Marknadsöversikt 1/2011. Kommunikationsmarknaden i Finland 2010 ÅRSÖVERSIKT

Transkript

1 Marknadsöversikt 1/2011 Kommunikationsmarknaden i Finland 2010 ÅRSÖVERSIKT

2 Kommunikationsverket 2011 Förfrågningar: 2

3 Innehåll Inledning... 4 Teletjänster... 5 Ikraftträdande av nya direktiv i Finland... 5 Bredbandstjänster... 6 Utbredning och användning av Internetanslutningar... 9 Prissättning av bredbandstjänster Bredbandstjänsternas kvalitet Samhällsomfattande bredband och projektet Bredband Samtalstjänster Utbredning och användning av samtalstjänster Prissättningen av telefonitjänster Mobiltelefonitjänsternas kvalitet Samhällsomfattande telefontjänster Tv- och radiotjänster Mediereklamens volym Tv-tjänster Mottagande av tv-sändningar Tv-tittarandelar Tittande på audiovisuellt innehåll Radiotjänster Radiolyssnande De kommersiella radiokanalernas programinnehåll Posttjänster Konkurrensen på postmarknaden Postförsändelser Postverksamhet Ämnesordsregister Figurer Tabeller Källor

4 Inledning Kommunikationsverket publicerade sin första marknadsöversikt i juni Under de fem år som gått sedan dess har marknadsöversikterna etablerats som en tillförlitlig informationskälla. Översikterna används av politiska beslutsfattare, företag inom sektorn, konsulter samt forskare och investeringsbankirer. Särskilt eftertraktad är årsöversikten som utkommer under våren och som ger en heltäckande bild av utvecklingen året innan. Även halvårsöversikten som utkommer på hösten väcker intresse. Utöver ekonomiska nyckeltal finns där bland annat information om hur investeringarna inom telesektorn utvecklats. Kommunikationsverket samlar in och sammanställer så mycket information att det alltid funnits en hel del intressanta ämnen även i de två andra marknadsöversikterna som publiceras årligen. Kommunikationsverkets årsöversikt har i kundenkäterna endast fått kritik för att den utöver den elektroniska versionen även getts ut som tryckt upplaga. Nu försvinner detta missförhållande eftersom årsöversikten inte längre utges i tryckt form. Kommunikationsverket fokuserar på att utveckla marknadsöversikternas användarvänlighet. Dessutom strävar vi i fortsättningen efter att göra de centrala marknadsindikatorerna tillgängliga inte bara på Kommunikationsverkets egna webbsidor utan även via andra elektroniska tjänster såsom på webbplatsen findikaattori.fi. Kommunikationsverket tar gärna emot respons om årsöversiktens innehåll och presentationssätt, samt förslag på hur informationens tillgänglighet och användbarhet kunde förbättras ytterligare. Vi hoppas att både denna årsöversikt och de andra marknadsöversikterna som verket ger ut under året ska betjäna intressentgrupperna så väl som möjligt. Informationen om telemarknaden granskas i denna årsöversikt enligt den redan etablerade indelningen i bredbands- och samtalstjänster. Innehållet i avsnitten om medie- och postmarknaden har däremot vidareutvecklats. Syftet är att utvidga dessa avsnitt i fortsättningen så att de ger en allt mer heltäckande bild av de förändringar som sker inom dessa sektorer. Utvecklingen på kommunikationsmarknaden fortsatte under 2010 i det stora hela på samma sätt som under tidigare år. Så gott som Kontaktuppgifter alla finländare, oberoende av ålder, kan nås PB 313 per mobiltelefon, som blivit ett personligt föremål som man Östersjögatan 3 A alltid bär på sig precis som plånboken. Helsingfors Om mobilbetalningar blir vanligare tfn kan mobiltelefonen rentav delvis ersätta den traditionella plånboken i framtiden. Antalet bredbandsanslutningar ökade betydligt tack vare den kraftiga ökningen av mobilbredbandsanslutningar. Nästan 90 procent av hushållen har redan åtminstone en Internetanslutning. Över 65 år gamla personer har skaffat Internetanslutning i betydligt mindre utsträckning än de yngre åldersgrupperna. Ändå har redan över hälften av dem som fyllt 65 år Internetanslutning, och således nås även de äldsta åldersgrupperna rätt långt av de tjänster som tillhandahålls på webben. Bredbandsförbindelsernas rätt anspråkslösa hastighet har sedan länge varit föremål för diskussion i Finland. Under 2010 inträffade dock en tydlig övergång mot snabbare dataöverföringskategorier. Att förbindelsehastigheterna ökat verkar bero på att företagen aktivt började marknadsföra IPTV-tjänster som kräver snabba bredbandsförbindelser. Det är klart att konsumenterna skaffar snabba förbindelser endast om utbudet av tjänster som kräver sådana förbindelser är tillräckligt stort. Den traditionella televisionens ställning var fortsatt stark även om en potentiellt betydande förändring verkar bubbla under ytan. I synnerhet tonåringar tittar allt mer på tv-program och videor på webben. För många unga är det inte längre naturligt att knäppa på apparaten i vardagsrummet vid ett visst klockslag utan i stället tittar de på intressanta program på webben när det passar dem. I fortsättningen blir det intressant att se om även äldre generationers tittarvanor kommer att förändras eller om skillnaderna mellan de olika generationernas tittarvanor ökar ytterligare. Den nya postlagen diskuterades på postmarknaden under 2010, i synnerhet den ökade konkurrensen som den eventuellt medför. I avsnittet om postmarknaden i denna översikt granskas även konkurrensen på postmarknaden i korthet om vilken Kommunikationsverket utgav en separat marknadsöversikt i slutet av I de kommande marknadsöversikterna följer Kommunikationsverket upp hur konkurrensen på postmarknaden utvecklas tlll följd av den nya postlagen. Johanna Juusela Direktör, kommunikationsmarknad och -tjänster

