O vergripande resultatredovisning fo r gymnasiet.

Transkript

1 Dnr: 2011/182-UAN Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: O vergripande resultatredovisning fo r gymnasiet. ID:

2 2 (16) Innehåll Sammanfattning 3 1 Inledning 4 2 Resultat totalt alla kommunala gymnasieskolor Betygspoäng, behörighet och slutbetyg Andel icke godkända elever Frånvaro 9 3 Resultat från skolenkäten (PN-enkät) Tabellbilaga 16

3 3 (16) Sammanfattning Andelen elever som fått icke godkänt i olika ämnen har minskat jämfört med 2012, från 8,7 procent till 6,7 procent och minskningen har skett i de flesta av de så kallade kärnämnena. Däremot finns det fortfarande stora skillnader mellan de olika gymnasieskolorna, vissa har en låg andel icke godkända elever medan andra har hög andel. Sammanfattar vi skola för skola så finns det ändå vissa gemensamma beröringspunkter t ex en hög andel elever med icke godkända betyg i bland annat idrott och hälsa. Betygspoängen ligger ganska så stabilt över åren (drygt 13 poäng) men har ökat under det senaste året, från 13,6 poäng till 13,8 poäng. Även här varierar det mellan skolorna. Andelen elever som fått ett slutbetyg i den kommunala gymnasieskolan ökade mellan för att under det senaste året minska. Drygt åtta av tio elever fick ett slutbetyg i år jämfört med närmare nio av tio förra året. Det är ingen skillnad mellan könen. Däremot varierar andelen mellan skolorna, från 73 procent till 99 procent. Andelen elever som har behörighet till högskola (utifrån de som fått ett slutbetyg) har ökat sedan Då var andelen 84,6 procent jämfört med i år då den är 88,4 procent. Fler kvinnor än män har, precis som föregående år, en högskolebehörighet 91 respektive 86 procent. Däremot finns det även här skillnader mellan de olika skolorna, det varierar mellan 71 procent till 97 procent. När man ser till de två måtten andelen med slutbetyg och andelen behöriga elever till högskola av de som fått slutbetyg så måste man ta i beaktning att de är två svårtolkade mått. Var för sig kan det se ut som om det är en positiv riktning men tillsammans kan det vara en annan. Till exempel så kan andelen slutbetyg ökat men ökningen skulle i så fall kunna utgöras av fler icke godkända elever och som fått det betyget i slutbetyget och då skulle till exempel andelen behöriga kunna minska. Det bästa är om dessa två mått går i samma riktning vilket de inte gör denna gång bland de kommunala skolorna. Generellt är frånvaron högre på våren än på hösten och den trenden håller i sig. Den totala frånvaron har ökat jämfört med våren 2012 samtidigt som den ogiltiga frånvaron har fortsatt att minska. Totalt finns ingen större skillnad i pojkars eller flickors frånvaro. Frånvaron varierar mellan de olika skolorna och även mellan de olika programmen. Eleverna i den kommunala skolan har i år gett ett något bättre betyg på flera av de frågor i skolenkäten (PN-enkäten) jämfört med vad de gjorde De områden som fått lägst betyg är områdena om elevers möjlighet att påverka av olika slag och innemiljön i t ex klassrum, toaletter och duschar.

4 4 (16) 1 Inledning I utbildningsplanen har det fastlagts att det ska ske två redovisningar per år, en ingående tidigt på året och en övergripande under hösten. I denna övergripande redovisning presenteras till största delen statistik från de elever som gick år 3 våren De studieresultat som mäts är andelen icke godkända elever i ett antal utvalda ämnen, andelen elever med slutbetyg, andelen elever med behörighet till högskola, betygspoäng och frånvaro. Resultaten baseras enbart på de kommunala gymnasieskolorna eftersom detta är statistik som är hämtad ur det egna statistiksystemet IST-Analys och de fristående skolornas heltäckande resultat först kan fås genom den officiella statistik som Skolverket publicerar i december varje år. Därför är resultaten inte heltäckande för alla elevers eller skolors resultat. I statistiken är inte eventuella elever med som gjort prövningar efter terminsslut vilket gör att det totala resultatet kan skilja något när den officiella statistiken som presenteras.

