Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren

Transkript

1 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren

2 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier) under ledning av Per-Albin Hansson (socialdemokrat). Per-Albin slog tidigt fast att Sverige skulle vara neutralt, det vill säga inte aktivt militärt stödja någon sida. Men Sverige var illa rustat för krig Den första stora utmaningen var Sovjets anfall på Finland. Hur skulle man göra? Många svenskar såg Finland som ett broderland och ville hjälpa. Sverige som land hjälpte inte Finland militärt, men många svenskar reste till Finland som frivilliga (ca ). Men Sverige sade nej till att en allierad styrka skulle få transporteras via Norrland till Finland. Den andra stora utmaningen kom när Tyskland anföll och invaderade Danmark och Norge på våren Sverige var illa rustat (hade inte moderna vapen). Efter att Tyskland ockuperat våra grannländer var Sverige inringat av diktaturerna Sovjet och Tyskland. Eftergiftspolitiken gentemot Tyskland I Sverige var man rädda för en tysk invasion fram till 1943/1944. Så hur långt gick den svenska regeringen för att undvika krig? Export av järnmalm & kullager Fram till 1944 exporterade Sverige stora mängder järnmalm och bl a kullager till Tyskland. Järnmalmen var framför allt viktig för Tyskarna när de skulle rusta sin armé. Permittenttrafiken/transiteringstrafiken Tyska trupper som skulle hem på permission (lediga) från Norge fick åka tåg genom Sverige (fram till 1943). Sammanlagt färdades ungefär 2,1 miljoner tyska soldater de här åren på svenska järnvägar. Midsommarkrisen 1941 I juni 1941 anföll tyskarna Sovjet. Då gick den svenska regeringen med på att låta en tysk stridsklar division färdas på tåg från Norge till Finland över Sverige. Den svenske kungen Gustav V hotade att abdikera om vi inte gick med på det kravet, åtminstone antydde Per-Albin att så var fallet.

3 Moraliska tveksamheter med eftergiftpolitiken Exporten av järnmalm och kullager var allvarlig eftersom Sverige på så sätt hjälpte tyskarna att rusta sin armé. I utbyte fick Sverige för visso kol och kocks (för uppvärmning och elektricitet). Kriget förlängdes troligen på grund av denna export. Men vad hade hänt om vi inte sålt järnmalm och kullager? Det är inte helt otroligt att Tyskland anfallit och ockuperat Sverige, men det hade åtminstone försvårat för tyskarna och den nazistiska regimen att föra krig. Ett annat moraliskt dilemma som exporten innebar var hur Sverige fick betalt. Förutom kol och kocks fick man betalt i guld. Guld som tyskarna stulit från ockuperade länder och privatpersoner. Detta betalde Sverige delvis tillbaka efter kriget. Att Sverige lät tyska trupper fara på svenska järnvägar, trots att Sverige var neutralt, är också problematiskt. I synnerhet som Sverige inte lät brittiska trupper fara över Sverige 1939 (den svenska regeringen misstänkte att de brittiska trupperna skulle besätta de svenska malmfälten i norr). Den svenska eftergiftspolitiken gentemot Tyskland trappades successivt (stegvis) ned åren 1943 och Förmodligen för att man då visste att Tyskland skulle förlora kriget, samt att den svenska armén då blivit starkare. Uppgift: Hur tycker du att Sverige borde ha agerat?

4 Sverige och förintelsen När Hitler tog makten påbörjades förföljelserna omedelbart. Sverige ville inte stöta sig med Tyskland allt för mycket och tillät inte någon stor judisk invandring till Sverige. Svenskarna är kluvna en del är positiva till den tyska raspolitiken men de flesta är nog skeptiska eller motståndare. En svensk antisemitisk film Pettersson och Bendel gjorde succé i Tyskland. Filmen bidrog till pogromer (trakasserier, förföljelser) mot judar i Tyskland. I Sverige kände man tidigt till förföljelserna av judar i Tyskland. Redan 1933 rapporterades det om detta i den svenska pressen. Men den totala omfattningen stod inte klar förrän efter kriget. Den hårda svenska politiken gentemot flyktingar (bla judar) mjuknar under 1943, då exempelvis danska judar skeppas över till Sverige (ca 8000) söker den svenske diplomaten Roul Wallenberg att rädda judar undan förintelsen i Ungern. Han hjälper till att rädda många genom att dela ut så kallade skyddspass till judar i Budapest. Följande år, 1945, förhandlar Folke Bernadotte med Himmler om att få föra ut skandinaviska fångar från koncentrationslägren i Tyskland. Sammanlagt ca förs ut från Tyskland i Bernadottes vita bussar. Uppgift: Borde Sverige gjort mer? Har Sverige och svenskarna något moraliskt ansvar för det som skedde?

5 Sverige leddes av en samlingsregering under kriget Christian Gunther (opopl.) utrikesminister Per-Edvin Sköld (S) försvarsminister

6 1. Är det viktigt att känna till Sveriges historia under andra världskriget? Varför, i så fall? 2. Många har menat att Sverige agerade fegt under kriget. Vilka kunskaper anser du att man behöver för att kunna göra en sådan bedömning? 3. Om du fick ändra beslut som den svenska regeringen tog under kriget, vilka beslut skulle det vara (motivera)? 4. Vad tror du att man kommer att kritisera i framtiden, när det gäller dagens svenska politik? 5. Under 1900-talets stora krig har Sverige varit neutralt (alliansfritt). Bör vi fortsätta vara neutrala?