Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller från Bäsna skola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller från Bäsna skola 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skolans vision samt delaktighet:... 3 Utvärdering och analys av föregående års plan:... 4 Prioriterade mål:... 5 Främjande insatser:... 6 Kartläggning:... 6 Förebyggande åtgärder:... 7 Upptäcka och anmäla:... 7 Utreda och dokumentera:... 8 Åtgärda:... 8 Rutiner och åtgärder när elev kränks av personal:... 9 Till dig som förälder:... 9 Begrepp, bilaga 1 Ärendegång skiss, bilaga 2 Samtalsprotokoll, bilaga 3 Diskrimineringsgrunderna, bilaga 4 2

3 1 SKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET: Vision: Bäsna skola ska vara en plats där alla ska känna trygghet och bli accepterade för den man är. Verksamheter som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem Ansvariga för planen: Rektor i samarbete med personal på skolan. Elevers delaktighet: Planen presenteras och diskuteras tillsammans med skolans elever. Planen ska vara känd och arbetas med kontinuerligt. Kompisgruppen planerar och genomför kompisdagar på skolan, diskuterar frågor som rör normer och värdering och tar fram gemensamma regler. En trivselenkät genomförs i samtliga elevgrupper två gånger per läsår. Syftet med enkäten är att mäta elevernas trivsel på skolan och kartlägga fysiska områden med förekomst av diskriminering eller kränkning. Resultaten av enkäten som rör klassen jobbar eleverna med klassvis tillsammans med mentor genom årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat från övergripande frågor som rör hela skolan arbetar kompisgruppen med. Vårdnadshavares delaktighet: Planen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling har inte presenterats på föräldramötet vid läsårstart. Planen presenteras på Bäsnas lokala styrelse. Resultatet av trivselenkäterna presenteras och analyseras på Bäsnas lokala styrelse efter genomförandet. Lokala styrelsen är med och utvärderar och analyserar de främjande och förebyggande arbetet och tar utifrån resultat fram nya främjande och förebyggande åtgärder tillsammans med personalen på skolan. Personalens delaktighet: All personal är delaktiga vid utvärdering och upprättandet av planen. Personalen genomför trivselenkäter med eleverna vid två tillfällen per läsår. Enkäten sammanställs och följs upp och analyseras av personalen. Personalen arbetar i vardagen med de förebyggande och främjande åtgärderna. Förankring av planen: Rektor ansvarar för att personal, elever och föräldrar känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen går att hitta på Schoolsoft och Bäsna skolas hemsida. Planen gäller från: Planen gäller till:

4 2 UTVÄRDERING OCH ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN: Beskrivning av hur föregående läsårs plan har utvärderats På Bäsna skola och fritidshem får diskriminering och kränkande behandling på inga villkor förekomma. Ej heller accepteras uppmaningar till diskriminering eller annan kränkande behandling. Samtliga elever och personal på Bäsna skola ska känna till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och vara delaktiga i processen runt den. All personal på skolan och fritidshem ska vara trygga och tydliga ledare som arbetar utifrån läroplanens värdegrund. Eleverna ska alltid känna sig välkomna, sedda och trygga i skolan och på fritidshemmet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Arbetet följs upp och utvärderas regelbundet vid klass och kompisgrupper. (3 kap. 14 diskrimineringslagen och 6 kap. 6 skollagen) All personal på skolan har tillsammans med rektor utvärderat arbetsgången, de främjande och förebyggande insatserna. Resultat av trivselenkät som genomfördes 1 2 gånger under läsåret har analyserats av elever och personal. Arbetsmiljön lyfts regelbundet på klassråd utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet. Läget på skolan har tagits upp en gång i månaden på elevrådet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Terminsuppstart med gemensamma värdegrundsaktiviteter genomfördes på hela skolan. Dessa dagar upplevde såväl pedagoger som elever mycket värdefulla. All personal agerar och ser varje barn hela dagen och personalen har arbetat aktivt och medveten med att skapa en gemensam värdegrund. Några mindre allvarliga fall av kränkande behandling har rapporterats. Efter samtal med personal har vi kommit fram till att vi behöver bli bättre på att rapportera alla fall av kränkande behandling. Det är inte lätt att avgöra när man ska rapportera och inte utifrån otydligheten kring begreppet kränkande behandling. Mycket tid har lagts ner på att kontinuerligt arbeta med värdegrundsfrågor och ett gemensamt förhållningsätt. Personalen diskuterar ofta förhållningssätt och olika elevers behov. Genom att öppet diskutera frågor har personalen känt sig trygga vilket har stärkt alla till att se och jobba med det positiva och varje individs styrkor både hos elever och dem själva. Under hösten genomfördes de temadagar som planerats. Tvärgruppsarbete pågick under hela läsåret på skogsdagar, musik och idrott. De tvärgruppsarbeten som gjorts har bidragit till att alla barn känner och leker med varandra, vilket de gör på alla raster och på fritids. Kompisgruppen planerade och genomförde en kompisdag under höstterminen och en på vårterminen. Vi har också sett filmer och samtalat om hur man är en god kamrat. Utvärderingarna visade att detta var mycket uppskattat bland samtliga elever. 4

