Nya möjligheter för alla? Så ska e-tillgänglighet följas upp

Transkript

1 Nya möjligheter för alla? Så ska e-tillgänglighet följas upp

2 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, Titel: Nya möjligheter för alla? Handisam Serie A 2013:3 (diarienummer 2012/0046) Utredare: Magnus Lagercrantz Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats Alternativa format kan beställas från Handisam. Postadress: Handisam, Arenavägen 63, Johanneshov E-post: info@handisam.se Fax: Telefon:

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Utgångspunkter för uppföljning av e-tillgänglighet... 6 FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning... 6 Digital agenda för Europa... 7 En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige... 7 Handisams tidigare rapporter om e-inkludering... 8 Vad är e-tillgänglighet och vad ska följas upp?... 9 E-tillgänglighet... 9 Är digitala lösningar utformade för alla användare?... 9 Vem använder vad? Varför använder man inte? Hur ska det följas upp? Statistik som omfattar personer med funktionsnedsättning ULF Privatpersoners användning av datorer och internet Användningsområden Webbtillgänglighet Att mäta tillgängligheten på webbplatser Ny metodik för mätning Utgångspunkt i WCAG Lärande inslag Användningsområden i samband med direktivförslaget Användningsområden utöver direktivförslaget Användarnas synpunkter Panel Användningsområden Avslutning

4 Sammanfattning Digitala lösningar används mer och mer i dagens samhälle och ger nya möjligheter för många. Samtidigt ökar vikten av att de digitala lösningarna utformas så att de kan användas av alla. Det är detta som avses med e-tillgänglighet, att alla ska kunna använda de digitala lösningarna oavsett funktionsförmåga. I denna rapport presenteras en plan för hur e-tillgänglighet ska följas upp. Tre stycken huvudspår har valts för att ge förbättrad uppföljning av e-tillgänglighet. Det första spåret handlar om att den befintliga it-statistiken också ska omfatta personer med funktionsnedsättning. Handisam har tillsammans med SCB arbetat fram möjligheter att få fram statistik kring it-användning bland personer med funktionsnedsättning och personer mellan år. Statistiken kommer finnas hösten 2013 och ge en bild av hur användningen av olika digitala lösningar ser ut i de berörda grupperna. Handisam föreslår att SCB får i uppdrag att fortsätta säkerställa att it-statistiken omfattar personer med funktionsnedsättning och personer mellan år. Det andra spåret handlar om webbplatsers tillgänglighet, ett prioriterat område både i genomförandestrategin för funktionshinderspolitiken och i EU:s arbete kring it. Tillgänglighet på webbplatser har hittills mätts med olika metoder, dels automatiska tester av tekniken och dels genom enklare övergripande enkätfrågor. Båda dessa tillvägagångssätt är problematiska och Handisam ser behov av mer tillförlitlig mätning. En ny metod har arbetats fram under uppdraget som Handisam kan använda i uppföljning av myndigheters och kommuners tillgänglighetsarbete. Metoden går idag att användas av externa experter för att göra mätningar samt som enkätfrågor till webbkunniga på myndigheter och kommuner. En ambition med metoden är att den ska kunna fungera som självvärdering, innehålla lärande aspekter och vara så enkel att den svarande inte skulle behöva några djupare kunskaper om webb. För att detta ska bli möjligt krävs vidareutveckling av metoden. Det sista spåret handlar om att fånga specifika problem för användare med funktionsnedsättning. Idag finns en panelundersökning som består av ca 2000 personer med olika funktionsnedsättning. Undersökningen är en unik möjlighet att kunna fånga användares synpunkter kring deras egen användning av digitala lösningar. Handisam tar över panelen från och med 1 juli Redan nu har en enkät om it genomförts med goda resultat. För att kunna fortsätta genomföra enkäter om it i panelen krävs dock ytterligare medel. 4

5 Inledning Användningen av digitala lösningar har de senaste åren fortsatt att öka. Utvecklingen går fort och vi använder digitala lösningar för att utföra fler saker i fler miljöer och situationer. Exempelvis var det i Europa år 2010, 70 procent av hushållen som hade tillgång till internet. 1 I Sverige hade 93 procent av befolkningen mellan år tillgång till internet procent år 2012 av Sveriges befolkning är dagliganvändare av internet vilket år 2005 var 57 procent. 3 I och med utvecklingen skapas många nya möjligheter för många användare, inte minst personer med funktionsnedsättning. Inom itområdet är delaktigheten för personer med funktionsnedsättning högre än inom många andra områden. Några exempel är att det inte finns några skillnader i användandet av datorer och internet bland unga som har funktionsnedsättning jämfört med övriga unga. Ordinarie digitala lösningar ersätter hjälpmedel, och play-kanaler ökar möjligheten till att tillgängliggöra tv genom exempelvis teckenspråksoch syntolkning. 4 Samtidigt finns det fortfarande grupper som inte kan ta del av de möjligheter som finns. Många personer med funktionsnedsättning eller äldre personer har svårigheter att använda digitala lösningar. Av EU:s medborgare har ca 15 procent en funktionsnedsättning vilket motsvarar 80 miljoner människor. Samtidigt ökar andelen äldre personer som idag är nästan 90 miljoner personer över 65 år. 5 Detta betyder att det finns enormt många människor som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. Ju fler tjänster som utförs genom digitala lösningar desto viktigare blir det att användbarhet och tillgänglighet beaktas i dessa lösningar. 1 Eurostat (2010 )- 2 SCB (2011) SCB (2011) Handisam (2013) Hur är läget 2013? 5 EU-kommissionen (2012) - 5