5 Teletjänster De viktigaste nyckeltalen för användningen av teletjänster och antalet anslutningar samt prisnivån utvecklades under 2010 i regel på samma sätt som under tidigare år. Ett undantag var den ökade överföringshastigheten i bredbandsförbindelserna. Användningen av telefonitjänster i det fasta nätet fortsatte att minska kraftigt medan användningen av samtalstjänster i det mobila nätet ökade måttligt. Den starkaste trenden på telemarknaden var fortfarande den kraftiga ökningen i antalet mobila bredbandsanslutningar, både vad gäller bredbands- och mobiltelefonanslutningar. Närmare vart tredje hushåll hade redan mobilt bredband. Värt att notera är också att de regionala variationerna i spridningen av mobilt bredband var stora i synnerhet om man granskar de hushåll där mobilt bredband var den enda Internetförbindelsen. Under den senare hälften av 2010 fortsatte övergången till snabbare bredbandsförbindelser som inletts i början av året. I marknadsföringen övergick man i allt högre grad till att erbjuda tjänster via snabba bredbandsförbindelser i stället för endast förbindelser. Snabba fasta bredbandsförbindelser och i synnerhet IPTV-tjänster som tillhandahålls via dem marknadsfördes synligt. Flera teleoperatörer avgränsade även utbudet av bredbandsanslutningar till att endast omfatta snabba förbindelser på över 10 Mbit/s. Det blev också allt vanligare bland teleoperatörer att marknadsföra bredbandsanslutningar via optisk fiber. Till exempel företagen inom Finnet-gruppen betonade nästan uteslutande optiska fiberförbindelser i sin marknadsföring. Datame Oy, som ägs av vissa företag inom Finnet-gruppen, och TeliaSonera lanserade hösten 2010 de första kommersiella 4G-näten i Finland. Datame Oy:s nät bygger på mobil- WiMAX-teknik och TeliaSoneras nät på LTEteknik. Även DNA och Elisa har inlett förberedelser för utbyggnaden och lanseringen av kommersiella 4G-nät. 5 Digita Oy meddelade i juni 2010 att det lägger ner affärsverksamheten bredbandsnätet som fungerar i frekvensområdet 450 MHz. Det rådde osäkerhet angående bredbandstjänsternas fortsättning tills Datame Kontaktuppgifter Oy i december 2010 meddelade sin avsikt att PB 313 förvärva affärsverksamheten och Östersjögatan fortsätta tillhandahållandet 3 A av bredbandstjänsterna Helsingfors I februari 2011 godkände statsrådet en tfn förändring, där tillståndet för nätet blev teknologineutralt. Därefter kan bredbandstjänster i nätet tillhandahållas bland annat med CDMAoch LTE-teknik i stället för föråldrade Flash- OFDM. Ikraftträdande av nya direktiv i Finland Nya direktiv om elektronisk kommunikation gavs Genom direktiven ändrades kommunikationsdirektiven från Genom direktivet inrättades dessutom organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation BEREC, som inledde verksamheten I Finland träder de förändringar som direktiven förutsätter i kraft enligt den tidtabell som direktiven förutsätter. Syftet med reformen är att förbättra regleringen, effektivisera den inre marknaden och främja konsumenternas rättigheter. I och med reformen förbjuds bland annat länkning av tidsbundna avtal, konsumenten får rätt att betala ersättning för byggande av en anslutning som tillhandahålls inom ramen för samhällsomfattande tjänster i rater och möjligheten att överföra numret ska vara möjligt trots att avtalet är tidsbundet. Funktionshindrade personers rätt till tjänsterna förbättras genom att en anslutning som tillhandahålls av en operatör för samhällsomfattande tjänster även ska möjliggöra grundläggande kommunikationstjänster för funktionshindrade slutanvändare. Skapandet av en inre marknad för kommunikationstjänster främjas genom en allt mer detaljerad harmonisering av regleringen. Harmoniseringen gäller i synnerhet förfaranden genom vilka konkurrensen på marknaden för elektronisk kommunikation främjas. Förenhetligandet av förfarandena påverkas i fortsättningen utöver av kommissionen även av BE- REC, som fortsätter nuvarande ERG:s verksamhet. De ändrade bestämmelserna leder till ett närmare samarbete mellan kommissionen, BEREC och den nationella regleringsmyndigheten bland annat i analysen av marknaderna. Förenhetligandet av förfarandena i anslutning till regleringen omfattar även beviljandet av användarrättigheterna till frekvenser och nummer. Utgångspunkten är en teknologi- och serviceneutral användning av frekvenser, varvid användarna av frekvenserna själva kan fatta beslut om den teknologi som används i mobila nät och vilka tjänster som tillhandahålls via dem.

6 Bredbandstjänster I slutet av 2010 fanns det närmare 3,2 miljoner bredbandsanslutningar i Finland. Av dessa fanns cirka 76 procent i hushåll och resten, dvs. cirka 24 procent, i företag. Antalet anslutningar ökade under året med anslutningar, dvs. med cirka 29 procent. Tillväxten berodde på att de mobila bredbandsanslutningarna blev allt vanligare. Deras antal ökade under året med anslutningar. Med mobil bredbandsanslutning avses i detta sammanhang en anslutning i mobilnätet med bredbandshastighet och fast månadsavgift utan på förhand ställda användningsgränser. I slutet av 2010 uppfyllde de anslutningar som sålts som mobila bredband nästan uteslutande ovannämnda krav. I framtiden kan man i allt högre grad även stöta på prissättningsmodeller för dataöverföringstjänster som baserar sig på andra grunder såsom månatlig dataöverföringsvolym DSL Fastighet- och bostadsbolagsanslutningar Kabelmodem Mobilt bredband Annan Figur 1. Utvecklingen av antalet bredbandsanslutningar enligt teknik Konkurrensen om kunderna inom mobila bredbandsanslutningar återspeglades även i förändringarna i teleföretagens marknadsandelar. Bland de företag som tillhandahåller bredbandstjänster var Elisa den största med en marknadsandel på 34 procent beräknat enligt antalet anslutningar. TeliaSonera hade en marknadsandel på 32 procent, DNA, som förvärvat Welho, hade en marknadsandel på 23 procent och företagen inom Finnet-gruppen en andel på 8 procent. De övriga teleoperatörernas sammanlagda marknadsandel var 3 procent. Året innan var Elisas marknadsandel 31 procent, TeliaSoneras 32 procent, DNA:s 18 procent och Finnet-gruppens 11 procent. De övriga teleföretagens marknadsandel var sammanlagt 8 procent. Siffran omfattade även Welhos bredbandsanslutningar. Kontaktuppgifter PB 313 Östersjögatan 3 A Helsingfors tfn