5 Studieron i grupperna har varit god och inget särskilt arbete har krävts kring detta. Dock har vi noterat att studieron varit något sämre under första delen av höstterminen. Något som vi fortsätter arbeta med under kommande läsår. Eleverna har tillsammans med skolans pedagoger tagit fram ordningsregler. Kompisgruppen har tillsammans med fritidspedagog tagit fram regler för t ex utelekar. Att förbereda eleverna på vad de kan göra på rasten och att aktiviteterna är gemensamma för alla elever på skolan, bidrar till att eleverna känner varandra och alla leker med alla. De har varit få som behövt oroa sig för vad den ska göra på rasten. Personal finns ute på alla raster. Skolgården är stor och därför har de som varit rast värdar rört sig över hela skolgården. Vi ser dock att detta är något vi behöver titta vidare på. Ravinen är ett område som vi måste vara mer observanta på då det kan hända konflikter där. Klassråd och elevråd/kompisgrupp genomfördes enligt planen. Aktuella frågor kring normer och värderingar lyfts vid varje träff med elevrådet. Eleverna tar ansvar och lyfter frågor och frågar efter t ex gemensamma regler. 3 PRIORITERADE MÅL: Prioriterade mål: Samtliga elever, personal och föräldrar på Bäsna skola ska känna till skolans plan mot diskriminering och kränkning samt vara delaktiga i processen runt den. Samtlig pedagogisk personal på skolan ska vara trygga och tydliga ledare som arbetar utifrån skolans värdegrund. Undervisning och aktiviteter ska innehålla arbetsformer som gynnar samhörighet och trygghet. Samtliga lärare ska även utveckla undervisningen så att elevernas synsätt och olika erfarenheter tas till vara, detta ingår i det vi kallar bedömning för lärande. Eleverna ska alltid känna sig välkomna, sedda och trygga i skolan oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Fortsatta diskussioner kring normer och värderingar både med elever och personal utifrån ett normkritiskt perspektiv. 4 FRÄMJANDE INSATSER: Pedagogerna I skolan och på fritids använder arbetsformer och aktiviteter som skapar förutsättningar för samhörighet och trygghet kontinuerligt under läsåret. Skolan har en gemensam skogsdag i veckan där eleverna är blandade i olika åldrar och temadagar med tvärgruppsaktiviteter under läsåret. Dagarna planeras in i årshjulet vid terminsstart. 5

6 En gång varannan vecka är det kompisgrupp i skolan. Under kompisgruppen behandlas frågor som lyfts i klassen. Det kan vara regler kring lekar, hur man är mot varandra, matsals- och klassrumsregler. Kompisgruppen utformar förslag. Eleverna ska känna delaktighet för att kunna känna sig socialt inkluderade. Eleverna kommer överens om gemensamma rastaktiviteter. Närvarande och delaktiga rast värdar ska finnas ute varje rast. Alla pedagoger arbetar kontinuerligt med att se, uppmärksamma, stärka och stödja alla barn hela dagen. Vi har höga förväntningar på alla elever. Vi arbetar för att få till bra övergångar mellan årskurser (f-klass och inför år 4). Ordningsregler tas vi terminsstart fram i samarbete med elever. F-1 lär sig reglerna genom lekar på fritids så att de yngre barnen känner sig trygga med de äldre barnen i grupplekar. Föräldrar arbetar aktivt kring gemensamma aktiviteter på fritiden för alla elever. 5 KARTLÄGGNING: Kartläggning Genom utvecklingssamtalet (1 gång/termin) aktualiseras hur eleverna trivs på skolan. Vi har också en enkät på fritids under våren. Enkät till alla elever två gånger per läsår (trivselenkäter). Kontinuerliga samtal mellan elever och vuxna och mätningar med korta frågor (utvärderingslåda) Klassråd Elevråd/kompisgrupp Skolsköterskans hälsosamtal Daglig information från elever 6 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER: Personalen finns ute på raster och rör sig över hela skolgården, trivselenkät ger information om var kränkningar kan förekomma. Personalen är medveten om att tillsynen ovillkorligen måste genomföras. 6

