enligt följande: Ekonomiskt hållbar utveckling Utvecklade godstransporter - Kapacitet, axellast, tågvikt - Tillgänglighet till terminaler - Systemtåg - Vagnslast - Kombi - Samordning med övriga transportslag Utvecklade persontransporter - Tjänsteresor - Kompetensförsörjning - Tillgänglighet till målpunkter för turismen Genom goda lokaliseringsförutsättningar Socialt hållbar utveckling Samverkande arbets-, utbildnings- och bostadsmarknader Goda livsmiljöer Tillgång till service och kulturutbud Ett säkert transportsystem En jämställd samhällsutveckling Norrbotniabanan, delen Skellefteå-Piteå Förslagshandling 9
2 Ekologiskt hållbar utveckling De nationella miljömålen Naturmiljö Hushållning med naturresurser Luftkvalitet och klimat Norrbotniabanan skapar nya förutsättningar och möjligheter att med bibehållen samhällsfunktion klara skärpta miljö- och resurshushållningskrav. För tydlighetens skull har en fjärde dimension Långsiktigt hållbar utveckling lagts till och som belyser dess ändamålsuppfyllelse. Långsiktigt hållbar utveckling Hållbarhet för skärpta miljö- och resurshushållningskrav Samverkande bebyggelse och transportinfrastruktur Rationell transportinfrastruktur som medger hållbar trafikförsörjning En ändamålsanalys (Ändamålsanalys för förstudien av Norrbotniabanan, datum ) för förstudien av Norrbotniabanan har genomförts under år Denna utredning bidrar till urvalet av korridorer i de tre förstudierna, dvs ändamålsanalysen ska förtydliga vilka krav och funktioner de tänkbara korridorerna bör uppfylla i systemsammanhang för att de ska vara ändamålsenliga och genomförbara samt rimliga att fortsätta studera i kommande utredningsskede (järnvägsutredning). 1.3 Planering av järnvägsprojekt Den normala planeringsprocessen består av idéskede, förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan. De första tre skedena syftar framförallt till att göra avvägningar mellan olika allmänna intressen. I järnvägsplanen sker avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Järnvägsplaneringen är styrd av en rad lagar, både specifik lagstiftning som styr järnvägsplaneringen och lagstiftning som behandlar allmänna intressen som t.ex. miljö samt lagstiftning för anknytande samhällsplanering. Järnvägsplaneringens skeden I idéskedet beskrivs en påtalad brist och tänkbara lösningar arbetas fram. Idéer som inte bedöms vara hållbara avförs från vidare utredning. Detta skede är inte lagreglerat, vilket de efterföljande skedena är. Analysen görs utifrån den så kallade fyrstegsprincipen, som syftar till att finna kostnadseffektiva lösningar med långsiktig hållbarhet. Fyrstegsprincipen och bedömningarna enligt denna presenteras närmare i kapitel 3. Förstudien prövar de tänkbara lösningarna med syfte att hitta genomförbara lösningar. Förstudien belyser områdets förutsättningar och utgör en plattform för den fortsatta planeringen. Förstudien innehåller även en miljöbeskrivning, där intressen inom förstudieområdet identifieras och effekterna av planerade åtgärder beskrivs. I den tidiga miljöbeskrivningen ligger fokuseringen främst på allmänna intressen. I förstudien hålls även ett tidigt samråd. Syftet med det tidiga samrådet är att allmänhet, myndigheter och organisationer ska bidra med sin kunskap om förhållanden som är viktiga att ta hänsyn till i arbetet och att deras synpunkter ska kunna beaktas tidigt i planeringen. Järnvägsutredningens syfte är att utgöra underlag för val av utredningskorridor och för järnvägens tekniska standard. I järnvägsutredningen studeras alternativa korridorer som jämförs mot ett nollalternativ. Nollalternativet innebär i detta fall att man inte bygger någon ny järnväg utan vidmakthåller befintlig järnväg. Under arbetet med järnvägsutredningen hålls samråd med offentliga instanser, olika intressegrupper och allmänheten. Järnvägsutredningen innehåller även en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av Länsstyrelsen innan järnvägsutredningen ställs ut. Under utställningen har länsstyrelse, kommun, andra berörda myndigheter, intressegrupper och allmänhet möjlighet att lämna ytterligare synpunkter, som sammanställs i en PM som utgör underlag för Banverkets ställningstagande om val av alternativ. Tillåtlighetsprövning: Enligt miljöbalken (MB 17 kap) ska tillåtlighet inhämtas hos regeringen för byggande av bl a större järnvägsprojekt (längre än 5 km). Denna prövning görs med järnvägsutredningen som underlag och sker innan järnvägsplaneskedet. I prövningen görs en bedömning om verksamheten kan bedrivas enligt miljöbalkens grundläggande regler. 