5 5 (16) 2 Resultat totalt alla kommunala gymnasieskolor 2.1 Betygspoäng, behörighet och slutbetyg Total avslutade elever årskurs 3 i någon av de kommunala gymnasieskolorna våren Av dessa så är hälften kvinnor och hälften män. Andelen elever som fått ett slutbetyg i den kommunala gymnasieskolan ökade mellan för att sedan minska till i år. Drygt åtta av tio elever fick ett slutbetyg i år. Det är ingen skillnad mellan könen totalt sett. Däremot varierar andelen mellan skolorna, från 73 procent till 99 procent. Edströmska och Hässlö har fler elever som fått slutbetyg jämfört med föregående år. Tranellska har samma andel som förra året och resterande skolor har färre elever som fått slutbetyg. I tabellbilagan finns tabeller med resultaten. Diagram 1.1. Andel elever med slutbetyg, totalt 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Diagram 1.2. Andel elever med slutbetyg per skola 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 93,4% Andel med slutbetyg (totalt alla kommunala) 90,3% 81,6% 86,6% 83,8% Andel med slutbetyg Carlforsska Edströmska Harhska Hässlö Rudbeckianska Tranellska Widénska

6 6 (16) Andelen elever som har behörighet till högskola (utifrån de som fått ett slutbetyg) har ökat sedan 2011 då det var 84,6 procent tills i år då andelen behöriga är 88,4 procent. Fler kvinnor än män har, precis som föregående år, en högskolebehörighet 91 respektive 86 procent. Hur det varierar över tid för de olika skolorna och skolorna emellan ser ni i diagrammet nedan. I tabellbilagan finns också tabeller med resultaten. Diagram 1.3. Andel elever med högskolebehörighet av de som fick slutbetyg, totalt 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Andel med högskolebehörighet av de som fick slutbetyg (totalt alla kommunala) 91,1% 91,0% 85,1% 85,4% 88,4% Diagram 1.4. Andel elever med högskolebehörighet av de som fick slutbetyg per skola 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Andel med högskolebehörighet av de som fick slutbetyg Carlforsska Edströmska Harhska Hässlö Rudbeckianska Tranellska Widénska

7 7 (16) Betygspoängen ligger ganska så stabilt över åren men har ökat under det senaste året. Det finns en stor variation mellan skolorna. De skolor som har en högre betygspoäng än genomsnittet för de kommunala skolorna i år är; Hässlö. Rudbeckianska och Widénska. Resterande ligger lägre än genomsnittet för alla kommunala gymnasieskolor även om Carlforsska ligger nära genomsnittet. I tabellbilagan finns tabeller med resultaten. Diagram 1.5. Betygspoäng 20,00 19,00 18,00 17,00 16,00 15,00 14,00 13,00 12,00 11,00 10,00 Betygspoäng (totalt alla kommunala) 13,79 13,80 13,91 13,61 13, ,00 19,00 18,00 17,00 16,00 15,00 14,00 13,00 12,00 11,00 10,00 Betygspoäng Carlforsska Edströmska Harhska Hässlö Rudbeckianska Tranellska Widénska Wijkmanska

8 8 (16) 2.2 Andel icke godkända elever Tabell 1.4. Andel icke godkända per skola Ämne Carlforsska 8,9% 9,6% 8,6% Edströmska 11,6% 20,5% 13,4% Hahrska 12,1% 13,9% 11,3% Hässlö 5,9% 6,2% 4,1% Rudbeckianska 1,8% 3,2% 2,0% Tranellska 15,5% 15,7% 14,7% Widénska 3,3% 6,6% 1,3% Wijkmanska 2,1% 6,3% 8,2% Total 6,9% 8,7% 6,7% I tabellen ovan framgår det att andelen icke godkända elever ökade från 6,9 procent till 8,7 procent mellan 2011 och 2012 men att den under det senaste året minskat. Andelen mäts på ett antal kärnämnen som är gemensamma, se tabell nedan. Minskningen har skett på alla skolor med undantag för Wijkmanska. Tabell 1.2. Andel icke godkända per ämne Ämne Engelska A 3,1% 6,1% 3,2% Estetisk verksamhet 2,0% 3,6% 2,1% Idrott och hälsa A 7,0% 9,0% 10,7% Matematik A 8,2% 13,6% 6,2% Naturkunskap A 7,6% 11,1% 7,7% Religionskunskap A 9,8% 9,9% 9,4% Samhällskunskap A 7,2% 7,2% 7,5% Svenska A 2,9% 4,6% 2,2% Svenska B 12,8% 11,7% 9,5% Total 6,9% 8,7% 6,7% Minskningen av andelen icke godkända elever har skett i alla ämnen (av de som mäts) med undantag för två; idrott och hälsa A och samhällskunskap A. Det är i idrott och hälsa som flest elever fått icke godkänt betyg.

