Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen

Transkript

1 Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen Gatukontorsdagarna i Lund den 5 maj 2011

2 Vår uppgift Vi ska föreslå riktlinjer och processer för medfinansiering i den långsiktiga planeringen av statlig transportinfrastruktur Vi ska se över systemet för den långsiktiga planeringen av statlig transportinfrastruktur och komma med förslag Vi ska bringa klarhet i frågor som rör brukaravgifter, lånevillkor, statsstödsregler, m.m.

3 Vårt delbetänkande Utvärdering av förhandlingsarbetet i den senaste planeringsomgången Överväganden om brukaravgifter Överväganden om lånevillkor

4 Pålagornas huvudsyfte Styrande Finansierande Generella Banavgifter enligt kap 7 2 i JVL, Banavgifter enligt kap 7 4 JVL, Partiella Trängselskatter Broavgifter

5 Finansiering av transportinfrastruktur Huvudprincipen är att statlig transportinfrastruktur finansieras med anslag I undantagsfall kan transportinfrastruktur finansieras på annat sätt genom avgifter och lån om Riksdagen så beslutar Kommuner får medfinansiera statlig transport-infrastruktur under vissa villkor

6 Finansieringsformer Anslag över statsbudgeten skattekollektivet bär kostnaderna slutligt Lån i Riksgäldskontoret, återbetalning med anslag - skattekollektivet slutlig bär kostnaderna slutligt Lån i Riksgäldskontoret, återbetalning med brukaravgifter trafikantkollektivet bär kostnaderna slutigt Lån i Riksgäldskontoret, återbetalning med trängselskatter trafikantkollektivet bär kostnaderna slutigt Medfinansiering av kommun kommunens skattekollektiv, ev. hel eller delvis återbetalning via exploateringsavgifter Förskottering, återbetalning med anslag det statliga skattekollektivet betalar de slutliga kostnaderna tillsammans med den som lånat ut medel för att åstadkomma tidigareläggning (räntekostnaden tills återbetalning av lånet sker)

7 När är kommunal medfinansiering aktuell Staten har ansvar för landsbygdsvägar och genomfartsleder samt för farleder för handelssjöfarten och för statens järnvägsnät Kommunerna har ansvar för användningen av mark och vatten och för gator och vägar inom sitt väghållningsområde och starka intressen i hamnar, flygplatser och resecentra Statens och kommunernas intressen möts i tätorterna och i noderna och där kan det vara aktuellt med förhandlingar om medfinansiering

8 Situationer för medfinansiering 1. Staten bygger och kommunen passar då på tillfället att samtidigt göra investeringar som faller på kommunens ansvar 2. Staten bygger och kommunen vill ha en tidsmässig samordning med investeringar som kommunen har planerat ( akuta lösningar) 3. Staten bygger och kommunen/regionen vill ha en högre standard hos den aktuella statliga anläggningen (fler körfält, andra hastighetsgränser) 4. Staten bygger och kommunen/regionen vill ha en annan utformning (t ex överdäckning, planskild korsning) 5. Staten bygger och kommunen/regionen vill ha en annan lokalisering för anläggningen som bättre överensstämmer med den kommunala planeringen 6. Staten bygger och kommunen/regionen vill ha en annan principiell lösning (Pågatåg Nordost) 7. Staten och kommuner/regionföreträdare vill ta ett större samlat grepp om flera komponenter av transportförsörjningen i en region (Stockholmsöverenskommelsen, Västsvenska Infrastrukturpaketet)

9 Kopplingar mellan olika faser i planering och genomförande av investeringar i statlig transportinfrastruktur Åtgärdsplanering Fysisk planering Genomförande Avsiktsförklaring Genomförande- och finansieringsavtal Entreprenadkontrakt Syftar till att identifiera viljan till, preliminär inriktning och omfattning av medfinansiering samt anger villkoren, formerna och tidplanen för fortsatt samverkan rörande utpekade objekt. Avsiktsförklaringen tidsbegränsas till nästa planrevidering Syftar till att bestämma omfattning av objektet, parternas ansvar samt finansieringen av objektet. Avtal som binder parterna, men utan klausuler om skadestånd. Avtalet ska ligga inom ramen för det bemyndigande som regeringen gett Trafikverket. Civilrättsligt bindande avtal om genomförande av entreprenad. Avtalet ska ligga inom ramen för det bemyndigande som regeringen gett Trafikverket. Avtalet rymmer klausuler om skadestånd.

10 Politiska överväganden och frågor De transportpolitiska målen är sällan eller aldrig föremål för politisk oenighet eller debatt Däremot är åtgärderna för att nå målen ständigt omdiskuterade. Att ange mål och ramar (417 mdr fördelade på 200 mdr för DoU och 217 för investeringar) är erfarenhetsmässigt inte tillräckligt för att få en kvalificerad politisk diskussion

11 Politiska intressanta frågor Ska vi underhålla och utveckla det vi har eller ska vi bygga nytt Ska vi ha trängselskatter eller ska vi bygga bort flaskhalsarna Ska vi bygga mötesspår eller bygga hela stråk med dubbelspår Ska vi satsa på trafikinformation eller ska vi uppgradera infrastrukturen Ska vi satsa på kollektivtrafik på vägen eller på järnvägen Ska vi satsa på landsbygdsvägarna eller de större vägarna Ska skogstransporterna få bättre förutsättningar Vilken beredskap ska finnas för att möta oväntade händelser Hur ska vi få ut mesta möjliga av våra gemensamma resurser och åtgärder

12 Hur ska ett nytt planeringssystem formas för att hantera de intressanta politiska frågorna?