6 Bakgrund Näringsdepartementet har gett Handisam i uppdrag 6 att vidareutveckla och prioritera de tidigare förslag om struktur för uppföljning av e-tillgänglighet som Handisam tidigare avrapporterat. I uppdraget ingår också att utveckla hållbar statistik inom it-området som belyser användning och tillgång till it bland personer med funktionsnedsättning, samt att beskriva vad som avses med e- tillgänglighet. Syfte Huvudsyftet med uppföljning är att det ska påskynda utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta på lika villkor. Mer specifikt kring uppföljning av e-tillgänglighet är syftet att ge en bild av hur det ser ut i användningen och tillgängligheten av digitala lösningar, samt att kunna visa var det behöver göras insatser för att det ska bli möjligt för flera att använda. Detta ska i sin tur leda till att fler digitala lösningar utvecklas så att de är tillgängliga och användbara för alla. Syftet i uppdragets genomförande har varit att presentera en plan på hur uppföljningen av e-tillgänglighet ska gå till. Utgångspunkter för uppföljning av e-tillgänglighet Frågan om e-tillgänglighet går på tvären genom många olika politikområden. Det finns också en variation av begrepp som används. I den här rapporten kommer digitala lösningar användas för att beskriva området för uppföljningen. Det är inte lätt att dra exakta gränser. En digital lösning är summan av den användning som uppstår när en terminal används för att ta del av ett digitalt utbud. Utbudet av terminaler är stort det kan vara en dator, en smartphone, surfplatta, TV eller olika typer av fast installerade serviceautomater. Utgångspunkterna för uppdragets genomförande utgår ifrån de dokument som styr riktningen för it- och funktionshinderspolitiken. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2008 antog Sverige konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). I konventionen fastslås att staterna ska arbeta för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor. Staterna ska sträva efter att generella lösningar fungerar för alla samt att det finns särlösningar som kompletterar där behovet finns. Artikel 9 handlar om tillgänglighet och där framgår tydligt att staterna ska främja tillgången för personer med 6 Näringsdepartementet (2012) - Uppdrag angående uppföljning av e-tillgänglighet och hållbar statistik inom it-området - N2012/1800/ITP 6

7 funktionsnedsättning till informations- och kommunikationsteknik. Staterna ska också främja utvecklingen av tillgänglig information, system och teknik på ett tidigt stadium, dvs. att det utformas rätt från början. 7 Digital agenda för Europa Den digitala agendan för Europa (DAE) är det första av sju flaggskeppsinitiativ under Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Pelare VI handlar om att främja digital kompetens, digitala färdigheter och digital inkludering. Flera av insatserna rör tillgänglighet. Grunden är att mot bakgrund av Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ha med tillgänglighetsfrågorna när lagstiftning revideras. Förslaget om ett direktiv om tillgänglighet till offentliga webbplatser, som beskrivs senare i rapporten, är en av insatserna. En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Det övergripande målet för funktionshinderspolitiken är en samhällsgemenskap som grund, ett samhälle som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning. Utifrån detta har en strategi som ska styra funktionshinderspolitiken tagits fram. I strategin prioriteras tio politikområden där it är ett område. Fokus ligger på att öka kunskap och beställarkompetens i anslutning till tillgänglighet och användbarhet samt att tillgängligheten till offentliga webbgränssnitt ska öka. It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Sedan hösten 2011 finns den digitala agendan, det verktyg som ska samordna regeringens insatser inom it-området. Målet i den digitala agendan är att Sverige ska bli bäst i världen på att tillvara ta de möjligheter som digitaliseringen ger. Detta betyder att alla ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder vilket överensstämmer med målen för funktionshinderspolitiken. Under området digitalt innanförskap står tillgänglighet och användbarhet i fokus. Samtidigt är tillgänglighet och användbarhet en förutsättning för samtliga områden i den digitala agendan. I och med den digitala agendan har regeringen tillsatt Digitaliseringskommissionen, som har i uppgift att verka för att det itpolitiska målet i den digitala agendan uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Digitaliseringskommissionen kommer också att följa upp utvecklingen kring den digitala agendan. 7 Se artikel 2 (CRPD) och definition av det universellt utformade, artikel 3 om tillgänglighet som princip och artikel 4:2 om ansvar för forskning, utveckling och normering kring det universellt utformade 7

