Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun

Transkript

1 Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun

2 Rapporten bör citeras som: Björklind, R. Lemoine,R. Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun. Calluna AB, I löpande text: (Björklind, Lemoine 2014) Projektets organisation: Johan Storck (projektledare), Robert Björklind (fältarbete, vice projektledare och rapport), Rebecka Lemoine (GIS, kartor, rapport och fältarbete), Emma Campbell, Robert Björklind, Rebecka Lemoine (kvalitetsgranskning). Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind, robert.bjorklind@calluna.se eller Adress: Linköpings slott, Linköping. Intern projektbeteckning Calluna: Jsk0032 Tribbhult vindpark Beställare. Jonas Nordanstig Statkraft Sverige AB. Framtidsvägen 16, Växjö, Sweden Tel Mejl :jonas.nordanstig@statkraft.com Datum rapport: Omslagsbild tagen av Robert Björklind. 2

3 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Metod 4. Resultat och slutsatser 5. Referenser Bilagor Tabell över sklassade områden 2. Kartor över inventeringsområdet 3. Objektskatalog över sobjekt 4. Tabell med förklaring av sklasser 3

4 1. Sammanfattning Calluna AB fick i uppdrag av Statkraft Sverige AB att genomföra en naturinventering i ett område vid Tribbhult i Västerviks kommun inför etablering av vindkraft i området. Naturinventeringen ska vägleda var det är lämpligt att ställa verken och dra vägar ur naturvårdssynpunkt. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftsparken. Dels som underlag till hur verken ska placeras dels till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. Områden med potentiellt höga n har identifierats via fjärranalys inom hela det för vindkraftsetablering aktuella området. Det är dessa områden som i första hand har besökts vid sinventeringen. Inom utredningsområdena har 199 objekt sklassats. Ett objekt har fått sklass 1, 67 objekt har fått sklass 2 och 131 objekt har fått klass 3. Klassade objekt återfinns på kartorna i bilaga 2. De klassade skogsområdena består främst av äldre skog i bergiga partier och branter med naturskogsartad skog. Dessa områden karaktäriseras av gamla och senvuxna tallar och allmänt förekommer även gamla senvuxna ekar. I dessa miljöer förekommer de rödlistade arterna (NT) tallticka och lunglav som karaktärsarter. Ett tämligen stort antal objekt med n har identifierats inom inventeringsområdet. Objekten finns spridda över i princip hela inventeringsområdet men i olika koncentrationer. Generellt förekommer mindre frekvens av klassade områden i ytterkanterna. I de delar där sklassade områden förekommer som tätast kan det vara svårt att etablera vindkraft utan att påverka områdena negativt. Generellt finns det dock utrymme för att placera vindkraftverk mellan de klassade områdena då den yta som behövs för etableringen är tämligen liten. Om hänsyn tas vid anläggandet av vindkraftverken, samt de vägar som ska dras fram till verken, kommer skador/påverkan på naturmiljövärdena att kunna undvikas eller minimeras. För att minimera påverkan på na rekommenderas att en naturvårdskunnig person är med vid detaljplanering av verksplaceringar och vägar. Det är även av vikt att ta hänsyn till de hydrologiska förhållandena som råder i utredningsområdet så att de sklassade områden inte påverkas negativt. 4

5 2. Bakgrund 2.1 Uppdrag och syfte Calluna AB fick i uppdrag av Statkraft Sverige AB att genomföra en naturinventering i ett område vid Tribbhult i Västerviks kommun. I uppdraget ingick att utföra en naturinventering i syfte att att kartlägga sintressanta områden inom området där vindkraftverken planeras. Naturinventeringen ska vägleda var det är lämpligt att ställa verken och dra vägar ur naturvårdssynpunkt. I bilaga 1 finns en tabell över sklassade områden och punktobjekt. I tabellen redovisas vad objekten är känsliga för. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftsparken. Dels som underlag till hur verken ska placeras dels till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. 2.2 Allmän beskrivning av området Det inventerade området är ett större sammanhängande skogsområde i ett tämligen bergigt och kuperat landskap. Spritt över området förekommer mindre sjöar och gölar men även några inslag av mindre myrar och våtmarker finns. Kulturmarker och bebyggelse förekommer glest i området och finns framför allt vid Tribbhult. Myrar och sumpskogar är ofta endast lite påverkade eller opåverkade av dikning och tämligen ofta opåverkade av skogsbruk. Skogsområdet består till ganska stor del av produktionpräglad skog, yngre skog och hyggen. Äldre skog förekommer dock spritt över området och främst i bergiga partier och branter finns ett tämligen allmänt inslag av äldre naturskogsartad skog. Dessa områden karaktäriseras av gamla och senvuxna tallar och ekar. I dessa miljöer förekommer de rödlistade arterna (NT) tallticka och lunglav som karaktärsarter samt signalarten fällmossa. Dessa områden har även ofta miljöer som gynnar kryptogamfloran med t.ex, fuktigt mikroklimat och skoglig kontinuitet. Marker med en hävdgynnad flora dvs betad eller numera obetade marker förekommer glest spridda i området. Även hamlade lindar förekommer glest spridda i landskapet. 3. Metod För att identifiera värdefull natur i området har metoden NVI (NaturVärdesInventering använts. NVI innebär identifiering av geografiska områden av betydelse för den biologiska mångfalden. Områdena har klassats i tre steg: område med högsta (klass 1); område med högt (klass 2) område med påtagligt (klass 3). Varje klass representerar en färg på kartorna. För beskrivning av klasserna se bilaga 4. Områden med potentiellt höga n har identifierats via fjärranalys inom hela det område som visas i kartbilaga 2. Det är dessa områden som i första hand har besökts vid sinventeringen. Vid fjärranalysen tolkades ca 300 objekt in som potentiella sområden. Även andra naturvårdsintressanta objekt som påträffats under inventeringen har sklassats. Vid fjärranalysen har infraröda bilder och tredimensionella flygfoton använts. Som stöd vid inventeringen har underlag från skogsstyrelsen och Länsstyrelsens GIS-databas använts. Vissa områden, klassade som nyckelbiotoper av Skogsstyrelsen och skogsbolag, samt sjöar har undantagits från exploateringsplaner och har därför inte inventerats. Inventeringen har utförts enligt boxmodellen. Vägar och verksplaceringar har därför inte varit färdigplanerade innan sinventeringen. 5

