Nationell transportplan för Sverige Första och sista

Transkript

1 Nationell transportplan för Sverige Första och sista

2 Öresundsbron Trafikökning över Öresundsbron sedan öppnandet år 2000 Kontinuerlig trafikökning sedan öppnandet Avmattning av ökningen skedde under 2009, effekt av finanskrisen Källa: Trafikverket / Öresundsbrokonsortiet

3 Strategiskt nät för långväga gods I kartan till vänster visas identifierade nät för godstransporter på väg och järnväg samt omlastningspunkter i termer av kombiterminaler, hamnar och flygplatser. Näten tar sin grund i faktiska flöden. Näten tydliggör den internationella kopplingen via anslutningar till gränsöverskridande passager mot våra nordiska grannländer samt via nämnda omlastningspunkter. Godsflöden i Sverige Källa: Trafikverket / Nationell plan för transportsystemet Teckenförklaring 1 milj nettoton 5 milj nettoton 10 milj nettoton 20 milj nettoton Järnväg Lastbil Sjöfart inrikes Sjöfart utrikes (ej färjor)

4 Den nationella transportplanen handlar om Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika aktörer ger ökade möjligheter för såväl individen som samhället i stort Klimateffektivitet Minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet

5 Processen arbetssätt Trafikslagsövergripande Fyra trafikverk har arbetat tillsammans med en gemensam plan Öppen process Nödvändig och transparent samverkan och kontinuerlig dialog med regionala planupprättare, näringslivet och andra viktiga aktörer a) i arbetet med planen b) fortsätter i den årliga planeringen

6 Så här fungerar den övergripande processen Åtgärdsplanering FÖRANDE Inriktningsplanering GENOM- RIKSDAGS- BESLUT INFRA- STRUKTUR- dec 2008 PROPOSITION UPPDRAG PLANER jan 2009 PLAN- FÖRSLAG sept 2009 FAST- STÄLLANDE AV PLANER mars ANALYS sept

7 Regionala systemanalyser samarbetande län Y, Z, AC, BD W X S AB, C, D, T, U, I O N M E, F, G, H, K Resulterade i 21 länsplaner

8 Översiktlig beskrivning av arbetssättet Infrastruktur - proposition (riksdag) Direktiv (regering) Önskvärda funktioner i transportsystemet Brister och förbättringsmöjligheter Länens prioriteringar (regionala systemanalyser) Kundprogram Åtgärdsval Effekter i Transportsystemet och i samhället

9 Prioriteringskriterier Uppfyllelse av de transportpolitiska målen Utgångspunkter i infrastrukturpropositionen Anpassning till budgetrestriktioner Fyrstegsprincipen Prioritet i regionala systemanalyser Samhällsekonomisk lönsamhet/samlad effektbedömning Medfinansiering (allt annat lika)

10 NNK sannolikhet ingå i planen Sannolikhet ingå i Planen Nettonuvärde/ investeringskostn ad

11 Trafikslagsövergripande statlig ram 417 mdr varav 395 mdr anslagsmedel och 22 mdr lånemedel Drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och 136 mdr rekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar Drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet 64 mdr Åtgärder för utveckling av statliga vägar och statliga järnvägar, 217 mdr slussar och farleder, räntor och amorteringar m.m. (samt) (inklusive) ramar för länsplaner (33,1) Summa trafikslagsövergripande statlig ram för planeringsperioden 417 mdr Tillkommande medel medfinansiering investering 65 mdr (mest andra skatter o avgifter) Tillkommande medel ökad kvalitet o dou järnväg via Banavgifter 15,6 mdr

12 Planen utlagd i tiden "Fastställd" plan tkr Ränta, amortering, hyra och förskotteringar Driftbidrag Luftfart Byggstartade objekt och Närtidssatsningar Förbifart Stockholm Bundna Statsbidrag Bundet övrigt ERTMS Korridor B och Citybaneavtalet Söderstälje Sluss Pågående sammanslagna potter Västsvenska infrastrukturpaketet Pågatåg Nordost, Kattegatt - leden och Trafikplats Ljung Planlagda Nya objekt Ofördelade sammanslagna potter

13 De sammanslagna åtgärdsområdena årsvis enligt fastställelsebeslut tkr Sammanslagna åtgärdsområden exkl banavgifter Sammanslagna åtgärdsområden exkl banavgifter i genomsnitt

14 Åtgärdsområden Övriga åtgärder för effektivisering av transportsystemet (tidigare sektors verksamhet) Miljöinvesteringar för att begränsa transportsystemets miljöpåverkan Trimning och effektivisering av transportsystemet för tillväxt och klimat Riskreserv Medel för tillkommande behov

