SV:s Arvfondsprojekt

Transkript

1 SV:s Arvfondsprojekt

2 Existentiell hälsa Livsmod, livsglädje och livsmening Lena Bergquist Arvfondsprojektet Tillsammans för psykisk hälsa Studieförbundet Vuxenskolan

3 Min bakgrund: Kommunikationsvetare, Teolog (religionspsykologi och livsåskådningsfrågor), Pedagog och Samtalsterapeut. Jag har också studerat naturunderstödd terapi i Alnarp på SLU och Lösningsfokus metod enskilda samtal och grupp. Jag läste teol dr Cecilia Melders avhandling Vilsenhetens epidemiologi Första samtalskorten Livsmod, livsglädje, livsmening kom Frön till livsmod och livsglädje, Guldkornshäftet för lösningsfokuserade existentiella samtal (juni) Samtalskort när livet utmanar, Bilder som stöd för samtal om existentiell hälsa (augusti) Sedan 2013 har jag arbetat med gruppsamtal, utbildningar, handledning och föredrag kopplat till existentiell hälsa.

4 Varför ska vi arbeta med existentiell och psykisk hälsa? Förutom mänskligt lidande för utsatta och närstående, kostar psykisk och existentiell ohälsa ca 70 miljarder per år i Sverige.

5 Den psykiska och existentiella ohälsan ökar Sjukskrivingar med diagnos anpassningsstörning (reaktion efter tex förlust) och stressreaktion ökar mest. Mellan ökade antalet psykiska diagnoser med 59% (66% av ökningen är stressdiagnoser). Samhällsutvecklingen slår hårdast mot kvinnor som står för 73% av ovanstående ökning. Ohälsan fortsatte att öka under 2016.

6 Jämlik vård och omsorg Jämlik vård ska vara jämlik ur både socioekonomisk och regional aspekt. Socialstyrelsens mål är att bemötande, vård och behandling ska ges på lika villkor till alla; oavsett kön, ålder, bostadsort, funktionsförmåga, språklig förmåga etc Socialstyrelsen

7 Personer med funktionsnedsättning/funktionsvariation Personer med funktionsnedsättning uppger att de har sämre hälsa än resten av befolkningen. Förutom sämre fysisk hälsa uppger man även att man har sämre psykisk hälsa mer av oro, stress, ångest och trötthet. (Folkhälsomyndigheten)

8 Hur upplever unga den psykiska ohälsan? Ungdomars psykiska ohälsa har ökat med cirka 9% de senaste åren (fram tom 2015). Fler flickor än pojkar svarar att de mår psykiskt dåligt. Bland 15-åriga flickor rapporterar cirka 57% psykosomatiska besvär (2016). (MUCF- myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor)

9 Hur ser den ut för de äldre Cirka 20% lider av psykisk ohälsa. Ohälsan ökar. När det gäller äldre (över 65 år) så säger statistiken att cirka 15% lider av depression. Många depressioner är kopplade till förluster. Varje dag tar en 65-plussare sitt liv. Få äldre får möjlighet att samtala om existentiella frågor (stärka sin existentiella hälsa), vilket ökar den psykiska ohälsan. (Socialstyrelsen, tidningen Senioren)

10 Hur ökar vi den existentiella och psykiska hälsan Vi kan behöva öka vår motivation att ta hand om oss själva på ett långsiktigt sätt - motivationen kan stärkas när vårt hopp om en god framtid ökar. Vi kan även behöva stärka Livsmodet - genom självkänsla, tillit och trygghet. Livsglädjen - genom goda möten och upplevelser. Livsmening - genom att vara en del av goda och stärkande sammanhang samt göra meningsfulla handlingar.

11 Ingen människa är en ö Konstruktionen samhället är i grunden skapat för att underlätta för oss dig och mig - att samarbeta och skapa goda förhållanden för oss själva och det uppväxande släktet. Det innebär att Ansvariga i kommuner, regioner, företag samt politiker och ekonomer med flera måste ta sitt ansvar för att förbättra möjligheterna för oss att verka/vara i samhället utan att vi ska behöva bli sjuka.

12 Den existentiella hälsan påverkar den fysiska och psykiska hälsan WHO undersöker länders folkhälsa - fysisk, psykisk och existentiell hälsa. Den existentiella hälsan påverkas av det tolkningsraster den grundsyn - som du ser livet utifrån, den kan utgå från din tro, ideologi, filosofi, kulturella mönster och erfarenheter.