6 4. Resultat och slutsatser 4.1 sinventering I tabellen i bilaga 1 redovisas en lista på alla klassade naturobjekt med naturtyp, klass och vad områdena påverkas negativt av. På kartbilagan, bilaga 2, redovisas alla klassade objekt och i objektkatalogen, bilaga 3, finns objektbeskrivningar för respektive område. Inventeringsområdet har en yta på drygt 2000 ha. Inom utredningsområdena har 199 objekt sklassats. Ett objekt har fått sklass 1, 67 objekt har fått sklass 2 och 131 objekt har fått klass 3. Klassade objekt återfinns på kartorna i bilaga 2. Eftersom det inventerade området ligger i ett skogsdominerat landskap är också huvudelen av de sklassade områdena skogsbiotoper. De klassade skogsområdena består främst av äldre skog i bergiga partier och branter med naturskogsartad skog. Dessa områden karaktäriseras av gamla och senvuxna tallar och allmänt förekommer även gamla senvuxna ekar. Ett tämligen vanligt inslag av de klassade områdena är också objekt med våtare marker som myrar och sumpskogar. Dessa är lite eller mindre påverkade av dikning och mindre påverkade av skogsbruk än skogen generellt. Ett tämligen stort antal objekt med n har identifierats inom inventeringsområdet. Objekten finns spridda över princip hela inventeringsområdet men med olika koncentrationer. Generellt förekommer mindre frekvens av klassade områden i ytterkanterna. I de delar där sklassade områden förekommer som tätast kan det vara svårt att etablera vindkraft utan att påverka områdena negativt. Generellt finns det dock utrymme för att placera vindkraftverk mellan de klassade områdena då den yta som behövs för etableringen är tämligen liten. Om hänsyn tas vid anläggandet av vindkraftverken, samt de vägar som ska dras fram till verken, kommer negativ påverkan på naturmiljövärdena att kunna undvikas eller minimeras. För att minimera påverkan på na rekommenderas att en naturvårdskunnig person är med vid detaljplanering av verksplaceringar och vägar. Det är även av vikt att ta hänsyn till de hydrologiska förhållandena som råder i utredningsområdet så att de sklassade områden inte påverkas negativt. Vid fågelinventeringen med spaningsplats vid Tällsjön noterades en ensam utter simmandes i sjön. Den rörde sig norrut i de rätade bäckar som förekommer norr om Tällsjön. Uttern har sannolikt detta vattensystem som habitat. Utter har beteckningen N i Artskyddsförordningen (2007:845). Det innebär att de har ett starkt skydd och att det är förbjudet att t.ex. störa deras fortplantningsområden och viloplatser. Att tänka på För att undvika negativ påverkan på na bör man i största möjliga mån ta hänsyn till de klassade områdena och spara de områden som har sklassats. Den negativa påverkan som uppstår om områdena avverkas är främst att den skogliga kontinuiteten kommer att brytas samt att äldre träd försvinner i vissa av områdena.några av de klassade områdena är våta områden där både avverkning och störande av områdets hydrologi påverkar områdena negativt. Det är därför av vikt att se till att hydrologin inte påverkas negativt vid etableringen av 6

7 vindkraftverken och vägar. Möjligheten till hävd och den hävdgynnade floran kan påverkas negativt vid etablering av verk och vägar i dessa områden. Prioriteringsordningen för åtgärder som sparar klassade objekt ska göras utifrån att klass 1 har högst prioritet, sedan kommer klass 2 och sist klass 3. Då flera av skogsområdena har värden knutna till ett fuktigt mikroklimat (t.ex. branter och sumpskogar) kan de påverkas negativt av kanteffekter om skogen avverkas ända intill dessa. 4.2 Generell känslighet för exploatering Allmänna åtgärder Då klassade objekt behöver tas i anspråk för etablering av vindkraft är det viktigast att spara klass 1 och 2. För objekt med klass 3 bör största möjliga hänsyn tas. Om klass 3-objekt i och med exploateringen behöver minskas i yta kan naturvårdskunnig person med fördel vägleda hur/var arbete ska utföras för att minimera negativ påverkan på na. Undvik att dika ur eller avvattna våtmarker. Spara en skyddszon med träd närmast våtmarker och sumpskogar. Vidta åtgärder för att skona bäckar och skogsdiken och se till att flödena inte förändras. Undvik grumling i vattendrag. 7