8 I digitala agendan aviserades också regeringens Användningsforum som ska verka för användbarhet och tillgänglighet i digitala lösningar. Handisam har en kanslifunktion för Användningsforum. Handisams tidigare rapporter om e-inkludering 2009 tog Handisam fram ett underlag till handlingsplan för e- inkludering, rapporten Rätt från början. 8 I rapporten fanns ett antal förslag som idag är antigen genomförda eller pågående. Ett av förslagen mynnade ut i en fortsättning med förslag på en framtida struktur för att uppföljning av e-tillgänglighet. 9 I rapporten beskrevs möjliga förslag för hur uppföljningen av e-tillgänglighet kan gå till. Utifrån dessa underlag kommer detta uppdrag och denna rapport konkretisera samt presentera en plan eller lösning för uppföljning av e- tillgänglighet. I rapporten med förslag på framtida struktur fanns tre övergripande spår. Dessa var: Struktur I vilken utsträckning som regelverk och strategier implementerats för att verka för e-tillgänglighet. Konsekvenser av e-tillgänglighet för användarna. I vilken utsträckning förutsättningarna för e-tillgänglighet finns. De lösningar som presenteras i denna rapport fokuserar på de två sista punkterna: Konsekvenser för användarna och i vilken utsträckning förutsättningarna för e-tillgänglighet finns. Handisam har valt att prioritera dessa spår för det första, då de ger mer kunskap om den nuvarande situationen. Frågan om regelverk, policy och lagar och dess effekt är viktig och förekommer ofta. Idag är kunskapen dvs. statistiken och uppföljningen för svag för att kunna svara på frågan om huruvida regelverket fått effekt, därför prioriteras i detta uppdrag att förbättra den kunskapen. Det finns också internationella studier som mer fokuserar på policy och implementering. Exempelvis har G3ict följt upp kring staternas implementering av konventionens IKT-relaterade delar Handisam(2009) Handisam (2010) G3ict (2012) - 8

9 Vad är e-tillgänglighet och vad ska följas upp? E-tillgänglighet Utifrån de beskrivningar och mål i de styrande dokumenten som beskrivits är det en ganska enhetlig syn på vad som ska uppnås. Det handlar om att digitala lösningar ska vara tillgängliga för alla. Detta uppnås genom att digitala lösningar utformas så att de kan användas av användargrupper med bredast möjliga spektrum av egenskaper och förmågor. E-tillgänglighet avser helt enkelt att den digitala lösningen kan användas av alla oavsett funktionsförmåga. I likhet med tillgänglighetsbegreppet inom andra områden handlar det om utformningen av omgivning och miljö och det är där delaktighet för personer med funktionsnedsättning avgörs. En buss med visuellt hållplatsutrop gör det möjligt för en person med nedsatt hörsel att få information. På samma sätt betyder möjligheten att kunna navigera med tangentbordet på en webbplats att en person som använder skärmläsare kan använda webbplatsen. Utformningen av omgivningen avgör om personer med funktionsnedsättning blir inkluderade eller exkluderade. Utformningen avgör om det uppstår möjligheter eller hinder. När det handlar om att följa upp e-tillgänglighet finns två tillvägagångssätt. Det ena är att följa upp själva tillgängligheten, det andra är att följa upp delaktigheten för personer med funktionsnedsättnings inom olika områden. För att få en bred bild bör båda tillvägagångssätten användas. I slutändan handlar det mycket om att kunna svara på tre frågor: o Är digitala lösningar utformade så att alla kan använda dem? o Vem använder vad? o Varför använder man inte? Är digitala lösningar utformade för alla användare? Det finns dokumenterad och testad kunskap idag om hur vissa digitala lösningar ska utformas för att vara tillgängliga samtidigt som det naturligtvis behövs mer kunskap. Den kunskap som finns gör det möjligt att mäta om en del digitala lösningar är tillgängliga. Ett exempel på sådan dokumenterad och testad kunskap är WCAG 2.0 som är internationella riktlinjer och tillika standard för tillgänglig 9

