Tågtrafik till Norrland

Transkript

1 Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå ansluter till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland, med sina enorma råvarutillgångar. Mer än hälften av Norrbotniabanans nyttor kommer från effektivare godstransporter för befintliga företag. Norra Sverige har många och tunga industrier som står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige.Ökad godskapacitet efterfrågas av industrin i regionen. Dagens maximala tågvikter är ton. På Norrbotniabanan kan de ökas till 1600 ton. Det effektiviserar frakterna med 30 procent och ger samma standard som övriga Sverige. Avstånden minskar med 7-11 mil i många viktiga godsrelationer. För persontrafiken kommer Norrbotniabanan att medföra halverade restider mellan kuststäderna. Det ger bättre rekryteringsmöjligheter för företag och ökad valfrihet för människor då arbetsmarknadsregionen ökar i storlek. Staten och Norrbotniabanan I februari 2004 träffade den svenska regeringen en politisk överenskommelse om väg- och järnvägsinvesteringarna i Sverige. Över perioden fördelades 107,7 miljarder kr till nyinvesteringar i järnvägsnätet. Utifrån denna överenskommelse fastställde regeringen Banverkets Framtidsplan för järnvägen. Norrbotniabanan fanns med i planens senare del med byggande av en första etapp för 3 miljarder kr. Efter regeringsskiftet 2006 gav regeringen i uppdrag till Banverket att lämna förslag till en revidering av den långsiktiga planen gällande investeringar. Banverkets revidering lämnades till regeringen i juni Kostnaderna för objekten i den reviderade planen anges nu i prisnivå Ramarna har räknats upp med knappt en procent till totalt 108,8 miljarder kronor för stomjärnvägarna. Prisutvecklingen i anläggningsbranschen under perioden uppgår till 17 procent, bland annat på grund av kraftigt stigande kostnader för insatsvaror som stål. Investeringsutrymmet i den reviderade planen har med andra ord minskat. Banverket har i det reviderade förslaget bedömt att Norrbotniabanan inte inryms i planen. I förslaget till Nationell plan för transportsystemet som presenterades i mitten av 2009 fanns inga planerade investeringar på Norrbotniabanan. Regeringen förväntas ta beslut om det nationella transportsystemet under våren Initiativ och bolagisering Under ett flertal år har företrädare från länet arbetat aktivt med Norrbotniabanans förverkligande. 1

2 Kommunikationspolitiska rådet (KPR) är en gemensam beredning för kommunförbundet och landstinget i länet och utgör ett forum för strategiska diskussioner och samordning av synpunkter och agerande rörande transporter och infrastruktur i Norrbotten. KPR har lämnat ett antal yttranden och förslag om Norrbotniabanan och dess betydelse för en konkurrenskraftig region. Landstinget arbetar sedan flera år aktivt i Norrbotniabanegruppen, som är en partipolitiskt obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Arbetet finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, landstingen och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, näringslivet samt EU. Landstinget har mellan åren bidragit med 1021 tkr till Norrbotniabanegruppen bildades Norrbotniabanan AB av landstingen i Norrbottens och Västerbottens län, Region Västerbotten, Skellefteå och Piteå kommun i avsikt att kraftsamla kring Norrbotniabanan för att visa dess betydelse. Syftet är främst att ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform och att tydligt markera allvaret i länens egen ambition och engagemang för att genomföra projektet. Landstinget bidrar med 1 mkr/år för åren enligt landstingsstyrelsens beslut Beslutspåverkan Planeringen av järnväg sker i olika steg: idéskede förstudie - järnvägsutredning tillåtlighetsprövning järnvägsplan bygghandling och byggande. Landstinget har genom Norrbotniabanan AB tillsammans med flera andra aktörer försökt påverka beslutprocesserna genom att erbjuda Banverket förskottering och medfinansiering. Landstingsstyrelsen har beviljat förskottering med 100 mkr för fortsatt planering av Norrbotniabanan. Medlen är ännu inte utnyttjade. Medfinansiering (augusti 2009) med tkr av järnvägsutredning som upptas i LP 2010, som en andel av 5 mkr som Norrbotniabanan AB bidrar med. Medfinansiering järnvägsplan med totalt 15 mkr fördelat på tre år ( ). Norrbotniabanan AB och Banverket skriver ( ) tillsammans en avsiktsförklaring, som innebär att Norrbotniabanan AB erbjuder sig att dels betala en femtedel av kostnaden för järnvägsplanerna, dels förskottera resten av planeringskostnaden upp till 220 miljoner kronor. Banverket ska sedan betala tillbaka när pengar finns i den nationella planen för transportsystemet. Medfinansieringen är ännu ej beslutat i landstinget. Botniska korridoren Den Botniska korridoren är förbindelsen mellan Boden-Mjölby som binder samman de prioriterade TEN-korridorerna Northern Axis (Narvik-Boden- Finland- Ryssland-Asien) och Nordiska Triangeln (Stockholm-Köpenhamn- Oslo). BK består av investeringsobjekten Norrbotniabanan, Botniabanan, Ådalsbanan och Ostkustbanan längs norrlandskusten. BK fortsätter därefter ner mot Stambanan (Söderhamn-Storvik), genom godsstråket Bergslagen 2

