LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen Västernorrlands län Samrådsvar dnr Att: Vattenmyndigheten Härnösand Yttrande över förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer samt över förslag till åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt (Dnr ) LRF Dalarna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag och vi redovisar härmed vårt yttrande. De frågor som vattenmyndigheten speciellt vill har svar på finns redovisade på slutet som en särskild bilaga. Generella synpunkter LRF Dalarna företräder medlemmar verksamma i en region med många sjöar och vattendrag. Lantbruket har medverkat aktivt och även varit initiativtagare till informationsaktiviteter och kurser samt olika projekt i regionen vilka har syftat till att bidra till god status i länets sjöar och vattendrag. Det har skett genom samarbete med Länsstyrelsen. LRF Dalarna har ordnat flera vattendragsvandringar för jord och skogsägare med medverkan från såväl Länsstyrelsen som Skogstyrelsen. LRF Dalarna är aktiv i Dalarnas vattenråd som är upprättad i området. Sedan några år tillbaka finns Greppa Näringen, rådgivning till jordbrukare där många deltagare har deltagit kurser och aktiviteter. Vi är övertygade om att genom frivillighet samt att ta vara på den professionalism och de kunskaper som finns inom lantbruket så skapas en av nycklarna till framgång även i fortsättningen i vattenförvaltningen. Dalarna län är ett skogstätt län vilket består till övervägande delen skog. Åkerarealen i Dalarnas län omfattar endast 2,6 procent av länets totala yta. Länet bör värna om åkermark och odlingsmark för att möjliggöra livsmedelsproduktion för kommande generationer. Ett livskraftigt lantbruk i länet är en förutsättning för att landskapet ska kunna hållas öppet. Länets skogar är en viktig resurs för virkesproduktion och energiutvinning. GUSTAFSSON, PIRJO, [email protected] Dalarna och Gävleborg Postadress Postnr Ort Besöksadress adress Tfn +46 (0) Växel Tfn växel Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr SE

2 REMISSYTTRANDE 2(14) Sveriges regering presenterade nyligen en konkurrenskraftsutredning för jordbruks- och trädgårdnäringen och regeringen har även inlett ett arbete med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. LRF Dalarna välkomnar detta initiativ vilket vi ser som ett stöd för oss i vårt arbete med att skapa de bästa förutsättningarna för ett aktivt, biologiskt och ekonomiskt hållbart lantbruk i regionen. Dalarnas län har förutsättningar för att öka livsmedelsproduktionen. En säker, trygg och frisk livsmedelsproduktion blir allt viktigare för många människor. LRF Dalarna menar att många av de föreslagna åtgärdena innebär ett direkt hot mot den biologiska mångfalden som är kopplat till odlingslandskapet. Marker riskerar att förloras med den följden att det blir ännu mer igenväxning och beskogning av åkermark inte minst på mindre rationella odlingsområden. Samrådsunderlaget LRF Dalarna anser att underlaget för olika åtgärdsförslag är svårt att ta till sig. Det är svårt att få grepp om effekterna av de möjliga åtgärderna. För att få bättre förståelse för förslagen har LRF tagit initiativ till informationsmöten med Länsstyrelsen. Kommuner föreslås få ökad tillsyns- och prövningsverksamhet som en följd av åtgärdsförslagen. LRF Dalarna anser att t.ex. många kommuner inte har tillräckliga kunskaper för att bedöma och motivera åtgärder för vattenförekomsterna och väga samman olika intressen och samhällsvärden. Myndigheterna måste kunna presentera ekonomiska