7 8 % 3 % 34 % 23 % Elisa TeliaSonera DNA Finnet Övriga 32 % Figur 2. Bredbandsförbindelsernas marknadsandelar i slutet av 2010 Efterfrågan på snabbare bredbandsanslutningar ökade snabbt till följd av den aktiva marknadsföringen. I slutet av 2010 hade cirka 56 procent av alla bredbandsanslutningar en överföringshastighet på minst 2 Mbit/s medan motsvarande siffra året innan var 46 procent. 26 procent av bredbandsanslutningarna hade en överföringshastighet på minst 10 Mbit/s, medan motsvarande andel året innan endast uppgick till 10 procent. Två procent av förbindelserna hade en överföringshastighet på minst 100 Mbit/s. Mobila bredbandsanslutningar 63 % 18 % 19 % 3 % Fasta bredbandsanslutningar 24 % 17 % 25 % 26 % 4 % 1 % Alla bredbandanslutningar 44 % 18 % 12 % 22 % 2 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Mindre än 2 Mbit/s 2 Mbit/s - mindre än 4 Mbit/s 4 Mbit/s - mindre än 10 Mbit/s 10 Mbit/s - mindre än 25 Mbit/s 25 Mbit/s - mindre än 100 Mbit/s 100 Mbit/s eller mer Mer än 4 Mbit/s Figur 3. Fördelning av bredbandsförbindelser enligt hastighetsklass i slutet av 2010 Närmare 60 procent av de fasta bredbandsanslutningarna hade en överföringshastighet på minst 4 Mbit/s, medan motsvarande andel ett år tidigare var över 20 procentenheter mindre. I slutet av 2010 hade cirka 33 procent av bredbandsanslutningarna en hastighet Kontaktuppgifter PB 313 Östersjögatan 3 A Helsingfors tfn på minst 10 Mbit/s medan 4 procent hade en hastighet på minst 100 Mbit/s. Ett år tidigare var andelen fasta bredbandsanslutningar med en hastighet på minst 10 Mbit/s endast 16 procent och andelen anslutningar på 100 Mbit/s endast 2 procent.

8 År Tidpunkt Mindre än 2Mbit/s 54 % 40 % 43 % 39 % 30 % 24 % 2Mbit/s - mindre än 4Mbit/s 26 % 22 % 17 % 40 % 50 % 47 % 4Mbit/s - mindre än 10Mbit/s 19 % 25 % 26 % 10Mbit/s eller mer, men mindre än 25Mbit/s 14 % 19 % 26 % 9 % 9 % 25Mbit/s - mindre än 100Mbit/s 6 % < 1 % 1 % 3 % 100Mbit/s eller mer 1 % 1 % 2 % 3 % 4 % Tabell 1. Fördelning av fasta bredbandsanslutningar enligt hastighetsklass Beräknat per styck var mobilt bredband den vanligaste tekniska lösningen för bredbandsanslutningar i slutet av Andelen mobila bredbandsanslutningar av alla anslutningstyper var cirka 51 procent. Andelen anslutningar baserade på DSL-teknik uppgick till cirka 35 procent, andelen kabelmodemanslutningar till cirka 8 procent och andelen anslutningar baserade på andra tekniker till cirka 6 procent. Beräknat per styck ökade antalet anslutningar för alla andra tekniker utom DSLanslutningarna och anslutningarna via elnätet samt de trådlösa bredbandsanslutningarna med fast placering (Flash-OFDM, WiMAX och Wlan). Mest sjönk antalet DSL-anslutningar, vilka minskade med cirka anslutningar under året. Bredbandsanslutningar via elnätet tillhandahölls inte längre. Trots de mobila bredbandsanslutningarnas popularitet minskade det totala antalet fasta bredbandsanslutningar under året endast med drygt anslutningar. Minskningen i antalet fasta anslutningar var mest markant under första hälften av året och efter juni vände antalet rentav en aning uppåt. År 2008 Tidpunkt Bredbandanslutningar DSL Fastighets- och bostadsbolagsanslutningar Kabelmodem Mobilt bredband Trådlöst bredband* FTTH Annan *mobila bredbandsanslutningar för fasta ställen (Flash-OFDM, WiMAX ja Wlan) Tabell 2. Utvecklingen av antalet bredbandsanslutningar enligt teknik

9 Ökningen i antalet mobila bredbandsanslutningar återspeglades även i dataöverföringsvolymerna i mobilnätet som fördubblades jämfört med År 2010 överfördes cirka 33 miljoner gigabytes data i mobilnätet, vilket motsvarar knappt tre CD-skivor data i månaden per mobil bredbandsanslutning terabyte Januari-juni Juli-december Januari-juni Juli-december Januari-juni Juli-december Figur 4. Dataöverföringsvolym i mobilnätet Utbredning och användning av Internetanslutningar Sammanlagt 86 procent av hushållen i Finland hade Internetanslutning i slutet av Sammanlagt 31 procent av alla hushåll hade mobilt bredband. Av dem som hade Internetanslutning hade 61 procent endast fast bredband och 24 procent endast mobilt bredband, medan 12 procent hade både fast och mobilt bredband. Uppgifterna bygger på en konsumentundersökning om kommunikationstjänster som beställdes av Kommunikationsverket. I undersökningen intervjuade TNS Gallup Oy konsumenter i åldern år i Fastlandsfinland i november Granskat enligt åldersgrupp hade över 95 procent av åringarna Internetanslutning. Något över 80 procent av åringarna och något över 50 procent av dem som fyllt 65 år hade Internetanslutning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Kontaktuppgifter % PB 313 Östersjögatan 3 A Helsingfors tfn åringar n= åringar n= åringar n=806 Internetanslutning åringar n=788 Figur 5. Utbredningen av Internetanslutningar enligt åldersklass 2010 mobilt bredband åringar n=464 Alla n=3012

10 Hösten 2010 använde finländarna Internet främst för att söka information (94 procent), sköta ärenden elektroniskt (92 procent) samt för att hålla kontakt och kommunicera (83 procent). Därefter kom tittande på tv-program och webbvideor (52 procent) samt lyssnande på musik och radio (50 procent). I 14 procent av hushållen med Internetanslutning spelades Internetspel. Vad gäller de tre vanligaste orsakerna till användningen av Internet fanns det inte särskilt stora skillnader mellan yngre och äldre åldersgrupper. Men vad gäller musik, tv-program och webbvideor samt webbspel sjunker aktiviteten när man flyttar sig från yngre till äldre åldersgrupper. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % åringar n= åringar n= åringar n= åringar n= åringar n=243 Kontakt, kommunikation Sökning av information E-tjänster Musik Tv-program/webbvideor Internet-spel Figur 6. Orsaker till användning av Internet enligt åldersgrupp 2010 Prissättning av bredbandstjänster I sin tillsynsverksamhet fokuserade Kommunikationsverket år 2010 på övervakningen av bredbandsmarknaden. Under året undersökte Kommunikationsverket åtta teleföretags prissättning av bredband på partimarknaden, dvs. nivån på de abonnentförbindelseavgifter som teleföretagen debiterar varandra. I flera teleföretags prissättning uppdagades brister och problem. År 2010 gav ämbetsverket ett beslut om prissättningen på partimarknaden till sammanlagt fem bolag, varav fyra bolags prissättning konstaterades stå i strid med kommunikationsmarknadslagen och vara oskälig. Undersökningen av prissättningen i två bolag nedlades efter att bolagen meddelat prissänkningar under handläggningen. Dessutom sänkte 11 telebolag sina partipriser år 2010 till följd av Kommunikationsverkets andra övervakningsåtgärder. Detaljpriserna på fasta bredbandsanslutningar sjönk något under Månadspriset på en bredbandsanslutning med en överföringshastighet på 2 Mbit/s var i genomsnitt cirka 37 euro. Utbudet av snabba fiber- och kabelförbindelser ökade betydligt, och en bredbandsanslutning på 100 Mbit/s kostade i genomsnitt cirka 50 euro per månad. 10