8 5. Referenser Artfaktablad från artdatabanken, Data från LST GIS, gis.lst.se/lstgis/. Nitare, J Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog, Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen, Områden registrerade som nyckelbiotoper, n och sumpskogar av Skogsstyrelsen (skogens pärlor). Utdrag ur artdatabanken 2014 enligt avtal. 8

9 Bilaga 1. sklassade objekt Tabellen nedan redovisar objekt med n identifierade vid denna inventering. I kartbilagan, bilaga 2, finns områdena markerade på kartorna. I tabellen nedan redovisas områdesnummer, sklass, naturtyp och vad områdena är känsliga för. Objektbeskrivningar redovisas i bilaga 3. Tabell 1. sklassade objekt med klassning, naturtyp och vad områdena främst påverkas negativt av. Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 1 2 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 2 3 Surdråg Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 3 2 Gran Avverkning av trädet 4 3 Barrskog Avverkning och brytande av skoglig 5 3 Gräsmark Körskador och avverkning av gamla lövträd. 6 3 Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 7 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 8 3 Ekskog Avverkning och brytande av skoglig 9 2 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 10 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 11 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 12 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 13 2 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 14 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 15 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 9

10 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 16 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 17 2 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 18 3 Blandskog Avverkning av främst äldre ekar Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 20 2 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 21 2 Ek Avverkning av trädet 22 2 Ek Avverkning av trädet 23 2 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 24 2 Ekskog Avverkning och brytande av skoglig 25 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 26 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 27 3 Grov ek Avverkning och bortförsel av trädet Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Tallmyr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 33 3 Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 34 3 Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 10

11 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 35 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 36 3 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 37 3 Gammal tomtmark Markskador i de öppna markerna. Igenväxning och näringsstillförsel till de öppna markerna Barrskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Barrskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Ekskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved.skador 41 3 Blandsumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt. Bortförsel av död ved Blandskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Markskador i de betade markerna. Upphörd hävd och näringsstillförsel till de betade markerna Hage Körskador och avverkning av gamla lövträd Ekskog Avverkning och brytande av skoglig 45 3 Mosse Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 46 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 47 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 48 2 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 49 3 Aspdunge Avverkning och bortförande av död ved 50 3 Lövskog Avverkning 51 3 Lövskog Avverkning och brytande av kontinuitet inkluderat hasselbeståndet Ekskog/gammal hagmark Avverkning och brytande av trädkontinuitet. tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador 11

12 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 53 3 Sumpskog Avverkning och brytande av trädkontinuitet. tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador 54 2 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 55 2 Hagmark Hårdgörande av ytor, avbrutet bete, tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador 56 3 Tallskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 56B 2 Ek Avverkning 57 2 Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved. Brytande av skoglig kontinuitet Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 59 3 Blandsumpskog Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved 60 3 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 61 3 Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 62 3 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 63 3 Barrskog Avverkning och brytande av skoglig 64 3 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 65 3 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 66 2 Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 67 3 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 68 3 Ek och tallskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. 12

13 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 69 3 Tallskog Avverkning 70 2 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Trädbärande hage Avverkning och brytande av trädkontinuitet. tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador, upphört bete 72 2 Ek och tallskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Ek Avverkning 74 3 Tall Avverkning 75 2 Ek Avverkning 76 3 Betad tallskog Avverkning 76B 2 Ek Avverkning 77 2 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved 79 2 Granskogsbrant Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 80 3 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 81 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 82 3 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 83 2 Lövskog Avverkning och brytande av skoglig 84 3 Lövskog Avverkning och brytande av skoglig 85 3 Ekskog Avverkning och brytande av skoglig 86 2 Ekskog och kultumark Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. körskador 87 2 Ekskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved. 13

14 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 88 2 Trädbärande hage Avverkning och brytande av trädkontinuitet. och skoglig kontinuitet tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador, upphört bete. Bortförsel av död ved Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 90 3 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 91 3 Tallskog Avverkning och brytande av skoglig 92 3 Barrskog Avverkning och brytande av skoglig 93 2 Hällmarkskog och brant Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 94 3 Hällmarkskog Avverkning 95 2 Grov ek Avverkning 96 3 Tomt och lövskog Avverkning av träd. I öppna ytor hårdgörande av ytor samt näringsstllförsel 97 3 Talllbevuxen myr och sumpskog Avverkning samt dränerande åtgärder 98 2 Barrsumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt samt bortförsel av död ved 99 3 Tallmyr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 14

15 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Kärr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Kärr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 105 B 3 Bäck Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Rasbrant Avverkning och brytande av skoglig Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Klipphäll Avverkning och brytande av skoglig Rasbrant Avverkning och brytande av skoglig Tallskog Avverkning. Negativ påverkan på hydrologin Våtmark/strand Negativ påverkan på hydrologin samt markskador Grov ek Avverkning och bortförsel av trädet Bäck Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Tallskog Avverkning och brytande av skoglig Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Blandskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Blandsumpskog Avverkning. Negativ påverkan på hydrologin Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved Myrmark Avverkning samt dränerande åtgärder. 15

