MARKNADSÖVERSIKT Marknadsöversikt Televerksamhetens omsättning och investeringar

Transkript

1 MARKNADSÖVERSIKT 2013 Marknadsöversikt 2013 Televerksamhetens omsättning och investeringar

2 Innehåll Inledning... 3 Telemarknadens omfattning... 4 Utveckling av omsättningen... 6 Intäkter per konsumentabonnemang (ARPU)... 8 Utveckling av investeringar... 9 Kommunikationsverket 2014 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT Televerksamhetens omsättning och investeringar 2

3 Inledning Kommunikationsverket har statistikfört uppgifter om teleföretagens omsättningar och investeringar från år Statistiken baserar sig på uppgifter som samlats in från teleföretagen och som främst används för verkets ekonomiska styrning och tillsyn. Uppgifterna används också för att statistikföra och publicera nyckeltal och marknadsandelar för hela branschen. Uppgifterna används dessutom för att beräkna prisnivåindexen för detaljisttjänster. Omsättningsuppgifterna ger en bra bild av televerksamhetens omfattning och ger besked om abonnemangs- och användningsstatistik samt om trenderna på branschen. Investeringsuppgifterna för sin del tyder på utveckling i framtiden. Motsvarande mer aktuell information finns att tillgå till exempel i tjänsteleverantörernas placerarinformation. Kommunikationsverkets omsättningsoch investeringsstatistik ger dock heltäckande information om den ekonomiska utvecklingen på hela branschen. Uppgifterna för år 2013 baserar sig på uppgifter från 60 teleföretag. Denna grupp av företag, som omfattar alla de viktigaste teleföretagen, har varit samma från år 2009 med undantag för vissa företag som är av ringa betydelse med tanke på nyckeltalen. Företag som granskningen omfattar kan delvis också bedriva annan än till teletjänster anknuten affärsverksamhet, eller de kan främst vara verksamma på en annan bransch. Statistiken omfattar endast teleföretagens intäkter från tjänster som tillhandahållits i Finland och från investeringar som gjorts i Finland. Statistiken omfattar inte uppgifter från alla de aktörer som bedriver televerksamhet i Finland. Den berättar till exempel inte om alla de andelslag och andra lokala aktörer som har byggt regionala fibernät under de senaste åren. Dessa aktörers betydelse för investeringar på hela branschen ökar och syftet är därför att inkludera också dem i statistiken. MARKNADSÖVERSIKT Televerksamhetens omsättning och investeringar 3

4 Telemarknadens omfattning År 2013 uppgick teleföretagens sammanlagda totala omsättning till 4,7 miljarder euro. Siffran omfattar intäkter också från annan verksamhet än televerksamhet, t.ex. från försäljning av utrustning och försäljning av tjänster som hänför sig till annan verksamhet än televerksamhet. Omsättningen av de egentliga teletjänsterna var 3,6 miljarder euro, dvs. 77 procent av den totala omsättningen. Omsättningen av televerksamheten kan delas upp i tjänster i mobilnätet, tjänster i det fasta nätet, tjänster för tv- och radioverksamhet samt vidare i detaljistoch grossisttjänster. Detaljisttjänsterna utgörs av teletjänster för konsumenter, företag och organisationer, t.ex. telefoni- eller bredbandstjänster. Grossisttjänster för sin del är tjänster som teleföretagen säljer till varandra och som utnyttjas för att tillhandahålla detaljisttjänster. Drygt 50 procent av omsättningen år 2013 genererades av tjänsterna i mobilnätet, cirka 40 procent av tjänsterna i det fasta nätet och knappt 10 procent av tv- och radiotjänster. Omsättningen från grossisttjänster utgjorde cirka en femtedel av televerksamhetens omsättning. 8% 11% 34% Detaljisttjänster i det fasta nätet Grossisttjänster i det fasta nätet Detaljisttjänster i mobilnätet 40% 7% Grossisttjänster i mobilnätet Tv- och radioverksamhet FIGUR 1: Fördelning av televerksamhetens omsättning per tjänst år MARKNADSÖVERSIKT Televerksamhetens omsättning och investeringar 4

5 På den finländska telemarknaden finns, med tanke på marknadens storlek, tre stora riksomfattande aktörer samt flera mindre och regionala aktörer. Elisa Abp:s (Elisa), TeliaSonera Finland Oyj:s (TeliaSonera) och DNA Ab:s (DNA) verksamhet utgjorde år 2013 nästan hela mobilnätets omsättning, över tre fjärdedelar av det fasta nätets omsättning och lite under två tredjedelar av tv- och radioverksamhetens omsättning. I fråga om den totala omsättningen är Elisa och TeliaSonera så gott som jämnstarka med en omsättning som är dubbel så stort som DNA:s. Jämfört med år 2012 ökade Elisas marknadsandel av televerksamheten med en procentenhet till 35 procent och TeliaSoneras och DNA:s marknadsandel var oförändrad. För andra aktörer minskade den sammanlagda marknadsandelen med en procentenhet till 13 procent. 18% 13% 34% 35% Elisa TeliaSonera DNA Övriga FIGUR 2: Marknadsandelar beräknade på televerksamhetens omsättning år MARKNADSÖVERSIKT Televerksamhetens omsättning och investeringar 5