11 / mån. 55,00 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 04/ / / / / / / / / / / / Mbit/s fast 2 Mbit/s fast 8 Mbit/s fast 24 Mbit/s fast 100 Mbit/s fast 512 kbit/s mobilt 1 Mbit/s mobilt 2 Mbit/s mobilt Figur 7. Bredbandsanslutningarnas prisutveckling 04/ /2011 Priserna på trådlösa bredbandsanslutningar fortsatte att sjunka även under En bredbandsanslutning på 1 Mbit/s kostade i genomsnitt cirka 30 euro per månad. Mobila bredbandsanslutningar i 3G-nätet var i regel betydligt förmånligare än övriga trådlösa anslutningar. Månadspriset på en mobil bredbandsanslutning på 1 Mbit/s var i genomsnitt endast cirka 18 euro per månad. I anslutning till mobila bredbandsanslutningar erbjöds ofta även tidsbundna avtal som binder kunden vid en viss produkt och vars priser var lägre än listpriserna på anslutningarna. De omfattar en terminal, till exempel ett 3G USB-modem. Enligt konsumentundersökningen om kommunikationstjänster gällde två tredjedelar av alla avtal om Internetanslutning tills vidare. Ungefär var femte användare hade ett över ett år långt tidsbundet avtal. På grund av EU:s roamingförordning införde teleföretagen år 2010 en saldogränstjänst för dataöverföring utomlands. Tjänsten larmar när den överenskomna gränsen för dataöverföringen, till exempel 50 euro (+ moms), närmar sig och gör det möjligt att avbryta datatjänsten. Den nya praxisen förbättrade konsumenternas möjligheter att gardera sig mot överraskande jättefakturor. Teleföretagen har redan tidigare informerat kunderna om priserna på samtal, sms och dataöverföringstjänster med automatiska prismeddelanden när kunderna reser inom EU. Det fastställda pristaket på användningen av mobildata gällande de partipriser som nätoperatörerna i olika länder debiterar varandra sjönk från 1,00 euro till 0,80 euro år Även kostnaderna för slutkunderna sjönk under 2010 till följd av de sänkta partipriserna. Bredbandstjänsternas kvalitet Svarstiderna för kundtjänsten hos en stor del av de teleoperatörer som tillhandahåller bredbandstjänster förbättrades under sista kvartalet. Den genomsnittliga svarstiden hos de största teleoperatörerna var i slutet av året under tre minuter med undantag av ett företag. Kundtjänsten hos små teleoperatörer svarade fortfarande i genomsnitt snabbare på inkommande samtal. Svarstiden var betydligt kortare än en minut i merparten av de små företagen. 11

12 06:00 min:s 04:30 03:00 01:30 00:00 1/2008 2/2008 3/2008 4/2008 1/2009 2/2009 3/2009 4/2009 1/2010 2/2010 3/2010 4/2010 Anvia DNA Elisa TeliaSonera Welho medelvärde (41 operatörer) Figur 8. Svarstider för teleoperatörernas kundtjänst, bredbandstjänster Enligt den konsumentundersökning om teletjänsternas kvalitet som Kommunikationsverket lät utföra hösten 2010 var särskilt viktiga kvalitetsfaktorer för användare av fasta bredband anslutningarnas tekniska tillförlitlighet i varje situation, kundtjänstens kompetens i problemsituationer samt en tydlig och felfri fakturering. Av dessa upplevdes den sist nämnda fungera bäst. För undersökningen intervjuade TNS Gallup Oy cirka personer i åldern år bosatta i Fastlandsfinland. Anslutningens tekniska funktion i varje situation Kundtjänstens kompetens i problemsituationer Tydlig och felfri fakturering Smidig leverans av abonnemanget enligt överenskommelse Kort svarstid per telefon och e-post i kundtjänsten Kompetent service i försäljningssituationer Anslutningens hastighet/den verkliga hastigheten motsvarar den utlovade Prissättning som motsvarar den egna användningen Operatören har rykte om sig av att vara pålitlig Belöning för långvarit kundförhållande Operatören har tillräckligt med kundserviceställen Operatören tar eget initiativ i informationen om tjänsterna 63 % 22 % 57 % 18 % 55 % 40 % 52 % 33 % 50 % 12 % 45 % 24 % 44 % 26 % 41 % 19 % 32 % 25 % 27 % 6 % 20 % 19 % 19 % 12 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Har fungerat mycket väl Mycket viktig Figur 9. Betydelsen och förverkligandet av kvalitetsfaktorerna 2010, fasta bredbandsanslutningar Kundtjänstens kompetens samt en tydlig och felfri fakturering var viktiga kvalitetsfaktorer även för användare av mobilt bredband. Den allra viktigaste faktorn var dock anslutningens tekniska tillförlitlighet i hemmet. 12

