Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller från Bäsna skola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller från Bäsna skola

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING skolans vision samt delaktighet:... 3 utvärdering och analys av föregående års plan:... 4 Prioriterade mål:... 5 Främjande insatser:... 5 kartläggning:... 6 förebyggande åtgärder:... 7 Upptäcka och anmäla:... 7 utreda och dokumentera:... 8 Åtgärda:... 8 rutiner och åtgärder när elev kränks av personal:... 8 Till dig som förälder:... 9 Diskrimineringsgrunder, bilaga 1 Begrepp, bilaga 2 Ärendegång, bilaga 3 Samtalsprotokoll, bilaga 4

3 SKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET: Vision: Alla elever och personal i Gagnefs kommun tar bestämt avstånd mot alla former av kränkande behandling Verksamheter som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem Ansvariga för planen: Rektor i samarbete med all personal på skolan Elevers delaktighet: Planen presenteras och diskuteras tillsammans med skolans elever. Planen ska vara känd och arbetas med kontinuerligt. Kompisgruppen planerar och genomför kompisdagar på skolan, diskutera frågor som rör normer och värdering och tar fram gemensamma regler. En trivselenkät genomförs i samtliga elevgrupper två gånger per läsår. Syftet med enkäten är att mäta elevernas trivsel på skolan och kartlägga fysiska områden med förekomst av diskriminering eller kränkning. Resultaten av enkäten som rör klassen jobbar eleverna med klassvis tillsammans med mentor genom årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat från övergripande frågor som rör hela skolan arbetar kompisgruppen med. Vårdnadshavares delaktighet: Planen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling presenteras på föräldramötet vid läsårstart. Resultatet av trivselenkäterna presenteras och analyseras på Bäsnas lokala styrelse efter genomförandet. Lokala styrelsen är med och utvärdera och analyserar de främjande och förebyggande arbetet och tar utifrån resultat fram nya främjande och förebyggande åtgärder tillsammans med personalen på skolan. Personalens delaktighet: All personal är delaktiga vid utvärdering och upprättandet av planen. Personalen genomför trivselenkäter med eleverna vid två tillfällen per läsår. Enkäten sammanställs och följs upp och analyseras av personalen. Personalen arbetar i vardagen med de förebyggande och främjande åtgärderna. Förankring av planen: Rektor ansvarar för att personal, elever och föräldrar känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen går att hitta på Schoolsoft och Bäsna skolans hemsida. Planen gäller från: Planen gäller till:

4 UTVÄRDERING OCH ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN: Beskrivning av hur årets plan har utvärderats På Bäsna skolan och fritidshem får diskriminering och kränkande behandling på inga villkor förekomma. Ej heller accepteras uppmaningar till diskriminering eller annan kränkande behandling. Samtliga elever och personal på Bäsna skolan ska känna till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och vara delaktiga i processen runt den. All personal på skolan och fritidshem ska vara trygga och tydliga ledare som arbetar utifrån läroplanens värdegrund. Eleverna ska alltid känna sig välkomna, sedda och trygga i skolan och på fritidshem oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Arbetet följs upp och utvärderas regelbundet vid klass och elevråd. ( 3 kap. 14 diskrimineringslagen och 6 kap. 6 skollagen) All personal på skolan har tillsammans med rektor utvärderat arbetsgången, de främjande och förebyggande insatserna. Resultat av skoltemp som genomfördes 2 gånger under läsåret har analyserats av elever och personal. Rapport från Egentillsynen utifrån politikers intervju med lärare, elever och vårdnadshavare. Klassråd genom de systematiska arbetsmiljöarbetet. Läget på skolan har tagits upp en gång i månade på elevrådet. Resultat av utvärderingen av årets plan Terminsuppstart med gemensamma värdegrundsaktiviteter på hela skolan. Dessa dagar upplevde såväl pedagoger som elever mycket värdefulla. Specialpedagog fanns med i stor utsträckning under uppstart utifrån särskilda behov i grupperna. All personal agerar och ser varje barn hela dagen och personalen har arbetat aktivt och medveten med att skapa en gemensamvärdegrund. Ett fall har av diskriminering eller kränkande behandling har funnits på skolan. Åtgärderna fungerade och ärendet avslutades. Resultaten från trivselenkät visar att alla elever på skolan trivs och är sedda av samtlig personal. Intervju på egentillsynen med vårdnadshavare, elever och personal bekräftar att det råder trygghet och studiero på skolan. Mycket tid lagts ner på att kontinuerligt arbeta med värdegrundsfrågor och ett gemensamt förhållningsätt. Personalen har i större utsträckning vågat ställa nyfikna frågor till varandra kring olika ageranden, bemötande och beslut. Genom att öppet diskutera frågor har personalen känt sig trygg vilket har stärkt alla till att se och jobba med det positiva och varje individs styrkor både hos elever och dem själva. Under hösten genomfördes det temadagar som planerats. På våren genomfördes färre temadagar en planerat pga personalbyte, simundervisning och brist på gemensam planeringstid. Tvärgruppsarbete pågick under hela läsåret på skogsdagar, musik, idrott och dansmatte. Kompisgruppen planerade och genomförde en kompisdag under terminen. De