10 webb. 11 Utifrån WCAG 2.0 är det möjligt att mäta tillgängligheten på exempelvis Skatteverkets webbplats för att se i vilken grad den är tillgänglig utan att fråga användare med funktionsnedsättning. Vem använder vad? Trots att det går att mäta tillgängligheten på många sätt är det bästa måttet ändå hur användarna upplever en digital lösning. Fungerar det för personer med olika funktionsnedsättning? För att få en bild av vilka typer av digitala lösningar som inte är tillgängliga måste användningen i olika grupper följas. För att exemplifiera, om det framgår i uppföljningen att personer med funktionsnedsättning i lägre utsträckning än övriga i befolkningen använder sig av Skatteverkets e- tjänst för deklaration, tyder det på att det finns ett problem inom det området. Varför använder man inte? När man har kunskapen om vilka områden som det finns problem inom återstår att veta vad problemet är, dvs. varför man inte använder en viss tjänst. Det kan ju finnas ett antal svar på frågan. Exempelvis tillgång till dator, kunskap om hur man gör, bristande tillgänglighet eller annat. För att återknyta till exemplet med deklaration. Om mätningen av tillgänglighet visar att webbplatsen och tjänsten är bra byggd samtidigt som användarna med funktionsnedsättning är få kan anledningen vara att personer med funktionsnedsättning inte har tillräcklig kunskap om e-tjänster som deklaration. Då finns en bred och bra bild av vad som behövs för att förbättra delaktigheten för gruppen. På så sätt kan tydliga och konkreta insatser påbörjas. Hur ska det följas upp? Det är viktigt att uppföljning av tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning inte blir ett särspår. Snarare behövs perspektivet integreras i den ordinarie uppföljningen av olika områden. Exempelvis måste arbetsmarknadsstatistik innehålla möjlighet att se arbetslöshet för personer med funktionsnedsättning för att sedan kunna rikta insatser. Uppföljning av fordonen i kollektivtrafiken som innehåller tillgänglighetsnyckeltal är ett annat exempel. Detta är inte problemfritt. Funktionshindersperspektivet är sällan prioriterat och det finns stora luckor i statistik och uppföljning inom flera områden. Samtidigt krävs ibland kompletterande uppföljning som visar just vilka problem och hinder personer med funktionsnedsättning upplever inom olika områden och som inte fångas i större generella undersökningar. 11 W3c

11 Målet med detta uppdrag är att kunna förbättra uppföljningen av e- tillgänglighet. Detta genom att ta fram ny statistik i befintliga undersökningar samt förbättra mätmöjligheterna, för att sedan e- tillgänglighet ska kunna bli en naturlig del i uppföljningen av både itoch funktionshinderspolitiken. Statistik som omfattar personer med funktionsnedsättning Ett av de mest vedertagna sätten att skaffa kunskap om situationen i samhället och effekten av insatser är genom stora enkätundersökningar. Ofta är det Statistiska centralbyrån (SCB) som genomför dem på uppdrag av olika aktörer. I dessa typer av undersökningar finns ofta flera bakgrundsvariabler som ålder, kön, socio-ekonomisk bakgrund, vilket gör det möjligt att jämföra situationen för olika grupper. På samma sätt behöver personer med funktionsnedsättning jämföras med övrig befolkning för att ge en bild av inom vilka områden de lever med sämre delaktighet. Detta kräver att funktionsnedsättning också finns som bakgrundsvariabel Något som i många undersökningar idag inte existerar. Detta uppdrag anger att it-statistiken ska utvecklas så att den i större utsträckning inkluderar personer med funktionsnedsättning. Detta har varit första prioritet för Handisam i arbetet med uppdraget. ULF Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) som SCB genomför är en ofta använd källa till kunskap inom flera områden. Handisam har sedan tidigare arbetat tillsammans med SCB för att få fram bra statistik där personer med funktionsnedsättning går att bryta ut och jämföra med övriga befolkningen. ULF ger viss statistik om tillgång till datorer, internet och ett par indikatorer som rör användning. Handisam får fram statistik från ULF hösten 2012, hösten 2014 och hösten I den motsvarande undersökningen som riktas till barn och unga, Barn-ULF, finns tyvärr i dagsläget inte mycket som rör it. Privatpersoners användning av datorer och internet Den statistisk som finns i ULF ger en grundbild men den främsta källan om it-användning är undersökningen Privatpersoners användning av datorer och internet. SCB genomför årligen undersökningen. Det är en urvalsundersökning som genomförs på uppdrag av Eurostat och Näringsdepartementet. Undersökningen ger en bild av hur Sveriges befolkning använder it och datorer vilket går att följa över tid. Samtidigt ställs årligen frågor på olika teman. Temat bestäms av Eurostat och är år 2013 e-förvaltning. Hittills har det saknats möjligheter att bryta ut gruppen personer med funktionsnedsättning. Vilket gjort att det inte går att se om det finns 11