kalkyler som tar hänsyn alla intressenter för att man kan väga nyttan mot de negativa konsekvenserna. De vanligaste miljöproblemen enligt Bottenhavets Vattenmyndighet är vandringhinder och morfologiska förändringar och de främsta påverkanskällorna är dammar och andra vandringshinder samt fysiska förändringar av vattendragsfåran t.ex. flottningsleder. En del dammar och vandringshinder har koppling till produktion av vattenkraft och energiproduktionen både i stort och smått. Vi vill påpeka att dammar även kan bidra till attraktiv boende miljö och kan ha funnits flera hundra år. En aktuell fråga för Dalälven är sommaröversvämningar i Nedre Dalälven som ger problem med massförekomst av stickmyggor. Eftersom Västerdalälven inte är så reglerad kan man inte styra flöden på samma sätt som i Österdalälven. Skulle mindre dammar och andra fördämningar i vattendraget rivas kan man anta att situationen skulle bli än värre. Nytta och skada (exempel) Rivning av ett vandringshinder på ett mindre vattendrag bedöms som en åtgärd som bör göras för att nå god ekologisk status. Det blir en del kostnader. Vat-

3 REMISSYTTRANDE 3(14) tenmyndigheten hänvisar till studier där kostnader för åtgärderna ställs i relation till värdet s.k. ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag. En rivning av ett vandringshinder kan innebära att vattennivån i vattendraget höjs. Ett täckdikningssystem som mynnar i ett sådant vattendrag kan därmed komma att fungera sämre eller i värsta fall inte alls. Detta i sin tur leder till att grödorna ger sämre skörd. Täckdikningen kanske måste göras om eller i värsta fall få den följden att fälten inte kan brukas överhuvudtaget. Allt detta påverkar ekonomin för jordbruket. Den här typen av intrångskostnader måste tas med i beslutsunderlaget för åtgärderna. Helhetssyn saknas Vattenmyndighetens förslag saknar enligt LRF Dalarna övergripande samhällsperspektiv som tar hänsyn olika intressen som är viktiga för företagandet i landsbygden och i lantbruket. LRF Dalarna vill påminna om att matproduktion är i allra högsta grad en ekosystemtjänst. Sverige kan inte fortsätta att exportera miljöpåverkan. Naturvårdsverket kom i dagarna ut med en rapport rörande den svenska konsumtionen och dess påverkan på växthusgasutsläppen. Allt större del av utsläppen från svensk konsumtion sker i andra länder. Mat och internationellt resande står för de största ökningarna. Livsmedelsproduktion i Dalarna sker med miljöhänsyn och lantbruksföretag som drivs rationellt och kan nyttja potentialen som finns i länets åkermark kan bidra till att vända kurvorna. Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 5 Havs- och Vattenmyndigheten behöver utveckla nationell strategi samt finansiering för vattenverksamheter/anläggningar som rör ett stort antal sakägare och som saknar en tydlig verksamhetsutövare, i syfte att åstadkomma åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Dalarnas län har ett stort antal markavvattningsföretag som kan falla under och påverkas av detta åtgärdsförslag. Inom regionen finns bl.a. många dammar som har koppling till energiproducerande vattenkraft. De små och mindre vattenkraftsanläggningarna har stor betydelse för energiförsörjningen i området och ger skatteinstäkter till staten. Bara i Vansbro kommun finns tio mindre vattenkraftverk. En mängd markavvattningsföretag finns och LRF Dalarna är enig med Vattenmyndighetens slutsats att: ansvaret ofta oklart på grund av att man inte kontinuerligt uppdaterat företaget med avseende på ingående fastigheter.