10 Norrbotniabanan, delen Skellefteå-Piteå Förslagshandling
3 Behov, idé, efterfrågan Idéskede Förstudie Järnvägsutredning Tillåtlighetsprövning Järnvägsplan Alternativa lösningar identifieras och prövas översiktligt för att se vilka som är tänkbara De tänkbara lösningarna studeras för att se vilka som är genomförbara De genomförbara lösningarna utreds och utvärderas för att se vilken som ska väljas Tillåtlighet för valt alternativ inhämtas hos regeringen Den valda lösningen detaljutformas Figur 1.3:1. Planeringsprocessen för järnvägsprojekt. En järnvägsplan upprättas om projektet ges tillåtlighet. I järnvägsplanen har enskilda intressen större betydelse än i tidigare skeden. Samråd sker med allmänheten och myndigheter under arbetet med järnvägsplanen. Järnvägsplanen innehåller en mer detaljerad miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen innan planen ställs ut. Under utställningen har myndigheter och berörd allmänhet möjlighet att lämna synpunkter. Inkomna synpunkter besvaras. Planen fastställs av Banverket och om inga överklaganden kommer in vinner den laga kraft. Vid eventuella överklaganden prövas järnvägsplanen av regeringen. En fastställd järnvägsplan upphör att gälla om järnvägsbygget inte påbörjats inom fem år från utgången av det år då beslutet vunnit laga kraft. Den slutliga bygghandlingen tas nu fram. Här bestäms slutligen projektets tekniska utformning. Denna måste överensstämma med järnvägsplanen. Endast obetydliga avvikelser tillåts. För miljöarbetet upprättas en miljöledningsplan som sedan styr verksamheten. Lagstiftning Planering och byggande av järnväg regleras av en rad lagar. Huvudlagar är miljöbalken (1998:808) och lag om byggande av järnväg (1995:1649). Även planoch bygglagen (1987:10) samt kulturminneslagen (1988:950) berör järnvägsplanering och byggande. Miljöbalken ska tillämpas så att: 1. Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och oegentligheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. 2. Värdefull natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. 3. Den biologiska mångfalden bevaras. 4. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning tryggas. 5. Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkenska tillämpas i järnvägsprojekt och de miljökvalitetsnormer som finns ska följas. I miljöbalken och lagen om byggande av järnväg regleras vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla och hur planeringsprocessen ska gå till med samråd och utställelse. Enligt lagen om byggande av järnväg ska miljöbalkens hänsynsregler (2 kap), bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden (3-4 kap) och bestämmelserna om miljökvalitetsnormer (5 kap 3 och 16 kap 5 ) tillämpas vid prövningen av järnvägsprojekt. I järnvägsutredningen ska således förenligheten med dessa bestämmelser särskilt beskrivas. Norrbotniabanan, delen Skellefteå-Piteå Förslagshandling 11