13 Kundtjänstens kompetens i problemsituationer Anslutningens tekniska funktion i hemmet Tydlig och felfri fakturering Smidig leverans av abonnemanget enligt överenskommelse Kort svarstid per telefon och e-post i kundtjänsten Kompetent service i försäljningssituationer Prissättning som motsvarar den egna användningen Anslutningens tekniska funktion när man rör sig utanför hemmet Anslutningens hastighet/den verkliga hastigheten motsvarar den utlovade Operatören har rykte om sig av att vara pålitlig Belöning för långvarit kundförhållande Operatören har tillräckligt med kundserviceställen Operatören tar eget initiativ i informationen om tjänsterna 60 % 20 % 60 % 20 % 56 % 41 % 53 % 37 % 51 % 14 % 50 % 29 % 44 % 27 % 41 % 12 % 39 % 18 % 35 % 24 % 27 % 8 % 21 % 20 % 20 % 10 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Har fungerat mycket väl Mycket viktig Figur 10. Betydelsen och förverkligandet av kvalitetsfaktorerna 2010, mobila bredbandsanslutningar Samhällsomfattande bredband och projektet Bredband 2015 I juli 2010 blev bredband en del av de samhällsomfattande tjänsterna. Kommunikationsverket utsåg 26 teleoperatörer till företag med en skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande bredbandstjänster i närmare 340 kommuner eller kommundelar. Området för samhällsomfattande tjänster omfattar cirka 60 procent av Finlands befolkning. Varje stadigvarande bostad eller företags/organisations verksamhetsställe som är beläget i området för samhällsomfattande tjänster har rätt att få en bredbandsförbindelse på basnivå vars fastställda minimihastighet enligt kommunikationsministeriets förordning ska vara 1 Mbit/s. Hastighetskravet gäller inkommande trafik från nätet till kunden. Ingen minimihastighet har fastställts för trafiken från användaren till nätet. Kommunikationsverket har fastställt att en skälig månadsavgift för en samhällsomfattande anslutning är cirka euro. Projektet Bredband 2015 inleddes genom regeringens principbeslut i december Målet för projektet är att bygga nät i vilka man kan tillhandahålla mycket snabba bredbandsanslutningar på 100 Mbit/s i glesbebyggda områden i Finland. Staten stöder projektet med en andel på minst en tredjedel och kommunerna med en andel på högst en tredjedel. Stödet hänför sig till stamnätet och byggandet av abonnentförbindelser till ett avstånd på två kilometer från abonnenterna. Teleoperatörerna står för den återstående delen av finansieringen. Lagen om bredbandsstöd trädde i kraft och en ändring av lagen sommaren Den första ansökningsrundan för stöden ordnades sommaren 2010, och då söktes stöd för cirka 110 projekt. Anbud för byggande av nätet lämnades för cirka 70 projekt. Genomförandet av pilotprojekten som inleddes 2009 har framskridit och de är så gott som klara. Samtalstjänster I slutet av 2010 fanns det i Finland något under 8,4 miljoner mobiltelefonanslutningar och något under 1,3 miljoner fasta telefonanslutningar. Cirka av anslutningarna till mobilnätet hade egenskaper som liknar fasta telefonanslutningar, såsom telefonnummer, prissättning eller serviceutbud enligt det fasta nätet. Dessa anslutningar ingår i det totala antalet anslutningar till mobilnätet. Antalet mobiltelefonanslutningar ökade med 9 procent medan antalet anslutningar till det fasta telefonnätet sjönk med drygt 12 procent jämfört med slutet av Det totala antalet mobiltelefonanslutningar omfattar även mobila bredbandsanslutningar som kan användas för samtal. Här ingår alltså också anslutningar som inte alls använts för samtals- eller kommunikationstjänster. Drygt tre fjärdedelar av telefonanslutningarna till mobilnätet men endast ungefär hälften av anslutningarna till det fasta nätet innehades av hushållen. Resten av anslutningarna innehades av företagen. Andelen Prepaid-anslutningar av alla mobiltelefonanslutningar var fortsättningsvis cirka 10 procent. I slutet av 2010 fanns det drygt 1,7 miljoner uppbindningsavtal. 13

14 tusen anslutningar Mobiltelefonanslutningar Fasta nätet anslutningar Figur 11. Antalet anslutningar i det fasta nätet och mobilnätet Enligt Numpac Oy:s statistik över porterade mobiltelefonnummer gjordes fler nummeröverföringar under 2010 och i synnerhet under andra hälften av året jämfört med föregående perioder. Närmare mobiltelefonnummer överfördes, vilket var 6 procent mer än under I slutet av 2010 var Elisas marknadsandel av alla mobiltelefonanslutningar 39 procent och TeliaSoneras 36 procent, jämfört med 38 respektive 36 procent året innan. Den tredje största aktörens, dvs DNA:s, marknadsandel sjönk med en procentenhet till 23 procent. De övriga företagens sammanlagda andel höll sig vid 2 procent. 2 % 23 % 39 % Elisa TeliaSonera DNA Övriga 36 % Figur 12. Mobiltelefonanslutningarnas marknadsandelar i slutet av 2010 Inga betydande förändringar inträffade i marknadsandelarna i det fasta telefonnätet under 2010, med undantag för en ökning med 2 procentenheter av Finnet-gruppens marknadsandel och en minskning med 1 procentenhet av TeliaSoneras marknadsandel. Beräknat enligt antalet anslutningar i det fasta telefonnätet i slutet av 2010 var Elisa fortfarande den klart största aktören med en marknadsandel på 38 procent. TeliaSoneras marknadsandel var 22 procent, Finnet-gruppens 21 procent, DNA:s 14 procent och de självständiga tjänsteoperatörernas 6 procent. Antalet ringda samtal i mobilnätet ökade under året med 3 procent och antalet samtalsminuter med drygt 5 procent jämfört med året innan. På motsvarande sätt sjönk antalet samtal i det 14

15 fasta nätet med 16 procent och samtalsminuterna med närmare 20 procent. Längden på mobilsamtalen har fortsatt att öka medan längden på samtalen i det fasta nätet har förkortats ytterligare. År 2010 räckte ett samtal i mobilnätet i genomsnitt 3 minuter och 6 sekunder, medan ett samtal i det fasta nätet endast varade 7 sekunder längre milj.st Mobilsamtalsminuter SMS och MMS meddelanden Fasta nätet samtalsminuter Januari-juni Januari-juni Januari-juni Julidecember Julidecember Julidecember Figur 13. Antal samtalsminuter och meddelanden År 2010 sändes över fyra miljarder smsmeddelanden, vilket var cirka 5 procent mer än året innan. Med andra ord skickades cirka 62 sms per varje finländare i månaden, jämfört med cirka 59 år Antalet sända multimediemeddelanden ökade i sin tur med knappt 2 procent till drygt 40 miljoner. År Tidpunkt Januari-juni Juli-december Januari-juni Juli-december Januari-juni Juli-december Mobilnätet (milj.st.) Samtal Samtalsminuter SMS-meddelanden MMS-meddelanden Fasta nätet (milj.st.) Samtal Samtalsminuter Tabell 3. Antal samtalsminuter och meddelanden Utbredning och användning av samtalstjänster Hösten 2010 hade endast 20 procent av hushållen trådtelefonanslutning, äldre finländare oftare än yngre. Oberoende av ålder är endast 1 procent av finländarna onåbara per mobiltelefon. Uppgifterna baserar sig på konsumentundersökningen om kommunikationstjänster. Den näst vanligaste mobiltelefonitjänsten efter samtal var sms-meddelanden, som användes Kontaktuppgifter av 85 procent av alla innehavare av en PB 313 mobiltelefonanslutning. Cirka 30 procent av Östersjögatan innehavarna 3 surfade A på webben, skickade Helsingfors tfn multimediemeddelanden eller anlitade kartoch positioneringstjänster. En fjärdedel av mobiltelefonanvändarna läste sin personliga e- post och en femtedel använde tjänster inom webbkommunikation såsom snabbkommunikationsmedel eller andra tjänster för sociala medier. Enligt åldersgrupp betraktat var åringarna de mest aktiva och mångsidiga användarna av mobiltelefonitjänster och åringarna de näst aktiva åringarna var de aktivaste användarna av webbkommunikationstjänster med mobiltelefonen.