4 REMISSYTTRANDE 4(14) LRF Dalarna och Länsstyrelsen har genomfört flera kurser och aktiviteter som riktat sig till markägare för att få igång de övergivna och inaktiva markavvattningsföretagen. LRF har med hjälp av Jordbruksverkets vattenenhet tagit fram boken Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet som är en mycket uppskattad faktabok. Bara i Dalarna län har ca hundra markägare beställt boken eller haft den som kurslitteratur. Enligt LRF Dalarna är aktiva markavvattningsföretag mycket viktiga för länets jordbruk. Diken som underhålls är grunden för väl fungerande markavvattning som i sin tur innebär att åkrar fungerar bättre för alla typer av livsmedelsproduktion. Fält som då har mindre fosforläckage, mindre markpackning etc. LRF Dalarna anser att resurser behövs för att få igång de övergivna och inaktiva markavvattningsföretagen. En väl fungerande markavvattning gör att matproduktion och vattenvård kan kombineras. Dalarna domineras av skog. Ett vattendrag som börjar i skogen passerar sedan jordbrukslandskapet. Det är ett koppel av myndigheter som ska hantera markavvattning och dikesrensning. LRF Dalarna kräver tydlighet och samordning av olika frågor som berör markavvattning. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 6 Havs- och vattenmyndigheten behöver a) ta fram enhetlig definition av och utreda förutsättningarna för att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner utmed vattendrag, som ligger inom eller i anslutning till jordbruksmark, som riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna. Åtgärden behöver ske efter samråd med Jordbruksverket. b) utveckla styrmedel för anläggandet av ekologiskt funktionella kantzoner, för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver ske efter samråd med Skogstyrelsen och Jordbruksverket. Ekologiskt funktionella kantzoner föreslås som en möjlig åtgärd i princip för alla vattenförekomster i länet. Motivering är bl.a. att det är en åtgärd för att förbättra vattnets status är att inrätta ekologiskt funktionella kantzoner, det vill säga en tillräckligt bred kantzon för att skapa goda ekologiska förhållanden i vatten, på stranden och för vattenberoende arter och där vegetationen består av örter, gräs, buskar och träd. På sidan 126 i förslaget till åtgärdsprogram finns storleken beskrivet: Storleken på zonen inom jordbruksområden beror dels på hur stort vattendraget är och dels på hänsyn till den omgivande marken (till exempel lutning). Utmed

5 REMISSYTTRANDE 5(14) mindre vattendrag < 3 meter bör zonen vara minst 15 m bred på vardera sidan om vattendraget och minst 20 m bred utmed större vattendrag. Vattenmyndigheten har använd 30 meter i sina beräkningar om samhällsekonomiska konsekvenser. Vattenmyndigheten säger att detta är ett förslag. Ändå skriver man att Havs- och Vattenmyndigheten bör utreda förutsättningar för en generell lösning för inrättande av ekologiskt funktionella kantzoner trots att Vattenmyndigheten är medveten om de negativa konsekvenserna för jordbruket och skogbruket (resonemang ÅP sid ). LRF Dalarna är mycket kritisk till detta förslag. Länsstyrelsen har arbetat med underlaget och även om man endast föreslår åtgärden i Södra Dalarna så kan det får förödande för enskilda markägare att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Lantbrukaren kan tvingas sluta bruka åkermarken. Fältens storlek och form gör att en kantzon kan göra att hela skiften kan komma att tvingas tas ur produktion. LRF Dalarna ställer sig även frågande varför uppdraget att utreda ekologisk funktionella kantzoner läggs på Havs- och Vattenmyndigheten när det gäller jordbruksmark. Jordbruksverket bör ha uppdraget att utreda under vilka omständigheter och på vilket sätt det eventuellt kan vara möjligt att få till stånd ekologiskt funktionella kantzoner. Det är samma logik som att Skogstyrelsen föreslås få uppdraget som berör skogens vatten. Jordbruksverket, åtgärd 3 Jordbruksverket behöver ta fram styrmedel, till exempel föreskrifter, med syfte att följande åtgärder genomförs i tillräcklig omfattning för att bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs: c) anpassade skyddszoner d) skyddszoner Anpassade skyddszoner och skyddszoner Anpassade skyddszoner och skyddszoner är begrepp som förvirrar. Anpassad skyddszon ska endast läggas där det är uppenbar risk för fosforförluster via ytavrinning. Skyddszon ska läggas efter en längre sträcka utmed vattendrag eller större dike och bredden kan variera från två till 20 meter. Båda dessa åtgärder föreslås frekvent i länet enligt VISS. Dessa åtgärder kan ha samma negativa påverkan som de ekologiskt funktionella kantzonerna. Det blir sämre möjlighet att bedriva rationellt lantbruk, den brukade åkerarealen i länet riskerar att drastiskt minska. Vattenmyndigheten skriver i åtgärdsprogrammet på sid. 189 under avsnittet samhällsekonomiska konsekvenser att: Skyddszoner på 20 meter innebär att en relativ stor mängd åkerareal tas ur bruk, vilket påverkar jordbrukets lönsamhet.