4 u Lagen om byggande av järnväg föreskriver hur planeringen av järnväg ska genomföras. I lagen anges även att det vid planläggning och byggande av järnväg ska ses till att järnvägen får ett sådant läge att ändamålet med järnvägen nås med minsta möjliga intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till både enskilda och allmänna intressen såsom miljöskydd, natur- och kulturvärden, stads- och landskapsbild. En estetisk utformning ska eftersträvas. Plan- och bygglagen föreskriver järnvägens relation till kommunernas detalj- och översiktsplanering. Kulturminneslagen beskriver krav på åtgärder och skydd av värdefulla byggnader, fornlämningar och kulturminnen. Samhällsplaneringens sammanhang Planeringen av en ny järnväg sker inte enbart utifrån järnvägsplaneringen som beskrivs i lagen om byggande av järnväg. Planeringen hänger intimt samman med övrig samhällsplanering. Viktigast är den kommunala markanvändningsplaneringen, som föreskriver till vilka ändamål marken bör användas, framförallt i översiktsplanen. All markanvändning måste ske i enlighet med eventuella detaljplaner eftersom dessa är juridiskt bindande. Den kommunala planeringen beskrivs framförallt i plan- och bygglagen. Järnägsplanering Vägplanering Kommunal markanvändningsplanering Övergripande mål, visioner, idéstudier Förstudie Järnvägsutredning Vägutredning Järnvägsplan Arbetsplan Detaljplan Bygghandling Förstudie Bygghandling Översiktsplan Fördjupad Översiktsplan Bygglov/ Bygghandling Figur 1.3:2. Kopplingen mellan järnvägsplanering och anknytande kommunal markanvändningsplanering och vägplanering. En planerad järnväg berör ofta befintliga vägar eller skapar behov av nya. Vägar som kräver att ny mark tas i anspråk måste därför planeras separat enligt väglagen (1971:948). Planeringsprocessen för vägar överensstämmer till stora delar med planeringsprocessen för järnväg. Generellt för all planering kan sägas vara att den i tidiga skeden och på övergripande nivå främst sker utifrån allmänna samhälleliga intressen, t.ex. avvägning av kommunikationsintresset gentemot olika skyddsintressen (miljö-, natur- och kulturintressen). Ju mer detaljerad planeringen blir desto större inflytande från enskilda intressen och desto större hänsyn tas till dessa. Detta kan handla om intrång i enskilda fastigheter eller behov av bullerskydd. 1.4 Syfte med förstudien Som tidigare beskrivet är förstudien i huvudsak ett inventeringsskede inför den fortsatta planeringsoch projekteringsprocessen. I förstudien redovisas bakgrunden till projektet, befintliga förhållanden inom förstudieområdet, brister och problem med nuvarande transportsystem samt mål för projektet. Dessutom prövas tänkbara lösningar med syfte att identifiera de åtgärder som bör studeras vidare i nästa planeringsskede. Effekter och konsekvenser av tänkbara åtgärder beskrivs översiktligt och lösningar som av någon anledning anses vara olämpliga att genomföra väljs bort. Syftet med förstudien är att: Inleda en samrådsprocess för gemensam kunskapsuppbyggnad samt inhämtande av synpunkter avseende Norrbotniabanan. Allmänna intressen Enskillda intressen Avgränsa ett utredningsområde samt klarlägga förutsättningar för utbyggnad i olika avseenden. Identifiera och utvärdera alternativa utredningskorridorer bl.a. avseende funktion, miljö och kostnader. Föreslå utredningskorridorer som ska utredas närmare i kommande järnvägsutredning. Förstudien ska ligga till grund för Banverkets ställningstagande till vilka korridorer som ska studeras vidare i efterföljande järnvägsutredning. 12 Norrbotniabanan, delen Skellefteå-Piteå Förslagshandling
5 En av de viktigaste förutsättningarna för en bra och ändamålsenlig förstudie är det tidiga samrådet. Syftet med tidigt samråd är att informera om projektet, få idéer och uppslag samt inhämta kunskap om områdets förutsättningar som annars skulle ha varit mycket svåra att känna till. Vid samråd bereds externa intressenter tillfälle att påverka förstudien och den kommande järnvägsutredningens innehåll och upplägg och kan därigenom känna delaktighet i projektet. Ett nära samarbete med berörda instanser och allmänhet i förstudieskedet medför att arbetet längre fram i planeringsprocessen underlättas. Förstudien och dess miljöbeskrivning utgör även underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 1.5 Tidigare utredningar och beslut Banverket har tagit fram ett antal rapporter om Norrbotniabanan. Bland dessa kan