16 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved 122 B 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Hällmarkskog/ brant Avverkning av gamla träd och påverkan på mikroklimatet Blandskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Äng och tomtmark Avverkning av gamla träd. Markskador, lagring av material samt tillförsell av näring Blandskog Avverkning och brytande av skoglig Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Brant Avverkning och brytande av skoglig Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved Tallskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Förändring av hydrologiska förhållande i delar av området Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Ek Avverkning av trädet Ek Avverkning av trädet Brant Avverkning och brytande av skoglig Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 16

17 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Tall Avverkning av trädet Barrskog Avverkning och brytande av skoglig Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Blandskog med brant Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Barrsumpskog Avverkning. Negativ påverkan på hydrologin Barrsumpskog Avverkning. Negativ påverkan på hydrologin Blandskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Grov ek Avverkning Grova ekar Avverkning Ekskogsbrant Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. 154B 3 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Lövskog Avverkning och brytande av skoglig Ek Avverkning av trädet Ek Avverkning av trädet Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 17

18 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Blandskog Avverkning och brytande av skoglig Gräsmark Körskador och avverkning av gamla lövträd Brant Avverkning och brytande av skoglig Blandskog Avverkning och brytande av skoglig Ek och tall Avverkning och bortförsel av träden Ekskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Ekskog Avverkning och brytande av skoglig Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Lövsumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Ekhäll Avverkning och brytande av skoglig Gräsmark Körskador och avverkning av gamla lövträd Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved Allé Avverkning av träden Betad tall- och ekskog Avverkning och brytande av trädkontinuitet. tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador, upphört bete 18

19 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Tallskog Avverkning och brytande av trädkontinuitet. tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador, upphört bete 176B 2 Ek Avverkning Grov ek Avverkning Grov ek Avverkning Gräsmark Körskador och avverkning av gamla lövträd Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Barrskog med branter Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Blandskog Avverkning och brytande av skoglig Lövsumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Barrsumpskog Avverkning samt dränerande åtgärder. bortförande av död ved Barrskogsbrant Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Barrskog Avverkning Barrsumpskog Avverkning samt dränerande åtgärder. bortförande av död ved Blandskog med ek Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 19

20 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 20

21 Bilaga 2. Kartor över inventeringsområdet Kartorna visar sklassade objekt. Översiktskarta ± B Kilometer B B B sinventering Tribbhult 2014 Teckenförklaring sklass Utrednignsområde 21

22 Karta Nordväst B 76 B 176 B B Teckenförklaring sklass Utredningsområde 0 1 Kilometer sinventering Tribbhult 2014 ± Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun 22

23 Karta nordost B 76 B 176 B Teckenförklaring sklass Utredningsområde 0 1 Kilometer sinventering Tribbhult 2014 ± Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun 23

24 Karta sydväst B 176 B B Teckenförklaring sklass Utredningsområde 0 1 Kilometer sinventering Tribbhult 2014 ± Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun 24

25 Karta sydost Bilaga 3. Objektkatalog naturinventering 1. Tallhällmark sklass 2, högt Området består av en tallhällmark med mycket gamla och grova träd. Spår av brand finns på några av tallarna. I området observerades större hackspett och trädkrypare. Fynd av tallticka (rödlistad NT) gjordes, och blåmossa förekommer spritt i området. Området består av en tallhällmark med stark sluttning mot söder. Området är otillgängligt för skogsbruk, och hyser därför tallar av en mycket hög ålder, uppskattat uppemot 300-åriga. Stamdiametern mäter upp till 6 decimeter och många tallar är grovgreniga med en tätare krona. Det finns tallar med blottad ved och några med brandljud, det vill säga spår efter brand. Det finns inslag av gran och ek, några av dessa är också mycket gamla. Som buskskikt växer det gran, tall, ek, björk och en. Det sker en naturlig föryngring i området. Hällen har svackor, där det har ansamlats ett tjockare jordskikt. Här växer det vitmossa, blåbär och ljung. I fältskiktet finns även stensöta och husmossa, och på de torraste delarna täcks hällen av renlavar, fönsterlav och islandslav. Fågellivet är rikt, och det växer blåmossa spritt i området. Tallticka växer på de gamla tallarna. 2. Surdråg sklass 3, påtagligt na ligger i den relativt rikliga mängden död ved och höga luftfuktigheten i området. Området utgörs av ett surdråg i väst-östlig riktning. I norr finns ett kalhygge och i söder en produktiv tallskog. I väst domineras området av björk, medan det i öst domineras av tall. I fältskiktet växer skvattram, ekorrbär, vattenklöver, gräsull, tuvtåtel och stjärnstarr. Bottenskiktet består av vitmossa och björnmossa. 3. Jättegran sklass 2, högt Grov gran med döda och vedblottade grenar. Spår av grönhjon. Den har decimetertjocka grenar, där grönhjonen har lämnat tydliga gångar. Grönhjon är en skalbagge av familjen långhorningar, som i sitt larvstadie lever i grova grenar av främst gran. I Sverige är grönhjon listad som missgynnad, NT, på rödlistan. Även många andra insekter utnyttjar den grova granen för övervintring och larvutveckling. 25