6 REMISSYTTRANDE 6(14) Enligt vår uppfattning så tål inte jordbruket i Dalarna ytterligare pålagor som påverkar lönsamheten. Greppa Näringen LRF Dalarna vill framhålla att frivillighet i kombinationen med rådgivning, främst Greppa Näringen, kan stimulera länets jordbrukare att göra både strukturkalkning och anlägga olika typer av skyddszoner i den mån det också är ekonomiskt intressant att räkna hem investeringen. Lunds universitet kom nyligen ut med en rapport om att Östersjön mår bättre när lantbruket Greppar Näringen. Hittills har rådgivningen lett till en årlig minskning av läckaget med 790 ton kväve och ton fosfor. Hela rådgivningsbesök har genomförts sedan starten. Dalarnas län har haft möjlighet att ta del av Greppa Näringen rådgivningen endast under några år. Gävleborg kom med samtidigt i Greppa Näringen och Jämtland och Västernorrland har nyligen beretts möjlighet att komma med i Greppa Näringen. Lantbruksföretagen inom Bottenhavets Vattendistrikt bör ha få samma chans som man har haft i södra Sverige. Att genom frivilligt deltagande i Greppa Näringen få rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på och visa att företagen kan minska utsläpp av klimatgaser, minska övergödning och ha säker användning av växtskyddsmedel. Trafikverket, åtgärd 3 Trafikverket behöver genomföra åtgärder för skydd av yt- och grundvatten för att motverka miljöbelastning från väg och järnväg. Det gäller särskilt i vattenskyddsområden och i områden där miljöbelastningen bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. LRF Dalarna håller med Vattenmyndighetens motiveringar för åtgärderna, inte minst behovet av skyddsåtgärder för att motverka förekomsten av miljöbelastande ämnen. Vägsaltets effekter på miljö har mest haft fokus på påverkan av att grundvatten kan förorenas. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har gjort undersökningar på hur saltning av vägar med NaCl påverkar jordens aggregatstabilitet. Jorden innehåller natrium men provtagningar visar att jorden närmast saltade vägar har förhöjda halter av natrium. Vägsalt kan leda till växtnäringsbrist, främst kalium. Förutom skador på markstrukturen ökar vägsaltet risken för utlakning av fosfor och vissa tungmetaller som följer med uppslammade lerpartiklar i avrinnande vatten. Länsstyrelserna Vattenmyndigheten föreslår flera åtgärder för Länsstyrelsen att genomföra. Länsstyrelserna, åtgärd 1 handlar om provning och tillsyn av tillståndspliktiga verksamheter.