9 9 (16) 2.3 Frånvaro Generellt är frånvaron högre på våren än på hösten och den trenden håller i sig. Den totala frånvaron har ökat jämfört med våren 2012 samtidigt som den ogiltiga frånvaron har fortsatt att minska. Diagram 1. Frånvaro, totalt årskurs ,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 13,7% 14,7% 12,9% 6,3% 6,7% Ht 2008 åk 1-3 5,8% Ht 2009Ht 2010 åk 1-3 åk ,26% 13,35% Ht 2011 åk 1-3 Ser man till de olika årskurserna var för sig så var frånvaron, precis som tidigare, lägst i årskurs 1 för att sedan successivt öka med varje årskurs. Frånvaron i årskurs 3 har ökat tydligt under våren jämfört med våren 2012 medan den i årskurs 1 och 2 är aningen lägre än våren Den ogiltiga frånvaron har en tendens att öka för varje årskurs samtidigt som den successivt har minskat under de senaste åren i alla årskurserna och så även nu. Diagram 2. Frånvaro per årskurs och termin 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% Frånvaro totalt årskurs 1-3 hösten våren 2013 (uppdelad per vår och höst) 5,80% 3,50% Ht 2012 åk 1-3 Total frånvaro 17,0% 8,0% 7,7% Vt 2009 åk ,0% 15,22% 14,54% 15,66% Vt 2010 åk 1-3 Ogiltig frånvaro Frånvaro , per årskurs och termin 7,30% Vt 2011 åk 1-3 5,39% Vt 2012 åk 1-3 4,34% Vt 2013 åk 1-3 0,00% Ht Ht Ht Ht Åk Åk Åk Åk Ht Ht Ht Ht Åk Åk Åk Åk Ht Ht Ht Ht Åk Åk Åk Åk Vt Vt Vt Vt Vt Åk Åk Åk Åk Åk Vt Vt Vt Vt Vt Åk Åk Åk Åk Åk Vt Vt Vt Vt Vt Åk Åk Åk Åk Åk Frånvaro Ogiltig frånvaro

10 10 (16) Diagram 3. Frånvaro per kön Frånvaro årskurs 1-3, vårterminer , uppdelat per kön 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 17,4% 16,0% 15,3% 14,65% 15,56% 7,3% 7,0% 6,8% Vt 2009 Flickor Vt 2010 Flickor Vt 2011 Flickor 4,84% 3,42% Vt 2012 Flickor Vt 2013 Flickor Frånvaro 16,5% 16,0% 15,2% 14,42% 15,77% 8,8% 8,5% Vt 2009 Pojkar Ogiltig frånvaro Vt 2010 Pojkar 7,8% Vt 2011 Pojkar 5,97% 5,28% Vt 2012 Pojkar Vt 2013 Pojkar Vi ser i diagrammet ovan att den totala frånvaron ökat för båda könen jämfört med våren 2012 samtidigt som den ogiltiga frånvaron har fortsatt att minska. Totalt finns ingen större skillnad i pojkars eller flickors frånvaro, båda hade drygt 15 procent våren Däremot hade pojkarna en högre ogiltig frånvaro (5,3 %) i förhållande till flickorna (3,4 %) vilket har varit tendensen ända sedan Diagram 4. Frånvaro totalt våren ,00% 20,00% 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% 18,71% 16,42% Frånvaro i årskurs 1-3 i gymnasiet under våren ,57% 16,35% 12,64% 20,80% 12,59% 16,13% 15,66% Frånvaro (%) Ogiltig frånvaro (%) Frånvaron varierar både mellan skolorna och mellan programmen, då även den ogiltiga frånvaron. Tranellska gymnasiet hade både högst total frånvaro med närmare 21 procent och ogiltig frånvaro med närmare åtta procent. Några av programmen som har hög frånvaro är; samhällsveten-skapliga programmet, samhällsvetenskapsprogrammet, fordonsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet. Bland programmen med lägst frånvaro finns de naturvetenskapliga programmen.