26 26

27 Objektet består av en grov gran som är dubbelstammad, vilken då mäter cirka 12 decimeter i diameter. 4. Barrskog sklass 3, påtagligt Områdets utgörs av en varierad skog som är flerskiktat med en naturlig föryngring. Marken är blockig vilket ger upphov till ytterligare variationer och mikroklimat. Trädskiktet domineras av av tall, men innehåller även gran, björk, ek, rönn och fågelbär. Det finns ställvis gott om en i området. Det saknas spår av skogsbruk, och området är varierat. I fältskiktet finns det tuvtåtel, örnbräken, skogskovall, rödsvingel, ljung, blodrot, blåklocka, johannesört, vitsippa, fibblor och vårbrodd. Marken är stenig till blockig. 5. Välbetad hage sklass 3, påtagligt na ligger i att området är välhävdat, med en rik insektsfauna och hög dagfjärilsaktivitet. Området består av en hage med ett glest trädskikt bestående av björk och tall med en stamdiameter upp mot 3 decimeter. I buskskiktet växer det en, och marken är stenig till blockig. Ett dike går längs den södra kanten. Det finns stor fjärilsaktivitet i området. 6. Betad blandskog sklass 3, påtagligt na ligger i den varierade skogen som är fuktig till torr, som delvis betas. Fynd av Jungfru Marie nycklar (fridlyst) gjordes, tillsammans med mindre blåklocka och gråfibbla. Området är varierat, fuktigt-friskt. I norr växer det en fuktig blandskog med ett glest trädskikt med medelgrova träd bestående av främst tall och björk. Skogen är betespräglad, med ett friskt område i mitten. I södra delen ligger det en hage som betas av cirka 30 nötkreatur. Området har ett varierat betestryck. 27

28 7. Igenvuxen göl sklass 3, påtagligt na är knutna till den variation som området utgör, med öppna små vattenytor och gungflyn, vilket utgör en förutsättning för många vattenlevande eller delvis vattenberoende organismer. Området består av en igenvuxen göl, som fortfarande har kvar små vattenytor. Marken består av gungflyn bestående av vitmossor. Längre mot kanterna växer det skvattram och pors. Området kantas av en tunn kantzon bestående av några äldre tallar. Södra sidan är hårt gallrat och med en tydlig produktionskaraktär. Mycket mattlummer täcker marken. 8. Ekskog sklass 3, påtagligt Områdets n består av alla de senvuxna tallar och ekar, samt områdets varierade mikroklimat som skapas av alla klippor och block. Området består utav en höjd med mycket ek men här växer även tall. Träden är senvuxna och det sker en naturlig föryngring. Området är mycket blockrikt och klippigt vilket ger upphov till ett varierat mikroklimat och innebär en förutsättning för många olika arter av till exempel mossor. Spritt i området växer signalarten fällmossa. På ekarna växer mycket hänglavar. Fältskiktet består utav blåbär, lingon och örnbräken. På hällarna växer renlavar och fönsterlavar. 9. Sumpskog sklass 2, högt na ligger i områdets variation och luftfuktighet. Även den relativt rikliga förekomsten av död ved har n. Området utgörs av en sumpskog som är fuktig till blöt. Det finns partier med översilande vatten. Det förekommer socklar och trädskiktet domineras av björk, klibbal, tall och gran. Det finns mycket död ved i olika nedbrytningsstadier. Marken är täckt av ett mossa. I fältskiktet växer det vattenklöver och munkhätta. Vid kanternas friskare mark finns det grova träd upp till 4 decimeter i stamdiameter. 28

29 10. Sumpskog sklass 3, påtagligt B B sinventering Tribbhult 2014 Teckenförklaring sklass ± Utredningsområde 0 1 Kilometer 29

30 na ligger i områdets variation och luftfuktighet och även förekomsten av död ved. Området är en tät sumpskog med björk, tall och gran. Vitmossa och björnmossa dominerar i bottenskiktet. Lite död ved förekommer i tidigare nedbrytningsstadierna. 11. Sumpskog sklass 3, påtagligt na ligger i områdets variation och luftfuktighet och även förekomsten av död ved. Observation av tjäderhöna med kycklingar gjordes i området. Området är en tät sumpskog med björk, tall och gran. Vitmossa och björnmossa dominerar i bottenskiktet. Lite död ved förekommer i de tidigare nedbrytningsstadierna. 12. Igenvuxen myr sklass 3, påtagligt na är knutna till områdets senvuxna tallar och inslag av död ved. Inslag av fuktiga områden har stor betydelse för biologisk mångfald i skogen då de utgör en förutsättning för arter som utvecklas i vatten och lever i skogen. Området består utav en igenvuxen myr som är trädbevuxen med senvuxna tallar och björkar. Inslag av en finns, tillsammans med enstaka klibbalar och granar. Marken är täckt av vitmossa och björnmossa i kullar.i området växer det tuvull, skvattram, ljung, blåbär och olika starrarter. Mycket stående död ved finns. 13. Hällmark sklass 2, högt n är knutna till områdets tallar och ekar, samt de mycket gamla döda tallarna som ligger ner. Det växer signalarterna lunglav (rödlistad NT), brunpudrad nållav och blomskägglav i området. Ekarna har håligheter och det finns spår från hackspettars födosökning i området vilket tyder på ett rikt fågel- och insektsliv. 30