7 REMISSYTTRANDE 7(14) LRF Dalarna upplever att det är särskilt angeläget att det äntligen tas krafttag mot utsläpp från avloppsreningsnät samt breddning av avloppsvatten från reningsverk. Detta stöds även av Naturvårdsverkets, åtgärd 2. Under motiveringen i åtgärdsprogrammets på sidan 32 ka man läsa att Utsläpp från avloppledningsnäten beräknas inte heller i andra nationella sammanställningar av utsläpp av fosfor och kväve, exempelvis SMED*. Detta kan innebära att jordbruket eller annan påverkanskälla felaktigt krävs på åtgärder Kommunerna, åtgärd 4 tar också upp att behovet att genomföra tillsyn avloppledningsnätet och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening. Lantbruket ställs idag många krav som även handlar om moderna tekniska varningssystem, t.ex. larmsystem för ventilation i djurstallar. Det känns verkligen ålderdomligt att många mindre reningsverk saknar varningssystem vid pumpstationer. Länsstyrelserna, åtgärd 5 tar upp prioriteringen och utvecklingen av rådgivningsverksamhet till jordbruksföretag så att växtnäringsförluster och växtskyddsmedel minskar till vatten. LRF Dalarna anser att rådgivningen i Greppa Näringen som drivs av tre parter, Länsstyrelserna, Jordbruksverket och LRF är mycket viktig för länet. Som redan nämnts anser LRF Dalarna att lantbruksföretagen inom Bottenhavets Vattendistrikt bör ha få samma chans som man har haft i södra Sverige. Att genom frivilligt deltagande i Greppa Näringen få rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på och visa att företagen kan minska utsläpp av klimatgaser, minska övergödning och ha säker användning av växtskyddsmedel. Det är mycket viktigt Greppa Näringen prioriteras i området och resurser finns till rådgivningen till företagen i stället att Jordbruksverkets och Länsstyrelsernas resurser används för att ta fram nya tvingade regler för jordbruket i regionen. Länsstyrelserna, åtgärd 9 om riktade åtgärder som behöver genomföras av vattenkraften. LRF Dalarna ser att här finns många intressen som hamnar i kollision med varandra. LRF Dalarna har tillsammans med LRF Gävleborg varit huvudman för projektet Energilots 2.0 vilket i huvudsak finansierats genom landsbygdsprogrammet. Projekt Energilots 2.0 har kommentarer angående småskalig vattenkraft och vattenverksamhetsutredningen:

8 REMISSYTTRANDE 8(14) - Den småskaliga vattenkraften är ett av de affärsområden inom förnybar energi som ett antal landsbygdsföretagare i Dalarna/Gävleborg antingen bedriver eller har möjlighet att utveckla. - Det finns lång tradition för nyttjande av vattnets kraft i mindre vattendrag främst för kvarndrift. - Energilots 2.0 har anordnat temadagar i småskalig vattenkraft, ett i respektive län, med ett 30-tal intressenter - Det finns en potential att modernisera gamla kraftverk och bygga om gamla kvarndammar. - Den småskaliga vattenkraften bidrar till förnyelsebar elproduktion, stabiliserar elnätet på landsbygden och erbjuder möjliga inkomster för företagande på landsbygden. Kommuner, åtgärd 6 berör dricksvattenförsörjningen. LRF Dalarna håller med om att drickvattnet måste skyddas mot föroreningar och risker. Att inrätta vattenskyddsområden är ett sätt för tillsynsmyndighetet att arbeta systematisk med frågan. Vattenmyndigheten skriver att många av vattenskyddsområden inrättades för år sedan och saknar relevanta föreskrifter. LRF Dalarna menar att idag så skyddas dricksvatten genom praktiska försiktighetsåtgärder som de verksamma i området för varje dag året om. I vattenskyddsföreskrifterna tas oftast upp föroreningsriskerna från jordbruket. Dessa har inte ökat sedan situationen för år sedan, utvecklingen går med andra ord åt rätt håll på alla plan. Tillsynsmyndigheter behöver arbeta med vägledning till medborgare och verksamhetsutövare inom nya och redan beslutade vattenskyddområden. Beträffande saltning av vägar har vi redan framfört synpunkter under Trafikverket, åtgärd3 (sidan 7) Kommuner, åtgärd 7 tar upp frågor kring hantering av översikt- och detaljplaner. Utvecklingen i Dalarna är likadan som i övriga landet. Människor och verksamheter flyttar till större byar och tätorter som ligger i anslutning till landsbygden. Det blir både fler och större hårdgjorda ytor och stora mängder dagvatten rinner mycket snabbt in i dikessystem och orsakar översvämningar på åkrar. Man börjar ha fokus på problemet och det byggs bassänger eller ytor så att vattnet fördröjs samt även med anledning av att oönskade ämnen inte kommer till diken och sedermera större vattendrag. LRF Dalarna vill ändå påtala vikten av detta eftersom tätorterna i länet gränsar för det mesta till jordbruksmark.