3 och vidare ner till anslutningen mot Nordiska triangeln i Mjölby. Det nordiska perspektivet är att BK fortsätter på den finska sidan med den transportkorridor som binder samman norra och södra Finland. Finland har visat intresse för ett samarbete. Transportkorridorer i norra Europa Källa ÅF Infraplan Den Botniska korridoren är transportkorridoren mellan råvaruproduktionen i norra Sverige och förädlingsindustrin/marknaderna i södra/mellersta Sverige och Europa och är den dominerande godskorridoren i Norra Europa. Korridoren är också en viktig sträcka för persontransporter. Det finns också förutsättningar för att få korridoren klassad som en prioriterad europeisk transportkorridor vilket skulle vara ekonomiskt gynnsamt för landet. Regionen vill därför agera i allians för att färdigställandet av BK genomförs inom en rimlig tidsram och för att få Sverige att agera för att lansera den botniska korridoren som nästa stora prioriterade nordiska projekt samt bjuda in Finland i ett samarbete kring detta. Landstinget deltar i projektet och finansierar med totalt 100 tkr för enligt delegationsbeslut Målsättningen med projektet är att investeringar i den Botniska korridoren ska prioriteras i den nationella investeringsplan som förväntas antas under 2009, samt att den Botniska korridoren ska klassas som ett prioriterat objekt i den revidering av TEN-T som EUkommissionen genomför under Finansiärer i norra Norrland är länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, landstingen i Norrbotten och Västerbotten, Region Västerbotten, Luleå och Umeå kommun, intresseföreningen Norrtåg samt North Sweden European Office. 3

4 Norrtåg I december 2007 gav Regeringen klartecken för Norrtågsförsöket. Det innebar att Rikstrafiken fick i uppdrag att träffa en överenskommelse med berörda trafikhuvudmän (dvs länstrafikbolagen) om en försöksperiod på 10 år för persontrafik på järnväg i Norrland. Landstingsstyrelsen gav sitt medgivande till Norrtågsförsöket. Detta föregicks även av att kommunerna gav sina godkännanden i respektive kommunstyrelse. Norrtåg AB För att bedriva järnvägtrafik i ett sammanhängande system över länsgränserna i de fyra nordligaste länen har Norrtåg AB bildats. Norrtåg AB ägs gemensamt av länstrafikbolagen i Jämtland, Västernorrland samt Norr- och Västerbotten. Landstingen är länstrafikansvariga med finansieringsansvar för Norrtåg AB, medan länstrafikbolagen är formella ägare av bolaget. Detta regleras i Norrtåg AB:s konsortialavtal. Norrtåg AB är överens med staten om ett avtal för ett försök Staten genom Rikstrafiken har utlovat medel för utveckling av trafiken inom norrtågsförsöket med 30 mkr/år (50 % av total kostnad). Norrtågsförsöket startas i augusti i samband med att trafiken på Botniabanan, Sundsvall-Umeå startar. För Norrbottens del föreslås följande aktuell ny trafik som beräknas vara igång augusti 2010: Kiruna Luleå, 2 dubbelturer/dygn Umeå Luleå, 3 dubbelturer/dygn Den totala kostnaden för den nya trafiken delas till hälften av regionen och till hälften av staten. Sträckan Kiruna Luleå bekostas regionalt av Landstinget Norrbotten, medan Umeå Luleå delas lika mellan landstingen i Norrbottens och Västerbottens län. Det skulle ge en uppskattad kostnad för Norrbottens läns landsting på 5 mkr/år för Kiruna Luleå, och 5 mkr/år för Umeå Luleå, totalt 10 mkr/år. Landstinget finansierar med ett driftsbidrag om 100 tkr enligt beslut i LS Intresseföreningen Norrtåg Intresseföreningen Norrtåg har som övergripande målsättning att utveckla en regional dagtågstrafik och skapa förutsättningar för effektiva godstransporter i hela Norrland. Arbetet sker utifrån ett politiskt perspektiv. Målet för föreningen är att etablera ett snabbtågsnät i Norrland. Landstinget är medlem sedan 2001 och bidrar med 10 tkr årligen. Medlemmar är kommuner, trafikhuvudmän och landsting längs norrlandskusten. Projekt Norrtåg Projektet är ett EU-finansierat projekt från den regionala strukturfondsprogrammet. Landstinget finansierar med 400 tkr om året tillsammans med de fyra nordligaste landstingen som bidrar med lika stor andel. Målet är att inleda utvecklingen av snabbtåg i Norrland. Syftet är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att nå målet. 4