31 Området består av en hällmark på en höjd med mycket klippblock. Här växer det tall och ek i olika åldrar. Det finns en riklig tillgång till död ved och det sker en naturlig föryngring. Det står död ved som silverfuror vilka bedöms vara mycket gamla, mer än 300 år. Området ligger otillgängligt på en höjd. 14. Trädbevuxen myr sklass 3, påtagligt na är knutna till områdets luftfuktighet och senvuxna träd. Området har en låg tillgång till död ved. Inslaget av fuktiga områden i landskapet gynnar många arter. Området består av en trädbeklädd myr dominerad av tall och björk, med en i buskskiktet. Marken täcks av vitmossa i bottenskiktet samt tranbär, kråkklöver, vattenklöver, blåsstarr, blekstarr, pors, lingon och skvattram i fältskiktet. 15. Barrsumpskog sklass 3, påtagligt na består i områdets luftfuktighet och viktiga ekologiska funktion som strandnära skog. Området är ett fuktigt parti runt en göl som är igenväxande. Trädskiktet består av björk och tall, med lite död ved. Det förekommer mycket fnösk- och björktickor i området vilket är viktigt för många vedlevande insekter. Området är blött till fuktigt och på marken växer det skvattram, tuvull, vitmossa och björnmossa. 16. Sumpskog sklass 3, påtagligt na är knutna till områdets tillgång till död ved och kvalitén på träden, som är rötade till fördel för många insekter, svampar, lavar och mossor. Den döda veden är i olika nedbrytningsstadier, vilket ger en kontinuerlig tillgång till död ved. Området är fuktigt till blött och i trädskiktet dominerar björk, tall och gran. På björkarna växer det rikligt med björkticka och fnöskticka, vilka rötar björkarna så att de blir lämpliga substrat för många vedlevande insekter. I öst rinner det en bäck, vilken bidrar till den konstanta luftfuktigheten i området. Det finns både liggande och stående död ved i olika 31

32 nedbrytningsstadier. I området växer det skvattram, pors, tuvull och bottenskiktet domineras av vitmossor och björnmossa. 17. Hällmark sklass 2, högt n t är knutet till de gamla senvuxna tallarna och ekarna i området. Blockigheten bidrar till att området är otillgängligt för mänsklig påverkan. I området finns sintressanta strukturer med mycket klippor och block, med en mager jordmån. Tallarna som växer här bedöms vara mycket gamla. Området är snitslat som naturvårdsområde av Sveaskog. 18. Blandskog sklass 3, påtagligt Områdets n är främst knutna till inslaget av äldre ek. De har grov bark som tecken på högre ålder och äldre ekar hyser ofta en hög biologisk mångfald. På den äldsta eken finns spår av vedlevande insekter och hackhål efter hackspettars födosök som tecken på värden för insekter och fåglar. Området är en blandskog med gran och ek. Området ligger nära Ålgöl och sluttar ner mot sjön. Terrängen är bergig och tämligen kuperad. Viss flerskiktning förekommer och ekarna har en stamdiameter på 3-6 dm. Ekarna är senvuxna och har grov bark. På den äldsta eken finns blottad kärnved, insektsgnag och spår efter hackspettars födosök. Även en hålighet finns i stammen. Gran med diametern 2-3 dm förekommer allmänt och enstaka gran mäter 6 dm i diameter. Även björk och tall med diametern 2 dm förekommer i området. I buskskiktet växer ek och gran allmänt och i fältskiktet dominerar blåbär. I bottenskiktet växer vägg-och husmossa. Död ved förekommer glest som enstaka lågor av ek och gran samt döda grenar på ekar. 19. Trädbeklädd myr sklass 3, påtagligt na är knutna till områdes höga luftfuktighet och gamla träd. Inslaget av död ved är viktigt för många vedlevande arter. Fuktiga områden har en stor betydelse för biologisk mångfald i skogslandskapet och bidrar till variation. Korktaggsvamp påträffades i ett torrare parti i området och är en signalart. Området består av en trädbeklädd myr dominerat av tall och gran. Träden är relativt klena på grund av näringsfattiga förhållanden. De solbelysta tallarna utgör ett viktigt substrat för många vedlevande insekter. Områdets fuktighet är av betydelse för många olika arter, som till exempel grodor. Vanlig groda påträffades i området och är fridlyst. 32

33 20. Bergknalle med ek sklass 2, högt Områdets n är knutna till de gamla senvuxna ekarna och de grövre ekarna med håligheter. Trädskiktet är varierat och det förekommer träd av olika slag och åldrar vilket är mycket viktigt för många olika arter. I branterna växer det aspar med bohål och på ekarna återfinns Signalarterna gulpudrad spiklav, brun nållav och skriftlav. Området består av en höjd med klippor och block. Här växer något senvuxna ekar med håligheter, några mäter upp till 13 decimeter i stamdiameter, med bland annat gulpudrad spiklav, brun nållav, skrivftlav och blomskägglav. Det är rikligt med död ved och gamla tallar. Enstaka torrakor finns. I buskskiktet växer gran, ek och en. På marken växer det ljung, lingon, blåbär. Marken är blockig med mycket husmossa, kvastmossa, björnmossa och väggmossa. På de torraste partierna dominerar renlavar. I branterna växer aspar med bohål. 21 samt 22, Ihåliga ekar sklass 2, högt na är knutna till ekarnas ålder samt håligheter, som utgör en mycket viktigt ekologisk funktion för en mängd olika arter. Objektet består av två gamla ekar med håligheter. En gammal ek utgör ett viktigt substrat för en mängd olika arter. När det finns håligheter i en ek ökar dess ekologiska värde i och med att många olika insekter är beroende av den så kallade mulmen som ofta skapas i håligheterna. Håligheterna har också betydelse för fåglar och fladdermöss. 23. Hällmark sklass 2, högt na är knutna till de gamla tallarna och den döda veden. Åldersfördelningen tycks vara jämn i trädskiktet och det finns spår av bohål i träden. Signalarten blåmossa förekommer spritt i området. Området består av hällmark i södra delen av området Där växer tall i lika åldrar och inslag av död ved finns. Området innehåller också en barrblandskog, men lite blötare partier med gamla tallar och granar. Det finns även björk och ek. Det finns mycket blåmossa och inslag av död ved. Marken är av hällkaraktär och är blockig. 33