9 REMISSYTTRANDE 9(14) Åtgärder mot betydande påverkan Övergödning och syrefattiga förhållande Bottenhavets vattenmyndighet presenterar de största påverkanskällorna fosfor och kväve. Skogmark är av naturliga skäl det som har störst påverkan. Det är mycket intressant med Vattenmyndighetens resonemang att den viktigaste faktorn som minskar kväveläckaget i skogsmark är att se till att skogen växer. Detta gäller enligt vår mening i högsta grad även grödor som växer på åkermark men ändå sägs det inte det samma tydlighet. Tvärtom framhävs på extensiv odling på flera områden som en positiv åtgärd. I VISS exemplifieras stödet till ekologisk odling och till extensiv odling som genomförda åtgärder. Anpassade skyddszoner och skyddszoner är några fysiska åtgärder som Vattenmyndigheten föreslår för att man ska nå god ekologisk status. LRF Dalarna har redan i vårt yttrande på sidan 5 framfört synpunkter angående dessa åtgärder och deras lämplighet för jordbruket i länet. Kalkfilterdiken är en ganska ny metod som kan vara intressant för länet om landsbygdsprogrammet öppnar för möjligheten att söka investeringsstöd för täckdikning. Miljögifter Kvicksilver är dominerande problem våra ytvatten. Skogbruket jobbar aktivt med olika åtgärder för att minska läckage av kvicksilver. Den yrkesmässiga användningen av växtskyddsmedel i jordbruket omgärdas av många regler och krav på dokumentation som beror användning, förvaring och utrustning. Sverige arbetar nu efter EU:s Hållbarhetsdirektiv enligt konceptet Integrerat Växtskydd Förebyggande åtgärder/bevaka växtskyddsläget/behovsanpassa eventuella bekämpningar/följa upp resultatet av insatta växtskyddsåtgärder och dra lärdom och nytta av till följande växtsäsonger. Behörighetskurser för kemisk bekämpning och sprutfunktionstester gör att lantbrukarna blir mer och mer medvetna om att vara rädd om naturen, marken och vattnet förebygga och arbeta säkert för att det inte ska ske läckage till vatten och naturen. Dessutom kan Greppa Näringen erbjuda bra rådgivning inom växtskyddfrågor.

10 REMISSYTTRANDE 10(14) LRF har tillsammans med Säkert växtskydd har tagit fram studiematerial Växtskydd och vattnet med tips på bra och pedagogiska fältaktiviteter som ska syfta till att inspirera och hämta mer kunskap om läckage av växtskyddsmedel till vatten. LRF Dalarna arrangerade en välbesökt aktivitet sommaren LRF Dalarna tror starkt att genom att vidta frivilliga åtgärder tar lantbruket sitt ansvar för att våra vatten ska vara så rena som möjligt Förändrade habitat genom fysisk påverkan Fysiska förändringar som är orsakade av människan och påverkar hydromorfologin i vattenförekomster. Påverkanskällor i Bottenhavets vattendistrikt som dominerar är morfologiska förändringar i vattendrag som markavvattning, rensning och rätning. Sedan kommer påverkan av flödesreglering som en följd av kraftproduktionen. Det finns även gott om andra dammar av olika slag och inte enbart vattenkraftsdammar och andra barriärer som är vandringhinder. Dessa påverkar konnektivitet och kontinuitet så att fisk och andra organismer har svårt att förflytta sig uppströms- eller nedströms. Många vägtrummor är felplacerade och omläggning och byte av vägtrummor är en åtgärd som föreslås. Jord- och skogbruket har vägar eller ingår i en samfällighet och förbättringsåtgärden måste läggas in i en långsiktig investeringsplan. Fiskvägar och utrivning av vandringshinder Att öppna upp vandringsvägar tar tid och kan vara mycket kostsamt. Effekten på de eftersträvansvärda fiskarterna är inte säkerställd och problemen omfattande. Målkonflikterna bör vara väl kända för vattenmyndigheten: områden nedströms vandringshindret översvämmas och områden