16 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % Bläddring av webbsidor Multimediemeddelanden Personlig e-post Kartor och positionering Internet-kommunikation 10 % 0 % åringar n= åringar n= åringar n= åringar n= åringar n=459 Figur 14. Användning av mobiltelefonitjänster enligt åldersklass 2010 Prissättningen av telefonitjänster Mobilsamtalspriserna var stabila under 2010, och i praktiken inträffade inga förändringar i minuttaxorna för samtal. Förändringarna i prissättningen gällde främst utbudet av olika slags samtals- och sms-paket, genom vilka operatörerna strävade efter att nå olika kundgrupper. I början av 2011 kostade ett tre minuter långt samtal från en mobiltelefonoperatörs basabonnemang i genomsnitt 22 cent. Priserna på fasta datapaket som tillhandahålls som tilläggstjänster till mobiltelefonanslutningar sjönk under Enligt konsumentundersökningen om kommunikationstjänster betalade cirka 90 procent av användarna av dataöverföringstjänster i mobilnätet en fast månadsavgift för användningen. Användningen av dessa dataöverföringstjänster blev vanligare också till följd av de nya datormobilernas ökade popularitet. Av alla mobiltelefonabonnemang gällde cirka 60 procent tills vidare. Ungefär var tredje användare hade tidsbundet abonnemang. Samtalspriserna i det fasta nätet steg något under Den genomsnittliga månadsavgiften för ett abonnemang i det fasta telefonnätet var cirka 9 euro. Till exempel ett tre minuter långt lokalsamtal under en vardag kostade i genomsnitt 17,3 cent. Ett lika långt fjärrsamtal kostade i genomsnitt 36,8 cent. Att ringa från en trådtelefon till en mobiltelefon var överlägset dyrast. Då varierade priset på exempelsamtalet mellan 48,9 och 86,7 cent. Den sjönk, i enlighet med EU:s roamingförordning, både parti- och detaljpristaken för mobiltelefonitjänster, dvs. de fastställda maximipriserna. Till följd av detta blev det förmånligare att ringa och ta emot mobilsamtal. De pristak som föreskrivs i förordningen gäller för samtal inom EU. 16

17 Mobiltelefonitjänsternas kvalitet Hos merparten av de teleoperatörer som tillhandahåller mobiltjänster förbättrades den genomsnittliga svarstiden i kundtjänsten mot slutet av året. Små teleoperatörer svarade 15:00 min:s fortfarande i genomsnitt snabbare på samtalen till kundservicen än stora teleoperatörer. Den genomsnittliga svarstiden hos de största teleoperatörernas kundtjänst var under två minuter med undantag av ett företag. Svarstiden i slutet av året var betydligt kortare än en minut hos merparten av de små teleoperatörerna. 13:30 12:00 10:30 09:00 07:30 06:00 04:30 03:00 01:30 00:00 1/2008 2/2008 3/2008 4/2008 1/2009 2/2009 3/2009 4/2009 1/2010 2/2010 3/2010 4/2010 Aina DNA Elisa Kolumbus Saunalahti Tele Finland TeliaSonera ÅMT Figur 15. Svarstider för mobiltelefonoperatörernas kundtjänst Enligt konsumentundersökningen om teletjänsternas kvalitet ansåg användarna av mobiltelefoner att den viktigaste kvalitetsfaktorn var mobiltelefonanslutningens tekniska funktion i alla situationer. Även en tydlig och felfri fakturering hör till de viktigaste kvalitetsfaktorerna, liksom bland bredbandskunderna. Den tredje viktigaste kvalitetsfaktorn var en avtalsenlig och smidig leverans av anslutningen. Kontaktuppgifter PB 313 Östersjögatan 3 A Helsingfors tfn

18 Anslutningens tekniska funktion i varje situation Tydlig och felfri fakturering Smidig leverans av abonnemanget enligt överenskommelse Kundtjänstens kompetens i problemsituationer Prissättning som motsvarar den egna användningen Kort svarstid per telefon och e-post i kundtjänsten Kompetent service i försäljningssituationer Operatören har rykte om sig av att vara pålitlig Belöning för långvarit kundförhållande Operatören har tillräckligt med kundserviceställen Operatören tar eget initiativ i informationen om tjänsterna 38 % 45 % 61 % 47 % 57 % 21 % 53 % 30 % 50 % 13 % 43 % 29 % 36 % 28 % 31 % 9 % 17 % 23 % 15 % 18 % 68 % 75 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Har fungerat mycket väl Mycket viktig Figur 16. Betydelsen och förverkligandet av kvalitetsfaktorerna 2010, mobiltelefonanslutningar Samhällsomfattande telefontjänster Under 2010 analyserade Kommunikationsverket utbudet av telefontjänster i Finland för att utifrån resultaten bedöma behovet av att ställa skyldigheter för tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster. Jämfört med den föregående analysen från 2007 utsågs företag med skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster till en mindre del av landet. På grund av bland annat stormskador har tillgången till ett fast telefonnät minskat under de senaste åren, men i sin helhet har tillgången till telefontjänster förbättrats. Detta har främst berott på att mobilnätens täckningsområden utvidgats betydligt. Att utse operatörer för samhällsomfattande tjänster ansågs vara nödvändigt i 44 kommuner och 3 kommundelar. Av dessa ligger 39 i Fastlandsfinland och 8 i Ålands landskap. Ifrågavarande områden täcker cirka 42 procent av Finlands areal och cirka fem procent av landets befolkning. Behovet riktar sig främst till kommuner med gles bebyggelse i Lappland och östra Finland samt skärgårdskommuner på Åland. 18