34 24. Ekskog sklass 2, högt na är knutna till de ekar som växer i område. De har en varierade ålder vilket tyder på en naturlig föryngring. Signalarterna fällmossa, guldlocksmossa, gulpudrad spiklav och blåmossa återfinns i området. Det finns mycket block i området vilket ger upphov till ett varierat mikroklimat. Området består av en svåråtkomlig klipphäll med mycket ek och har inga spår av mänsklig påverkan. Ekarna är i olika åldrar och en del är döda. Området är artrikt och blockigt. I buskskiktet växer det tall, björk, ljung, blåbär och örnbräken. 25. Lövsumpskog sklass 3, påtagligt na är knutna till områdes luftfuktighet och gamla träd. Fuktiga områden har en stor betydelse för biologisk mångfald och bidrar till variation. Området består av en lövsumpskog som är tät och relativt ung. I norra delen växer det björkar som mäter upp till 3 decimeter i stamdiameter. Fältskiktet domineras av skvattram och pors, och på marken växer det vitmossa. 26. Lövsumpskog sklass 3, påtagligt na är knutna till områdes luftfuktighet och gamla träd. Inslag av död ved är ett viktigt inslag för många vedlevande arter. Fuktiga områden har en stor betydelse för biologisk mångfald i skogslandskapet och bidrar till variation. Signalarten blåmossa finns spritt i området. Området består av en liten lövsumpskog som under besöket var uttorkad men med tydliga socklar. Fältskiktet domineras av skvattram och pors, och på marken växer det vitmossa. 34

35 27. Grov ek sklass 3, påtagligt na är knutna till den gamla eken som gynnar den biologiska mångfalden. Den tillför död ved som substrat i landskapet och skapar bra förutsättningar för vedlevande insekter och gynnar hackspettars födosök. Håligheten i eken gör den potentiell att hysa hållevande insekter. Objektet är en ek med stamdiametern 8 dm. Stora delar av ekens krona är död. Stora delar av stammen har blottad kärnved och den bark som finns kvar är grov ca 10 cm. På veden finns rikligt med kläckhål efter vedlevande insekter samt hack efter hackspettars födosök. På trädet kröp svart trädmyra. Stora delar av eken är ihålig. 28. Hällmarkskog sklass 3, påtagligt Områdets n är knutna till den skogen som har ett stort inslag av gamla träd. De gamla tallarna har potential att hysa ovanliga och hotade arter. Signalarten blåmossa växer i mindre sjok i området. När mossan förekommer i mycket stora kuddar indikerar den höga n där skogen har en lång period av orördhet och stabila förhållanden. Mindre sjok visar på lämplig miljö under en mer begränsad tid. Den döda veden gynnar t.ex. vedlevande insekter. Området är en liten hällmark med flerskiktat trädskikt och med ett allmänt inslag av äldre tall. tallarna har en dominerande stamdiameter på 3-4 dm och de har början till pansarbark. I buskskiktet dominerar gran med inslag av ek. I fältskiktet växer ljung och lingon och i bottenskiktet växer mindre sjok av blåmossa med renlavar samt hus- och väggmossa. Död ved förekommer tämligen rikligt och finns i olika nedbrytningsstadier. 29. Hällmarkskog sklass 2, högt Områdets n är knutna till naturskskogen med ett stort inslag av gamla träd. De gamla tallarna har stor potential att hysa ovanliga och hotade arter. Även de gamla ekarna i området bidrar till den biologiska mångfalden. I området förekommer tämligen stora och höga sjok av signalarten blåmossa. När mossan förekommer i mycket stora kuddar indikerar den höga n där skogen har en lång period av orördhet och stabila förhållanden. Mindre sjok visar på lämplig miljö under en mer begränsad tid. På en asp med blottad kärnved finns kläckhål som bedöms vara från den rödlistade (NT) stekelbocken. Stekelbock är på tillbakagående och är knuten till miljöer med värden knutna till grova solexponerade trivialövträd. Värden finns knuten till förekomst av död ved i olika nedbrytningsstadier som gynnnar t.ex. vedlevande insekter. Området är en hällmark som är naturlig och domineras av naturskog Trädskiktet är flerskiktat och gamla träd förekommer rikligt, framförallt tall. Terrängen är kuperad med block och lodytor 35