uppströms torrläggs. Effekterna av detta är raserade kulturmiljöer, förlorade rekreationsvärden, ökad risk för skred och erosion, höga kostnader för samhälle och verksamhetsutövare, minskad vattenkraftsproduktion, sänkta fastighetsvärden, utslagning av flodkräfta, ökad risk för spridning av främmande arter och så vidare. Det behövs ekonomiska beräkningar som kopplas ihop med klimatberäkningar. Att lägga ner den småskaliga vattenkraften innebär i praktiken ökad import av kolkraft. Vattenmyndigheten behöver räkna på klimateffekten av detta och låta politikerna ställa det emot behovet av att möjliggöra fiskvandring överallt. Myndigheterna behöver också ställa sig frågan om var tidsgränsen går för att ett nytt naturtillstånd ska ha skapats. När det gäller våtmarker och andra biotopskydd är uppfattningen att den är år, men när det gäller dammar verkar inte ens 800 år räcka för att vattenspegeln vid bruksdammen ska räknas

11 REMISSYTTRANDE 11(14) som den nya naturen. Så gamla dammar finns bl. a. i Bergslagen. I jordbrukslandskapet vill man skapa dammar för att vatten ska rinna saktare och att man får retention av fosfor och kväve. De dammar och vattenspeglar som finns i vattendragen bör rimligen fungera på samma sätt. LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Enligt uppdrag/ Pirjo Gustafsson

12 REMISSYTTRANDE 12(14) Bilaga Svar på Vattenmyndighetens frågor 1. Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Ja, men ambitionsnivån, bördefördelningen, kostnadsberäkningarna och resonmangen kring vem som ska betala för åtgärderna är orimliga och ofullständiga. I förslag till åtgärdsprogrammet samhällsekonomiska konsekvensanalyser och en miljöekonomisk analys som prioriterar olika åtgärder av de fysiska åtgärderna. I Bottenhavets vattendistrikt finns otaligt med dammar. Väldigt många byar har en bebyggelsestruktur som historiskt är uppbyggd runt de dämda vattendragen. Byar och gårdar är belägna vid dessa och stora värden skulle försvinna om dammbyggnaderna utrivs. Detta finns inte i de presenterade kalkylerna. De flesta dammar och dammsjöar har funnits i när mycket gamla, t.ex. i Bergslagen upp till 800 år, varvid ett nytt naturtillstånd har etablerats. Inget finns i åtgärdsprogrammet som belyser hur flora och fauna påverkas vid en utrivning. Flera av dammbyggnaderna finns i områden som är klassade som riksintresse för kulturmiljövård och övriga dammbyggnader är till flertalet klassade som fasta fornlämningar och är belägna inom fornminnesområden. Föreslagna åtgärder år då inte tillåtna enligt en annan lagstiftning. Fjällen i Dalarna har mycket snö. I biflöden till Dalälven finns dammar i sjösystem och vattendrag som är förutsättningar för att det inte ska uppstå översvämningar i byar och större tätorten längs med biflöden till eller efter Dalälven. Vattenmyndigheten tar själv upp riskerna med översvämningar. Vansbro och Falun kommun har identifierades som ett nationellt riskområde för översvämningar. 2. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, men Den blå tråden måste förtydligas då uppdragen till exempelvis kommunerna utgår från att styrmedlet redan är bestämt- vilket det i de flesta fall inte är. Då kan det bli lite missvisande om det till exempel står i uppdraget till kommunerna att de ska bedriva tillsyn på strukturkalkning. Flera av åtgärderna ska tas bort eller flyttas om mellan myndigheterna. Exempelvis bör Jordbruksverket få alla uppdrag gällande åtgärder på jordbruksmark, med samma motivering som skogsstyresen fått liknande uppdrag gällande skogen. 3. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Det är tydligt vad Vattenmyndigheten tycker behöver göras för att följa MKN.