19 Tv- och radiotjänster Den traditionella tv-verksamheten bevarade sin starka första plats i mottagandet av audiovisuellt innehåll Sändningar som tas emot direkt över Internet har, med undantag för de yngre åldersklasserna, inte ökat märkbart, och utbredningen av IPTV stannade tills vidare vid några procent. Inga betydande förändringar inträffade heller i radiolyssnandet. Högupplöst tv blev dock mycket vanligare under 2010, och för antennätet beviljades nya nätkoncessioner som möjliggör högupplösta sändningar. Dessutom förnyades och förenhetligades flera gamla koncessioner för tvverksamhet så att de viktigaste nätkoncessionerna nu gäller till slutet av I februari 2011 beviljade statsrådet tio riksomfattande och flera regionala koncessioner för radioverksamhet som gäller till slutet av Mediereklamens volym Mediereklamens totala volym 2010 uppgick till drygt 1,3 miljarder euro. Jämfört med 2009 ökade volymen med 4,8 procent. Volymen för mediereklam vände svagt uppåt genast under första kvartalet 2010 efter en nedåtgående trend som varat i ett och ett halvt år. I synnerhet de två sista kvartalen såg redan rätt bra ut och den kumulativa tillväxten uppgick till cirka 10 procent. Dagstidningarna bevarade sin ställning som den största mediegruppen, även om deras andel av den totala mediereklamvolymen sjönk med närmare 1,5 procentenheter. Tvreklamens andel ökade med drygt en procentenhet och var närmare 20 procent. Nätmedierna, som 2009 gick förbi tidskrifterna med liten marginal, ökade sin andel mest och placerade sig på tredje plats 2010 med en andel på 15,3 procent. Tidskriftsreklamens andel sjönk med en procentenhet jämfört med året innan. Tillväxten i mediereklamen 2010 riktade sig främst till de elektroniska medierna. År 2009 var de elektroniska mediernas andel av all mediereklam 35 procent, men i fjol ökade andelen till 39 procent. De tryckta mediernas sammanlagda andel sjönk från 62 procent 2009 till 58 procent Utomhus- och trafikreklamens andel var oförändrad, dvs. cirka tre procent. 3,9 % 0,2 % 2,9 % 15,3 % 36,1 % Tidningar Tidningar som kan avhämtas Tidskrifter Trycka kataloger Tv Nätmedier 19,7 % Radio 5,1 % 11,4 % 5,4 % Bio Utomhusreklam Figur 17. Mediereklamens andelar Källa: TNS Media Intelligence Filmreklamen stod för den största tillväxten bland mediegrupperna jämfört med året innan. Därefter kom nätmediereklamen åtföljd av tvreklamen. I euro ökade dagstidningsreklamen Kontaktuppgifter PB 313 Östersjögatan 3 A Helsingfors tfn med 2,4 procent från Inom stads- och plocktidningar var tillväxten 8,1 procent. Däremot sjönk annonseringen i tidskrifter med 2,2 procent jämfört med året innan.

20 Tidningar Tidningar som kan avhämtas Tidskrifter Trycka kataloger Tv Webbmedier Radio Utomhusreklam Bio Mediereklam totalt -21,6 % -18,7 % -22,6 % -14,1 % -14,6 % -11,6 % -17,5 % -20,6 % -15,8 % -2,2 % -1,7 % 2,4 % 8,1 % 12,1 % 6,0 % 14,7 % 4,7 % 6,4 % 19,3 % 4,8 % -30 % -20 % -10 % 0 % 10 % 20 % 30 % Figur 18. Mediereklamens utveckling enligt mediegrupp Källa: TNS Media Intelligence Finanssektorn, teletjänsterna och bilbranschen ökade sina reklaminsatser mest år Reklaminsatserna inom fritid och idrott, detaljhandel samt turism- och trafikbranscherna ökade svagt. Detaljhandeln var liksom under tidigare år den största branschen med en andel på 24 procent. Därefter kom bilbranschen med en andel på nio procent och livsmedel med en andel på åtta procent. Tv-tjänster Nätkoncessionerna för kanalknippen A, B och C innehas av Digita Oy och gäller till slutet av Även kanalknippen D och E innehas av Digita Oy och gäller till slutet av Kanalknippe D är i första hand reserverat för mobil-tv. Täckningsområdet för Digitas DVB-Hnät omfattar för närvarande cirka 40 procent av finländarna. Nätet täcker Åbo-, Tammerfors-, Lahtis- och Uleåborgsregionerna samt huvudstadsregionen och Salo centrum. De högupplösta sändningarna fick mer utrymme i det markbundna antennätet då statsrådet i april 2010 beviljade Anvia Abp två helt nya nätkoncessioner för digitalt markbundet masskommunikationsnät. Koncessionerna omfattar det riksomfattande kanalknippet F och kanalknippet G (f.d. HD3) som är riktat till huvudstadsregionen. Enligt koncessionsvillkoren ska den nya DVB-T2-sändningstekniken användas i kanalknippe F, i vilket man kan sända både standard- och högupplösningssändningar. DVB-T2-sändningsteknik ska även användas i kanalknippe G. Kanalknippet är i första hand avsett för högupplösningssändningar, men i och med ändringen av koncessionen är också standardsändningar möjliga. Koncessionerna gäller till slutet av Nätkoncessionerna för kanalknippen VHF A och VHF B (f.d. HD1 och HD2) som beviljades 2009 innehas av DNA Ab. Koncessionsvillkoren ändrades i september 2010 för att möjliggöra användning av standardsändningsteknik vid sidan av högupplösningssändningar. I koncessionsvillkoren krävs också att sändningsnätet ska omfatta 60 procent av befolkningen i Fastlandsfinland fram till 2011 och att den använda distributionstekniken ska vara DVB-T2. DNA Ab hade dock rätt att använda den äldre distributionstekniken DVB-T i kanalknippe A till slutet av Koncessionerna gäller till slutet av I maj 2010 beviljade statsrådet Firma Satman nätkoncession för det regionala kanalknippet i Seinäjokiregionen. Även denna koncession gäller till slutet av I december 2010 tillkännagav statsrådet att nätkoncession och programkoncessionerna för förmedling av tv-sändningar i kanalknippe VHF C kunde sökas. Syftet är att öka konkurrensen i utbudet av tv-nät och främja användningen av tjänsterna genom de tillstånd som beviljas. Programtillstånd för sändningar med både högupplösnings och standardupplösning kan beviljas i kanalknippet. I juni 2010 beslöt statsrådet att förlänga MTV3:s och Nelonens programkoncessioner för tv-verksamhet i antennätet med sex år. Även koncessionerna för Nelonen Pro 1 och 2, Liv, Jim, Sub, MTV3 Leffa/Juniori, MTV3 Max, Turku TV, Voice/TV5, Canal+ och Disney-Channel förlängdes. I september 2010 beviljades föl- 20