6 Utveckling av omsättningen Teleföretagens totala omsättning minskade med närmare 4 procent och televerksamhetens omsättning med 4,5 procent då man jämför år 2013 med Televerksamhetens omsättning minskade för andra året i rad. Minskningen förklaras förutom av det allmänna ekonomiska läget också av förändringar i konsumtionsvanor. Beaktansvärt är dock att minskningen av televerksamhetens omsättning till stor del kan förklaras av mindre grossistintäkter och inte av slutkundernas, t.ex. hushållens, minskade konsumtion av teletjänster. År 2013 uppgick omsättningen av teleföretagens grossisttjänster till cirka 730 miljarder euro. Det var cirka 15 procent, dvs. cirka 130 miljoner euro, mindre än året innan. Grossistintäkterna minskade överlag klart, med undantag för uthyrning av det fasta nätet vars omsättning var lite mer än år Till exempel grossistintäkter av sammankopplings- och trafikavgifter minskade ungefär en femtedel, vilket påverkades avsevärt av Kommunikationsverkets förhandsreglering. Att dessa grossistavgifter minskat betyder dock inte att teleföretagens lönsamhet till alla delar har minskat, emedan företagen tar ut dem ömsesidigt av varandra. År 2013 uppgick teleföretagens omsättning av detaljisttjänster till cirka 2,9 miljarder euro. Det var 1,5 procent mindre än året innan. Omsättningen av detaljisttjänster kan vidare delas upp per nät, eftersom majoriteten av intäkterna entydigt kan allokeras till det fasta nätet och mobilnätet samt tv- och radiotjänster. Tv- och radiotjänster tillhandahålls både i ovan nämnda nät och i särskilda masskommunikationsnät. År 2013 var teleföretagens omsättning av detaljisttjänster i mobilnätet lite under 1,5 miljarder euro, vilket var cirka 2 procent mindre än året innan. Mer betydande var den förändring som skett i fördelningen av intäkterna per tjänst. Intäkterna från dataöverföringstjänster i mobilnätet ökade med cirka en fjärdedel och taltelefoni- och kommunikationstjänster minskade med cirka en sjättedel. Dataöverföringstjänsternas andel av detajistintäkterna av mobilnätet ökade alltså samtidigt som taltelefoni- och meddelandetjänsternas andel minskade. Samma trend kan man se också vid antalet abonnemang och användningsvolymer. Å andra sidan ger taltelefoni- och meddelandetjänster i mobilnätet fortfarande nästan en dubbel omsättning jämfört med dataöverföringstjänster. Omsättningen av detaljisttjänster i det fasta nätet var cirka 1,2 miljarder euro och i tv- och radioverksamhet cirka 220 miljoner euro. Omsättningen av detaljisttjänster i det fasta nätet minskade med drygt 3 procent från år Minskningen förklaras av den långvariga nedgången i intäkterna av trådtelefontjänster men också av en liten nedgång i intäkterna av bredbandsabonnemang. Omsättningen av detaljisttjänster i tv- och radioverksamheten ökade däremot med 20 procent. MARKNADSÖVERSIKT Televerksamhetens omsättning och investeringar 6

7 Miljoner euro Total omsättning Televerksamhet Grossistintäkter Slutkundsintäkter av det fasta nätet Slutkundsintäkter av mobilnätet Slutkundsintäkter av tv- och radioverksamhet Övrig affärsverksamhet FIGUR 3: Omsättning av företag i telebranschen åren Detaljistintäkterna kan vidare delas upp i intäkter från hushållskunder och intäkter från företagskunder. Det är inte möjligt att dela upp alla intäkter på dessa segment, men man kan grovt bedöma att tjänster som tillhandahålls hushållskunderna utgör cirka 60 procent av omsättningen av detaljisttjänsterna. Granskningen enligt kundsegment visar att orsaker till att televerksamhetens totala omsättning har minskat är förutom minskade grossistintäkter också minskade intäkter av hushållens mobilsamtal. Enhetspriserna för mobiltelefonitjänster som tillhandahålls konsumenterna har minskat under alla de senaste åren, men till 2012 har minskningen kompenserats av en fortsatt ökning i användningsvolymer som stannade år I bakgrunden ligger, åtminstone indirekt, en ökad användning av snabbkommunikationsmedel, sociala medier och e-post. Enligt en konsumentundersökning som Kommunikationsverket låtit göra använder procent av konsumenterna dessa tjänster från sin mobiltelefon. Den andel av företagens totala omsättning som inte ingår i detaljist- och grossistintäkter bestod av annan verksamhet än televerksamhet, till exempel av försäljning av utrustning eller försäljning av tjänster som hänför sig till annan verksamhet än televerksamhet. Omsättningen av denna verksamhet minskade i teleföretagen med cirka en procent mellan 2013 och MARKNADSÖVERSIKT Televerksamhetens omsättning och investeringar 7