12 skillnader i användningen av datorer och it mellan de med funktionsnedsättning och övriga befolkningen. Handisam ser en utveckling av SCB:s undersökning som central för att få fram hållbar statistik också om personer med funktionsnedsättnings användning av digitala lösningar. Handisam har därför inom ramen för detta uppdrag fört en dialog med SCB och tillsammans arbetat fram frågor som kan identifiera personer med funktionsnedsättning. I praktiken har Handisam gjort en beställning av SCB som gör det möjligt att från och med 2013 års undersökning jämföra de med funktionsnedsättning med övriga och att bryta ned på kvinnor respektive män. Möjligheten att sedan jämföra grupper med olika typer av funktionsnedsättningar med varandra är däremot inte möjligt med det urval som idag finns. Handisam har också beställt ett utökat urval som ska omfatta samtliga personer mellan år. Problematiken i användning för personer med funktionsnedsättning respektive äldre är ofta likartad. Handisam kommer också från och med få ett utökat uppdrag där tillgänglighet för äldre är en viktig del. Detta som ett led i att delar av Hjälpmedelsinstitutets verksamhet tas över av Handisam. 12 Utifrån Eurostats formulär för 2013 års enkät kommer det hösten 2013 finnas statistik kring exempelvis användning av datorer, smartphones, och laptops, kontakt med myndigheter, e-handel och digital kunskap med mera. Hur stor gruppen personer med funktionsnedsättning blir och vad det ger för konsekvenser för kvaliteten på statistiken återstår att se och får analyseras när resultatet är klart i slutet av Handisam avser att ha en fortsatt dialog när resultatet kommer och utvärdera kvaliteten på statistiken med SCB. Användningsområden Handisam har också fört dialog med Digitaliseringskommissionen i samband med deras första delbetänkande som också innehåller indikatorer för att följa den digitala agendan. 13 Inom ramen för området digitalt innanförskap kommer två indikatorer finnas hämtade ur ULF som handlar om personer med funktionsnedsättnings digitala delaktighet. Dels andel personer med funktionsnedsättning som har tillgång till internet och dels andel som använt internet flera gånger på fritiden senaste veckan. 14 Handisam ser mycket positivt på detta som 12 Socialdepartementet (2013) Digitaliseringskommissionen (2013) Digitaliseringskommissionen (2013)

13 är ett bra exempel på hur e-tillgänglighet integreras i den ordinarie uppföljningen av ett område. Statistiken som kommer från beställningen i Privatpersoners användning av datorer och internet, förutsatt att den håller god kvalitet, kommer ge mycket kunskap och bidra ytterligare till att e- tillgänglighet integreras i ordinarie uppföljning av it-området. Samtidigt ger det också ökad kunskap i uppföljningen av funktionshinderspolitiken. Handisam ser det som viktigt att statistiken fortsättningsvis också omfattar personer med funktionsnedsättning för att kunna följa utvecklingen inom e- tillgänglighet. Förslag 1: Handisam föreslår att SCB får i uppdrag att säkerställa att it- statistiken fortsättningsvis omfattar både personer med funktionsnedsättning och personer mellan år. Webbtillgänglighet Trots att e-tillgänglighet omfattar många olika typer av digtiala lösningar är ofta tillgängligheten på webbplatser en förutsättning för många tjänster. Att webbgränssnitten är tillgängliga är prioriterat i genomförandestrategin för funktionshinderspolitiken. Det är också en prioriterad fråga internationellt. Under detta uppdrags genomförande lämnade exempelvis EU-kommissionen ett förslag på direktiv som rör tillgängligheten på vissa offentliga webbplatser. Direktivet syftar till att öka andelen tillgängliga webbplatser samt att främja marknaden inom området. Idag är det enligt EU-kommissionen mindre än 10 procent av webbplatserna som är tillgängliga. 15 I Sverige är det svårt idag att säga hur stor andel av webbplatserna som är tillgängliga. Att bättre mätning av tillgängligheten på webbplatser utvecklas ser Handisam som en mycket aktuell och viktig aspekt. Att mäta tillgängligheten på webbplatser Tillgängligheten på webbplatser har mätts på olika sätt hittills. Exempelvis har automatiska verktyg använts där tekniska aspekter mäts Problemet har varit att det finns delar som inte går att mäta med dessa verktyg. EU-kommissionen har genomfört mätningar av e-tillgänglighet för att få en bild av tillgänglighetsarbetet i medlemsstaterna. I dagsläget genomförs den tredje omgången av dessa studier som kallas meac III. Undersökningen tittar på olika aspekter inom e-tillgänglighet som policy, tv-tillgänglighet, biljettautomater men också webbtillgänglighet. 15 EU-kommissionen (2012)