nämnas : - Ny järnväg Umeå-Haparanda, rapport till regeringen och underlagsrapport till denna som rekomenderar en utbyggnad av Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå och utbyggnad av Haparandabanan mellan Kalix och Haparanda samt upprustning på sträckan Boden-Morjärv- Kalix. - Norrbotniabanan Umeå-Luleå, studier av etapputbyggnad som föreslår sträckan Skellefteå- Piteå som första etapp för utbyggnad. Banverket fick den 10 december 2002 regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå-Luleå-Haparanda. Uppdraget redovisades i mars I rapporten utvärderas två alternativa sträckningar och en uppskattning av kostnader och en samhällsekonomisk kalkyl presenteras. I Banverkets Framtidsplan, som fastställdes av regeringen den 19 februari 2004, har 3 miljarder kronor avsatts för en inledande etapputbyggnad med en planerad byggstart I framtidsplanen formuleras en strategi för person- och godstrafiken i vilken städerna utmed Norrlandskusten, liksom Stockholm, Göteborg och Malmö, förbinds med snabba persontåg i hastigheter över 200 km/h. Enligt uppdrag i Banverkets regleringsbrev för 2004 redovisade Banverket i april 2004 förslag till etappindelning för en eventuell utbyggnad av Norrbotniabanan. Sträckan Skellefteå-Piteå föreslås som första etapp, eftersom den ger stora nyttoeffekter för godstrafiken som kan realiseras omedelbart. Skälet till detta är att standarden är lägst på Stambanan genom övre Norrland mellan Bastuträsk och Älvsbyn och för att de industrier som finns i Skellefteå och Piteå kan nyttja denna etapp innan hela sträckan Umeå-Luleå är byggd. Utbyggnader Nedan redovisas några av de pågående och planerade åtgärder i Norrland som finns med i Banverkets investeringsplaner fram till 2015: Botniabanan, ny järnväg mellan Nyland och Umeå. Ådalsbanan, upprustning. Ny godsbangård Umeå. Ny järnväg mellan Kalix och Haparanda. Elektrifiering och uppgradering till STAX25 på Haparandabanan, delen Boden-Morjärv- Karlsborgsbruk. Provtransporter med spårviddsväxlingsteknik för tåg till/från Finland. Inledande etapputbyggnad på Norrbotniabanan. Malmbanan, ökad kapacitet Kalix-Morjärv-Boden, upprustning Haparanda-Kalix, nytt enkelspår Storuman Stambanan, ökad kapacitet Östersund Gävle-Östersund, snabbtågsanpassning Sundsvall Hudiksvall Söderhamn Gävle Kiruna Piteå Skellefteå Kalix Haparanda Luleå Umeå Botniabanan, nytt enkelspår Örnsköldsvik Härnösand Norrbotniabanan, nytt enkelspår Ådalsbanan, upprustning Sundsvall-Gävle, ökad kapacitet Figur 1.5:1. Exempel på större projekt i Framtidsplanen Norrbotniabanan, delen Skellefteå-Piteå Förslagshandling 13
6 1.6 Avgränsning av förstudien Förstudieområdet har delats in i tre delsträckor: Umeå- Skellefteå, Skellefteå-Piteå samt Piteå-Luleå. Sträckan Umeå-Skellefteå ansluter i söder till den kommande Botniabanan och övrig befintlig och planerad järnväg i Umeå. Förstudien Skellefteå-Piteå omfattar sträckan strax söder om Skellefteå till strax norr om Piteå. Dessa delsträckor beskrivs närmare i respektive förstudie. Denna förstudie omfattar sträckan Piteå-Luleå och ansluter strax norr om Piteå till föregående delsträcka och avslutas i Luleå där den ansluter till befintlig järnväg mellan Boden och Luleå. Kiruna Storuman Kalix Luleå Piteå Skellefteå Haparanda Umeå Östersund Örnsköldsvik Härnösand Sundsvall Figur 1.6:1. Förstudieområdets tre delsträckor. 14 Norrbotniabanan, delen Skellefteå-Piteå Förslagshandling
1 Inledning. 1 Inledning. 1.1 Bakgrund. 1.2 Norrbotniabanans ändamål
Förstudie Norrbotniabanan Slutrapport Den 10 december 2002 fick Banverket regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå-Luleå-Haparanda. Norrbotniabanan har beslutats
Läs mer1. Inledning. 1.1 Bakgrund. 1.2 Norrbotniabanans ändamål. En hållbar samhällsutveckling
Gemensam del för hela Norrbotniabanan Förstudie Norrbotniabanan 1. Inledning Den 10 december 2002 fi ck Banverket regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå-Luleå-Haparanda.
