Det krigshärjade 1940-talet.

Transkript

1 Det krigshärjade 1940-talet. I Europa under 1940-talet var det andra världskriget som fanns på allas läppar både i början och efterkrigstiden och starten på det kalla kriget. Denna text om 1940-talet kommer spegla kriget men även hur Sverige levde och hade det på 1940-talet. Krigstiden Att kriget i Europa och även världen är det värsta som hänt mänskligheten under manna minne är ingen underdrift. Nästan 60 miljoner människor fick sätta livet till under dessa år som kriget härjade i Europa och på andra fronter. Skräck, terror och rädsla är några ord som följde med till de allra flesta länderna runtom. Ända fram till 1945 då Axelmakterna kapitulerade och USA släppte atombomberna över Nagasaki och Hiroshima som blev Japans fall kunde Europas befolkning andas ut. Den klassiska bilden när Sovjet hissar flaggan över detslagna Nazityskland USA erbjöd den sk Marschall hjälpen, vilket var i klartext 12 miljarder dollar som skickades till länderna som behövde dem. Alla inblandade länder tog emot utom Sovjet, då Joseph Stalin motsatte sig hjälpen. Även Sverige mottog en summa pengar i lån och bidrags form. Bilden visar hur pengarna fördelades i form av staplar länderna.den klassiska bilden när Sovjet hissar flaggan över det slagna Nazityskland Viktiga händelser i Europa år för år under 1940 talet 1941 Tyskland angriper sin upp till detta år sin bundsförvant Sovjet och det blir ett fullskaligt krig De första amerikanske soldaterna kommer till Europa Tyskarna förlorar mer flera stora slag tex El-Alamein 1944 Dagen D operationen när de allierade går iland i Normandie och börjar marchen mot Berlin 1945 I maj månad kapitulerar det tyska imperiet. Förenta Nationerna grundas Den stora rättegången mot de fångade nazisterna i Nurnberg börjar. I modevärlden gör den första bikinin intåg i Paris.

2 1947 Anne Franks dagbok kommer som bok. Marshall planen kommer till Europa Sovjet tar kontroll över Tjeckoslovakien genom den sk Pragkuppen NATO eller Atlantpakten bildas. Sitt högkvarter läggs i Bryssel Sverige under 1940-talet Sverige var det enda nordiska landet som stod utanför kriget. Hur har hade Sverige sett ut idag om vi hade gått med eller emot Tyskland? Sveriges förmåga och geografiska läge i Skandinavien, våran militära upprustning och hur krigets förlopp utspelade sig var bidragande orsaker till att Sverige behöll sin neutralitet. Landet var rustat för krig och därför kallas denna period i Sverige beredskapstiden. Regeringen i Sverige hade fullständig koll på vad som hände vid alla våra gränser. Tex den 5 maj stod svenska bomplan målade med danska färger redo att hjälpa Danmark till frihet. Regeringen, med statsminister Per-Albin Hansson i spetsen stod klara vid sitt mål att hålla Sverige neutralt, men det hände saker som många var upprörda över tex så lät Sverige ca 2,1 miljoner tyska soldater färdas på järnvägarna i Sverige till Norge bla. Tyskarna hyrde svenska telefonlinjer för att kommunicera med Norge som Sverige i sin tur avlyssnade och skickade infon till de allierade. Livet i Sverige under 1940-talet var inte lätt, Sverige hade mer eller mindre gått tillbaka till ett jordbrukssamhälle som inte kom på fötter igen förrän efter kriget då urbaniseringen tog fart igen. Den vanlige svenske gemene man hade svårt med att få tag på mat att mäta sig med, ransoneringskort gavs ut för att hålla uppsikt över ransonerna. I skolorna blev 1946 skolmaten fri, delvis för att kompensera för de missade måltiderna hemma. I det svenska folkhemmet så var det delvis barnen som fick fokus, det anordnades sommarkolonier och parker fick lektanter som gav leksaker till barnen och såg till dem. För att roa svensken fanns artister som Evert Taube och Ulla Billqvist, Evert Taube tillhör absolut en av de största svenska artisterna vi fått fram överhuvudtaget. Fantastisk poet med visor som både berättade historier om hans resor i vida världen men också berättar om den sköna svenska naturen, tex Änglamark visan. Den svenska vis skatten Evert Taube, här iförd klassiska sjömans kläder med lutan i högsta hugg. Mode och stil kom ordentligt till Sverige när Cristian Dior slog igenom 1947, då skulle kvinnans former framhävas med smala midjor och bystmarkering bla. Annars var 40-talets mode ganska trist med till stor del tack vare kriget som gör att kläderna går mer eller mindre åt det militäriska hållet för både könen.