14 Delen om webbtillgänglighet genomförs av EU-kommissionen via upphandling av det svenska företaget FunkaNu och utgår ifrån WCAG 2.0. Resultatet är vid denna rapports skrivande inte presenterat än, men det rör sig om mätningar av utvalda webbplatser i EU:s 27 medlemsstater samt USA, Kanada, Norge och Australien. Mätningarna sker med ett utifrånperspektiv, dvs. en expert testar och mäter webbplatserna. Handisam mäter idag tillgängligheten på statliga myndigheternas webbplatser i enkätform. Det har varit en del i Handisams enkät som skickas till alla myndigheter för att följa deras arbete med tillgänglighet enligt förordning 2001: I enkäten har det bland annat frågats om tillgänglighet av webbplats inventerats och om webbsidan lever upp till WCAG 2.0. Problemet med enkätfrågor av detta slag är att det i praktiken blir en bedömning som inte ger en så detaljerad bild. Det är svårt att ställa frågor som relaterar till relativt komplicerade riktlinjer för att sedan uppskatta i vilken grad en sida lever upp till dessa. Det finns stora risker för att det blir olika tolkningar och helt enkelt mindre korrekta mätningar. Ny metodik för mätning Handisam ser att mätningen av tillgänglighet på webbplatser behöver utvecklas. Det behövs bättre metoder för självvärdering som ger mer korrekt mätning. Det finns också ett behov av att mätning av olika aktörers webbplatser sker med samma metodik för att ge jämförbarhet. Slutligen finns ett behov av att tillgänglighet på webbplatser görs begripligt då det idag är relativt tekniskt. Om en myndighet eller kommun ska kunna arbeta med att förbättra tillgängligheten måste det göras mer konkret, begripligt och hanterbart. Handisam har i uppdraget valt att fokusera på att ta fram en ny metod för mätning av tillgängligheten på webbplatser. Utifrån att FunkaNu ansvarat för EU-kommissionens mätning har de direktupphandlats för att ta fram en metod för mätning av tillgängligheten på webbplatser. Utgångspunkt i WCAG 2.0 Metoden bygger i första hand på WCAG 2.0 men då dessa riktlinjer har tillkortakommanden är metoden baserad på teknikerna som behövs för framgång snarare än riktlinjerna själva. Då vissa viktiga aspekter inte heller finns i WCAG 2.0 hämtar metoden också krav ifrån E- delegationens webbriktlinjer. 16 Handisam

15 Precis som meac III baseras metoden på att mätningen sker på ett urval av punkter för att få en indikation på tillgängligheten. WCAG 2.0 innehåller 61 stycken framgångskriterier för tillgänglighet som kan brytas ned i flera ytterligare aspekter. Att mäta detta på webbplatser som innehåller upp till 1000-tals sidor skulle ta extremt lång tid. Metoden utgår ifrån fem olika användargrupper: de med motoriska funktionsnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter, kognitiva funktionsnedsättningar, gravt synskadade, synsvaga och de med hörselnedsättning. Dessa grupper ska inte ses som de enda som drar nytta av tillgängliga webbplatser utan det finns många användare utöver dessa grupper som drar nytta av om webbplatserna blir tillgängligare EU-kommissionens beräkning är att ca 60 procent av användarna skulle få fördelar med förbättrad tillgänglighet. 17 Metoden innehåller 20 frågor uppdelade på fem områden: Bakgrundsfrågor. Typ av organisation och vilka webbplatser som valts ut för de följande testerna. Information. Frågor som mäter tillgängligheten till information, exempelvis att texter är korrekt strukturerade med rubriker. Tjänster och service. Frågor som mäter arbetet med att tillgängliggöra e-tjänster och formulär. Mobilt. Frågor kring organisationens arbete med att tillgängliggöra information och tjänster mobilt. Processer. Frågor kring kvalitetssäkring och stöd till de som publicerar på webbplatsen. Exempelvis om det finns rutiner för att kontrollera att information är aktuell. Inom områdena ovan kommer det att finnas indikatorsfrågor som visar om organisationen medvetet tänkt på tillgängligheten. Orsaken till detta är att i FunkaNu:s arbete med meac III blev det tydligt att en modern webbplats ofta automatiskt har bättre tillgänglighet än en äldre. Att ställa frågor som visar på aktivt tillgänglighetsarbete höjer kvaliteten av mätningen och ger mer information. 17 EU-kommissionen (2012)

16 För att säkerställa att de som svarar på frågorna inte enbart förbättrar sig på de 20 punkter som efterfrågas kommer det finnas en bank av frågor som gör det möjligt att skifta frågeställningar mellan åren. Lärande inslag Ambitionen med metoden är att den inte enbart ska ge mer korrekt mätning utan också vara lärande och inspirerande. Frågorna som ställs ska vara enkelt formulerade och till varje fråga ska möjlighet till hjälp och stöd finnas i form av bilder och beskrivningar. Tanken är att enkäterna ska kunna besvaras av någon som inte behöver någon större kunskap om webbplatser, tekniken eller liknande. Syftet är att det då finns en möjlighet till lärande då en enkät besvaras, att insikten om varför tillgängligheten på webbplatsen är viktig. Ett exempel på en hur en fråga kan ställas enkelt och med stöd: Det är tydligt visuellt markerat i sidan vilken länk eller vilket formulärsobjekt som har fokus när man tabbar sig igenom sidan med tangentbordet? Svarsalternativ: Ja, det är tydligt på alla länkar och knappar på sidorna Delvis. Det är oftast tydligt men för enstaka länkar och knappar i innehållet, högerspalten eller sidfoten finns det problem. Nej, det är inte alltid tydligt. I bilaga 1 finns fler exempel på hur frågor kan se ut. På många sätt innehåller metoden frågor som är lärande och kan ge insikt om varför tillgängligheten är viktig. Samtidigt, som beskrivits tidigare, är tillgängligheten på webbplatser tekniskt och arbetet med att få fram pedagogiska förklaringar och enkla frågor är större och mer komplicerat än väntat. I dagsläget behöver frågorna i metoden utvecklas om det ska vara möjligt att svara på dem för en person som inte arbetar med webb. Dock går metoden redan nu att använda om enkäten ställs till någon som arbetar med webb. Metoden går också att använda för att göra mätningar utifrån. FunkaNu:s rapport med metoden läggs som bilaga 2. Användningsområden i samband med direktivförslaget I samband med direktivförslaget om tillgänglighet på vissa offentliga webbplatser har Användningsforum hjälpt Näringsdepartementet med en nulägesanalys kring de tolv tjänstetyper som omfattas av 16