5 tvärgrupps arbete som gjorts har bidragit till att alla barn känner och leker med varandra. Kompisveckans utvärdering visade att detta var mycket uppskattad bland samtliga elever. Studieron i grupperna har varit god och inget särskilt arbete har krävts kring detta. Eleverna har tillsammans med skolans pedagoger tagit fram ordningsregler. Kompisgruppen har tillsammans med fritidspedagog tagit fram regler för t ex bandyspel. Att förbereda eleverna på vad de kan göra på rasten och att aktiviteterna är gemensamma för alla elever på skolan bidrar till att eleverna känner varandra och alla leker med alla. De har varit få som behövt oroa sig för vad den ska göra på rasten. Personal finns ute på alla raster skolgården är stor och därför har den som varit rast värdar rört sig över hela skolgården. Klassråd och elevråd/kompisgrupp genomfördes enligt planen. Aktuella frågor kring normer och värderingar lyfts vid varje träff med elevrådet. Eleverna tar ansvar och lyfter frågor och frågar efter t ex gemensamma regler. Egentillsynen visar att eleverna tycker att de är delaktiga i det som sker på skolan. PRIORITERADE MÅL: Prioriterade mål: Fortsatt diskussioner kring normer och värderingar både med elever och personal utifrån ett normkritiskt perspektiv. Undervisningen och aktiviteter ska innehålla arbetsformer som gynnar samhörighet och trygghet. Utveckla undervisningen så att så att elevernas synsätt och olika erfarenheter tas till vara( bedömning gör lärande) FRÄMJANDE INSATSER: Pedagogerna I skolan och på fritids använder arbetsformer och aktiviteter som skapar förutsättningar för samhörighet och trygghet kontinuerligt under läsåret. Skolan har en gemensam skogsdag i veckan där eleverna är blandade i olika åldrar, temadagar med tvärgruppsaktiviteter under läsåret. Dagarna planeras in i årshjulet vid terminsstart Kompisvecka med utgångspunkt i ett normkritiskt förhållningsätt. Pedagogerna I år 1-3 planerar undervisningen så att den innehåller bedömning för lärandes 5 nyckelstrategier.

6 En gång varannan vecka är det kompisgrupp i skolan. Under kompisgruppen lyfts frågor som lyfts i klassen. Det kan vara regler kring lekar, hur man är mot varandra, matsals och klassrumsregler. Kompisgruppen utformar förslag. Eleverna ska känna delaktighet för att kunna känna sig social inkluderade. Eleverna kommer överens om gemensamma rastaktiviteter. Närvarande och delaktiga rastvakter. Alla pedagoger arbetar kontinuerligt med att se, uppmärksamma stärka och stödja alla barn hela dagen. Höga förväntningar på alla elever Plan för övergångar årskurser följs(f-klass och inför år 4) Ordningsregler tas fram I samarbete med elever och lokala styrelsen vid terminsstart. Enl. 6 kap. 10 är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. KARTLÄGGNING: Kartläggning Genom utvecklingssamtalet(1 gång/termin) aktualiseras hur eleverna trivs på skolan. Vi gör också intervjuer på fritids under våren. Enkät till alla elever två gånger per läsår. ( trivselenkäter) Kontinuerliga samtal mellan elever och vuxna Klassråd Elevråd/kompisgrupp Vuxennärvaro på raster och då särskilt uppmärksamma entréhallar och ravinen. Gemensamma aktiviteter på raster tillsammans f-3. Skolsköterskans hälsosamtal. Daglig information från elever