11 11 (16) 3 Resultat från skolenkäten (PN-enkät) 2013 Diagram 5. Resultat från PN-enkäten, årskurs 2 i gymnasiet 2013 Resultat från PN-enkät totalt för alla gymnasier Kommunala Fristående Totalt alla gymnasier Skolan ingriper om en elev mobbar På min skola behöver ingen Jag känner mig trygg i skolan Om skoluppgifterna Personalen i skolan På min skola arbetar prataraktivt för personal och Elever och lärare möter varandra Skolan ingriper om en lärare kränker Jag trivs i skolan 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 Jag är nöjd med det bemötande Jag är jag nöjd med verksamheten i Jag har arbetsro i skolan I klassrummet är det lugnt, man Det är rent och trivsamt i Toaletterna och duscharna i Jag är nöjd med maten som Skolarbetet gör mig så nyfiken så att Mina föräldrar uppmuntrar mig Om jag har problem i skolan Lärarna hjälper mig i mitt skolarbete Mina lärare förväntar sig att Jag får vara med och påverka hur Lärarna i min skola tar hänsyn till Lärarna planerar tillsammans med Jag är med och bestämmer min Min individuella utvecklingsplan Jag får veta hur det Eleverna får vara Jag vet vad jag går skaför mig i med och påverka kunna för att nå Vi elever får vara med och påverka Källa: IST- Analys Resultatet från skolenkäten är i stort sett detsamma för såväl kommunala som fristående gymnasieskolor. Däremot så har eleverna i de fristående skolorna gett ett bättre betyg på renheten och trivseln i klassrum, toaletter och duschar samt uppgett att de är mer nöjda med den mat som serveras jämfört med eleverna i de kommunala skolorna. Två områden som har lägre betyg än de övriga områdena är elevernas möjligheter att påverka av olika slag och innemilön såsom renhet i klassrum, toaletter och duschar. Även frågan om att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer har ett lågt betyg.

12 12 (16) Diagram 5. Resultat från PN-enkäten, årskurs 2 i gymnasiet 2013 kommunala skolor Resultat från PN-enkät totalt för alla kommunala gymnasier 2012 kommunala gymnasiet 2013 kommunala gymnasiet Totalt alla gymnasier Personalen i skolan arbetar Jag trivs i skolan På min skola aktivt pratar för att personal inte någon elev 4,00 och elever ofta om hur vi Elever och lärare möter varandra med respekt i skolan Skolan ingriper om en lärare kränker en elev Skolan ingriper om en elev mobbar en annan elev 3,50 3,00 2,50 Jag är nöjd med det bemötande jag Jag får är i nöjd skolan med verksamheten i skolan Jag har arbetsro i skolan I klassrummet är det lugnt, man har arbetsro Det är rent och trivsamt i klassrummen På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad Jag känner mig trygg i skolan Om skoluppgifterna är för svåra får jag hjälp av mina Mina föräldrar uppmuntrar mig att göra bra ifrån mig i Om jag har problem i skolan är mina föräldrar beredda 2,00 1,50 1,00 Toaletterna och duscharna i skolan är rena och fräscha Jag är nöjd med maten som serveras i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken så att jag får lust att lära mig Lärarna hjälper mig i mitt skolarbete om jag behöver Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Jag får vara med och påverka Jag är med och bestämmer hur vi arbetar i skolan min individuella Lärarna i min skola tar hänsyn Min individuella till elevernas åsikter utvecklingsplan har Lärarna planerar tillsammans Jag får veta hur det går för med Eleverna oss elever får vara med och Jag vet vad jag mig ska i kunna skolarbetet för påverka det man gör i skolan Vi elever får vara med och att nå målen i de olika påverka vilka regler som ska Källa: IST- Analys Eleverna i den kommunala skolan har i år gett ett något bättre betyg på flera av de frågor som finns jämfört med vad de gjorde Men även här är det de två områdena om elevers möjlighet att påverka av olika slag och innemiljön i t ex klassrum, toaletter och duschar som har de lägsta betygen. Även skolmaten och frågan om skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer har ett lågt betyg. Gymnasieskolorna har själva analyserat sina resultat från skolenkäten och om man ser till området och frågorna som rör trygghet och arbetsro så framkommer det att eleverna högt betyg på dessa men också att det finns skillnader mellan såväl skolor som program. Andelen omotiverade elever samt lokalförutsättningar är de vanligaste orsakerna som anges som förklaring till svaga resultat kring trygghet och arbetsro. Höjda kunskapskrav misstänks också påverka elevernas mående och trygghet negativt.