17 direktivförslaget. Metoden har varit ett underlag i genomförandet av nulägesanalysen. En annan aspekt av direktivförslaget är att det beskrivs att staterna ska övervaka de berörda webbplatserna, detta genom den metod som kommissionen fastställer i en tidigare punkt om harmoniserade standarder. I skrivningen står att WCAG 2.0 nivå AA ska beaktas i den europeiska standarden som kommer utarbetas till följd av mandat Beroende på om direktivet antas och vad kommissionen beslutar kring övervakning, anser Handisam att den metod som används för att följa de webbplatser som omfattas av direktivet också bör användas för att följa upp tillgängligheten på andra offentliga webbplatser. Utifrån att meac III utfördes av FunkaNu, utifrån WCAG 2.0, så borde det finnas goda möjligheter att den metod som kommissionen föreslår och den metod som tagits fram i detta uppdrag är mycket liknande. Användningsområden utöver direktivförslaget I fråga om vidare användning av metoden måste det beaktas att det inom it-området finns många olika aktörer och som framgår i Digitaliseringskommissionens genomgång av eko-systemen. 19 Många följer upp olika aspekter av it. Att mäta tillgängligheten på webbplatser skulle gå att göra på olika sätt. Handisam anser att myndigheter och kommuners webbplatser bör vara första prioritet. Att alla medborgare ska ha kunna ta till sig den information och de tjänster som erbjuds på offentliga webbplatser är av största vikt. E-delegationen följer idag upp hur myndigheterna arbetar med webbriktlinjerna, i denna uppföljning har tillgänglighetsfrågan lyfts ur. Tillgänglighetsfrågan mäts istället av Handisam. Som tidigare beskrivits går Handisams mätning att förbättra och i ett sådant förbättringsarbete kommer metoden väl till användning. Vad det gäller kommuner följer idag SKL upp informationen på kommunernas webbplatser 20 och i denna undersökning finns ett fåtal punkter som rör tillgänglighet. Däremot saknas uppföljning av tillgängligheten i stort. Handisam har i regeringsuppdrag att under hösten 2013 börja följa upp kommunernas arbete med funktionshinderspolitiken 21 där metoden kan användas för att mäta webbplatsernas tillgänglighet. Dock är samordning viktigt så att fler aktörer inte mäter liknande saker. Därför kommer en dialog föras med E-delegationen, SKL och 18 EU-kommissionen (2012) Digitaliseringskommissionen (2013) SKL (2012) Handisam

18 Digitaliseringskommissionen innan en enkät skickas ut inom ramen för nämnda uppdrag. Handisam kommer att utveckla sin uppföljning av webbtillgängligheten hos både myndigheter och kommuner. Däremot kommer det inte kunna göras utifrån vad ambitionen var från början. De som inte är insatta i webbfrågor kommer inta att kunna svara. För att detta ska bli möjligt krävs medel för vidareutveckling av metoden framförallt vad gäller pedagogiska aspekter. Utöver myndigheter och kommuner är naturligtvis privata aktörers webbplatser också intressant att följa upp. E-delegationen har arbetat med och kommer satsa på att få ökad tillämpning av vägledningen för webb till privata aktörer. I detta arbete ingår att mäta användbarhet och tillgänglighet. 22 Dialog har förts med E-delegationen och PTS. Metoden som tagits fram i detta uppdrag erbjuds som ett underlag för mätningar. Förslag 2: Handisam föreslår att metoden används av oss både för att från och med hösten 2013 genomföra mätningar av tillgängligheten på kommunernas webbplatser och för att förbättra den årliga mätningen av myndigheternas webbplatser som Handisam genomför. För att uppnå den större ambitionen, dvs. att utveckla metoden så att den går att använda som självvärdering och lärande, krävs vidare medel för att utveckla de pedagogiska aspekterna. Användarnas synpunkter Nationell statistik ger en bra bild av hur det ser ut i användning och tillgång på ett övergripande plan. Exempelvis kan SCB:s undersökningar visa på problemområden men når aldrig så långt som att peka ut mer specifikt vad problemen är i användning och tillgång. För att komma närmare användarna och veta mer exakt vad som hindrar behöver nationell statistik kompletteras. Panel Handisam har under hösten 2012 arbetat med en undersökningspanel. Panelen består idag av ca personer med olika funktionsnedsättningar som svarar på enkäter om olika politikområden. Panelen är en vidareutveckling av IT-frågan som Hjälpmedelsinstitutet drivit med stöd från PTS. Målet är att panelen ska bestå av personer med olika funktionsnedsättningar. Panelen ger en unik möjlighet att kunna fråga 22 E-delegationen - projekt/uppfoljning/uppfoljning-av-svensk-e-forvaltning- 2011/ S%20rapportering.pdf 18