21 jande kanaler nya programkoncessioner: UrhoTV, Voice, Canal Sport+ 2 och Nelonen Maailma. Alla programkoncessioner för tvverksamhet upphör samtidigt i slutet av 2016, med undantag för Rundradions koncession att förmedla SVT Worlds program som förlängdes till slutet av augusti I början av 2011 sändes tv-program i fyra riksomfattande kanalknippen i det markbundna antennätet. Deras täckningsområde och kanalutbud varierar regionalt. Statsrådet fattar sannolikt beslut om programkoncessionen för det riksomfattande kanalknippet F våren 2011, medan sökningen av programkoncessionerna för kanalknippe G utlyses senare. Kanalknippe A YLE TV1 YLE TV2 YLE Teema YLE FST5 SuomiTV SVT World Kanalknippe B MTV3 Nelonen Sub JIM AdultTV.fi MTV3 MAX MTV3 Juniori MTV3 Leffa URHOtv Kanalknippe C The Voice / TV Viisi Iskelmä / Harju & P. Canal+ First Canal+ Series Canal+ Urheilu Canal+ Aitio Disney Channel Nelonen Pro 1 Nelonen Pro 2 DIGIVIIHDE Kanalknippe E Liv Discovery Channel Eurosport MTV3 Fakta Music Television MTV Nickelodeon Nelonen Kino Nelonen Maailma 3D-TV Tabell 4. Kanalerna för digitala tv-sändningar i det riksomfattande antennätet enligt kanalknippe Mottagande av tv-sändningar 60 % andel av tv-hushåll Andelen tv-hushåll sjönk något även under 2010 och uppgick till 90 procent av alla hushåll i slutet av året. Något mindre än hälften av tvhushållen meddelade att de tar emot tvsändningarna via kabel-tv-nätet medan resten, något över hälften, meddelade att de huvudsakligen tar emot sändningarna främst via det markbundna antennätet. Andelen hushåll som tar emot satellitsändningar, som främst kompletterar mottagandet via kabel- och antennätet, fortsatte att minska och var i slutet av året knappt fyra procent. Cirka två procent av alla tv-hushåll tog del av tv-sändningar via IPTV. Andelen är fortfarande liten men växande. 52 % 53 % 50 % 48 % 47 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 5 % 4 % 1 % 2 % Kabel Antenn Satellit IPTV Kontaktuppgifter Antalet tv-apparater med inbyggd digitaltuner PB 313 eller så kallade integrerade tv-apparater fortsatte att öka 3 A betydligt, och redan nästan vart- Östersjögatan annat Helsingfors tv-hushåll hade en sådan mottagare i tfn slutet av En separat digitaltuner var 5/ /2010 Figur 19. Mottagande av tv-sändningar Källa: Finnpanel Ab 21 emellertid fortfarande den vanligaste typen av digital mottagare. Å andra sidan sjönk dess andel redan till under 80 procent. Andelen mobiltelefoner med vilka man kan titta på tv ökade något och var redan närmare 40 procent.

22 Siffran inkluderar mobiltelefoner som kan ta emot tv-sändningar antingen i det markbundna antennätet (DVB-H) eller mobilnätet. I praktiken ingick nästan alla mobiltelefoner som möjliggör tv-tittande i den senare gruppen. Användningen av videoinspelare för inspelning av tv-program har minskat betydligt, och digitalmottagare med hårddisk gick förbi dem under fjolåret. Andelen lagrande DVD- och Blu- Ray-spelare fortsatte att minska, liksom också den betydligt mer sällsynta användningen av webbtjänster för lagring. Särskild digitalbox Digital-tv med digital tuner MOBIL APPARATER Mobil-tv 3G-mobiltelefon DVB-H-mobiltelefon INSPELADE APPARATER Videobandspelare Digitalbox med hårddisk Inspelade DVD- eller Blue-ray-spelare Använder datorns hårddisk Använder nättjänst 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 5/ /2010 Figur 20. Digitala anläggningar i tv-hushåll Källa: Finnpanel Ab Antalet inspelningsbara digitalmottagare översteg en miljon under I slutet av året hade nästan vartannat tv-hushåll en inspelningsbar mottagare. Tittandet på inspelade program, dvs. så kallat uppskjutet tittande, utgjorde sex procent av det totala tittandet i alla tv-hushåll och 13 procent av tittandet i hushåll med en inspelningsbar mottagare. Inverkan av det uppskjutna tittandet på det totala tittandet höll sig på samma nivå som året innan. Uppskjutet tittande var vanligast bland åringarna. Utländsk fiktion Inhemsk fiktion Barnprogram Populärkultur Filmer Nöje och reality Undervisnings- och vetenskapsprogram Fakta/kultur/lifestyle Sport Aktualiteter Nyheter 2 % 3 % 1 % 3 % 1 % 1 % 9 % 9 % 8 % 8 % 7 % 6 % 5 % 12 % 19 % 18 % 18 % 16 % 14 % 14 % 11 % 25 % 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % Hushåll med inspelande digitalbox 4+ Alla tv-hushåll 4+ Kontaktuppgifter Figur 21. Andelen uppskjutet tittande av det totala tittandet enligt typ av program Källa: Finnpanel Ab PB 313 Östersjögatan I slutet av A hade de finländska hushållen apparater. Under fjolåret gick platt-tv förbi den nästan Helsingfors fyra miljoner tv-apparater, och drygt traditionella bildrörsapparaten som den vanligaste tv-apparaten. 67 procent av tfn procent av tv-hushållen hade minst två tv- tv-hushållen 22

23 hade en platt-tv och 55 procent en bildrörs-tv. Cirka 40 procent hade en platt högupplösnings-tv. En procent av hushållen tittade på tv via videokanon. I slutet av 2010 hade knappt hushåll HD-mottagare (Full HD eller HD Ready). HDtuner fanns i digitalmottagare. Prenumerationerna på avgiftsbelagda HD-kanaler är fortfarande rätt sällsynta, eftersom endast knappt hushåll, dvs. cirka 2 procent av tv-hushållen, prenumererade på sådana kanaler. Tv-tittarandelar De finländska hushållen tittade nästan lika mycket på tv i fjol som under de närmast föregående åren, dvs. nästan tre timmar per dag. Tv-tittandet varierade dock stort i olika åldersgrupper. Där 4 24-åringarna spenderade cirka 1,5 timmar framför tv:n om dagen var motsvarande tid bland de 65 år fyllda nästan 4,5 timmar. Kvinnorna tittade dagligen på tv cirka tio minuter längre än männen. Inga större förändringar inträffade i längden på tv-tittandet enligt åldersgrupp jämfört med året innan. Endast bland åringarna minskade det dagliga tittandet med cirka tio minuter. I slutet av 2010 fanns det 13 fritt mottagbara tv-kanaler. Den sammanlagda tittarandelen för de fyra största kanalerna Yle TV1, Yle TV2, MTV3 och Nelonen var fortfarande något över 70 procent. Den sammanlagda tittarandelen för Rundradions kanaler var 45 procent, för MTV Medias kanaler 30 procent och för Nelonen Medias kanaler 15 procent. 7 % 2 % 9 % % 2 % 6 % 2 %1 TV 1 3 % 22 % TV 2 Teema FST5 MTV3 MTV betalkanaler Sub Nelonen 19 % JIM Liv Nelonen Sport 22 % 3 % The Voice/TV Viisi 2 % Övriga Figur 22. Tv-kanalernas tittarandelar Källa: Finnpanel Ab Betal-tv:s popularitet dalade något under 2010, och i slutet av året tittade knappt hushåll på betaltevekanaler. Andelen av tv-hushållen var knappt 26 procent, jämfört med drygt 28 procent året innan. Betalkanalernas totala andel av finländarnas dagliga tittartid uppgick till sju procent. Betal-tv var i genomsnitt vanligare bland barnfamiljer, och männens andel av allt tittande på betalkanaler uppgick till nästan två tredjedelar. Kontaktuppgifter PB 313 Östersjögatan 3 A Helsingfors tfn