5 Ny kostnadsfördelningsmodell för länstrafiken Landstinget äger tillsammans med länets kommuner Länstrafiken i Norrbotten AB. Landstingets ägarandel uppgår till 50%. Ägarsamrådet 2005 fattade beslut om att utreda en ny fördelningsmodell för underskottsfördelningen till länstrafiken. Utgångspunkt för utredningen var en kostnadsfördelningsprincip där kommunerna skulle svara för inomkommunala linjer och Norrbottens läns landsting för stomlinjer inkluderande tågtrafiken. Uppdraget från ägarna syftade till bättre styrning med ökat kommunalt inflytande över trafiken genom att ägarna kan påverka vilka linjer som ska prioriteras och att det blir ett direkt samband mellan kostnaderna och utbud för respektive aktör. Ett omfattande arbete runt om i länet har nu resulterat i att samtliga ägare är överens om att den nya kostnadsfördelningsmodellen ska börja gälla Den nya kostnadsfördelningsprincipen för länstrafiken är en förutsättning för landstingets finansiella åtagande för tågtrafik. Den nya kostnadsfördelningen innebär principiellt att landstinget ansvarar för stomlinjer (dit all tågtrafik hör) och respektive kommun ansvarar för linjetrafik tillhörande sin kommun. Tidigare var landstingets ägartillskott 50% av det totala ägarbidraget (och avsåg all trafik)och de övriga ägarna länets 14 kommuner delade upp kostnaderna efter befolkningsfördelning. Transitio AB Transitio är ett offentligägt samverkansorgan vars uppgift är att anskaffa och förvalta spårfordon för främst regional järnvägstrafik åt svenska trafikhuvudmän. Syftet är att genom denna samordning minimera kostnaderna för fordonsförsörjningen. Totalt är 19 länstrafikbolag i Sverige delägare. Transitios bakgrund Den svenska järnvägen har sedan slutet av 1980-talet delvis avreglerats. Detta har lett till en ändrad rollfördelning efter att SJs monopol avskaffats. En anskaffning av järnvägsfordon innebär ett ekonomiskt åtagande över en period på kanske 30 år eller längre. Trafikoperatören kan då inte tillhandahålla lämpliga fordon till rimliga ekonomiska villkor. De järnvägsfordon som fanns då avregleringen inleddes används i huvudsak fortfarande av dagens SJ eller kan hyras från staten för användning i den trafik som staten upphandlar. Den enda återstående möjligheten att få tillgång till nya och lämpliga fordon är således att trafikhuvudmännen ansvarar för detta. För att hantera detta på ett bra sätt har trafikhuvudmännen valt att samverka i ett gemensamägt bolag vars uppgift är att anskaffa och förvalta järnvägsfordon på ett optimalt sätt genom att ta till vara alla möjligheter till stordriftsfördelar och standardiseringar. Transitio har också en mäklarroll när det gäller omfördelning av fordon mellan användare för att få ett effektivt fordonsutnyttjande. För detta ändamål skapades AB Transitio i den nuvarande offentligägda formen Norrbottens engagemang Länstrafiken i Norrbotten förvärvade 2007 en andel i Transitio AB i samband med att regeringen gav klartecken för det s k Norrtågsförsöket. Landstingsstyrelsen godkände förvärvet

6 Vid landstingsstyrelsen godkändes aktieöverlåtelsen från länstrafiken till Norrtåg AB.Norrtåg AB blir därmed part i Transitios aktiägaravtal och övertar ansvaret för samtliga bindande uppdrag som Länstrafiken i Norrbotten gett Transitio. Genom denna aktieöverlåtelse renodlas länstrafikens verksamhet till busstrafik medan Norrtåg kan bedriva trafik med tåg. I styrelsen för Norrtåg AB är Kent Ögren och Kenneth Backgård från Norrbotten ledamöter. Borgensåtaganden För att en ägare ska kunna bli delägare i Transitio AB förutsätts att ägarna utfäster sig att teckna solidarisk borgen för Transitios åtaganden upp till 8 miljarder kronor. Till denna borgensutfästelse kopplas ett regressavtal, som innebär att en borgensman som har tvingats betala skulden kan regressvis kräva ersättning av de övriga borgensmännen. Med hänsyn till avtalskonstruktionen och den offentliga ägarbilden torde den reella risken för borgensåtagandet begränsas till den vagnspark som avropas, enligt landstingsstyrelsen beslut Landstingsstyrelsen beslutade att beställa följande trafik: Kiruna Luleå, 2 dubbelturer/dygn Umeå Luleå, 3 dubbelturer/dygn Trafikbeställningen innebär att landstinget avropar 2,75 st spårfordon av typen Alstrom X61 Coradia Lirex. Landstinget har borgensåtaganden gentemot Transitio på totalt 1,8 miljarder kr. Det totala borgensåtagandet för bolaget är 5,2 miljarder kr, vilket samtliga 19 ägare gemensamt delar. Det i borgensutfästelsen fastställda borgenstaket är 8,0 miljarder kronor. Nettoborgensengagemanget för landstinget är 60 mkr. 6