19 mer specifika frågor till användarna samt att kunna följa upp hur utvecklingen sett ut över tid. Framförallt finns en möjlighet att genom panelen få fram varför användare med olika funktionsnedsättningar inte väljer att använda vissa digitala lösningar. Panelen ger alltså möjligheten att kunna identifiera och beskriva mer specifika hinder för användningen av it. Då panelen består av personer med olika typer av funktionsnedsättningar blir det ett konkret och direkt resultat som gör att det går att peka ut hinder för dessa grupper av användare. Inom ramen för medel för statistikutveckling har panelen genomförts två gånger, varav en enkät om it. Enkäten skickades ut i december Panelen ger kunskap om vilka typer av tjänster som utförs digitalt, vilka typer av webbplatser som används, vilka problem som finns med mera. Panelen innehåller också mycket öppna svar vilket ger kvalitativ kunskap om orsaker till ickeanvändning. Många av de svarande upplever stor nytta av digitala lösningar 87 procent anser att it-utvecklingen underlättat deras vardag. Många av de svarande beskriver hur it har gjort det möjligt att ta del i samhället och överbrygga många hinder. En stor majoritet av de svarande använder internet för att deklarera, ta kontakt med kommunen eller myndigheter och många andra saker. Men det finns mellan procent, beroende på tjänst, som inte använder internet av olika skäl. I panelen går det redan nu att få fram vilka problemen är och vad som behövs för att öka delaktigheten bland användarna. Slutligen framkom också att nästan hälften av de svarande använder någon form av hjälpmedel då de använder dator vilket understryker vikten av att webbplatser utformas så att de fungerar med hjälpmedel. 23 Användningsområden Panelen är framförallt en källa som bidrar till den samlade uppföljningen av funktionshinderspolitiken. Det andra användningsområdet är att kunna bidra med kunskap om just användare med funktionsnedsättning direkt till de aktörer som behöver planera och genomföra insatser. Panelen ger kunskap om vilka områden som är problematiska för användare med funktionsnedsättning och vilka insatser som behöver prioriteras. Förslag 3: Handisam kommer fortsätta genomföra enkäter om funktionshinderspolitikens andra områden. För att kunna genomföra fler enkäter om it, exempelvis varje år, behövs ytterligare medel. Varje enkät kostar ca 300 tkr att genomföra. 23 Handisam (2013) Hur är läget 2013? 19

20 Avslutning De tre spår som Handisam valt i detta uppdrag kommer förhoppningsvis att ge en bättre bild av e-tillgänglighet och bättre beskriva delaktigheten för personer med funktionsnedsättning än vad som erbjuds idag. Det kommer att öka kunskapen rejält kring e- tillgänglighet. Utifrån de tre spåren går indikatorer att plocka ut som skulle ge en bild av utvecklingen år för år. Detta förutsätter naturligtvis att förslagen genomförs och statistiken framöver säkerställs så att den går att följa över tid. Det är också av stor vikt att flera aktörer inom it-området arbetar med e-tillgänglighet och använder den uppföljning och de indikatorer som att kommer finnas. E-tillgänglighet är ett område där utvecklingen går fort och mycket saker händer. Därför måste också uppföljningen framåt vara flexibel för att ge någon nytta. Av stor vikt är också samordningen inom it-området. Exempelvis är IKT-nätverket ett bra exempel på hur samordning kring it-relaterad statistik gör det möjligt att samordna alla de aktörer som finns inom området. I samordningsfrågan finns också möjligheter att få tillgänglighets och delaktighetsfrågan för personer med funktionsnedsättning integrerad på ett bra sätt i ordinarie arbete. 20

21 Nya möjligheter för alla? Så ska e-tillgänglighet följas upp Användningen av digitala lösningar ökar. Det ger många personer med funktionsnedsättning nya möjligheter och kan överbrygga hinder. Samtidigt är det av största vikt att alla kan använda de digitala lösningarna oavsett funktionsförmåga. Detta är vad som avses med e- tillgänglighet. I rapporten presenterar Handisam en plan för hur e- tillgänglighet ska följas upp. Uppföljningen ska ske med hjälp av tre spår. Statistik som omfattar personer med funktionsnedsättning och personer mellan år, bättre mätning av tillgängligheten på webbplatser och panelundersökningar för att fånga användarnas synpunkter. Handisam Arenavägen Johanneshov E-post info@handisam.se Telefon Fax Handisam serie A 2013:3 21