3 Intervjun med min mor om 1940-talet och hennes uppväxt på 50-talet. Härefter följer en intervju som jag gjorde min mor Gunni Carlsson, som föddes under 1940-talet men började sin skolgång under talet. Intervjun är omskriven som en liten berättelse om min mors uppväxt fram till pension. Min mor föddes den 4 April 1944 i Edsbruk, en by som ligger i norra Västerviks Kommun. Familjen Carlsson bestod av Mor(mormor), Far(morfar) och en syster som är 4 år äldre än min mor. Mormor jobbade som charkbiträde och morfar jobbade på pappersbruk och Electrolux. Han hade alltså två st jobb som han jobbade med. Under andra världskrigets sista år låg min morfar vid Norska gränsen som sjukvårdare. Det min mor berättade var att han upplevde inte den intensiva krigstiden utan inriktade sig på att dela med sig den kunskap han besatt som sjukvårdare. Hemma i Edsbruk var det mormor som tog hand om min mor och hennes syster. Det var ransoneringskort under kriget. Man fick bara handla på kuponger om man hade det. Många handlade svart tex. med bönder. Bönderna fick lite bröd och familjen fick mjöl i stället. Det var väldigt vanligt i denna del av kommunen att det handlades svart, ransoneringskorten räckte till det nödvändigaste men sen var man tvungen att handla svart. När väl min mor började skolan som 7-årig flicka gick hon en 8-årig folkskola på Lidhemskolan i Västervik, dit nu familjen flyttade då det var dags att börja skolan. I skolan var det stenhård disciplin som gällde, fröken hade järnkoll på alla och tex. skulle man svara på en fråga som var det en självklarhet att man stod upp vid sidan om bänken, rakryggad och svarade i en ton som var ordentlig. Aga fanns och min mor berättar att blev rappad över fingrarna för saker som idag skulle betraktas som straffbart. Hon hade skrivit fel i rättstavning eller finskrivning ( hon kom inte ihåg vilket ämne det var ) då rappade fröken fingrarna med en pinne så det uppkom blodvite. Men detta ansågs vara nödvändigt för att eleverna skulle lära sig vett och disciplin. Läxor var en självklarhet och det förekom dagligen läxor som skulle göras. Skolan var en självklarhet även på lördagar under denna tiden. Skolmat serverades i skolan endast om båda föräldrarna jobbade detta fick man ansöka om. Apropå mat så i hemmet där mamma växte upp serverades väldigt mycket potatis och köttbullar. Hon förklarar i intervjun att all slags mat som ansågs som billig att inhandla sågs på bordet väldigt ofta. På kvällarna lyssnade familjen på radio och läste mycket böcker. Radion samlade många familjer som en social punkt för skratt och glädje men också för allvarliga kommunikationer som kriget och nyheter. Nästan 1,5 miljoner svenskar hade radiolicens under denna tid och i genomsitt lyssnade man 3 timmar om dagen på radion.varannan svensk lyssnade Högmässan men efter den var Sigge Furst en stor radioprofil med sitt program Frukostklubben. Min mor berättar att hon och hennes syster lyssnade på barnprogrammet Barnens Brevlåda som var jättepopulärt. 50 talet var Radions Guldålder i Sverige. Innan ens skolgången var slut började min mor att köra ut Västerviks Tidningen vid 14-års ålder. Ett extrajobb som hon tyckte mycket om. Hon hade ett stort distrikt berättar hon men det var bra med jobb hade hennes far sagt och då gjorde på

4 man som pappa sa. Efter ett år som tidningsbud blev Gunni postflicka på Electrolux. Fabriken som till sin nedläggning för bara 10 år sedan hade 500 anställda och var Västerviks största fabrik någonsin. Det var betydligt enklare att skaffa jobb under dessa år än det är i modern tid. Vid 18 års ålder slutade min mor jobba då hon blev gravid tidigt. En dotter och en son blev det under åren som kom. Under dessa år blev min mor musikintresserad inte att spela och sjunga men att lyssna på musik. Harry Brandelius. Inger Bergren. Tova Carlsson. Yngve Storr tillhörde de absolut största idolerna i hennes kollektion som jag med egna ögon kan säga var stor. Sedan när min mor blev 30 år fick hon jobb som lokalvårdare på Västerviks Sjukhus där hon senare avancerade till städchef och behöll den titeln ändå till sin pension vid 62 års ålder. Ett kort avbrott i arbetet blev det vid 35 årsålder för att ta hand om en sladdiss till son som föddes :-) Reflektion Om jag ska sammanfatta dels min mors intervju och det jag har skrivit om 40 och 50 talet så var det en ganska dyster tid med krig och allmän oro i Europa. Jag tror att det är svårt för dagens människor som inte upplevt tex rannsoneringskuponger, oron att kanske inte bli mätt, slagen i skolan av fröken hur det verkligen var under dessa dagar. När jag gjorde intervjun med min mor kunde man nästans se att hon inte tyckte om när jag frågade vissa saker som följd frågor. Att hon inte ville grotta ner sig i det mer utan låta det vara. Samtidigt så vissa saker var fantastika och jag fick be henne ta nästa, tex när jag frågade om vad de gjorde för roligt med familjen på kvällar. Radion, Radion o ännu mera radion berättade hon. Det jag tänker är vilken kraft de personer som jobbade på radion hade. Jag hoppas att Europa inte kommer att uppleva ett sånt här krig igen och vi får bevara den fred som finns trots oroligheter i vissa delar.

5 Källförteckning Textinläsning sv.wikipedia.org/wiki/marshallplanen sv.wikipedia.org/wiki/sveriges_historia#mellankrigstid_och_andra_v.c3.a4rldskrig_ E Min mor Gunni Elsbet Carlsson Bilder px %206% htm jukhus.jpg