13 WHO:s livsaspekter som påverkar vår självskattade hälsa WHO:s folkhälsoundersökningar visar att förhållningssättet till olika livsaspekter till exempel hopp och livsmening - påverkar vår självskattade fysiska och psykiska hälsa. Hur vi förhåller oss till livsaspekterna de existentiella dimensionerna - avgör hur god existentiell (och psykisk) hälsa vi har. Den existentiella hälsan förmågan att tro på och ta vara på livet - kan alltid förbättras.

14 WHO ser det så här Existentiell hälsa påverkar hur du uppfattar din fysiska och psykiska hälsa. Existentiell hälsa Fysisk hälsa Psykisk hälsa

15 Definition av psykisk hälsa Att uppleva sin tillvaro som meningsfull. Att kunna använda sina resurser. Att kunna vara delaktig i samhället. Att kunna och orka hantera livets vanliga motgångar.

16 Definition av existentiell hälsa Att vi har värderingar och tankar om livet som gör att vi handlar på ett sådant sätt att vi mår bra och har goda relationer. Existentiella frågor är sådana som har att göra med livet i stort och vår egen livssituation. Att vi kan förhålla oss till livet så att vi känner livsmod, livsglädje och livsmening.

17 Att kunna se möjligheter och ta vara på små stunder av inre lugn och/ eller glädje trots att livet är svårt

18

19 Vad händer när man samtalar utifrån samtalskorten Man sätter ord på det som skaver det man tidigare inte kunde definiera och uttrycka. Medvetenhet om mål och mening i livet gör livsvalen tydligare både bakåt och framåt. Ökad förmåga till stressreglering när deltagaren blir medveten om vad som skapar inre lugn och glädje. Ökad självkänsla och copingförmåga. Lättare att se möjligheter där man tidigare såg hinder. Social samvaro som sedan kan övergå till ett bredare socialt nätverk och upplevelse av att vara en del i ett gott sammanhang.

20 Att arbeta med samtalskort - patienter inom psyki atrin Anna-Karin Jeppsson (Qulturum) och Thomas Sjöberg (Sjukhuskyrkan Ryhov) Det var skönt att få flytta fokus från det sjuka till friska. Genom att lyssna på andra har jag fått nya tankar. Jag ser möjligheter jag inte såg innan. Jag har fått nya vänner. Nu känner jag mig inte så ensam på avdelningen. Skönt att tala med någon som inte är personal. Trodde jag var ensam om att känna så här. Tog inte vidbehovsmedicin gick hit istället.

21 Gymnasieelever arbetar med sin existentiella hälsa Kopplarundsgymnasiet Eva Fredman, Malou Olersbacken - Elevhälsoteamet Samtalskorten om 8 dimensioner av Existentiell hälsa Livsmod, livsglädje, livsmening, 8 tillfällen. Eleverna hanterar stress bättre, de får tillgång till verktyg så att de kan koppla av. De upplever en ökad självkänsla och uppfattar att det är lättare att ta viktiga beslut för framtiden. (Forskare: Cecilia Melder, Fredrik Söderqvist, Bo Haglund)

22 Att arbeta med existentiella hälso/ friskfaktorer i arbetslaget Arbetslaget lär känna de 8 dimensionerna av existentiell hälsa Vad innebär dessa för mig och för oss. Hur kan vi möta patienter/deltagare på ett sådant sätt att de upplever tex Hoppfullhet, Meningsfullhet, Tillit och att de känner att de är i ett sammanhang som ger dem styrka och kraft? Hur ser en miljö ut som skapar Hopp, Meningsfullhet, Tillit och Sammanhang som ger styrka och kraft? Vad kan vi göra för att skapa en sådan miljö med enkla medel?

23 Vänd dig till din granne På vilken plats känner du harmoni och inre lugn? I vilken situation känner du harmoni och inre lugn?

24 Hur kändes det att berätta om platser och situationer som du mår bra av?

25 Kan platsen och situationen vara ett verktyg för dig när du är orolig/stressad? Kan tanken påverka dig på ett positivt sätt, så att de kan vara till nytta för dig när du är orolig/stressad?