15 Vad innehåller planen? Strategiska stråk och centrala godsnoder Strategi för drift- och underhåll Ekonomiska förutsättningar, utveckling av transportsystemet Inriktning för Övriga effektiviseringar av transportsystemet (tidigare sektorsverksamheten) Åtgärdsområden (mindre investeringar) Namngivna investeringar (större investeringar)

16 Utmaningar Hantering av medfinansiering Kapacitet på järnväg inklusive HS-banor, , Banavgifter införandetakt, marginalkostnad alla trafikslag Avregleringen jvg systemet Lite resurser till miljö, trafiksäkerhet, mindre åtgärder Gränsöverskridande projekt H-H tunnel, Göteborg-Oslo, Malmbanan

17 Verksamhet Nationell transportplan Länsplaner Drift och underhåll Nationella stamvägar Det statliga järnvägsnätet Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Tabell 1: Vad planeras i vilket plandokument. Karta över det nationella stamvägnätet finns på Trafikverkets webbplats Övriga effektiviseringar av transportsystemet (f.d. sektorsverksamheten) Åtgärdsområde trimning och effektivisering Åtgärdsområde miljö Namngivna investeringar Statlig medfinansiering Regionala statliga vägar Omfattning av statsbidrag till drift och underhåll av enskilda vägar Finansieras i sin helhet i nationell transportplan Det statliga järnvägsnätet Nationella stamvägar Utpekat nationellt kollektivtrafiknät för personer med funktionsnedsättning Det statliga järnvägsnätet Det statliga vägnätet Det statliga järnvägsnätet Nationella stamvägar Strategiska slussar och farleder Statlig medfinansiering till kollektivtrafik med koppling till järnväg, tunnelbana, spårväg Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Regionala statliga vägar Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Regionala statliga vägar Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Statlig medfinansiering för byggande av kollektivtrafikanläggningar m.m. Statlig medfinansiering för drift av icke statliga flygplatser Möjlighet att finansiera åtgärder som normalt finansieras i den nationella transportplanen Statlig medfinansiering för drift av utpekade icke statliga flygplatser

18 Vägnätet Det svenska vägnätet består av cirka kilometer statliga vägar, varav cirka kilometer är europavägar, kilometer övriga riksvägar, kilometer primära länsvägar och kilometer övriga länsvägar. I det statliga vägnätet ingår även broar, ett tjugotal tunnlar och 37 färjeleder. Förutom det statliga vägnätet finns det omkring kilometer kommunala gator och allmänna vägar samt kilometer enskilda vägar med statlig medfinansiering och ett mycket stort antal enskilda vägar utan statlig medfinansiering, de flesta så kallade skogsbilvägar. Det nationella stamvägnätet består av drygt kilometer väg, vilket är knappt tio procent av det statliga vägnätet. Stamvägnätet består av samtliga europavägar samt vissa riksvägar längs en del av sträckan. Trafikarbetet på det nationella stamvägnätet är omkring miljoner fordonskilometer per år, vilket motsvarar nästan 50 procent av trafikarbetet på det statliga vägnätet. Cirka 70 procent av allt trafikarbete i Sverige sker på det statliga vägnätet. Källa: Trafikverket / Nationell plan för transportsystemet

19 Järnvägs-, spårvägs- och tunnelbanenäten Järnvägsnätet i Sverige omfattar kilometer trafikerade banor varav kilometer är elektrifierade. Den största delen av banorna, kilometer, ägs av staten och förvaltas av Trafikverket. Det finns 48 banor i Sverige och cirka 600 järnvägsstationer där resande kan kliva av och på tåget. Förutom trafikerade banor omfattar järnvägsnätet även så kallad kapillär infrastruktur i form av exempelvis uppställnings- och anslutningsspår. Denna infrastruktur har stor betydelse bland annat för matning av gods från industrier och hamnar ut till de större godsstråken. Spårvägar finns i Göteborg, Norrköping och Stockholm och omfattar sammanlagt 127 kilometer trafikerade banor, samtliga elektrifierade. Stockholms tunnelbana omfattar 109 kilometer trafikerad bana. Källa: Trafikverket / Nationell plan för transportsystemet