13 13 (16) Gymnasieskolornas egna analyser visar också att när det gäller området kring demokrati och påverkan så finns det stora utvecklingsområden då områdena är bland de områden som har lägst betyg. En del skolor har mycket svaga resultat på vissa av frågorna inom området. Även här finns stora skillnader inom skolorna och mellan program. Flera måste fokusera på sitt motivationshöjande uppdrag, att bli bättre på att skapa förutsättningar för att eleverna ska känna att större glädje och att deras möjligheter att påverka sin undervisning ökar. Arbetet med ordningsregler behöver struktureras i större utsträckning. Vidare visar gymnasieskolornas egna analyser att skolorna behöver arbeta med demokratiuppdraget och tydliggöra vad det innebär, både för elever och lärare. Vissa skolor har mycket nått mycket goda resultat kring detta vid samverkan med elevhälsan för att stötta eleverna till att ta ett större eget ansvar. Det bedrivs också riktade insatser mot att eleverna i större utsträckning ska vara med och påverka samt samplanera undervisningen tillsammans med lärarna. Gymnasieskolornas egna analyser visar att studie- och yrkesvägledningsinsatser görs på samtliga gymnasier. Studiebesök och praktikinsatser görs på alla skolor. Samarbete finns med till exempel Ung Företagsamhet och Jobba i Västerås och Mälardalens högskola. Skolor med yrkesprogram har ofta branschråd och inom ramen för arbetsplatsförlagd praktik (APL) så får dessa elever god kunskap om det kommande arbetslivet inom deras valda bransch.

14 14 (16) Diagram 6. Resultat från PN-enkäten, årskurs 2 i gymnasiet 2013 Resultat från PN-enkät totalt för alla gymnasier Totalt alla gymnasier Fristående Kommunala Har det hänt under det här läsåret att någon/några av dina skolkamrater ljugit om dig, pratat skit bakom din rygg, inte låtsats om dig eller frusit ut dig från gruppen? (Ja minst 20% 24% 24% Har du blivit allvarligt kränkt eller illa behandlad av någon vuxen på skolan det här läsåret? (Ja minst en gång) Har du blivit retad på allvar, t.ex. anklagats för saker du inte gjort, blivit hotad eller blivit kallad fula saker av någon/några av dina skolkamrater under det här läsåret? (Ja minst 9% 8% 10% 12% 12% 13% Har du under det här läsåret blivit slagen, sparkad eller utsatt för annat våld av någon/några av dina skolkamrater? (Ja minst någon/några gånger) 3% 3% 3% Har du under det här läsåret känt obehag inför tanken att gå till skolan på grund av rädsla för att råka i bråk under skoldagen? (Ja, 5% 7% 5% Källa: IST- Analys Resultatet från skolenkäten gällande kränkningar av olika slag skiljer sig något åt gällande de kommunala som fristående gymnasieskolor på vissa av frågorna. Var fjärde elev har uppgett att det hänt att deras skolkamrater ljugit om dem, pratat skit bakom deras rygg, inte låtsats om dem eller frusit ur dem ur gruppen någon gång under det senaste året. Och en av tio har uppgett att de blivit retade på allvar av sina skolkamrater under det senaste läsåret. Lika många har upplevt att de blivit allvarligt kränkt eller illa behandlad av någon vuxen på skolan under det senaste läsåret Vid de fristående skolorna har fler elever uppgett att skolkamraterna ljugit, pratat skit om dem bakom deras rygg etc jämfört med eleverna i de kommunala skolorna. Det är också fler elever där som uppgett att de känt rädsla och obehag inför tanken att gå till skolan på grund av rädsla för att råka i bråk under skoldagen. Däremot så har fler eleverna i de kommunala skolorna uppgett att de blivit allvarligt kränkt eller illa behandlade av vuxna i skolan och att de blivit retade på allvar t ex anklagade för saker de inte gjort, hotats etc. Utifrån gymnasieskolornas egna analyser av resultaten från skolenkäten inför terialuppföljningen framträder ett mönster med relativt stora skillnader mellan skolorna och programmen. På vissa skolor betraktar man resultatet med stor förvåning, då man inte har uppfattningen att kränkningar har en så stor omfattning som beskrivs. Skolorna har en uppfattning att man agerar vid mobbning som inte delas av eleverna i samma utsträckning. Förhållandet mellan trygghet och arbetsro och upplevelsen av kränkningar anses ha en svag koppling. En annan tänkbar analys är att eleverna, på grund av frågornas utformning, bedömer att andra elever känner en större rädsla än vad de själva