Läs mer9 Banverkets ställningstagande
Regeringen har givit Banverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå- Luleå, Norrbotniabanan. I Framtidsplanen finns tre miljarder anvisade för en första etapp av Norrbotniabanan
Läs merFörstudie Norrbotniabanan ny järnväg Umeå - Luleå
BRNT 2005:05-III 2006-04 Förstudie Norrbotniabanan ny järnväg Umeå - Luleå Delen Umeå - Skellefteå Slutrapport Sida 1 NORRBOTNIABANAN, DELEN UMEÅ - SKELLEFTEÅ SLUTRAPPORT Organisation Referensgrupp Lars-Göran
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte i Robertsfors
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte i Robertsfors 2017-06-13 Dagens punkter 1. Om Norrbotniabanan 2. Pågående linjestudier och utredningar 3. Samrådsprocessen 4. Sammanfattning
Läs merBanverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför
Läs merSamråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?
Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte 2017-05-18 Samrådsmöte för Norrbotniabanan i Skellefteå 1. Om Norrbotniabanan 2. Pågående linjestudier och utredningar 3. Samrådsprocessen
Läs mer2 Bakgrund. 2.1 Brister, problem och syfte. 2.2 Aktualitet. 2.3 Tidigare utredningar och beslut
2 Bakgrund 2.1 Brister, problem och syfte Den planerade utbyggnaden av handelsområdet Marieberg bedöms försämra dagens redan ansträngda väginfrastruktur. Trafiken bedöms främst öka på väg 571, mellan området
Läs merFörslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Läs merVarbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra
Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merÅdalsbanan. - den viktiga länken
Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.
Läs merLag (1995:1649) om byggande av järnväg
Lag (1995:1649) om byggande av järnväg 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik. Till en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som
Läs merVarbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra
Planläggningsbeskrivning 2016-03-30 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när
Läs mer8 Effekter och konsekvenser
8 Effekter och konsekvenser Vid avgränsningen av korridorerna har hänsyn tagits till omgivningsintressena för att redan i inledningsskedet minimera konsekvenserna av en järnvägssträckning. De områden som
Läs merSamrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik)
Kommunstyrelsen 2011 01 17 32 43 Plan och tillväxtutskottet 2010 12 13 124 265 Dnr 10.777 53 janks18 Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik) Ärendebeskrivning Bakgrund
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg; SFS 2012:440 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
Läs merUpphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.
SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och
Läs merSammanfattning. Bilaga
Bilaga Sammanfattning Transportinfrastrukturkommitténs uppdrag är att effektivisera planeringsprocessen för transportinfrastruktur. I uppdraget ingår att analysera planeringsprocessen för byggande av transportinfrastruktur
Läs merNuläge. Bakgrund. Norrbotniabanans ändamål. Förstudiens syfte
Sammanfattning Förstudien är det första formella planeringsskedet för ett järnvägsprojekt. I förstudien identifieras och prövas tänkbara lösningar med syfte att klarlägga förutsättningar och avgränsningar
Läs merRemissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg
Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner
Läs merMalmbanan dubbelspår Peuravaara-Riksgränsen Järnvägsplan 1 delen Peuravaara- Krokvik
Planläggningsbeskrivning 2017-05-17 Malmbanan dubbelspår Peuravaara-Riksgränsen Järnvägsplan 1 delen Peuravaara- Krokvik Kiruna Kommun, Norrbottens län Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du
Läs merMotiv och bakgrund till förstudiebeslut
Motiv och bakgrund till förstudiebeslut Motiv Ändamål med projektet Det har under de senaste åren gjorts stora investeringar i Botniabanan och Ådalsbanan. Dessa banor öppnar för trafik i december 2011.
Läs merInledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge
Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till
Läs merDelen Umeå - Skellefteå
BRNT 2005:05-I 2005-07 Förstudie Norrbotniabanan - ny järnväg Umeå - Luleå Delen Umeå - Skellefteå Handling för tidigt samråd NORRBOTNIABANAN, DELEN UMEÅ - SKELLEFTEÅ HANDLING FÖR TIDIGT SAMRÅD Referensgrupp
Läs merKort historia. Norrtågstrafiken
Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter
Läs merJärnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering. Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun
Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun 2016-10-05 Iggesund 2016-10-06 Hudiksvall Kenth Nilsson Tony Andersson Susann Sandegård Oskar Jansson TMALL
Läs merFörstudie för gångoch cykelväg mellan Rödbo och Kärra. Samråd med allmänheten 30 oktober 2012
Förstudie för gångoch cykelväg mellan Rödbo och Kärra Samråd med allmänheten 30 oktober 2012 Dagordning 1. Medverkande 2. Syfte med dagens möte 3. Planeringsprocessen enligt väglagen 4. Bakgrund till förstudien
Läs merLång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet
Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet För fyra år sedan samlades femton miljölagar ihop till en miljöbalk. Den styr nu hur miljöfarlig verksamhet får bedrivas och hur man söker tillstånd för
Läs merYttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Kommunstyrelsen 2009-10-12 186 490 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 196 422 Dnr 09.534-50 oktks15 Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Läs merNäringsliv och arbetsmarknad
Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen
Läs merFakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Läs merFörstudie. Bollebygd-Borås
Förstudie Bollebygd-Borås Beslutshandling December 2007 Innehåll 1 Inledning 5 2 Banverkets beslut 6 3 Beslutsmotivering 7 Måluppfyllelse Miljö och samhällsutveckling 7 7 4 Förstudiens förslagshandling
Läs merVälkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning
Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation
Läs merYttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)
KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Andersson Johan Lundholm Maria Datum 2018-10-04 Diarienummer KSN-2018-2386 Näringsdepartementet N2018/03415/SPN n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i väglagen (1971:948); SFS 2012:439 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948)
Läs merE45 Rengsjön-Älvros. Planläggningsbeskrivning
Planläggningsbeskrivning 2018-12-19 E45 Rengsjön-Älvros Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur projektet kommer att planläggas, när du kan påverka samt vilka beslut som kommer
Läs merProjektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014
Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merStambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen
Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Fyrstegsprincipen 1. Åtgärd som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.
Läs merKommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.
Kommittédirektiv Höghastighetsbanor Dir. 2008:156 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en utbyggnad av
Läs merProjekt Göteborg Borås
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Projekt Göteborg Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 6 december 2016 Inledning Åsa Lindell, moderator Göteborg Borås, en
Läs merSamråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum
Samråd 5-19 maj Nyköpings Resecentrum Nyköpings resecentrum - Samråd Övergripande information om Ostlänken Samrådets syfte Syftet med projektet - ändamål Järnvägsplan Nyköpings kommun informerar Miljöförutsättningar
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merRegional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt
Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Narvik Riksgränsen Kiruna Gällivare Kiruna-Luleå under 3 timmar Luleå och Kallax flygplats
Läs merCODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik
1 CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik ANDERS LINNERBORG & TOVE SKÄRBLOM 2 Codification gällande Soil Security vad innebär det? Hur skyddas jorden genom lagstiftning och myndighetsbeslut?