13 REMISSYTTRANDE 13(14) Men analysen som ligger till grund för vad som behöver göras är undermålig. T.ex. saknas resonemang och kostnader kring effekten på den svenska livsmedelsproduktionen om åkerarelen i länet är minskar eller tvingas ta ur bruk. Aktivt brukande av åkermarken med stöd av bra rådgivningsinsatser är viktigt. LRF Dalarna anser att frivillighet i rådgivning som Greppa Näringen kan ge mycket goda effekter på sikt i vattenkvalitet. LRF Dalarna önskar att vill även att Vattenmyndigheten använder mera nyaseras språkbruk. Även om begreppet övergödning är vedertaget, borde höga näringshalter och låga näringshalter i ett vattendrag eller sjö användas mer. Man måste leta sig in i VISS alla detaljerlänkar för att förstå den informationen. 4. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Nej. Tvingande åtgärder och föreskrifter kan aldrig utformas så att den tar hänsyn till hur enskilda platser ser ut och vad som skulle ha störst effekt på fosforläckaget just där. En tvingande åtgärd ser inte heller till att åtgärden genomförs på ett sätt, och under de betingelser, som ger störst effekt på vattenkvaliteten. 5. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitets-normerna? Nej. Vattenmyndigheten tar inte hänsyn till hur de lokala förhållandena påverkar möjligheten att genomföra åtgärderna på de platser som man önskar. 6. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Nej. 7. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Aktiva dikningsföretag/markavvattningsföretag mycket viktiga för jordbruk. Diken som underhålls är grunden för väl fungerande markavvattning som i sin tur innebär att åkrar fungerar bättre för alla typer av livsmedelsproduktion. Fält som då har mindre fosforläckage, mindre markpackning etc. LRF Dalarna anser att resurser behövs för att få igång de övergivna och inaktiva markavvattningsföretagen. En väl fungerande markavvattning gör att matproduktion och vattenvård kan kombineras. Jordbruksverket bör få i uppdrag att arbeta för att främja aktivering av dikningsföretag.

14 REMISSYTTRANDE 14(14) 8. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Nej, den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av samtliga åtgärder är dåligt underbyggda kritik och måste kompletteras med analyser av åtgärdernas effekt på livsmedelsproduktionen, lantbrukarnas konkurrenskraft och effekten på andra näringar och miljömål. Det saknas också en sammanvägd analys av samtliga förslags effekt på varje enskild näring- det enda som finns är en värdering av kostnaden för de fysiska åtgärderna och administrationen kopplad till en åtgärd. När det gäller effekten på de gröna näringarna av förslaget nöjer sig Vattenmyndigheten med att på flera ställen konstatera saker i stil med att Åtgärderna kommer få negativa konsekvenser för jordbruk och skogsbruk. Då Vattenmyndighetens förslag skulle innebära att stora arealer skulle tas ur bruk blir konsekvensen på livsmedelsproduktionen stor. Beträffande rivning är olika hinder, dammar, kvarnar etc så finns inte beskrivningar på alla konsekvenser. Hur påverkar bygden? Vilka konsekvenser en rivning har på det lokala samhällets energiproduktion och företagens möjlighet att finnas kvar. Kvarnar används idag för olika ändamål bl.a. för att rensa utsäde, mala mjöl från spannmål på trakten mm. Livsmedelsproduktionen och energiproduktion är viktiga delar av samhället och det måste finnas med i resonemanget för åtgärderna. 9. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Samma som fråga 2 och 3 ovan. 10. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Havs- och Vattenmyndigheten få i uppdrag att i samverkan med Vattenmyndigheten utforma en vattendialog som genomförs mer lokalt än vad som menas med dagens Vattenråd. Detta för att möjliggöra för allmänheten att ha synpunkter på åtgärdsprogramet som nu är alldeles för svårtillgängligt.