15 15 (16) gör - en förklaring kan vara att verksamheten ibland kan verka tuff och hård för en utomstående betraktare, men att de enskilda individernas uppfattning är att känslan av trygghet trots detta är relativt stark. Utformningen av lokalerna har relevans när det gäller detta, otrygga miljöer påverkar omfattningen av kränkningar. Utifrån gymnasieskolornas egna analyser av resultaten på skolenkäten finns det några punkter inom de olika områdena som det behöver arbetas vidare med på ett eller annat sätt och de är; Trygghet och arbetsro Lokalförutsättningar har betydelse för upplevelse av arbetsro. Elever med lägre motivation har en negativ inverkan på arbetsron. GY11 har inneburit en svårare utbildning vilket påverkar många elever negativt. Väl fungerande arbetslag och bra stämning mellan lärare påverkar elevernas arbetsro positivt. Demokrati och påverkan Goda exempel behöver lyftas fram i syfte att inspirera och utveckla andra skolor. Samtliga skolor bör ta fram handlingsplaner för arbetet med det motivationshöjande arbetet, hur vi får eleverna att vilja vara i skolan, delta och påverka sin situation. En övergripande plan behövs för hur skolorna ska ta fram ordningsregler tillsammans med eleverna. Arbetet med demokratiuppdraget måste fördjupas. Kränkande behandling Förhållandet mellan upplevelsen av trygghet och studiero i förhållande till egen upplevd kränkande behandling och bedömning av andras upplevelse av detta, behöver analyseras djupare. Skolorna har en uppfattning att man agerar vid mobbning som inte delas av eleverna i samma utsträckning. Personalen vid en enhet deltar, tillsammans med sin rektor, i Skolverkets utbildning kring likabehandlingsfrågor.

16 16 (16) Tabellbilaga Tabell 1.1. Andel elever med slutbetyg Skolor Carlforsska 90,1% 79,6% 80,4% 75,9% Edströmska 88,7% 85,5% 88,8% 90,5% Hahrska 81,6% 87,5% 72,7% Hässlö 93,7% 97,1% 97,8% 98,5% Rudbeckianska 90,1% 89,3% 90,6% 86,4% Tranellska 95,9% 85,9% 86,0% Widénska 77,9% 96,3% 94,8% Wijkmanska 91,9% 92,1% 83,8% Totalt alla kommunala skolor 79,1% 84,1% 86,6% 83,8% Tabell 1.2. Andel elever med högskolebehörighet av de som fick slutbetyg Skolor Carlforsska 86,8% 83,4% 86,6% 87,4% Edströmska 83,3% 75,0% 69,5% 70,5% Hahrska 63,4% 81,8% 87,5% Hässlö 89,9% 73,0% 85,4% 94,0% Rudbeckianska 97,4% 97,1% 94,9% 95,1% Tranellska 59,6% 67,3% 67,4% Widénska 98,3% 88,5% 96,7% Wijkmanska 82,5% 78,0% 82,3% Totalt alla kommunala skolor 89,8% 84,6% 85,4% 88,4% Tabell 1.3. Betygspoäng Skolor Carlforsska 14,07 13,61 13,60 13,70 Edströmska 11,30 11,16 11,19 11,03 Hahrska 12,00 12,07 11,90 Hässlö 14,68 13,83 14,58 15,21 Rudbeckianska 15,27 15,38 14,92 14,97 Tranellska 12,27 12,35 11,81 Widénska 14,59 14,07 14,84 Wijkmanska 12,47 11,75 12,72 Totalt alla kommunala skolor 13,80 13,91 13,61 13,82