7 Klasslärare analyserar resultat från trivselenkät och utvärderingslåda med klassen och förbättringsåtgärder tas fram gemensamt. Resultaten från trivselenkäten analyseras på arbetslagsträff och i elevråd. Resultaten från utvärderingslådan tas upp i berörd grupp. Årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet följs. 7 UPPTÄCKA OCH ANMÄLA: Steg 1 1. Den som upptäcker kränkningen avbryter det som sker. 2. Vidare kontaktar den som upptäcker kränkningen omedelbart ansvarig mentor/klasslärare. Om det inte går att nå mentor/klasslärare omedelbart ska blanketten Anmälan om eventuell kränkning användas. 3. Mentor/klasslärare pratar omgående med berörda elever enskilt. Syftet med samtalen ska vara att inte bara avhjälpa den akuta situationen utan även hitta en långsiktig lösning. 4. För kränkningar som sker på fritids utreds kränkningen av ansvarig fritidspersonal. 5. Utredningsprotokoll steg 1 upprättas. Originalet sätts in i elevpärmen. Kopia lämnas till rektor. 6. Vid kränkning rapporterar rektor till huvudman. 7. Vårdnadshavare till alla berörda elever ska omedelbart underrättas. 8. Mentor/klasslärare är ansvariga för att uppföljning sker inom 14 dagar. 9. Vid misstanke om lagbrott görs polisanmälan. Steg 2 1. Om kränkningen/mobbningen inte upphör meddelar rektor/person ur elevhälsan (EHT). 2. Denne person tar del av tillgänglig dokumentation i det aktuella fallet samt annan dokumentation som finns runt de aktuella eleverna. 3. Ärendet dokumenteras, samtalsprotokoll steg 2-kopia till rektor och original i elevpärmen. Rektor rapporterar till huvudman. 4. Förnyad kontakt tas med berörda elevers vårdnadshavare. 5. Uppföljning sker inom 14 dagar. 6. Samtalsprotokollet kompletteras vid uppföljningen. Originalet arkiveras i TT pärmen. Återkoppling till rektor och mentor. 7

8 Steg 3 1. Om kränkningen/mobbningen fortsätter trots åtgärderna i steg 1 och 2 kallar rektor till ett möte med elev och vårdnadshavare samt mentor/klasslärare och någon representant från Trygghetsteamet. Beslut om hur ärendet ska tas vidare tas. 2. Rektor ansvarar för att uppföljning görs inom 14 dagar. Steg 4 1. Kränkande elever kan om inget av ovanstående hjälper flyttas till annan grupp eller skola i kommunen efter beslut av rektor. 2. Ärendet kan även anmälas till socialtjänst eller polis. 8 UTREDA OCH DOKUMENTERA: Rutiner för uppföljning I första steget ansvarar mentor/klasslärare för att uppföljning sker inom 14 dagar. Den utsedda personen från EHT ansvarar för uppföljning i det andra steget, även denna uppföljning ska ske inom 14 dagar och rapporteras till berörd mentor/klasslärare samt rektor. Rutiner för dokumentation Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett. Första steget ska dokumenteras i elevpärmen med kopia till rektor. Andra steget dokumenteras i TT pärmen och återkopplas till mentor och rektor. Rektors arbete ska dokumenteras i elevmapp med kopia till mentor. Ansvarsförhållande Rektor har det övergripande ansvaret för skolans arbete med diskriminering och kränkning. Samtlig personal verksam i skolan är skyldiga att agera och lyfta alla fall av kränkningar och trakasserier som förekommer på skolan. Mentor/klasslärare är ansvarig för att utreda alla former av trakasserier, kränkningar och mobbing som berör dennes elever. 9 ÅTGÄRDA: Åtgärder ska grundas på vad utredningen visat och bör riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. Åtgärder på individnivå bör syfta till att avhjälpa akuta situationer liksom att finna mer långsiktiga lösningar. Åtgärd kan tex. vara rastaktiviteter, extra rastvakt, samtalsstöd Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. T.ex. kurator eller specialpedagog. 8

9 Mentor/klasslärare ansvarar. Vuxna i Trygghetsteamet ska alltid finnas till hands i utredningsarbetet för att stötta mentor/klasslärare. 10 RUTINER OCH ÅTGÄRDER NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL: All personal på skolan ska villkorslöst, utan dröjsmål, lyfta fall där personal misstänkts ha kränkt en elev till rektor. Rektor ansvarar för att ärendet utreds omgående. Rektor gör en anmälan till huvudmannen. Elev Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan ska detta tas på extra stort allvar då eleven kan anses stå i beroendeställning till den vuxne. Eleven eller dennes föräldrar ska omedelbart kontakta/berätta för lärare, kurator eller rektor. Om en lärare kränker en elev eller tvärtom, är skolledningen ansvarig för att utreda ärendet. Vuxen Vuxen på skolan som misstänker eller märker att en annan vuxen kränker eller diskriminerar en elev ingriper direkt. Rektor informeras alltid om det inträffande. Rektor inleder därefter en utredning kring händelsen. 11 TILL DIG SOM FÖRÄLDER: Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling ska du i första hand vända dig till någon i personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens egna barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Enl. skollagens 4 kap. 8 ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Blankett för detta finns att fylla i på kommunens hemsida under E- tjänster/klagomålshantering. 9