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merVerksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010
Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag
Läs merSammanställning etapper Nya Ostkustbanan
2017-08-30 1 av 10 Sammanställning etapper Nya Ostkustbanan Korta beskrivningar, nyttor, längder, kostnader och restider för Nya Ostkustbanans etapper utifrån Trafikverkets utredningsmaterial - samrådshandlingar
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs merSyfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Läs merSamråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall. november 2016
Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall november 2016 Dagordning 1. Inledning 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för vägplanens och järnvägsplanens
Läs merEFFEKTIVISERING AV PLANERINGSPROCESSEN
Idéskede Förstudie Vägutredning/ Järnvägsutredning Arbetsplan/ Järnvägsplan Åtgärdsval, fyrstegsprincipen Sammanhållen process som leder till plan, MKB om betydande miljöpåverkan --------------------------------------------------------
Läs merSÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030
Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (7) meddelad i Stockholm den 11 december 2018 SÖKANDE 1. AA 2. BB 3. CC 4. DD 5. EE 6. FF 7. GG KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Näringsdepartementet) beslut den 22 februari
Läs merBerga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1
Dnr: 642/2017 Upprättad 20 oktober 2017 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Ändring av detaljplan (akt 1283K-15703) genom upphävande för fastigheten Berga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1 Helsingborgs stad
Läs merDETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Läs merUtredning Norrbotnia nollplus alternativ
Utredning Norrbotnia nollplus alternativ Upprustning av sträckorna Luleå-Vännäs, Vännäs-Umeå, Piteåbanan och Skellefteåbanan Nils Ahlm, BRNT PM BRNT 2006:54 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3.
Läs merTågtrafik till Norrland
Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan
Läs merPlanering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Läs merTillägg till planbeskrivning
Sektorn för samhällsbyggnad Samrådshandling September 2014 Ändring av stadsplanen för Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun Tillägg till planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift
Läs merAvgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län
Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län 2018-2029 Region Norrbottens uppdrag Region Norrbotten har fått regeringens uppdrag att ta fram en länstransportplan för perioden
Läs merUpphävande av del av detaljplan för Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län
2017-03-06 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av del av detaljplan för Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län Samrådshandling Upprättad: 2017-03-06 Godkänd för samråd: SBN
Läs merNy framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge
Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för persontrafik
Läs merWebbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012
Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012 Inledande ord om Översiktsplanering Planbesked Program Den nya typen av enkelt planförfarande Ändring av detaljplan Den kommunala planprocessen Översiktsplaneprocessen
Läs merVindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen
Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merDelrapport 1: Systemanalys norra Sverige. Framtida resande med tåg och flyg
Framtida resande med tåg och flyg Juni 2019 Titel på rapport: På uppdrag av: Projekt Botniska korridoren Kontaktperson: Joakim Berg, projektledare Tel: 070-239 54 60 E-post: joakim.berg@norrtag.se Medverkande
Läs merUpphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1
Dnr TPN 2013/34 Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: 2013-06-17 Laga kraft: 2013-07-10 Dnr TPN 2013/34 Innehåll INLEDNING...
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merDiarienummer MBR Beskrivning. Upphävande av del av Byggnadsplan Ambjörby
Diarienummer 2016-12-07 MBR-2015-658 Beskrivning Upphävande av del av Byggnadsplan Ambjörby Torsby kommun Värmlands län Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR... 3 2 SYFTE MED UPPHÄVANDE AV DEL AV BYGGNADSPLANEN...
Läs merBlixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering
Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering Magnus Jacobsson, Boverket Susann Sass-Jonsson, Länsstyrelsen i Stockholm Anki Ingelström, Trafikverket Samordnad transport-
Läs merVälkommen till öppet hus och samråd för Dingersjö - Sundsvall, dubbelspår 26/9 samt 5/
Välkommen till öppet hus och samråd för Dingersjö - Sundsvall, dubbelspår 26/9 samt 5/10 2017 Vi planerar att bygga dubbelspår mellan Dingersjö och Sundsvall. Syftet är att öka kapaciteten på Ostkustbanan.