20 Förslag på framtida (ekonomiskt) planeringssystem Fig. 7.2 Nuvarande nationella planeringssystem Fig. 7.3 Framtida planeringssystem Riksdag Beslut om ramar, m.m. Riksdag Budgetprop. om inriktning och ramar Regering Trafikverk Direktiv inriktningsplanering Förslag till inriktning Direktiv förberedande åtgärdsplanering Prop. om inriktning Återrapport av förberedelse Direktiv åtgärdsplanering Förslag till plan Regering Trafikverk/ Regioner Direktiv inriktningsdialoger Direktiv åtgärdsplanering Dialog regering/ region och trafikverk Förslag till åtgärder Beslut om plan för 4 år och inriktningen därefter

21 Förslag enligt utredningen Effektivare planering av vägar och järnvägar Den nuvarande planeringsprocessen Den av utredningen föreslagna processen

22 Forts. Viktig skillnad mellan den gällande och den föreslagna processen En sammanhållen process istället för 2-3 delprocesser En väg- eller järnvägsplan ska alltid fastställas (undantag finns nu för väg) Förenklat förfarande för planer som saknar intresse för allmänheten Bättre samordning med PBL genom att en vägplan eller arbetsplan kan tas fram med förenklat förfarande Regeringen avgör själv vilka projekt som ska tillåtlighetsprövas

23 Våga tänka vidare

24 Öresundsbron Trafikökning över Öresundsbron sedan öppnandet år 2000 Kontinuerlig trafikökning sedan öppnandet Avmattning av ökningen skedde under 2009, effekt av finanskrisen Källa: Trafikverket / Öresundsbrokonsortiet

25 Öresundsbron Resandeutveckling över Öresundsbron, Index över antalet resor fördelade på vägfordon och med järnväg Allt fler pendlar Ökad integration arbete, studier och boende Källa: Trafikverket

26 Öresundsbron Godstransporternas utveckling över Öresundsbron, Index över godsmängd fördelad på vägfordon och med järnväg Vägtrafiken har haft den kraftigaste utvecklingen Finanskrisen påverkar tydligt transporterna under 2009 Källa: Trafikverket

27 Regerings uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet

28 Planen utlagd i tiden "Fastställd" plan tkr Ränta, amortering, hyra och förskotteringar Driftbidrag Luftfart Byggstartade objekt och Närtidssatsningar Förbifart Stockholm Bundna Statsbidrag Bundet övrigt ERTMS Korridor B och Citybaneavtalet Söderstälje Sluss Pågående sammanslagna potter Västsvenska infrastrukturpaketet Pågatåg Nordost, Kattegatt - leden och Trafikplats Ljung Planlagda Nya objekt Ofördelade sammanslagna potter

29 De sammanslagna åtgärdsområdena årsvis enligt fastställelsebeslut tkr Sammanslagna åtgärdsområden exkl banavgifter Sammanslagna åtgärdsområden exkl banavgifter i genomsnitt

30 Skälen för regeringens beslut Hög nyttjande grad och konkurrens viktiga flera delsträckor och tåglägen. Trängsel storstadsregionerna. Sårbarheten uppenbar vid haverier och vädersituationer. Efterfrågan på både person- och gods kommer troligen öka. Identifiera flaskhalsar. Behov av följdinvesteringar. Ekonomiska styrmedel och DoU åtgärder. Effekttivare användning av spårkapaciteten

31 Regerings uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet A. Utifrån gällande plan utreda behovet av ökad kapacitet i jvg systemet, förslag till effektiviserings- och kapacitetshöjande åtgärder. Utgå från fyrstegsprincipen. 1. år för år 2. omdisponering 3. ökade medel. Kostnad Kan omdisponeringar av planen bidra till effektivare nyttjande av de ekonomiska ramarna? Beakta utredningen om Höghastighetsbanor.. Åtgärder för samt Remissat och klart 1 oktober

32 Regerings uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet B. Utveckling av transportbehovet på jvg till 2050 Var i jvg systemet kapacitetsbrist föreligger och kan uppstå Transportsystemet 2050 (särskilt jvg) Alternativ hastighetsstandard Vilka åtgärder är relevanta Effekter på samhällsutveckling, miljö och klimat Utbudsrestriktioner (arbetskraft och konjunkturpåverkan) Jämförelse andra länder TEN-T, Dialog, avstämning regeringskansliet Slutrapport 29 februari

33 Andra uppdrag som samordnas med detta Hur banavgifter kan utformas som ekonomiskt styrmedel för effektivare fördelning av infrastrukturkapacitet. Hur transportmarknaden och transportarbetet på järnväg påverkas av planerade höjningar av banavgifterna. Metoderna för att mäta betalningsviljan för befintlig kapacitet förväntas förbättras. Ett av motiven för Höghastighetsbanor är att frigöra kapacitet i övriga jvg systemet fyrstegsprincipen