7 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER: Personalen finns ute på raster och rör sig över hela skolgården, trivselenkät ger information om var kränkningar kan förekomma. Personalen är medveten om att tillsynen ovillkorligen måste genomföras. Klasslärare analyserar resultat från trivselenkät med klassen och förbättringsåtgärder tas fram gemensamt. Resultaten från trivselenkäten analyseras på arbetslagsträff och i elevråd. Årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet följs. UPPTÄCKA OCH ANMÄLA: Steg 1 Närvarande vuxen utreder vad som hänt och om det handlar om en kränkning. Elevansvarig lärare underrättas. Föräldrarna underrättas. Ärendet dokumenteras Samtalsprotokoll steg 1 kopia skickas till rektor och originalet sätts i elevpärmen. Vid kränkning rapporterar rektor till huvudmannen. Uppföljning sker efter 2 veckor. Ansvarig: mentor Steg 2 Om kränkningen eller trakasserier inte upphör kallas person ur elevhälsan (EHT) in. Kontakt tas med berörda föräldrar. Ärendet dokumentera, samtalsprotokoll steg 2- kopia av protokoll till rektor och original i elevpärmen. Rektor rapporterar till huvudmannen. Uppföljning sker inom 2 veckor. Ansvarig: Elevhälsan. Yttersta ansvaret ligger hos rektor. Steg 3 Om kränkningen eller diskrimineringen fortsätter trots åtgärder i steg 1 och 2 kallar rektor den som kränkt till möte med vårdnadshavare samt mentor. Rektor ansvarar för att uppföljning görs inom 14 dagar. Dokumentation sker på elevmötesprotokoll Ansvarig: rektor Steg 4 Kränkande elever kan om inget av ovanstående hjälper flyttas till annan grupp eller annan skola i kommunen efter ett skriftligt beslut av rektor. Rektor kan besluta om anmälan till socialtjänsten eller polis. Dokumentation på blankett för disciplinära åtgärder samt elevmötesprotokoll.

8 Ansvarig: rektor UTREDA OCH DOKUMENTERA: När något händer som vi får kännedom om tar vi genast itu med det enligt skolans arbetsgång. Vi pratar med alla inblandade och beroende på situation gör vi det enskilt med var och en eller direkt i grupp. Viktigt att alla får säga sitt. Ofta är fler inblandade när man börjar prata, så vi hör deras version också, och pratar om att om man inte säger ifrån eller hämtar hjälp är man medskyldig. Vi försöker få dom att förstå varför det hänt och hur det kändes för de inblandade. Vi pratar med föräldrarna om det som hänt och uppmanar dem att återkomma om de får reda på något som vi inte hört. Vi lägger stor vikt vid att ta upp det som händer, stort som smått. För att övriga pedagoger ska veta att det hänt något har vi en bok vid telefonen som vi kan skriva upp saker som hänt. En utförligare beskrivning av händelseförloppet arkiveras. Utredningen dokumenteras i framtagna mallar, samtalsprotokoll 1 eller 2. Eventuell anmälan till andra myndigheter görs enligt socialtjänstlagen, arbetsmiljöverket riktlinjer. Bedömning om en polisanmälans ska göras i samråden med polis och skolans elevhälsa. ÅTGÄRDA: Åtgärder ska grundas på vad utredningen visat och bör riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. Åtgärder på individnivå bör syfta till att avhjälpa akuta situationer liksom att finna mer långsiktiga lösningar. Åtgärd kan t.ex vara rastaktiviteter, extra rastvakt, samtalsstöd Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. T.ex. kurator eller specialpedagog. Mentor/klasslärare ansvarar. Vuxna i kompisgruppen ska alltid finnas till hands i utredningsarbetet för att stötta mentor/klasslärare. RUTINER OCH ÅTGÄRDER NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL: All personal på skolan ska villkorslöst, utan dröjsmål, lyfta fall där personal misstänkts ha kränkt en elev till rektor. Rektor ansvarar för att ärendet utreds omgående. Rektor gör en anmälan till huvudmannen. Elev Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan ska detta tas på extra stort allvar då eleven kan anses stå i beroendeställning till den vuxne. Eleven eller dennes föräldrar ska

9 omedelbart kontakta/berätta för lärare, kurator eller rektor. Om en lärare kränker en elev eller tvärtom, är skolledningen ansvarig för att utreda ärendet. Vuxen Vuxen på skolan som misstänker eller märker att en annan vuxen kränker eller diskriminerar en elev ingriper direkt. Rektor informeras alltid om det inträffande. Rektor inleder därefter en utredning kring händelsen. TILL DIG SOM FÖRÄLDER: Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling ska du i första hand vända dig till någon i personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens egna barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Enl. skollagens 4 kap. 8 ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Blankett för detta finns att fylla i på kommunens hemsida under E- tjänster/klagomålshantering.