8 Intäkter per konsumentabonnemang (ARPU) Genom att förena intäktsuppgifterna och antalet abonnemang som Kommunikationsverket har samlat in år 2013 kan man beräkna det genomsnittliga intäktsflödet per hushållskund till teleföretaget under ett år (average revenue per user, ARPU). Eftersom användningen av olika slags abonnemang varierar är det skäl att granska ARPU enligt typ av abonnemang. Vid granskningen av intäktsuppgifter, såsom vid granskningen av antal abonnemang, ska man beakta att abonnemang i det fasta nätet används ofta av hela hushållet medan mobilabonnemang är personliga och har ofta endast en användare. Abonnemang i det fasta nätet kan indelas i bredbandsabonnemang och taltelefoniabonnemang. För mobilabonnemang är det inte så entydigt. Även om det för mobilnätet finns abonnemang som enbart är avsedda för taltelefoni eller dataöverföring, är det dock möjligt att använda båda tjänster med de flesta abonnemangen. Därför är det meningsfullt att mobilabonnemangen granskas som en helhet då man beräknar ARPU. ARPU för både det fasta nätet och mobilnätet har utvecklat ganska logiskt under de senaste åren. ARPU för dataöverföringstjänster i det fasta nätet har sjunkit under de senaste tre åren, om också långsammare än tidigare under de senaste två åren. ARPU för år 2013 minskade med cirka 4 procent till 250 euro jämfört med år Å andra sidan kan man anse att växande intäkter från tv-tjänster ersätter minskningen i den mån teleföretagen tillhandahåller sina bredbandskunder IPTV- och innehållstjänster. Intäkterna från ett mobilabonnemang var i genomsnitt 133 euro per teleföretag under år Det är 8 procent mindre än året innan. ARPU har minskat tre år i följd, och snabbare varje år. En orsak till det är den ovan nämnda minskningen av konsumtionen av taltelefonitjänster. Intäkterna per telefonabonnemang i det fasta nätet har i motsats till tjänsterna ovan ökat under de senaste två åren. Ökningen beror främst på att antalet telefonabonnemang i det fasta nätet har minskat med cirka 15 procent per år. År 2013 ökade ARPU för trådtelefonabonnemang till och med 10 procent och intäkterna per abonnemang var 200 euro. MARKNADSÖVERSIKT Televerksamhetens omsättning och investeringar 8

9 Utveckling av investeringar Teleföretagens materiella och immateriella totala investeringar i brutto uppgick till sammanlagt 660 miljoner euro år 2013 och investeringarna var i praktiken på samma nivå som år Cirka tre fjärdedelar av de totala investeringarna var materiella. Immateriella investeringars andel, och i synnerhet deras andel i mobilnät ökade från år En förklaring är teleföretagens kostnader som uppstått från koncessionsavgiften för verksamheten på frekvensområdet 800 MHz. Televerksamheten är investeringsintensiv och den teknologi som används i dag ersätts eller uppgraderas i snabb takt. Från samhällets synvinkel tryggar investeringarna i branschen ett konkurrenskraftigt utbud av teletjänster även i framtiden. Med tanke på telebranschen är det mer intressant att uttryckligen granska mängden investeringar i televerksamheten än att granska de totala investeringarna. Televerksamhetens investeringar var totalt 565 miljoner euro som var bara 5 miljoner euro mindre än året innan. Investeringarna i mobilnätet ökade med cirka 16 procent. Utvecklingen beror i synnerhet på utbyggnaden av de riksomfattande mobilnätföretagens LTE-nät. Investeringar i det fasta telenätet minskade däremot med cirka 16 procent och i tv- och radioverksamheten med cirka 7 procent. Investeringarnas tyngdpunkt blir allt klarare mobilnätsbaserad. Miljoner euro Investeringar totalt Investeringar i televerksamheten totalt Investeringar i det fasta telenätet Investeringar i mobilnätet Investeringar i tv- och radioverksamheten Övriga investeringar FIGUR 4: Investeringar i telebranschen åren 2012 och Investeringarnas andel av den totala omsättningen, dvs. den totala investeringsgraden, var cirka 14 procent år Televerksamhetens investeringsgrad, dvs. investeringarna i televerksamheten i förhållande till intäkterna av televerksamheten, var 15,5 procent. Båda nyckeltal var 0,5 procentenheter större än år Mobilnätets investeringsgrad var cirka 15 procent, cirka tre procentenheter större än år Det fasta telenätets investeringsgrad var också cirka 15 procent, ungefär två procentenheter mindre än år Tv- och radioverksamhetens investeringsgrad minskade däremot med cirka fyra procentenheter till 20 procent. MARKNADSÖVERSIKT Televerksamhetens omsättning och investeringar 9

10 Kontaktuppgifter PB 313 Östersjögatan 3A Helsingfors Tfn Fax