36 nedan hällen. Tallarna har en dominerande stamdiameter på 3-5 dm och de är senvuxna med pansarbark eller början till pansarbark och deras kronor är plattade. Ek med diametern 2-5 dm förekommer glest, ekarna är senvuxna och har grov bark. Även enstaka äldre aspar förekommer, dessa har grov bark och det finns bohål i dem. I buskskiktet växer gran och ek allmänt. I fältskiktet växer ljung och lingon och i bottenskiktet växer signalarten blåmossa i sjok upp mot 40 cm höga. Död ved förekommer tämligen rikligt av främst lågor och de finns i olika nedbrytningsstadier. På en grov asplåga förekommer kläckhål som bedöms vara efter den rödlistade (NT) stekelbocken. Kläckhål efter vedlevande insekter förekommer allmänt på den döda veden. 30. Hällmarkskog sklass 2, högt Områdets n är knutna till den naturliga skogen med ett stort inslag av gamla träd och grov död ved i olika nedbrytningsstadier. På flera av de gamla tallarna växer den rödlistade (NT) signalarten tallticka. Den visar på skyddsvärda tallbestånd med höga n. Där den växer förekommer ofta flera andra ovanliga och rödlistade arter. Även gamla ekar med grov bark förekommer i området och enstaka har håligheter. Dessa ekar har stor potential att hysa ovanliga och hotade arter samt en hög biologisk mångfald. Svart trädmyra förekommer och visar på hålträd vilka är värdefulla för den biologiska mångfalden. Området är en hällmark med ett naturligt och flerskiktat trädskikt med främst gammal tall men även inslag av äldre ek. Terrängen är kuperad. Tallarna har en dominerande stamdiameter på 4-5 dm och de är senvuxna och har pansarbark eller början till pansarbark. På flera av tallarna växer den rödlistade signalarten tallticka. Ek med stamdiametern 2-5 dm förekommer glest spritt och de har grov bark och är senvuxna. Även björk och gran med diametern 2-5 dm förekommer spritt i området. I buskskiktet växer ek rikligt och i fältskiktet är arter som ljung blåbär och lingon vanliga. I bottenskiktet växer renlavar och fönsterlavar. Död ved förekommer rikligt och den är ofta grov och finns i olika nedbrytningsstadier. En hålighet finns i en ek och på eken kröp svart trädmyra. 31. Tallmyr sklass 3, påtagligt Områdets n är knutna till den fuktiga och naturligt flerskiktade skogen. Detta fuktiga områden gynnar den biologiska mångfalden och flera ovanliga arter är knutna till dessa fuktiga miljöer. Den döda veden gynnar vedlevande insekter och fågelliv då födosök sker i den döda veden. Flera av tallarna börjar bli gamla och har potential att kunna hysa ovanliga och rödlistade arter. Området är en tallbevuxen myr med tämligen opåverkad hydrologi. I områdets södra del och delar av östra delen ligger en väg i nära anslutning. Trädskiktet är flerskiktat och tallarna är något senvuxna. Tätheten på skogen varierar men har i stora delar tämligen god krontäckning. Tall med stamdiametern 1-3 dm dominerar i området och flera har början till pansarbark. Även 36

37 björk med diametern 1-2 dm förekommer glest i området. I buskskiktet växer tall, björk växer glest till allmänt. I fältskiktet växer tuvull och skvattram med inslag av arter som tranbär, vattenklöver och kråkklöver. I bottenskiktet dominerar vitmossor men inslag av björnmossa finns. Död ved förekommer allmänt och finns i olika nedbrytningsstadier. På den döda veden finns kläckhål efter vedlevande insekter och hack efter hackspettars födosök. 32. Sjönära blandskog sklass 3, påtagligt Områdets utgörs av skogens variation och tillgång till död ved samt inslag av äldre och grövre träd. Sjöns strandområde utgör en viktig ekologisk funktion för många vattenlevande eller delvis vattenlevande organismer. Området består av en blandskog som sträcker sig längs med och runt om en liten sjö. Skogen består utav gran, tall, björk, klibbal och ek, som stundvis är flerskiktad. Närmast sjön är det fuktigt, och där dominerar björk och klibbal på bottenskikt av vitmossa. Det finns spår av gallring utanför området, och den brukade unga skogen når ibland mycket nära sjön. I buskskiktet växer det örnbräken, veketåg, kråkklöver, kärrtistel och blåbär. Mot de fuktigarevåtare partierna växer det vass. 33. Fuktig blandskog sklass 3, påtagligt Områdets n består av områdets variation vad gäller trädslag, trädålder och topografi. Här finns även inslag av klippor och block vilket bidrar till ett varierat mikroklimat. Områdets utgörs av ett blött-fuktigt parti med en del död nedbruten ved. Lövskogen består av tall, björk, ek och asp. Skogen är flerskiktad och innehåller mer ek i områdets norra del. Spritt i området finns det inslag av klippor med mycket mossor. 34. Blandskog sklass 3, påtagligt Områdets n består av skogens variation och stora potential för många olika arter. I området påträffades spår av signalarten bronshjon samt de rödlistade (NT) arterna tallticka och lunglav. Området består utav en blandskog med mycket ekinslag. Här växer även gran och tall som också är av varierade åldrar och grovlekar. Skogen är flerskiktad med en naturlig föryngring. 37