Läs merProjekt Göteborg Borås
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Projekt Göteborg Borås Malin Odenstedt Lindhe Projektledare Roland Mårtensson Inköpsansvarig Maria Hermansson Projekteringsansvarig Lisa Ronstad Projektingenjör
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs mer7. Banverkets samlade bedömning
7. Banverkets samlade bedömning I tabell 31 görs en samlad bedömning av de olika effekter som respektive utrett alternativ medför. Symbolerna syftar till att ge en grov bild av positiva respektive negativa
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merÖversiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Läs merVarbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra
1 2014-10-25 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Informationsmöten 25 oktober 2014 kl 11, 13 och 15 Folkets Hus, Varberg Trafikverket, Varbergs kommun, Jernhusen och Region Halland Varbergstunneln
Läs merEn ny generation järnväg
En ny generation järnväg Aktuellt om höghastighetsjärnväg TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Nordic Rail 2017-10-12 Peter Uneklint Programchef Dagens presentation En ny generation järnväg Varför
Läs merVägplanering. Infrastruktur. Infrastrukturen fysiska nät. Vägtransportsystemet. Transporter. Trafik på väg och gator
Infrastruktur Vägplanering Ett lands tekniska system för förflyttning av personer, information, gods och energi. 2012-05-28 2 Infrastrukturen fysiska nät Vägtransportsystemet Vägar Järnvägar Farleder Luftleder
Läs merNorrbotniabanan Umeå-Luleå
2004-04-05 Norrbotniabanan Umeå-Luleå Studier av etapputbyggnad N N Morjärv Morjärv Hapara Hapara Niemisel Niemisel Kalix Norrbottens län Kalix Norrbottens län Boden Boden Sunderbyn Sunderbyn Luleå Älvsbyn
Läs merUpphävande av del av stadsplan för stadsäga 27 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län. 1(8) Dnr: SBF PLANBESKRIVNING DP XX
1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av del av stadsplan för stadsäga 27 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län Samrådshandling Upprättad: 2017-09-27 Godkänd för samråd: SBN 2016-11-29 109 Samrådstid:
Läs mernorrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur
norrstyrelsen rapport 2009: 20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen
Läs merFörstudie. E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun. Samrådshandling Oktober 2008 VMN
Förstudie E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun Samrådshandling Oktober 2008 VMN 8611765 Titel: Trafikplats Marieberg Norra Objektnummer: VMN 8611765 Utgivningsdatum: September 2008 Utgivare:
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Läs merSystemanalys Gävle-Göteborg
Vision Bergslagsbanan och Systemanalys Gävle-Göteborg Genomgång med Partnerskap Bergslagsbanans lednings-/tjänstemannagrupp 26 oktober 2010 2010-10-24 Trafikverket arbetar utifrån transportpolitiska mål
Läs merYttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet
N2017/05430/TIF Näringsdepartementet Yttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Yttrandet lämnas gemensamt av och. Det är oerhört glädjande att Norrbotniabanan återigen tar
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merNorrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte 2018-02-27 JP05 Ytterbyn-Grandbodarna 27 mil ny järnväg längs kusten En möjlighet för kommunerna och orterna längs sträckan att
Läs merStorumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merHur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Läs merUpphävande och ändring av detaljplan för del av Söderköping 2:1, Slussporten, Söderköpings kommun, Östergötlands län Samrådshandling
2017-03-06 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande och ändring av detaljplan för del av Söderköping 2:1, Slussporten, Söderköpings kommun, Östergötlands län Samrådshandling Upprättad: 2017-03-06 Godkänd
Läs merInbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad
Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad Sträckan Huvudsta Duvbo genom Solna, Sundbyberg och Stockholm Välkommen! Mälarbanan ska byggas ut från två till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll för
Läs mer