26 Den existentiella dimensionen Hopp Välj en bild som berättar något om dina förhoppningar om framtiden på kort eller lång sikt du väljer själv. Vänd dig till din granne och berätta om den bild du har valt och varför du har valt just den.

27 K Samtalskort om livsmod, livsglädje och livsmening är skapade av Lena Bergquist och Cecilia Melder i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Västmanland. Samtalskorten är uppdelade på åtta dimensioner av existentiell hälsa, varje dimension omfattar tre kort: hur du tänker, känner och handlar.

28 Samtalskort om existentiell hälsa för de som återhämtar sig allra bäst i trädgård eller i naturen

29 Frön till livsmod och livsglädje

30 Guldkornshäftet Arbetsbok om existentiella frågor för lösningsfokuserade samtal

31

32 Att använda samtalskorten Vi reflekterar över livsaspekter som påverkar vår grundinställning/förhållningssätt till livet. Medvetenheten om hur vi tänker, känner och handlar ökar det gör också självkänsla och självförtroende. Det skapas en inre karta struktur över vårt sätt att förhålla oss till livet. Den kan vi använda när vi ställs inför val och livsfrågor. Vi lär oss när vi behöver be om hjälp för att klara livets svårigheter. I samtalsgruppen får vi del av flera livsberättelser och därmed ökad kunskap om andra och oss själva.

33 Komplettera samtalskorten med bilder! Asken med bilder går att beställa från augusti 2017

34 Forskning och evidens Cecilia Melders forskning visar att samtal om de åtta dimensionerna av existentiell hälsa, ökar upplevelsen av fysisk och psykisk hälsa hos deltagarna. Forskning kring unga visar att arbete med samtalskorten ökar självkänslan, copingförmågan och förmågan att se möjligheter i livet. Utvärderingar visar att samtal om de åtta dimensionerna av existentiell hälsa ger verktyg som kan minska nedstämdhet.

35 Hur går det till Gruppen väljer en ledare som kan svenska och det språk som gruppen talar. Gruppen är mellan 5-8 personer. Man kan ta en dimension per gång, ledaren läser/översätter texten om dimensionen. Deltagaren väljer en bild som passar till dimensionen och berättar om sina tankar. Deltagaren berättar och de andra lyssnar. När alla deltagare svarat, samtalar hela gruppen om det som sagts. När man är klar, har alla deltagare fått ett tydligare förhållningssätt till flera viktiga livsfrågor och inspirerats av de andra deltagarnas tankar.

36 Kulturkartan Individ eller grupp/familj Trendiga eller traditionella värderingar

37 God existentiell hälsa - Självkänsla två dimensioner Kunskap om dig själv och dina grundvärderingar. Hur du känner, tänker och handlar. Vad du känner lust inför och vilka drömmar du har. Du accepterar den du är och visar medkänsla med dig själv, du behandlar dig själv med omsorg även i svåra situationer.

38 Copingförmåga - Resilience Med ökad medvetenhet om våra grundvärderingar och tankemönster kan vi göra andra livsval. Med hjälp av kunskapen om de existentiella dimensionerna och hur de påverkar oss, kan vi välja situationer och stöd som stärker oss. De existentiella dimensionerna är ett verktyg för personlig utveckling som kan skapa ökad trygghet/tillit till vår förmåga att klara oss i livet.

39 Arbetet med samtalskorten utgår från deltagarens existentiella behov. är anpassade till sammanhanget. innefattar existentiell livstolkning med tolerans för deltagarnas olika värdegrunder. skapar en konstruktiv process för den enskilde och för gruppen. Förhållningssättet är salutogent och/eller lösningsfokuserat. innefattar även kreativa övningar som fördjupar deltagarens förståelse av de olika dimensionerna.

40 Forskning och arbete med Existentiell hälsa Cecilia Melders doktorsavhandling (omfattar flera grupper). Samtalsgrupper inom suicidprevention (CM, KI). Självhjälpsgrupper (C M, Landstinget Västerås). Grupper av arbetslösa ( Språnget i Fagersta kommun, Jönköpings rehab, Hedemora-Garpenbergs församling, Lunds stift arbete med grön rehab). Grön rehab och existentiell hälsa (Eva Sahlin, SLU i Alnarp). Migranters existentiella hälsa (Önver Cetrez, Istanbul).